Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i tullsatserna för vissa slag af väfnader.

1902-03-03 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1902:15, Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i tullsatserna för vissa slag af väfnader.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

7

*

i

N:o 15.

Ank. till Riksd. kansli den 4 mars 1902, kl. 1 e. m.

Betänkande, i anledning af väckt motion om ändring i tullsatserna

för vissa slag af väfnader. (l:a A.)

Rörande väfnader af lin, hampa med flere ej specificerade vegetabiliska

spånadsämnen innehåller gällande tulltaxa följande:

Väfnader:

69G.

af lin, hampa eller andra ej specificerade vegeta- biliska spånadsämnen, med eller utan inbland- ning af bomull eller jute:

a) släta, tvåskaftade och sådana, kyprade,

hvilkas hela yta är till väfnadssättet

likartad (icke mönsterväfd), satin eller

atlasväfnad undantagen:

som på en yta af 1 em. i qvadrat

innehålla tillsammans högst 25 varp- och inslagstrådar, äfvensom all segel- duk .................................................................

1 kilogram

25

697.

som på en yta af 1 cm. i qvadrat

innehålla tillsammans mer än 25 till

och med 35 varp- och inslagstrådar.....

1 kilogram

45

698.

som på en yta af 1 cm. i qvadrat

innehålla tillsammans mer än 35 till

och med 50 varp- och inslagstrådar.....

1 kilogram

1

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

699.

som på en yta af 1 cm. i qvadrat

innehålla tillsammans mer än 50 varp- och inslagstrådar........................................

1 kilogram

1

75

700.

b)- till a) ej hänförlig mattväfnad...............

1 kilogram

—

40

701.

c) till a) ej hänförlig bolstervar- och s. k.

korsettväf ..................................................

1 kilogram

—

90

702.

d) andra slag....................................................

1 kilogram

1

50

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 80, föreslår herr

H. Hallin, att Riksdagen måtte besluta,

»att tullen skall utgå för väfnader af lin och hampa eller andra ej

specificerade vegetabiliska spånadsämnen med eller utan inblandning af

bomull eller jute:

a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas hela yta är till väfnadssättet

likartad (icke mönsterväfd), satin- eller atlasväfnad undantagen:
som

på en yta af 1 centimeter i qvadrat innehåller tillsammans högst

25 varp- och inslagstrådar, äfvensom all segelduk

1) oblekta...................................................................... med 25 öre per kilogram

2) blekta, enfärgade.......................................................» 50 » » »

3) » med kulörta varp- eller inslagstrådar » 60 » » »

och att, under förutsättning att den här ofvan föreslagna tullförändringen

varder af Riksdagen beslutad, Riksdagen jemväl måtte besluta, att de förändrade

tullsatserna genast må få träda i kraft.»

Till stöd för detta förslag anföres i motionen följande:

»Vid 1900 års riksdag väckte undertecknad i motion, n:o 125, förslag

angående höjning af tullsatsen för väfnader af lin m. m. på grund af den

oproportionerliga skilnaden i tullskyddet för garn och väfnader af lin, som

nu förefinnes.

• Bevillningsutskottet afstyrkte då i sitt betänkande n:o 2 nämnda motion.

Förhållandet är nu liksom då, att tullen för oblekt och ofärgadt linnegarn

utgår med 20 öre per kilogram och för färgad!, blekt eller tryckt

40 öre per kilogram, då deremot tullen för linneväfnader är 25 öre per

kilogram för väf, som på en yta af 1 centimeter i qvadrat innehåller tillsammans

högst 25 varp- och inslagstrådar.

Tillverkningen af såväl finare som gröfre linneväfnader bedrifves vid

flera fabriker inom landet, men har sedan många årtionden tillbaka äfven

vant föremål för hemslöjd, särskild! inom Vestergötland och Halland. De

finare linneväfnaderna tillverkas i allmänhet fabriksmessigt, då deremot de

gröfre, såsom handduksväf och dylika, i ganska stor utsträckning ännu för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

9

färdigas i hemmen på landet inom dessa provinser och kanske i månget

sådant hem utgör den hufvudsakligaste inkomstkällan.

