Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för icke rökt fläsk. Tullsatserna utgöra för närvarande för rökt fläsk SO öre ock för fläsk, andra slag, 20 öre för kilogram.

1902-02-05 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1902:2, Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för icke rökt fläsk. Tullsatserna utgöra för närvarande för rökt fläsk SO öre ock för fläsk, andra slag, 20 öre för kilogram.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Eifesd. kansli den 10 februari 1902, kl. 4 e. in.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för icke

rökt fläsk.

Tullsatserna utgöra för närvarande för rökt fläsk SO öre ock för

fläsk, andra slag, 20 öre för kilogram.

I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 98, har herr E.

Norman m. fl. föreslagit, att nuvarande tullsats å fläsk, andra slag,

måtte upphäfvas.

Till stöd härför hafva motionärerna anfört följande.

När vid 1896 års riksdag den nu gällande tullsatsen å fläsk bestämdes,

skedde det under den förhoppningen, att fläskproduktionen

här i landet skulle så uppblomstra, att införseln af amerikanskt fläsk

skulle i väsentlig mån minskas. Erfarenheten hade dock visat, att införseln

af dylikt fläsk vore temligen oförändrad, kvilket kunde inhemtas

af »Uppgift öfver rikets in- och utförsel för åren 1897—1901». Af

dessa förhållanden framginge, att ändamålet med denna tull, som ju

vore afsedd att verka såsom skyddstull, förfelats. Densamma hade i

stället blifvit hufvudsakligast en finanstull. En dylik skatteform vore

emellertid i detta fall så mycket mera oegentlig, som ifrågavarande tull

Bill, till Biksd. Prot. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häft. (N:o 2). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

-Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

drabbade den minst bärkraftiga befolkningen, företrädesvis kroppsarbetarne

i Norrland och Dalarne.

In- och utförseln af icke rökt fläsk under nedannämnda år samt

de derunder gällande tullsatserna utvisas af följande tabell:

Tullsats

för kilogram

Införsel

kilogram

Utförsel

kilogram

1890

0,20

1

8,207,578

5,957,953

1891

0,20

6,327,162

5,032,841

1892

j ,/1-*7.

> 7«—"7n

0,20 (

0,10 /

7,313,155

6,663,754

1893

Opo

3,654,576

6,577,759

1894

0,io

6,014,222

8.063,197

1895

Opo

6,113,770

9,687,789

1896

Opo

0,20

12,282,979

7,063,822

1897

4,347,158

4,250,359

1.898

0,20

10,233,428

3,137,880

1899

0,20

0,2 0

11,481,401

2,421,474

1900

10,669,249

1,221,346

1901

0,2 0

10.216,000°)

1,155,000°)

Efter åsättandet af nu gällande tullsats har vid två särskilda riksdagar

förslag väckts om förändring i eller upphäfvande af samma tullsats,

nemligen dels vid 1897 års riksdag i två motioner förslag om nedsättning

i tullen å icke rökt fläsk till 10 öre för kilogram, dels ock vid

1900 års riksdag i tre motioner förslag om upphäfvande af tullen å

dylikt fläsk. Bevillningsutskottet har vid begge riksdagarne i utskottets

ötver förslagen afgifna betänkande hemstält, att gällande tullsats å icke

rökt fläsk måtte bibehållas oförändrad. Till följd af kamrarnes stridiga

beslut, som hvad angår Första Kammaren vid begge riksdagarne fattats

i enlighet med bevillningsutskottets hemställan, hafva vid hvart och

ett af ifrågavarande tillfällen frågorna slutligen afgjorts efter gemensam

votering. Vid 1897 års riksdag afgåfvos vid den gemensamma voteringen

222 röster (109 i Första och 113 i Andra Kammaren) för den

gällande tullsatsens bibehållande samt 148 röster (35 i Första och 113

*) Uppgiften för 1901 grundar sig på tullverkets uppgift för samma år för fläsk, alla slag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

jBevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

i Andra Kammaren) för tullsatsens nedsättning till 10 öre. När frågan

om tullens upphäfvande vid 1900 års riksdag genom gemensam votering

afgjordes, beslöts med 224 röster (115 i Första och 109 i Andra

Kammaren) mot 133 röster (25 i Första och 108 i Andra Kammaren)

att bibehålla den gällande tullsatsen af 20 öre för kilogram.

Införseln af fläsk har under tiden efter tillkomsten af nu gällande

tullsatser å varan uppnått de största siffrorna under år 1899. Under begge

påföljande år kan deremot iakttagas en fortgående minskning i införseln.

