Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vissa delar af tullbevilltiingen.

1902-02-05 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1902:1, Betänkande, angående vissa delar af tullbevilltiingen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

BévillnihgsUtsköUets Éetänlcähde N:o 1.

1

N;o 1.

Ank. till Riksd. kansli dén 6 februari, Kl. 6 e. m.

Betänkande, angående vissa delar af tullbevilltiingen.

(I:a A.)

Bevilluingsdtsköttet får härmed afgifva yttrande i anledning af följande

till utskottet hänvisade motioner, afseende ändringar i tullbevillningen,

nemligen:

n:o 97 inom Andra Kammaren, af herr J. Bengtsson i Bjernalt, om

åsättande af tull å potatis vid införsel under vissa tider af året;

n:o 25 inom Första Kammaren, af herr P. M. Söderberg, om tull å

ägg; samt

n:o 62 inom Andra Kammaren, af herr P. O. Lundell, likaledes om

tull å ägg.

I sin ofvan omförmälda motion föreslår herr Bengtsson, att Riksdagen

måtte besluta att åsätta potatis en tull af en krona för 100 kilogram att

utgå årligen under tiden från och med den 1 januari till och med den 15

april samt från och med den 15 september till och med den 31 december.

Till stöd för detta förslag anför motionären följande:

»En jemn fördelning af tullskyddet åt landets olika trakter och näringar

är en nödvändig förutsättning för att skyddstullsystemet skall kunna

bibehållas. På eu trakt i landet odlas företrädesvis en, på en annan en

annan produkt. Då den ena af dessa åtnjuter skydd, bör den andra också

Bill. till Rilcscl. Prot. 1902. 5 Sami. 1 Af cl. 1 Häft. (N:o 1). 1

Potatis.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

få sådant. En landtinannaprodukt af vigti gaste slag, som dock ej åtnjuter

dylikt, är potatis. Under senaste året liar hit importerats nära 50,000 ton

potatis till ett värde af millioner kronor, hvilken användts i brännerierna

till stort förfång för den svenske potatisodlaren. Om man betänker, att

här i landet potatis odlas mest i de fattigare skogsbygderna, finner man,

huru orättvist det är mot dem, att de skola uthärda en så stark konkurrens

utifrån, medan t. ex. den rika skånska slättens jordbruk är skyddadt

medelst socker- och sädestullarne, och mellersta Sveriges sädesodlande provinser

i dessa senare också ha ett skydd. En måttlig skyddstull på potatis

vore derför väl på sin plats.

Frågan har också eu annan sida. Tack vare den ohejdade potatisimporten,

ha brännerierna kunnat tillverka bränvin i obegränsad mängd,

hvilket tryckt ner priset och ökat konsumtionen. Blefve de åter genom

eu tullsats å potatis hänvisade till den inhemska potatistillgången, reducerades

tillverkningen, hvilket skulle medföra högre pris och dermed minskad

konsumtion. Ur nykterhetsvänlig synpunkt skulle denna tullreform alltså

blifva mycket välgörande.»

Härjemte hänvisar motionären till eu från ett antal svenska jordbrukare

till Kong!. Maj:t ingifven skrift, hvari anhålles, att Kong!. Maj:t måtte i

proposition till Riksdagen föreslå åsättande af en tullsats å potatis af en

krona för 100 kg. att utgå årligen under tiden från och med den 15 september

till och med den 15 april, samt erinrar att, derest tull åsattes under

den sålunda föreslagna tiden, detta icke skulle drabba annan införsel än

den, som egde rum för bränneriernas behof.

Införseln af potatis har

år 1890 ...........................

under nedannämnda år utgjort:

...................................................... 8,364

ton

» 1891 ............................

...................................................... 5,341

»

» 1892 ...........................

..................................................... 3,395

»

» 1893 .............................

..................................................... 3,595

»

» 1894 ............................

.................................................... 1,762

»

» 1895 ..........................

.................................................. 3,152

»

» 1896 .............................

..................................................... 3,421

»

» 1897 .........................

...................................................... 4,090

»

» 1898 ..............................

....................................................... 32,205

»

» 1899 ............................

........................................ .......... 83,471

»

» 1900 ............................

...................................................... 54,513

»

» 1901 ...........................

