Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner om tull a tydligen brukade och slitna säckar samt om upphäfvande af § 9 mom. 2 tulltaxeunder rättelser na.

1902-03-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1902:14, Betänkande, i anledning af väckta motioner om tull a tydligen brukade och slitna säckar samt om upphäfvande af § 9 mom. 2 tulltaxeunder rättelser na.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

1

N:o 14.

Ank. till Riksd. kansli den 4 mars 1902, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om tull a tydligen

brukade och slitna säckar samt om upphäfvande af § 9

mom. 2 tulltaxeunder rättelser na. (l:a A.)

I tre till bevillningsutskottet hänvisade motioner, n:o 16 inom Första

Kammaren af herr G. F. Östberg och n:o 22 inom samma kammare af

herr G. A. Ekdahl samt n:o 75 inom Andra Kammaren af herr J. G.

Pettersson i Södertelje, har förslag framstälts,

att Riksdagen måtte besluta, att rubriken »säckar, tydligen brukade

och slitna — fria» måtte utgå ur tulltaxan och att dylika säckar må underkastas

samma tullsats, som gäller för nya;

samt att § 9 mom. 2 af de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör äfvenledes måtte utgå.

Herr Östbergs motivering för nämnda förslag är af följande lydelse:

»Vid såväl 1895 som 1899 års riksdagar har genom motioner i

begge kamrarne yrkats, att till skydd för den inhemska juteindustrien

tulltaxan måtte så förändras, att samma tull erlägges för begagnade säckar

som för nya och att rätten till restitution vid export af i utlandet tillverkad

juteväfnad såsom emballage måtte upphäfvas, men dessa motioner

ledde icke till något resultat. Jag vågar dock hoppas, att en förnyad

framställning härom nu icke skall kunna tillbakavisas.

På grund af gällande tullfrihet för begagnade säckar hafva allt sedan

år 1894 betydliga qvantiteter dylika säckar hit importerats, och importen

växer alltmera. Härom vittnar följande uppgift om värdet af densamma

under de särskilda åren:

Bill. till Riksd. Prof. 1.902. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (N:is 14 och 15.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

1894 ................................................................ 134,910 kronor

1895 ............................................................... 174,589 »

1896 ................................................................. 231,119

1897 ................................................................ 199,627

1898 ................................................................ 282,546 »

1899 ................................................................. 268,547

1900 och de fem första månaderna 1901 365,387 »

Huru stort antal säckar, dessa siffror representera, kan ej bestämmas,

då räkning af de importerade säckarna ej behöfver ske, men förmodligen

importeras tullfritt omkring 2 millioner säckar årligen.

Att en så betydlig tullfri import måste i högsta grad minska den

svenska juteindustriens afsättning och undergräfva dess ställning, är uppenbart.

På samma sätt kringskäres denna industri derigenom, att en del

fabriker, särskild! trämassefabriker, genom rätten till restitution af erlagd

tull kunna till emballage använda den oerhördt billiga indiska juteväfven.

De svenska jutefabrikernas ställning har blifvit allt mer bekymmersam.

Det är derför nödvändigt, att de undantagsbestämmelser, som för närvarande

i så hög grad nedtrycka densamma, undanrödjas. Till stöd för ett sådant

anspråk kan dessutom med allt skäl framhållas, att öfriga stater, som

skydda jutefabrikationen i öfrigt, ej stadgat sådana undantagsbestämmelser

som de i svenska tulltaxan förekommande.»

De af herrar Ekdahl och Pettersson väckta motionerna innehålla en

mycket vidlyftig, i hufvudsak likalydande motivering, i hvilken till en början

redogöres för de vid föregående tillfällen i samma ämnen väckta motioner

äfvensom för de skäl, som af bevillningsutskottet då anförts för

afstyrkande af sagda motioner. Derefter upptagas till bemötande nämnda

skäl, och slutligen följer en redogörelse för den indiska juteproduktionen

och de förhållanden, som äro orsaken dertill, att konkurrensen från Indien

anses vara så farlig för den inhemska juteproduktionen. I öfrigt tillåter

sig utskottet beträffande nämnda motivering hänvisa till motionerna.

Vid behandling af förevarande motioner har utskottet ansett sig böra

först uttala sig om yrkandet att borttaga gällande tullfrihet för brukade

och slitna säckar. Härvid erinrar utskottet om tulltaxans bestämmelser

rörande säckar, enligt hvilka nya, tomma säckar skola tullbehandlas lika

med den väfnad, hvaraf de bestå, med tillägg af tio procent, hvaremot

säckar, tydligen brukade och slitna, icke äro underkastade någon tullafgift.