Denna har sålunda från år 1899 till år 1901 sjunkit med icke mindre än

i rundt tal 1,265,000 kilogram. Visserligen har samtidigt en minskning i

utförseln egt rum. Jemför man emellertid siffrorna för in- och utförseln under

berörda år, finner man, att minskningen i införseln i det närmaste fullt

motsvaras af minskningen i utförseln. Denna minskning uppgår nemligen

för ifrågavarande tid till ett belopp af omkring 1,266,000 kilogram. På

grund häraf och då konsumtionen af fläsk inom landet under samma

tid säkerligen icke aftagit, utan väl snarare ökats, kan man taga för

gifvet, att minskningen i utförseln beror ej af minskad inhemsk fläskproduktion,

utan deraf, att den inhemska produktionen funnit ökad afsättning

inom landet. Detta förhållande synes sålunda bekräfta bevillningsutskottets

vid behandlingen af denna fråga år 1900 gjorda uttalande,

att, äfven om behofvet af fläsk inom landet ännu icke kunnat

fyllas genom uteslutande svensk vara, fläskproduktionen i allt fall erhållit

ett godt stöd genom det nuvarande tullskyddet å denna vara.

Att under sådana förhållanden upphäfva tullen å icke rökt fläsk, synes

derför utskottet mindre välbetänkt. Det intresse för svinafveln inom

landet, som framkallats af den ökade efterfrågan å inhemsk vara, behöfver

allt fortfarande all den uppmuntran, tullskyddet kan lemna.

Derest ett upphäfvande af tullen nu egde rum, skulle nemligen med

säkerhet den ännu högst betydliga införseln af den utländska varan

återigen komma i stigande, hvarigenom fara vore, att det nu väckta

lifligare intresset för den inhemska produktionen skulle dämpas, om

icke helt och hållet förqväfvas. Eu sådan påföljd skulle emellertid

i fråga om en produktionsgren som denna spela en ganska afsevärd

rol i landets hushållning, enär fläskproduktionen, som bekant, i vissa

landsdelar utgör en ganska betydande förvärfskälla, ej minst för den

mindre bemedlade befolkningen. Utskottet, som sålunda funnit sig icke

kunna tillstyrka det föreliggande förslaget, hemställer,

att Riksdagen måtte, med afslag å ifrågavarande

af herr Norman m. fl. väckta motion, besluta, att nu

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

gällande tullsats å icke rökt fläsk skall bibehållas

oförändrad.

Stockholm den 5 februari 1902.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALL!.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

'' Reservationer:

af herr Fredholm, hvilken yttrat:

I reservation till bevillningsutskottets betänkande n:o 13 vid 1896

års riksdag lemnade jag en redogörelse för in- och utförseln af fläsk

och lefvande svin från år 1884 till och med 1894 enligt de officiella statistiska

uppgifterna derom. Jag fullständigar nu denna redogörelse med

liknande uppgifter för följande år till och med 1900, med hvilka torde

böra sammanföras uppgifterna för 1892 och 1893. Siffrorna äro fördelade

i två perioder från och med 1892, då tullen nedsattes till 10

öre, till och med 1896 och från och med 1897, då tullen höjdes till

20 öre.

In- och utförsel af fläsk, i ton.

År.

Införsel.

Utförsel.

Andra

slag.

Rökt.

Summa.

Andra

slag.

Rökt.

Summa.

1892 ................

7,313

8

7,321

6,664

1

6,665

1893 ....................................

3,655

6

3,661

6,578

1

6,579

1894 ......................

6,014

6

6,020

8,063

1

8,064

1895 ....................................

6,114

6

6,120

9,688

1

9,689

1896 ..............................

12,283

5

12,288

7.064

4

7,068

Medeltal ........................

7,076

6

7,082

7,611

1,5

7,613

1897 ....................................

4,347

5

4,352

4,250

3

4,253

1898 ............................

10,233

5

10,238

3,138

1

3,139

1899 ....................................

11,481

6

11,487

2,421

2

2,423

1900 ..................................

10,669

6

10,675

1,221

—

1,221

Medeltal .............................

9,182

5

9,188

2,755

1,5

2,759

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

In- ocis. -utförsel af lefvande svin.

År.

Införsel.

Utförsel.

Fargaltar.

Svin andra slag.

Fargaltar.

Svin andra slag.

styck.

kg.

styck, j

Ton.

styck.

1ig.

styck.

Ton.

1892 .

3

277

1.917

38

167

14,365

8,733

382

1893

1

242

1,474

29

62

10,163

1.824

247

1894

5

464

1,052

18

24

4,735

2,547

290

1895 ......................

12

1.342

555

9

122

18,620

5,626

599

1896 .............................

1

100

353

3

56

9,370 16,074

1,890

Medeltal

4,4

485

1,070,2

19,4

86,2

11,450,6 6,960,8

681,6

1897

5

875

1,113

15

58

6,540

6,434

770

1898 .......

5

810

1,126

19

—

—

—

1899 ...................

1

164

779

12

—

■—

30

1

1900 ..............................

2

116

412

8

—

—

116

2

Medeltal .......................

3,2

491,2 j 857,5

13,5

14,5

1,635

1,645

193,2

1901 alla slag — 925 stycken. 1901 alla slag — 85 stycken

Införsel af flasig andra slagg i lön.,

År.

Till Norrland

Till öfriga

orter.

Summa.

öfver norr- ländska

kuststäder.

