Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för icke rökt fläsk. Tullsatserna utgöra för närvarande för rökt fläsk SO öre ock för fläsk, andra slag, 20 öre för kilogram.
1902-02-05 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1902:2, Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för icke rökt fläsk. Tullsatserna utgöra för närvarande för rökt fläsk SO öre ock för fläsk, andra slag, 20 öre för kilogram.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till Eifesd. kansli den 10 februari 1902, kl. 4 e. in.
Betänkande, i anledning af väckt motion om tullfrihet för icke
rökt fläsk.
Tullsatserna utgöra för närvarande för rökt fläsk SO öre ock för
fläsk, andra slag, 20 öre för kilogram.
I en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 98, har herr E.
Norman m. fl. föreslagit, att nuvarande tullsats å fläsk, andra slag,
måtte upphäfvas.
Till stöd härför hafva motionärerna anfört följande.
När vid 1896 års riksdag den nu gällande tullsatsen å fläsk bestämdes,
skedde det under den förhoppningen, att fläskproduktionen
här i landet skulle så uppblomstra, att införseln af amerikanskt fläsk
skulle i väsentlig mån minskas. Erfarenheten hade dock visat, att införseln
af dylikt fläsk vore temligen oförändrad, kvilket kunde inhemtas
af »Uppgift öfver rikets in- och utförsel för åren 1897—1901». Af
dessa förhållanden framginge, att ändamålet med denna tull, som ju
vore afsedd att verka såsom skyddstull, förfelats. Densamma hade i
stället blifvit hufvudsakligast en finanstull. En dylik skatteform vore
emellertid i detta fall så mycket mera oegentlig, som ifrågavarande tull
Bill, till Biksd. Prot. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häft. (N:o 2). 1
2
-Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
drabbade den minst bärkraftiga befolkningen, företrädesvis kroppsarbetarne
i Norrland och Dalarne.
In- och utförseln af icke rökt fläsk under nedannämnda år samt
de derunder gällande tullsatserna utvisas af följande tabell:
Tullsats
för kilogram
Införsel
kilogram
Utförsel
kilogram
1890
0,20
1
8,207,578
5,957,953
1891
0,20
6,327,162
5,032,841
1892
j ,/1-*7.
> 7«—"7n
0,20 (
0,10 /
7,313,155
6,663,754
1893
Opo
3,654,576
6,577,759
1894
0,io
6,014,222
8.063,197
1895
Opo
6,113,770
9,687,789
1896
Opo
0,20
12,282,979
7,063,822
1897
4,347,158
4,250,359
1.898
0,20
10,233,428
3,137,880
1899
0,20
0,2 0
11,481,401
2,421,474
1900
10,669,249
1,221,346
1901
0,2 0
10.216,000°)
1,155,000°)
Efter åsättandet af nu gällande tullsats har vid två särskilda riksdagar
förslag väckts om förändring i eller upphäfvande af samma tullsats,
nemligen dels vid 1897 års riksdag i två motioner förslag om nedsättning
i tullen å icke rökt fläsk till 10 öre för kilogram, dels ock vid
1900 års riksdag i tre motioner förslag om upphäfvande af tullen å
dylikt fläsk. Bevillningsutskottet har vid begge riksdagarne i utskottets
ötver förslagen afgifna betänkande hemstält, att gällande tullsats å icke
rökt fläsk måtte bibehållas oförändrad. Till följd af kamrarnes stridiga
beslut, som hvad angår Första Kammaren vid begge riksdagarne fattats
i enlighet med bevillningsutskottets hemställan, hafva vid hvart och
ett af ifrågavarande tillfällen frågorna slutligen afgjorts efter gemensam
votering. Vid 1897 års riksdag afgåfvos vid den gemensamma voteringen
222 röster (109 i Första och 113 i Andra Kammaren) för den
gällande tullsatsens bibehållande samt 148 röster (35 i Första och 113
*) Uppgiften för 1901 grundar sig på tullverkets uppgift för samma år för fläsk, alla slag.
3
jBevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
i Andra Kammaren) för tullsatsens nedsättning till 10 öre. När frågan
om tullens upphäfvande vid 1900 års riksdag genom gemensam votering
afgjordes, beslöts med 224 röster (115 i Första och 109 i Andra
Kammaren) mot 133 röster (25 i Första och 108 i Andra Kammaren)
att bibehålla den gällande tullsatsen af 20 öre för kilogram.
Införseln af fläsk har under tiden efter tillkomsten af nu gällande
tullsatser å varan uppnått de största siffrorna under år 1899. Under begge
påföljande år kan deremot iakttagas en fortgående minskning i införseln.