...................................................... 85,342

»

Vid 1888 års riksdag belädes potatis, äfven krossad eller rifven, med

eu tullsats af 50 öre för 100 kilogram, hvilken tull emellertid borttogs på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

grund af ett af 1892 års Riksdag fattadt beslut. Sedermera bär frågan

om tull å denna vara förekommit vid riksdagarne åren 1894, 1895, 1896,

1897 och 1901, men förslagen hafva icke tillvunnit sig Riksdagens bifall.

Af förestående, ur den officiella statistiken hemtade uppgifter om införseln

af potatis framgår visserligen, att denna införsel särskild! under de

sistförflutna tre åren varit rätt betydlig. Jemför man emellertid införseln

af potatis med landets medelskörd af denna vara — hvilken för tioårsperioden

1891—1900 utgjort årligen 18,979,230 hektoliter, motsvarande,

efter eu antagen medelvigt af 66 kilogram för hektoliter, 1,252,629 ton —

synes det finnas föga anledning att antaga, att införseln kunnat i någon

nämnvärd mån inverka på priset af den inhemska varan, helst den utländska

potatisens pris förhöjes med fraktkostnaden, hvilken i fråga om

en så tung och skrymmande vara som potatis måste utöfva en afsevärd

inverkan på priset. Skörden af potatis är under olika år af mycket vexlande

mängd och godhet, och priset bestämmes helt naturligt i första hand

deraf. Det synes derför utskottet icke tillrådligt att åsätta eu tullafgift,

som vid en felslagen skörd, då priset i allt fall stiger, skulle ytterligare

fördyra ett födoämne, hvilket för den mindre bemedlade befolkningen i

vårt land är af allra största vigt. Derjemte bör det ihågkommas, att, då

skörden ett år felslår eller blifver mindre god, det ofta är nödvändigt att

från utlandet införskrifva behöfligt utsäde.

Huruvida, på sätt motionären anfört, tullfrihet å potatis inverkar till

ökning af produktionen af bränvin samt till sänkande af priset å denna

vara, synes utskottet tvifvelaktigt, så mycket mera, som en mängd olika

faktorer härå inverka. För öfrigt skulle tull å potatis möjligen föranleda

till ökad användning för bränvinsbränning åt åtskilliga andra ämnen,

hvadan säkerligen något resultat af en tull å potatis i det af motionären

antydda syfte icke skulle ernås.

Vid föregående tillfällen, då frågan om tull å potatis förevarit, har

det framhållits, att tullafgiften skulle utgöra skydd för produktionen af

den s. k. tidiga potatisen mot införseln deraf, särskilt från Tyskland. 1

sådant syfte har man påyrkat högre tullsats å potatis under den del af

året, sommarmånaderna, då sådan införsel förekommer, än under återstoden

af året. 1897 års Riksdags bevillningsutskott, som tillstyrkte tull å potatis,

framhöll särskild! denna omständighet såsom beaktansvärd, helst i så fall

tullen skulle utgöra en rättvis beskattning på en dyrbar öfverflödsvara.

Härtill har emellertid i nu föreliggande motion hänsyn så långt ifrån

tagits, att tvärtom just under denna tid tullfrihet å potatis föreslagits; och

anser utskottet, i likhet med nästlidet års bevillningsutskott, detta förhållande

utgöra ett ytterligare skäl för afslag å motionen, hvartill vidare

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:or 1.

kolonier, att det synes utskottet mindre lämpligt att i vår tullagstiftning

införa nyheten af tullar under allenast vissa delar af året.

På grund af det nu anförda hemställer utskottet,

1:°) att Riksdagen måtte, med afslag å herr Bengtssons

motion, besluta, att gällande tullfrihet för potatis

skall bibehållas.

Ägg
-

I ofvanberörda af herrar Söderberg och Lundell väckta motioner föreslås,

»att Riksdagen måtte besluta åsättande af en tull å 20 öre på hvarje

kilogram ägg, som hit till riket införes, beräknad å äggens nettovigt, med

tio procents afdrag för det emballage, hvari äggen kunna vara inpackade»,

hvarjemte, herr Söderberg särskildt föreslår, att berörda tullsats måtte träda

i kraft, så snart ske kan.