Värdet af införseln utaf brukade och slitna säckar under nedanstående

år har utgjort

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

3

år 1891

» 1892

» 1893

» 1894

» 1895

» 1896

» 1897

» 1898

» 1899

» 1900

... 123,306 kronor

120,963

263,642

134,910

174,589

231,119

199,627

282.546

268.547

265,371

Förslag om borttagande af gällande tullfrihet för synbart brukade

och slitna säckar hafva, såsom af motionärerna erinrats, förevarit vid riksdagar

ne åren 1895 och 1899, men vid bada dessa tillfällen blifvit af

bevillningsutskottet afstyrkta och af Riksdagen afslagna.

Äfven om den tullfria införseln af synbart brukade och slitna säckar

måste anses ganska afsevärd — ehuruväl ofvan anförda siffror rörande

denna införsel icke kunna sägas utvisa en afgjord och fortgående stegring

deraf — torde man dock icke kunna med fog påstå, att införseln af dylika

säckar är af den stora betydelse för jutefabrikationen i vårt land, som af

motionärerna deråt tillmätts; och icke heller torde enligt utskottets förmenande

den föreslagna tullsatsen kunna lända nämnda industri till någon

synnerlig hjelp. Deremot skulle motionärernas förslag, om det bifölles,

medföra stora olägenheter för en annan vigtig industri, nemligen tillverkningen

af konstgjorda gödningsämnen. Begagnade säckar användas nemligen

i mycket stor utsträckning till förpackning af gödningsämnen. Af dessa

ämnen finnes emellertid ett, nemligen superfosfat, för hvars förvaring erfordras

ett särskildt slag af emballage. Denna vara har nemligen egenskapen

att starkt angripa de säckar, hvari den är emballerad; och i följd

häraf kan en superfosfatsäck i allmänhet icke vidare begagnas, liksom ock

till emballage för superfosfat måste användas särskildt grofva, täta och

stärka säckar, enär säckar af tunnare och lättare väf icke kunna uthärda

den starka påkänning, som förorsakas af omlastningar, transport på

landsvägar och längre tids förvaring. Enligt hvad utskottet från sakkunnig

person inhemtat, måste derför till emballage för superfosfat användas säckar

af 1 å 1,2 kilograms vigt. Om nu en sådan säck skulle beläggas med

samma tull som den för nya säckar bestämda, komme densamma att fördyras

med 11 å 13,2 öre och således, då medelpriset för tullfritt införda

begagnade säckar torde kunna anslås till omkring 30 öre för säck, kosta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

omkring 41 a 43,2 öre. En ny, här i landet tillverkad säck af motsvarande

storlek och tyngd betingar emellertid, likaledes enligt utskottet från sakkunnigt

håll meddelad uppgift, ett pris af omkring 67 öre. Det är på

grund häraf antagligt, att den föreslagna tullsatsen icke skulle kunna

hindra importen af sådana tyngre säckar, som användas till förpackning

af superfosfat, utan endast verka till ett förhöjande af superfosfatfabrikationens

omkostnader. Det obetydliga skydd, som af denna fabrikation

åtnjutes, skulle sålunda, enär tullsatsen för superfosfat utgör 25 öre för

100 kilogram och vigten af en säck superfosfat vanligen uppgår till nämnda

siffra, minskas med ungefär hälften. Det synes föga sannolikt, att superfosfatfabrikerna

skulle vara i stånd att genom höjning af priset å superfosfat

motväga denna förlust; redan nu är nemligen priset på den importerade

superfosfaten så lågt, att en höjning af priset på den inhemska

varan icke torde kunna ega rum. Och i allt fall vore en dylik höjning

för visso icke i jordbrukets intresse. Härjemte torde böra erinras, att andra

konstgjorda gödningsämnen än superfosfat äro tullfria och att det derför

är af vigt för tillverkningen af dessa, att omkostnaderna hållas vid lägsta

möjliga belopp.