Den gamla metoden, att den färdigväfda, oblekta varan blekes i solen,

tillämpas nu blott der det gäller för husbehof och ej af dem, som drifva

tillverkningen som hemslöjd i större skala, enär de då icke skulle kunna

följa med i konkurrensen till följd af den tidsutdrägt, som detta föråldrade

blekningssätt kräfver och som ej alla tider på året kan utföras.

För att ej blifva helt och hållet utestängd af den utländska konkurrensen,

är linneväfvaren, vare sig han har fabrik eller är vanlig handväfvare,

således hänvisad till att använda blekt garn och kan ej alltid få

sitt behof deraf från de svenska linnespinnerierna, utan ser sig ofta nödsakad

importera detta.

Derför har han då, som redan förut är af mig angifvet, att betala

en tull af 40 öre per kilogram och kan således omöjligen konkurrera med

den utländska varan, som kan hit införas för ''25 öre per kilogram.

Att denna min framställning om ändring af tullskyddet icke kan anses

obefogad, framgår ock af kongl. kommerskollegii berättelser, hvaraf det

synes, att importen af linneväf med högst 25 trådar per qvadratcentimeter

är i ständigt stigande.

År 1894

importerades 178,383 kg. sådan linneväf till värde kr. 356,766

—

> 1895

240,586 »

»

»

»

» 481,172

—

=> 1896

»

287,705 » »

»

»

»

» 575,410

—

» 1897

»

292,177 »

»

»

»

» 584,354

—

» 1898

»

327,478 »

»

»

»

» 654,956

—

» 1899

»

400,140 »

»

»

»

» 800,280

--

» 1900

»

311,062 »

»

»

»

» 622,124

—

Visserligen är importen för 1900 icke obetydligt mindre än för närmast

föregående år, men anser jag detta utan betydelse, enär så mycket

mera importerades under 1899, hvarför denna minskning i importen för

1900 helt och hållet bör tillskrifvas de mindre gynsamma konjunkturer,

som då började inträda.

I sitt betänkande n:o 2 år 1900 angifver bevillningsutskottet, att de

väfnader, som hänföras under rubrik n:o 696 i gällande tulltaxa och för

hvilka tullen utgör för 1 kilogram 25 öre, utgöras af segelduk, handduksväf

och hufvudsakligast af s. k. mellanlägg, hvilket användes vid tillverkningen

af kläder.

Min framställan gäller icke heller någon tullförhöjning för vare sig

segelduk eller s. k. mellanlägg, utan afser endast handduksväf, vare sig

med eller utan bårder.»

BiA. till Rilcsd. Prat. 1902. ö Sami. 1 Afä. 12 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

Såsom i ofvanstående motivering antydts, afsåg det af motionären år

1900 väckta förslaget en höjning af tullsatserna för samtliga de väfnader

af lin, hampa m. m., som finnas upptagna under tulltaxerubrikerna n:is

696 — 699 och för hvilka trådantalet på qvadrat centim etern utgör grunden för

tullbeskattningen. Den nu väckta motionen afser deremot endast de i

tulltaxerubriken n:o 696 omförmälda, högst 25-trådiga dylika väfnader,

under det att för de öfriga, i rubrikerna n:is 697—699 upptagna väfnaderna

någon ändring i gällande tullsatser icke föreslagits. 1 fråga om

nyssberörda, högst 25-trådiga väfnader, för hvilka tullsatsen är bestämd

till 25 öre för kilogram, yrkar nu motionären, att desamma skola uppdelas

i tre olika klasser med olika tullafgifter, nemligen oblekta, för hvilka

gällande tullsats skulle bibehållas, blekta, enfärgade, för hvilka föreslås

höjning af tullen till 50 öre för kilogram, och blekta, med kulörta varpeller

inslagstrådar, hvilka enligt förslaget skulle draga eu tull af 60 öre

för kilogram.

Tullsatsen för högst 25-trådig linneväfnad var före år 1892 bestämd

till 19 öre för kilogram, men blef vid nämnda års riksdag, i enlighet med

1888 års tullkomités af Kong! Maj:t biträdda förslag, höjd till dess nuvarande

belopp. Denna tullsats har sedan oförändrad varit gällande, och

några andra förslag om ändring i densamma än de af motionären år 1900

och nu framlagda hafva icke förekommit.