Till stöd för sitt förslag anför herr Lundell följande:

»Förlidet år ingaf jag till Riksdagen en motion angående åsättande af

tull a ägg. Denna motion vann visserligen icke då Riksdagens bifall, men

den ringa majoritet, hvarmed den afslogs, och de alltjemt ökade skäl för

bifall till en dylik framställning, som förefinnas, föranleda mig att äfven

i år framkomma med samma motion. Jag vill särskildt dervid framhålla,

att importen af ägg äfven under sista året högst betydligt ökats eller från

60.770.000 stycken är 1900 till 73,171,000 stycken, motsvarande cirka

4.550.000 kilogram år 1901, sålunda en ökad import för året af 9 lf2

millioner stycken ägg. I Norge deremot, der man år 1897 åsatte ägg eu

införseltull å 20 öre kg., har importen efter hand nedgått från 1,252,500

kilogram år 1897 till 582,780 kg. år 1899 och blott 215,670 kg. år

1900, det sista ar, för hvilket officiella uppgifter för Norge stått mig till

buds. Hur i detta hänseende förhallandena utvecklat sig i vårt land, vill

jag närmare angifva med efterföljande statistiska uppgifter:

år 1890 infördes till Sverige

1896 » »

1898

1899

1900 » »

1901

97,350 tjog ägg och

513,550

1.36.7.550

2,193,300

3,188,500

3.658.550 »

utfördes. 802,450 tjog

» 798,950 ''»

360,750 »

210,300 »

» 149,000 »

» (uppgift saknas.).

I vart grannland Danmark har äggproduktionen gått i en helt

annan rigtning och utvecklat sig till en för landet synnerligen vigtig

inkomstkälla.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

För Danmark angifves nemligen i ett år 1900 utgifvet statistiskt

arbete rörande landets näringar,

att Danmarks äggutförsel 1865 var 32,847 tjog, värda 23,722 kr.

» " 1881 » 1,775,000 » *> 1,675,000 »

» 1890 » 6,275,800 » * 5,719,450 »

» 1898 » 12,000,000 » » 14,000,000 »

» 1899 » 15,150,000 » » 16,000,000 »

Af senare uppgifter framgår, att Danmarks äggexport år 1900 hatt

ett värde af cirka 18 millioner kronor och ansågs 1901 skola uppgå till

20 millioner kronor, samtidigt med att vi Sverige ha ett importölverskott,

som bortför ur landet för ägg mer än tre millioner kronor årligen.

Dessa siffror ådagalägga tydligen, huru efterblifna vi äro i fråga om

äggproduktion gent emot såväl Danmark som Norge, och vid närmare

granskning finna vi tydligen, att vår tullagstiftning nästan uteslutande år

orsaken till detta förhållande. Vi hafva nemligen med tullar belagt nästan

alla de hufvudsakliga råmaterial, som äro nödvändiga för äggproduktionen,

men deremot låtit den förädlade varan äggen till vart land införas alldeles

tullfritt, med den påföljd, att alla de ansträngningar, som gjorts, från våra

hushållningssällskap, från föreningar för fjäderfäafvelns befrämjande och

från enskilde för utveckling af vår äggproduktion, icke kunnat krönas med

någon betydande framgång. Att sätta en näring, som är naturlig för landet,

i denna ställning, tror jag knappast kan gillas ens ur frihandelssynpunkt.

Vi hafva visserligen några fodermedel, som till oss få införas tullfritt,

nemligen kli och oljekakor, samt hafva inhemsk hafre billig. Men oljekakor

kunna icke användas till utfodring af höns, och kli och hafre blott

till en mindre del, hvaremot de hufvudsakliga födoämnen, som måste användas

för höns, äro hvete, korn och majs. För produktion af 10 kilo (cirka

8 tjog) ägg beräknas, att man bör använda 30 kilo af sistnämnda sädesslag;

dessa 30 kilo draga en tull af en kr. 11 öre eller 11 öre för hvarje

kilo producerade ägg.

Fn hönsgård, som kan producera t. ex. 3,000 kilo ägg per år, är för

denna produktion underkastad eu extra beskattning i tull för den råvara

i spån mål, den behöfver använda, å ej mindre än 330 kronor, hvilken

beskattning konkurrenten i Danmark alldeles undgår; äfven fördyras åtskilliga

förbrukningsartiklar för äggproducenten genom industritullar.