Men om sålunda den föreslagna tullsatsen å begagnade säckar redan

af det skälet, att densamma skulle lända superfosfatfabrikationen till skada,

synes icke böra ifrågakomma, talar mot densamma äfven en annan omständighet,

nemligen att den sannolikt icke skulle kunna för juteindustrien

medföra någon afsevärd nytta. Såsom ofvan påvisats, skulle importen af

begagnade säckar för superfosfatfabrikernas behof icke kunna hindras genom

den af motionärerna föreslagna tullsatsen å gamla säckar. Enligt en

utskottet tillhandakommen utredning, som utskottet har allt skäl att anse

tillförlitlig, torde man kunna med temligen stor säkerhet antaga, att större

delen af de begagnade säckar, som införas, just består af sådana, som

erfordras för emballering af superfosfat, Med antagande af ofvannämnda

medelpris, 30 öre, för hvarje hit till riket importerad begagnad säck skulle

nemligen, då värdet af de under år 1900 importerade dylika säckar utgjort

265,371 kronor, antalet under samma år införda säckar hafva uppgått till

omkring 900,000 stycken; och då superfosfattillverkningen inom landet under

samma år utgjorde ungefär 55,000,000 kilogram eller 550,000 säckar å

100 kilogram, erfordras sålunda för emballering endast af dylik vara öfver

hälften af det antal säckar, som importerats. Häraf torde framgå, att

sannolikt endast en mindre del af hela införseln utgjorts af sådana lättare

och tunnare säckar, hvilka genom tullsatsen skulle utestängas; och i allt

fall torde denna del vara i förhållande till jutefabrikernas hela tillverkning

af ganska oväsentlig betydelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

5

Hvad slutligen beträffar de vådor i sanitärt afseende, som införseln

af begagnade säckar anses kunna medföra, torde väl denna fara icke

kunna vara större i fråga om säckar än i fråga om åtskilliga andra varor.

Utskottet tilltror sig emellertid icke att kunna yttra sig härom, men vill

framhålla, att, då, såsom ofvan visats, införsel af dylika säckar icke kan

förhindras genom den föreslagna tullsatsen, faran för smitta, om den

verkligen förefinnes, icke blefve genom tullens åsättande häfd.

På grund af det anförda hemställer utskottet:

l:o) att ifrågavarande, af herrar Östberg, Ekdahl

och Pettersson väckta motioner, såvidt de afse åsättande

af tull å begagnade säckar, icke måtte af Riksdagen

bifallas.

I nyss omförmälda motioner föreslås, såsom ofvan nämnts, vidare, att

§ 9 mom. 2 tulltaxeunderrättelserna måtte varda af Riksdagen upphäfdt.

Nämnda lagrum är af följande lydelse:

»Då juteväfnad, tillverkad i utlandet, användes till emballage vid utförsel

sjöledes från stapelstad till utrikes ort, må för hvarje kilogram af

väfnaden restitutionsvis af tullmedlen beviljas 10 öre under iakttagande af

de under punkten 1 upptagna bestämmelser; skolande dock den försäkran

om varans ursprung, som det enligt punkten 1 b) åligger tillverkare att

vidfoga angifningsinlagan, i det fall, hvarom här är fråga, afgifvas af tillverkaren

af den vara, för hvars emballerande juteväfnaden blifvit använd,

samt innehålla, att emballaget utgöres af utländsk juteväfnad, för hvilken

full införselstull blifvit erlagd, äfvensom uppgift om emballagets vigt; vederbörande

tullmyndighet å exportorten förbehållet att, om anledning dertill

förekommer, genom störtning och profvägning utröna emballagets vigt.

I de sålunda meddelade föreskrifterna må dock generaltullstyrelsen lemna

de lättnader, som, utan åsidosättande af nödig kontroll, kunna medgifvas.»

Ifrågavarande stadgande, som tillkommit i ändamål att bereda lättnad

för export af svenska tillverkningar, är enligt utskottets åsigt till väsentligt

gagn för vår trä- och pappersmasseindustri, näringar af stor vigt och

betydelse. Då ett borttagande af denna förmån skulle bereda dessa industrier

ökade utgifter, får utskottet hemställa,

2:o) att herrar Östbergs, Ekdahls och Petterssons

ifrågavarande motioner, i hvad de afse upphäfvande af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 14.

gällande bestämmelser om tullrestitution för juteväfnad,

som vid varuutförsel användes till emballage, icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 mars 1902.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. GAV ALLT.

Reservationer:

Vid punkten ko):

af herr Östberg; och

af herr O. A. Ericsson, mot vissa delar af motiveringen;

samt

vid punkten 2:o):

af herrar Muser, Almström, Östberg, Lithander och Bergerulahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.