öfver

norska

gränsen. *)

öfver

Stock- holm. *)

Summa.

1892 .

1,544

1,714

2,185

5,443

1,870

7,313

1893 ...............................

924

1,027

949

2,900

755

3,655

1894 ...............................

1,391

1,644

1,424

4,459

1,555

6,014

1895 ..................................

1,740

1,761

1,097

4,598

1,516

6,114

1896 ...................................

3,968

3,353

2,679

10,000

2,283

12,283

Medeltal ..............................

2,113,4

1,899,8

1,666,8

5,480

1,595,8

7,075,8

1897 ................................

951

439

1,995

3,385

962

4,347

1898 ...............................

2,486

1,737

3,139

7,362

2,861

10,223

1899 ...............................

3,151

2,361

2,853

8,365

3,116

11,481

1900 ..................................

3,162

1,674

3,542

8,378

2,291

10,669

Medeltal ..............................

2,437,5

1,552,2

2,882,2

6,872,5

2,307,5

9,180

*) Deri inbegripet importen öfver Karlstad och Falun.

**) Härunder upptages all import af fläsk till Stockholm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

7

"Utförsel af fläsk, i fou»

År

Till

Till

Till

Till

Hela

Norge.

Danmark.

Tyskland.

England.

utiörseln.

1892

16

4,066

12

2,570

6,665

1893

25

3,355

1

3,197

6,579

1894

56

5,132

5

2,872

8,064

1895 .

59

6,400

3

3,226

9,689

1896

no

4,627

6

2,320

7,068

Medeltal

53,2

4,716

5,4

2,837

7,613

1897

65

2,757

3

1,425

4,253

1898

9

2,171

7

951

3,139

1899

9

U

1,728

34

657

2,423

1900

3

975

28

215

1,221

Medeltal

19,7 5

1,907,7

18

812

2,759

Utförsel af lefvarxde svin.

År.

Till

Norge.

Till

Danmark.

Till

Tyskland.

Till

England.

Hela utförseln.

Ton.

Ton.

Ton.

Ton.

Stycke.

Ton.

1892

—

146

209

—

8.900

396

1893 ..............

—''

—

256

—

1,880

257

1894 .............

—

35

260

—

2,580

295

1895 ...........................

—

172

426

-''

5,748

618

1896

—

598

1,291

—

16,130

1,899

Medeltal

—

190,2

488,4

—

7,047,6

693

1897

120

650

6,492

777

1898

—

—

_

_

_

_

1899

—

1

—

—

30

1

1900

—

2

—

—

116

2

Medeltal | —

30,7

162,5

—

1,659,5

195

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

af herr J. Bromée, som anfört:

»Af den i utskottets betänkande intagna tabell om in- och utförsel

af fläsk under åren 1890—1901 framgår oförtydbart, att, oaktadt den

åsätta tullen af 20 öre för kilogram, införseln ökats och utförseln minskats,

hvadan tullen å fläsk (andra slag) aldrig verkat såsom skyddstull,

hvilket den ju angafs vara afsedd till, utan endast och allenast såsom

finanstull. Detta förhållande borde numera anses vara så klart, att

äfven ifriga tullvänner skulle kunna medgifva det, särskild! om de vilja

fästa sig vid och erkänna, att det från Amerika importerade fläsket är

helt och hållet af annan beskaffenhet än det inom landet producerade

fläsket. Strängt taget rörer sålunda tullen å det amerikanska fläsket

icke i någon mån fläskproduktionen inom vårt land. Sedan år 1888,

då fläsktullen pålades, har det också många gånger i motioner, reservationer

och anföranden påvisats olämpligheten och orättmätigheten af

denna tullsats, huru den drabbar de mindre bärkraftiga i en del ai

vårt land, der förhållandena mera än på andra håll tvinga till användning

af amerikanskt fläsk såsom en billig, men sund och kraftig föda.

Införseln af amerikanskt fläsk, som före tullens påläggande år 1888

var omkring 5,440,000 kilogram, men som de senare åren stigit till

10 å 12 millioner kilogram, bevisar fullkomligt behofvet af ifrågavarande

fläsksort, men också den orättmätiga beskattningen på blott en del

af landet och der på en särskild del af denna landsdels befolkning,

som för utförande af sitt arbete på aflägsna trakter måste köpa och

lifnära sig af detta tullbeskattade fläsk.

På grund häraf har jag inom utskottet påyrkat, att herr Normans

m. fl:s motion måtte bifallas, samt att tulltaxerubriken fläsk sålunda

måtte i tulltaxan upptagas på följande sätt:

Fläsk:

rökt .........

andra slag

1 kilogram 0,3o

fritt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.

af herrar Meyer och G. Jansson; samt

af herrar Brodin, Lundström, O. A. Ericsson och Hedgren, hvilka

ansett, att motionen bort tillstyrkas.

Härjemte hafva herrar Lithander och Bergendahl begärt få anteckna^,

att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Bih. till Riksd- Prot. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häjt.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.