De af motionären meddelade, med den officiella statistiken öfverensstämmande

uppgifter angående införseln af högst 25-trådig linneväfnad

utvisa, att sådan import förekommer i ganska afsevärd omfattning. Denna

import bestar hufvudsakligen af s. k. mellanläggsväf, segelduk och gröfre

handduksväf; men då dessa varor hänföras till eu och samma rubrik i

tulltaxan, kunna uppgifter om införseln af hvar och en af dem icke

erhållas. Mellanläggsväf består af eu grof, starkt appreterad väfnad, och

då appreteringen icke kan här i landet åstadkommas, måste behofvet af

denna vara, som finner användning vid tillverkning af kläder, införas från

utlandet. Men da mellanläggsväf i regel icke torde förekomma annat än

oblekt, träffas densamma icke af motionärens förslag; och utskottet anser

för sin del någon höjning af tullen å denna, i följd af appreteringen jemförelsevis

tyngre vara icke böra ifrågakomma. Hvad beträffar segelduk

af linne torde sådan, på grund af dess höga pris, endast obetydligt användas;

och importen deraf är säkerligen icke heller stor. I allt fall lärer

väl äfven denna vara i regel förekomma oblekt och sålunda icke heller

träffas af den föreslagna tullförhöjningen. Motionären har också framhållit,

att hans förslag icke afser höjning af tullen å vare sig mellanläggs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

11

väf eller segelduk, utan endast å handduksväf, som utgör den tredje importartikeln

af ifrågavarande slags väfnad. Denna artikel är i vissa delar af

vårt land, särskildt Halland och Vestergötland, föremål för en ganska

betydlig tillverkning, som till stor del bedrifves såsom hemslöjd. Tidigare

användes vid denna tillverkning oblekt garn, och den färdiga väfven blektes

i solen; men till följd af den alltmer ökade konkurrensen och dermed

följande nödvändighet att bringa varan i marknaden inom så kort tid som

möjligt, har man måst upphöra med detta förfaringssätt och i stället använda

blekt garn. Men, såsom motionären framhållit, utgör tullsatsen för

sådant garn 40 öre för kilogram, således mera än den nu gällande tullsatsen

för färdig vara; och det är under sådana förhållanden tydligt, att

den utländska konkurrensen skall blifva alltmer öfvermäktig. Detta gäller

icke blott för nämnda såsom hemslöjd bedrifna tillverkning, utan äfven

om det fabriksmessiga framställandet af varan. Enligt hvad för utskottet

blifvit upplyst, har nemligen en af de fabriker, som tillverkat ifrågavarande

handduksväf, måst upphöra med denna gren af tillverkningen;

och andra hafva sett sin tillverkning högst väsentligt nedgå. Utskottet

anser fördenskull, att någon höjning af tullen å blekt, högst 25-trådig

linneväfnad är af behofvet påkallad till skydd för den inhemska tillverkningen

af denna vara; men då linneväfnad, som på en qvadratcentimeter

håller 26—35 trådar, är belagd med en tullsats af allenast 45 öre för

kilogram, oafsedt om den är blekt eller oblekt, anser utskottet följdrigtigheten

fordra, att tullsatsen för blekt, högst 25-trådig linneväfnad bestämmes

något lägre än tullsatsen för 26—35-trådig sådan väfnad, hvilken

senare naturligen är en finare och dyrbarare produkt än den förra. Utskottet

kan derför icke biträda motionärens förslag i fråga om tullsatsens storlek

och icke heller i fråga om uppdelningen af blekta, 25-trådiga linneväfnader

i enfärgade och sådana, som äro försedda med färgade varp- eller inslagstrådar,

utan anser för sin del, att högst 25-trådig linneväfnad bör uppdelas

i två olika klasser, nemligen oblekt och o färgad, för hvilken den gällande

tullsatsen af 25 öre för kilogram bör bibehållas, samt andra slag, för

hvilka en tull af 40 öre för kilogram bör fastställas. Denna tullförhöjning,

hvilken i öfrigt endast är att anse såsom en rättvis utjemning af skilnaden

mellan garn- och väfnadstullen, torde ock enligt utskottets förmenande

medföra ett tillfredsställande skydd för den inhemska produktionen.