Då nu denna tullskatt å råvaran för äggproduktionen ofta nära nog

kan uppgå till hela den nettovinst, som kan intagas å denna handtering,

så må det icke förundra någon, att fjäderfäskötseln hos oss icke kunnat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

vinna någon större utveckling, och att en liten skyddstull för denna näring

är högst nödvändig.

Detta har man ock insett i Norge, oaktadt man der har lägre spanmålstullar

än hoS oss, och der åsatt ägg en införseltull å 20 öre per kilogram

med det lyckliga resultat, som här förut angifvits.

Och efter hvad man erfarit i fråga om utvecklingen af äggproduktionen

under senare tider saväl i Danmark som Norge, så kan det icke vara

tvifvel om att icke äfven vi skulle kunna betydligt uppdrifva denna näring,

om vi stälde förutsättningarna för densamma lika med hvad som är förhållandet

i Danmark och Norge; men detta kan med vårt tullsystem icke

ske, med mindre än att vi å ägg åsätta en lämplig införseltull.

Väl liar angifvits, att nedsättande å eller borttagande af majstullen

skulle i hög grad gynna utvecklingen af fjäderfäskötseln, men fördelen

häraf skulle enligt mitt förmenande icke blifva synnerligen stor, enär

majs vid utfodring af fjäderfä med fördel användes endast vid gödning

af utrangerade djur, men icke befordrar äggläggning.

Särskildt vill jag framhålla, hvilken stor vigt möjligheten att bedrifva

fjåderfäskötsel har för framgången af den nu på dagordningen stående

egnahemsfragan och utvecklingen af de små jordbruken. Jag har nemligen

inhemta!, att den stora framgång, de små jordbruken vunnit i Danmark,

till mycket stor del är beroende på möjligheten för dem att idka

fjäderfäskötsel såsom binäring. Hönsen skötas utan vidare kostnad till

största delen af husmännens hustrur och barn och hindra icke, att mannen

kan taga främmande ai’bete under mellantider, då hans lilla jordbruk icke

upptar hela hans tid. Det säges ock, att största delen af de 20 millioner,

hvilka tillföras landet genom äggexporten, kommer de små jordbrukarne till

godo. hör utsträckningen af de småjordbruken i Sveriges sydliga och mellersta

delar har fjäderfäskötseln en nästan större betydelse än i Danmark, enär detta

lands bättre jord och tätare befolkning gör det lättare att der drifva mjölkhushållning

äfven för dem, som endast kunna hålla en å två kor; deremot

år det a de spridda småbruken och skogstorpen på många ställen i Sverige

otta omöjligt att aflemna mjölk eu å två gånger om dagen till något mejeri,

men jemförelsevis lått att aflemna ägg en ä två gånger i veckan.

Mot tull a ägg kan icke heller anföras, att dessa äro någon nödvändighetsvara

för den fattiges bord, utan kan med skäl sägas, att den bättre

konjunktur en tull kan bereda äggproduktionen skall förbättra existens\

ilkoren för den fattige pa landet, och att tullskatten kommer nästan

uteslutande att betalas endast af de mera bemedlade.»

Den af herr Söderberg använda motivering skiljer sig: icke i hufvudsak

från herr Lundells.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 1.

Förslag om åsättande af tull å ägg, hvilken vara alltsedan 1850-talet

varit tullfri, hafvao förekommit vid riksdagarne åren 1885, 1888, 1889,

1890 och 1901. Åren 1888 och 1889 hemstälde bevillningsutskottet om

en tullsats af 20 öre för kilogram, hvilken hemställan begge åren afslogs

af Första Kammaren, men bifölls af Andra Kammaren. Vid de i anledning

af kamrarnes skiljaktiga beslut anstälda gemensamma omröstningarna

beslöt Riksdagen att bibehålla gällande tullfrihet för ägg. Åren 1885 och

1890 tillstyrkte bevillningsutskottet och beslöt Riksdagen, att ägg fortfarande

skulle vara tullfria. Sistlidet år, då en af herr Lundell väckt

motion i samma syfte som de nu föreliggande bifallits af Första Kammaren

men afslagits af Ändra Kammaren, beslöt Riksdagen i gemensam omröstning,

som utföll med 187 röster mot 169, att gällande tullfrihet för ägg

skulle fortfarande ega bestånd.