Denna har sålunda från år 1899 till år 1901 sjunkit med icke mindre än
i rundt tal 1,265,000 kilogram. Visserligen har samtidigt en minskning i
utförseln egt rum. Jemför man emellertid siffrorna för in- och utförseln under
berörda år, finner man, att minskningen i införseln i det närmaste fullt
motsvaras af minskningen i utförseln. Denna minskning uppgår nemligen
för ifrågavarande tid till ett belopp af omkring 1,266,000 kilogram. På
grund häraf och då konsumtionen af fläsk inom landet under samma
tid säkerligen icke aftagit, utan väl snarare ökats, kan man taga för
gifvet, att minskningen i utförseln beror ej af minskad inhemsk fläskproduktion,
utan deraf, att den inhemska produktionen funnit ökad afsättning
inom landet. Detta förhållande synes sålunda bekräfta bevillningsutskottets
vid behandlingen af denna fråga år 1900 gjorda uttalande,
att, äfven om behofvet af fläsk inom landet ännu icke kunnat
fyllas genom uteslutande svensk vara, fläskproduktionen i allt fall erhållit
ett godt stöd genom det nuvarande tullskyddet å denna vara.
Att under sådana förhållanden upphäfva tullen å icke rökt fläsk, synes
derför utskottet mindre välbetänkt. Det intresse för svinafveln inom
landet, som framkallats af den ökade efterfrågan å inhemsk vara, behöfver
allt fortfarande all den uppmuntran, tullskyddet kan lemna.
Derest ett upphäfvande af tullen nu egde rum, skulle nemligen med
säkerhet den ännu högst betydliga införseln af den utländska varan
återigen komma i stigande, hvarigenom fara vore, att det nu väckta
lifligare intresset för den inhemska produktionen skulle dämpas, om
icke helt och hållet förqväfvas. Eu sådan påföljd skulle emellertid
i fråga om en produktionsgren som denna spela en ganska afsevärd
rol i landets hushållning, enär fläskproduktionen, som bekant, i vissa
landsdelar utgör en ganska betydande förvärfskälla, ej minst för den
mindre bemedlade befolkningen. Utskottet, som sålunda funnit sig icke
kunna tillstyrka det föreliggande förslaget, hemställer,
att Riksdagen måtte, med afslag å ifrågavarande
af herr Norman m. fl. väckta motion, besluta, att nu
4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
gällande tullsats å icke rökt fläsk skall bibehållas
oförändrad.
Stockholm den 5 februari 1902.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. C A VALL!.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
'' Reservationer:
af herr Fredholm, hvilken yttrat:
I reservation till bevillningsutskottets betänkande n:o 13 vid 1896
års riksdag lemnade jag en redogörelse för in- och utförseln af fläsk
och lefvande svin från år 1884 till och med 1894 enligt de officiella statistiska
uppgifterna derom. Jag fullständigar nu denna redogörelse med
liknande uppgifter för följande år till och med 1900, med hvilka torde
böra sammanföras uppgifterna för 1892 och 1893. Siffrorna äro fördelade
i två perioder från och med 1892, då tullen nedsattes till 10
öre, till och med 1896 och från och med 1897, då tullen höjdes till
20 öre.
In- och utförsel af fläsk, i ton.
År.
Införsel.
Utförsel.
Andra
slag.
Rökt.
Summa.
Andra
slag.
Rökt.
Summa.
1892 ................
7,313
8
7,321
6,664
1
6,665
1893 ....................................
3,655
6
3,661
6,578
1
6,579
1894 ......................
6,014
6
6,020
8,063
1
8,064
1895 ....................................
6,114
6
6,120
9,688
1
9,689
1896 ..............................
12,283
5
12,288
7.064
4
7,068
Medeltal ........................
7,076
6
7,082
7,611
1,5
7,613
1897 ....................................
4,347
5
4,352
4,250
3
4,253
1898 ............................
10,233
5
10,238
3,138
1
3,139
1899 ....................................
11,481
6
11,487
2,421
2
2,423
1900 ..................................
10,669
6
10,675
1,221
—
1,221
Medeltal .............................
9,182
5
9,188
2,755
1,5
2,759
6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
In- ocis. -utförsel af lefvande svin.
År.
Införsel.
Utförsel.
Fargaltar.
Svin andra slag.
Fargaltar.
Svin andra slag.
styck.
kg.
styck, j
Ton.
styck.
1ig.
styck.
Ton.
1892 .
3
277
1.917
38
167
14,365
8,733
382
1893
1
242
1,474
29
62
10,163
1.824
247
1894
5
464
1,052
18
24
4,735
2,547
290
1895 ......................
12
1.342
555
9
122
18,620
5,626
599
1896 .............................
1
100
353
3
56
9,370 16,074
1,890
Medeltal
4,4
485
1,070,2
19,4
86,2
11,450,6 6,960,8
681,6
1897
5
875
1,113
15
58
6,540
6,434
770
1898 .......
5
810
1,126
19
—
—
—
1899 ...................
1
164
779
12
—
■—
30
1
1900 ..............................
2
116
412
8
—
—
116
2
Medeltal .......................
3,2
491,2 j 857,5
13,5
14,5
1,635
1,645
193,2
1901 alla slag — 925 stycken. 1901 alla slag — 85 stycken
Införsel af flasig andra slagg i lön.,
År.
Till Norrland
Till öfriga
orter.
Summa.
öfver norr- ländska
kuststäder.