Såsom motionären föreslagit, synes det utskottet lämpligt, att, derest

Riksdagen besluter höja tullsatsen för ifrågavarande slag af väfnad, detta

beslut måtte så tidigt som möjligt vinna tillämpning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

Utskottet hemställer alltså,

l:o) att Riksdagen, i anledning af herr Hallins

ifrågavarande motion angående höjning af tallen å vissa

slag af väfnader af lin och hampa m. m., måtte besluta,

att tullen å de i tulltaxerubriken n:o 696 om form kl da.

väfnader, andra slag än oblekta och ofärgade, skall höjas

till 40 öre för kilogram, samt att i anledning häraf

nämnda tulltaxerubrik skall erhålla följande förändrade

lydelse:

Väfnader:

af lin, hampa eller andra ej specificerade vegetabiliska

spånadsämnen, med eller utan inblandning

af bomull eller jute:

a) släta, tvåskaftade och sådana kyprade, hvilkas

hela yta är till väfnadssättet likartad (icke mönsterväfd),

satin eller atlasväfnad undantagen:

som på en yta af 1 cm. i qvadrat innehålla

tillsammans högst 25 varp- och inslagstrådar,

äfvensom all segelduk:

oblekta och ofärgade 1 kilogram 0: 25

andra slag........................... 1 kilogram 0: 40;

samt

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet sålunda hemstält,

Riksdagen tillika måtte besluta, att sagda tullförhöjning

skall såsom tilläggsafgift till nu gällande tulltaxa

jemväl innevarande år utgöras från den tid, som

af Kongl. Maj:t bestämmes, samt i skrifvelse till Ivongl.

Maj:t, jemte öfverlemnande af sitt sålunda fattade beslut,

anhålla, det Kongl. Maj:t måtte, så fort ske kunde, förordna

om beslutets trädande i kraft.

Stockholm den 3 mars 1902.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 15.

1

O

O

Reservationer:

t

af herrar Fredholm, Brodin, J. Bromée, G. Jansson och 0. A. Ericsson,

hviika anfört:

»De af motionären meddelade, med den officiella statistiken öfverensstämmande

uppgifter angående införseln af högst 25-trådig linneväfnad

utvisa, att denna införsel under år 1900 nedgått, icke blott under införseln

år 1899, utan äfven under införseln år 1898. Det torde sålunda icke

kunna påstås, att importen af dylik väfnad under de senaste åren utvisat

en afgjord stegring. Nämnda import består af segelduk, handduksväf af

gröfre beskaffenhet samt s. k. mellanlägg. Den sistnämnda varan, som

torde utgöra den hufvudsakligaste delen af importen, är starkt appreterad

och i följd häraf tung. Appretering af mellanlägg bedrifves icke här i

landet, enär derför erfordras stora och dyrbara maskiner, hvilkas anskaffande

endast kan löna sig för fabriker, som arbeta för en stor marknad.

Motionären säger ock, att hans framställning icke afser mellanlägg och

segelduk, utan endast handduksväf. Hvad segelduk beträffar, torde nog

blekt sådan införas, och en höjning af tullen för sådan vara synes icke

önsklig. Hvad slutligen vidkommer handduksväf, synes icke heller någon

höjning af tullen böra ifrågakomma. Visserligen är tullen å blekt enkelt

linnegarn 40 öre för kilogram, således högre än tullen för dylik väfnad;

men blekt importeradt linnegarn torde icke uteslutande eller ens öfvervägande

användas för tillverkning af sådan handduksväf, åtminstone icke

i den i flere olika trakter af vårt land såsom hemslöjd bedrifna tillverkningen

deraf.

På grund häraf hafva vi icke kunnat biträda vare sig motionärens

förslag eller utskottets hemställan, utan föreslå,

l:o) att Riksdagen måtte, med afslag å förevarande

motion, besluta, att tullen för väfnader af ifrågavarande

slag, som på en yta af en centimeter i qvadrat innehålla

tillsammans högst 25 varp- och inslagstrådar, äfvensom

all segelduk måtte bibehållas oförändrad; samt

2:o) att, vid bifall till den under punkt l:o) gjorda

hemställan, motionärens yrkande angående tiden för tilllämpningen

af de utaf honom föreslagna tullsatserna

måtte anses hafva förfallit»;

samt af herr Lundström.

Bill. till Riksd. Frot. 1502. 5 Sami. 1 Afd. 12 Haft.

?,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:28 Skrifvelse till Konungen, angående ändring i tullsatserna för vissa slag af väfnader. s. 7 i texten