Rikets in- och utförsel af ägg under nedannämnda år utvisas af följande

från den officiella statistiken hemtade siffror:

Å r

Info

reel

Dtfö

r s e 1

Stycken

Kronor

Stycken

Kronor

1890.............................................

1,947,790

58,434

16,049,340

481,480

1891.............................................

3,784,580

113,537

18,461,880

553,856

1892.............................................

5,207,790

156,234

15,752,050

472,562

1893.............................................

5,837,420

175,123

17,227,020

516,811

1894.............................................

5,364,960

160,949

15,915,250

477,458

1895.............................................

8,129,845

325,194

14,728,384

589,135

1896.............................................

10,271,903

410,876

15,979,061

639,162

1897.............................................

20,133,334

805,333

8,966,755

358,670

1898.............................................

27,351,910

1,094,076

7,215,942

288,638

1899.............................................

43,886,346

1,755,454

4,206,192

168.248

1900.............................................

63,770,209

2,550,808

2,901,060

116,042

1901.............................................

73.171,000

Uppgift saknas

Uppgift saknas

På sätt af ofvanstående tabell framgår, har under den tia, tabellen

omfattar, införseln af ägg högst betydligt stegrats och utförseln minskats.

Den minskade utförseln antyder, att landets egen produktion af ägg i allt

större grad tagits i anspråk för att fylla det i jembredd med den stigande

välmågan och folkmängden ökade behofvet af denna vara; men på samma

sån»- kan man af den oaktadt utförselns aftagande så väsentligt växande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande M:o 1.

införseln sluta till, att flen inhemska produktionen i allt mindre grad förmått

fylla behofvet. Detta synes utskottet vara en omständighet, värd synnerligt

beaktande. Det lider nemligen enligt utskottets förmenande intet tvifvel, att

förhållandena i vårt land, åtminstone i vissa delar, väl egna sig för hönsskötsel

och produktion af ägg, och att derför landet skulle kunna frambringa

åtminstone största delen af sitt behof utaf denna vara, helst som

på senare tid ett allt lifligare intresse för ifrågavarande näringsgren på

liera. orter kunnat förmärkas; men då detta oaktadt den inhemska produktionen

visat sig mer och mer otillräcklig och införseln i samma mån

ökats, måste orsaken härtill sökas i en öfvermäktig konkurrens från utlandet.

Da de vigtigaste af de foderämnen, som egna sig för produktionen af

ägg, här i landet stå i högre pris än i de länder, från hvilka större delen

af införseln till Sverige eger rum, är det naturligt att, äfven med all

omtanke, den inhemska äggproduktionen skall ligga under i konkurrensen

med dessa länders och derför icke nå den utveckling, sotn eljest vore

möjlig. En måttlig införselafgift å ägg skulle deremot skydda mot denna

konkurrens och inom landet åstadkomma utveckling af fjäderfäskötseln, så

att i sinom tid behofvet skulle kunna tillgodoses af den inhemska produktionen,

drifven såväl i större skala som äfven i det mindre jordbruket,

för hvilket frambringandet af ägg är en naturlig och lämplig binäring.

Utskottet anser fördenskull, att tullafgift bör åsättas denna vara, i hvilket

afseende den af motionärerna föreslagna tullsatsen synes utskottet lämplig.

Hvad beträffar det af herr Söderberg framstälda förslaget, att tullsätsen

måtte träda i kraft så snart ske kan, hvilket förslag väl torde få anses

innebära en framställning om tullens inträdande redan under innevarande

ar, far utskottet, da det synes utskottet lämpligt, att ifrågavarande tull

snarast möjligt vinner tillämpning, förorda bifall till sagda förslag på

nyss antydt sätt.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:

2:o) att ägg måtte åsättas en tullsats af 20 öre för

kilogram; och

3:o) att, för den händelse tull åsättes ägg, Riksdagen

jemväl måtte besluta, att denna tull skall såsom tillläggsafgift

till nu gällande tulltaxa jemväl innevarande

år utgöras från den tid, som af Kongl. Magt bestämmes,

samt i skrifvelse till Kongl. Maj:t, jemte Öfverlemnande

af sitt sålunda fattade beslut, anhålla, det Kongl. Magt

ville, så fort ske kunde, förordna om beslutets trådande

i kraft.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Vidkommande motionärernas hemställan, att tullafgiften måtte beräknas

efter nettovigten och att för emballaget afdrag af tio procent måtte göras, torde

något utskottets yttrande i detta afseende icke för det närvarande erfordras,

då bestämmelser om taraafdrag icke finnas intagna i tulltaxan och något

skal att i förevarande fall frångå denna regel icke synes förefinnas. Skulle

emellertid Riksdagen besluta att belägga ägg med införselafgift, torde den

bestämmelse om taraafdrag vid tullbehandling af ägg, som i sådan händelse

blifver erforderlig, böra intagas i den taratariff, hvartill, i anledning af

Riksdagens nästlidet år aflåtna skrifvelse till Kongl. Maj:t, förslag vid

innevarande riksdag lärer vara att förvänta; kommande utskottet, under

nyssnämnda förutsättning, att vid behandlingen af berörda förslag taga

under ompröfning, huru stort taraafdrag vid tullbehandling af ägg ma

kunna medgifvas, och till Riksdagen inkomma med förslag i sådant afseende;

hvilket utskottet härmed får för Riksdagen

4:o) anmäla.

Stockholm den 5 februari 1902.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1,902. 5 Sami. 1 Afd. 1 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1.

Reservationer:

vid punkten l:o)

af herr friherre Kling spor;

samt af herrar Weinberg och Bergendalil, mot motiveringen;

vid punkten 2:o):

af herr Fredholm;

af herrar Brodin, J. Bromée, Meyer, G. Jansson, Lundström, O. A.

Ericsson och Hedgren, hvilka anfört:

Af de från den officiella statistiken hemtade siffror, som finnas angifna

i detta betänkande, framgår att under tidsperioden 1890—1901 värdet

af ett tjog ägg ökats från 60 till 80 öre, således med 33 V3 %, och då

produktionskostnaderna under nämnda period icke ökats genom någon

afsevärd tullförhöjning å de foderämnen, som vid äggproduktion företrädesvis

användas, kunna vi icke af den omständigheten att importen

ökats men exporten minskats draga den slutsats, att det icke skulle löna

sig att här i landet producera ägg, eller att utländsk konkurrens skulle

omöjliggöra sådant.

Vid sistlidet års riksdag uttalade ock bevillningsutskottet nästan enhälligt

såsom sin åsigt, att den ökade importen och minskade exporten

antagligen vore följden af eu af de goda åren framkallad ökad konsumtionsförmåga,

och tydligt är att densamma icke bevisar att den inhemska

äggproduktionen minskats.

Det enda som bevisas af de åberopade statistiska siffrorna är att

produktionen inom landet icke kunnat hålla jemna steg med konsumtionen;

men, med stöd af hvad vi förut anfört, anse vi oss vara berättigade antaga,

att detta icke är en följd af utländsk konkurrens utan snarare härrör

från bristande företagsamhet eller obenägenhet att utföra det besvärliga

och tidsödande arbete, som rationel skötsel af en hönsgård kräfver.

Aggproduktionen torde således icke behöfva något tullunderstöd, och

allraminst torde en så hög tullsats som den föreslagna böra ifrågakomma,

då den, oberäknadt tullen på emballaget, motsvarar icke mindre än 30 %

af det värde, som i den officiella statistiken är beräknadt för artikeln ägg.

Härtill kommer dessutom det, att vi under nuvarande förhållanden,

da en mycket tung skattebörda för det allmännas bästa måste påläggas de

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 1. 11

skattskyldige, icke anse det vara rätt eller rimligt att derjemte beskatta

den stora allmänheten till förmån för enskilda äggproducenter, och hemställa

vi derför,

att Riksdagen måtte besluta, att gällande tullfrihet

för ägg skall bibehållas.

vid punkten 3:o):

af herrar Fredholm, J. Bromée, Meyer, G. Jansson och Hedgren.

Härjemte hafva herrar Lithander och Bergendahl begärt få antecknadt,

att de icke deltagit, den förstnämnde i behandlingen af de i detta

betänkande omförmälda frågor, och den sistnämnde i behandlingen af

punkterna 2:o), 3:o) och 4:o) i betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.