öfver
norska
gränsen. *)
öfver
Stock- holm. *)
Summa.
1892 .
1,544
1,714
2,185
5,443
1,870
7,313
1893 ...............................
924
1,027
949
2,900
755
3,655
1894 ...............................
1,391
1,644
1,424
4,459
1,555
6,014
1895 ..................................
1,740
1,761
1,097
4,598
1,516
6,114
1896 ...................................
3,968
3,353
2,679
10,000
2,283
12,283
Medeltal ..............................
2,113,4
1,899,8
1,666,8
5,480
1,595,8
7,075,8
1897 ................................
951
439
1,995
3,385
962
4,347
1898 ...............................
2,486
1,737
3,139
7,362
2,861
10,223
1899 ...............................
3,151
2,361
2,853
8,365
3,116
11,481
1900 ..................................
3,162
1,674
3,542
8,378
2,291
10,669
Medeltal ..............................
2,437,5
1,552,2
2,882,2
6,872,5
2,307,5
9,180
*) Deri inbegripet importen öfver Karlstad och Falun.
**) Härunder upptages all import af fläsk till Stockholm.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
7
"Utförsel af fläsk, i fou»
År
Till
Till
Till
Till
Hela
Norge.
Danmark.
Tyskland.
England.
utiörseln.
1892
16
4,066
12
2,570
6,665
1893
25
3,355
1
3,197
6,579
1894
56
5,132
5
2,872
8,064
1895 .
59
6,400
3
3,226
9,689
1896
no
4,627
6
2,320
7,068
Medeltal
53,2
4,716
5,4
2,837
7,613
1897
65
2,757
3
1,425
4,253
1898
9
2,171
7
951
3,139
1899
9
U
1,728
34
657
2,423
1900
3
975
28
215
1,221
Medeltal
19,7 5
1,907,7
18
812
2,759
Utförsel af lefvarxde svin.
År.
Till
Norge.
Till
Danmark.
Till
Tyskland.
Till
England.
Hela utförseln.
Ton.
Ton.
Ton.
Ton.
Stycke.
Ton.
1892
—
146
209
—
8.900
396
1893 ..............
—''
—
256
—
1,880
257
1894 .............
—
35
260
—
2,580
295
1895 ...........................
—
172
426
-''
5,748
618
1896
—
598
1,291
—
16,130
1,899
Medeltal
—
190,2
488,4
—
7,047,6
693
1897
120
650
6,492
777
1898
—
—
_
_
_
_
1899
—
1
—
—
30
1
1900
—
2
—
—
116
2
Medeltal | —
30,7
162,5
—
1,659,5
195
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
af herr J. Bromée, som anfört:
»Af den i utskottets betänkande intagna tabell om in- och utförsel
af fläsk under åren 1890—1901 framgår oförtydbart, att, oaktadt den
åsätta tullen af 20 öre för kilogram, införseln ökats och utförseln minskats,
hvadan tullen å fläsk (andra slag) aldrig verkat såsom skyddstull,
hvilket den ju angafs vara afsedd till, utan endast och allenast såsom
finanstull. Detta förhållande borde numera anses vara så klart, att
äfven ifriga tullvänner skulle kunna medgifva det, särskild! om de vilja
fästa sig vid och erkänna, att det från Amerika importerade fläsket är
helt och hållet af annan beskaffenhet än det inom landet producerade
fläsket. Strängt taget rörer sålunda tullen å det amerikanska fläsket
icke i någon mån fläskproduktionen inom vårt land. Sedan år 1888,
då fläsktullen pålades, har det också många gånger i motioner, reservationer
och anföranden påvisats olämpligheten och orättmätigheten af
denna tullsats, huru den drabbar de mindre bärkraftiga i en del ai
vårt land, der förhållandena mera än på andra håll tvinga till användning
af amerikanskt fläsk såsom en billig, men sund och kraftig föda.
Införseln af amerikanskt fläsk, som före tullens påläggande år 1888
var omkring 5,440,000 kilogram, men som de senare åren stigit till
10 å 12 millioner kilogram, bevisar fullkomligt behofvet af ifrågavarande
fläsksort, men också den orättmätiga beskattningen på blott en del
af landet och der på en särskild del af denna landsdels befolkning,
som för utförande af sitt arbete på aflägsna trakter måste köpa och
lifnära sig af detta tullbeskattade fläsk.
På grund häraf har jag inom utskottet påyrkat, att herr Normans
m. fl:s motion måtte bifallas, samt att tulltaxerubriken fläsk sålunda
måtte i tulltaxan upptagas på följande sätt:
Fläsk:
rökt .........
andra slag
1 kilogram 0,3o
fritt.
9
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 2.
af herrar Meyer och G. Jansson; samt
af herrar Brodin, Lundström, O. A. Ericsson och Hedgren, hvilka
ansett, att motionen bort tillstyrkas.
Härjemte hafva herrar Lithander och Bergendahl begärt få anteckna^,
att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.
Bih. till Riksd- Prot. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 2 Häjt.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.