Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående beskattning af cigarrer och punsch.
1902-04-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1902:21, Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående beskattning af cigarrer och punsch.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
1
\:o 21.
Ank. till Riksd. kansli den 5 april 1902, kl. le. m.
Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående beskattning af cigarrer och punsch.
I en inom Andra Kammaren af herr C. H. Björck väckt motion,
n:o 138, i hvilken nio af kammarens ledamöter instämt, har förslag
framstälts,
»att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj :t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till en
ytterligare beskattning af cigarrer och punsch i syfte att låta en medelstor
cigarr beläggas med 1 öres och en tredjedels liter punsch med
25 öres förhöjd skatt i afsigt att erhålla bidrag till försvarsverkets
ändamålsenliga ordnande».
Till stöd för detta förslag anföres i motionen följande:
»Då statsverket är i behof af förökade inkomster i och för försvarsverkets
tidsenliga ordnande, så har man, såsom rätt och billigt är,
i första rummet tänkt sig att anskaffa dessa inkomster genom direkt
beskattning. Mig synes dock att äfven på indirekt väg statens inkomster
för nämnda ändamål skulle kunna ökas, om sådana artiklar mera
än nu blefve beskattade, som äro att betrakta som lyxartiklar, helst om
bruket af desamma kunna anses skadliga, och i synnerhet om deras
förbrukning sker af de i ekonomiskt hänseende mera lyckligt lottade
samhällsmedlemmarne.
Bih. till Biksd. Prot. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 18 Häft. (N:o 21 ).
1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
Såsom sådana beskattningsföremål tänker jag nu särskildt på
ai’tiklarne cigarrer och punsch. Dessa varor förbrukas numera i stora
qvantiteter, och ingen torde väl påstå, att de äro oskadliga.
Den egentliga arbetsklassen använder ju tyvärr äfven icke obetydligt
af både tobak och spirituösa, dock tror jag man bar rätt påstå,
att det är i andra former, som de förbruka dessa varor. En förökad
skatt på cigarrer och punsch skulle således ej drabba dem i någon
nämnvärd grad. Ett öres skatt på hvarje cigarr och 25 öres på hvarje
lialfbutelj punsch vore för öfrigt en föga känbar beskattning, och äfven
om den skulle kännas, så beliöfde verkan deraf ej blifva någon annan
än en inskränkning i bruket af dessa skadliga njutningsmedel, eller att
en del ungdom aldrig lade sig till med sådana dyrbara och skadliga
vanor.
Huru denna skatt skulle uttagas tror jag mig ej om att bestämma,
utan skulle vilja öfverlemna detta till Kong!. Maj:ts bepröfvande. Att
konseqvensen af skatt på cigarrer skulle vara införande af tobaksmonopol
för staten, tror jag dock ej är nödvändigt. Om t. ex. en låda med
50 medelstora cigarrer belädes med en 50 öres stämpel; om vigten af
en sådan låda — taran inberäknad — toges till enhet för huru stor
stämpel hvarje låda med cigarrer (och eventuelt cigarretter) skulle bära,
så att hvarje påbörjad vigtenhet skulle bära ytterligare 50 öres stämpel;
så vore detta ju ett sätt att lösa frågan, hvilket hade den fördelen, att
de dyrare cigarrsorterna, som i allmänhet äro större, äfven blefve belagda
med större skatt. Men må hända kunde Kongl. Maj:t utfinna en
ännu mera praktisk lösning. Hvad punschens beskattningssätt angår,
så torde detta ej vara förenadt med några vidare svårigheter. Måhända
skulle de värnpligtige endast genom de skatter jag nu föreslagit kunna
beredas större dagaflöning eller någon annan förmån; måhända skulle
den direkta beskattningen ej behöfva trycka så tungt på mindre bärkraftiga
skuldror, och den af mig föreslagna skatten skulle vara föga
känbar och kunde ej verka annat än välgörande.»
Gällande förordning angående vilkoren för försäljning af bränvin
och andra brända eller destillerade spirituösa drycker af den 24 maj
1895 föreskrifver i § 17, att för sådan rättighet till minuthandel med
eller utskänkning af bränvin, som i stad innehafves på grund af burskap
eller särskildt privilegium eller som är gällande för gästgifveri
å landet, äfvensom för de genom inrop å auktion förvärfvade minuthandels-
eller utskänkningsrättigheter skall erläggas afgift med 15 öre
för hvarje liter af det bränvin, som beräknats komma att försäljas eller
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
hvarför afgift åtagen är; och är vidare stadgadt, att bolag, som fått
öfvertaga all minuthandel med och utskänkning af bränvin i stad eller
köping, skall för hvarje sålunda öfvertagen rättighet erlägga årlig afgift
för 3,000 liter med 450 kronor.
Hvad sålunda finnes stadgadt om afgifter för försäljning af bränvin
gäller, jemlikt föreskrift i § 1 mom. 2 i nämnda förordning, äfven om
minuthandel med och utskänkning af sprit samt andra brända eller
destillerade in- och utländska spirituösa drycker äfvensom drycker,
hvilka äro dermed tillagade eller hålla en högre alkoholhalt än 25
procent, således äfven om försäljning af punsch.
Hvad nu först angår motionärens förslag om en ytterligare beskattning
af punsch, råder det enligt utskottets förmenande intet tvifvel
om lämpligheten af denna vara såsom föremål för dylik beskattning. Sistlidet
års Riksdag har också fäst uppmärksamheten på frågan om accis
å punsch. I sin skrifvelse af den 2 juni 1901 (n:o 120 sid. 64, 65), i
anledning af Kongl. Map.ts propositioner angående ny härordning m. m.,
yttrade nemligen sagda års Riksdag, efter en undersökning af hvilka
nya eller ökade skatter kunde tagas i anspråk för att täcka de med
försvarets ombildning förenade ordinarie kostnader, att ej allenast ur
synpunkten att bereda staten ökade inkomster, utan äfven för att åtminstone
i någon mån inskränka förbrukningen af en alkoholhaltiga och
särskildt, i vårt land begagnad dryck, hvilken utan gensägelse kunde
betraktas såsom en öfverflödsvara, vidare torde kunna hänvisas till införande
af accis å punsch, som tillverkas för försäljning, hvarigenom en
icke obetydlig inkomst borde kunna beredas statsverket.
Frågan om en ytterligare beskattning eller accis å punsch är
emellertid ingalunda lätt att lösa. Olika meningar kunna råda om lämpligaste
sättet för uttagandet af accisen; och vidare torde det nog möta
svårigheter att anordna den kontroll öfver accisens utgörande, som, utan
att för de enskilde kännas alltför besvärande, likväl eger förmåga att
på ett effektivt sätt tillvarataga statsverkets rätt. Slutligen bör vederbörlig
uppmärksamhet egnas åt bestämmandet af accisens belopp. I
alla dessa afseenden tarfvas eu noggrann utredning, innan frågan kan
till afgörande företagas. Vidare får utskottet såsom sin åsigt uttala, att
det synes kunna ifrågasättas, huruvida en dylik accis bör åsättas ensamt
punsch, eller om icke skäl kunde föreligga att utsträcka accisen äfven
till andra dermed jemförliga alkoholhaltiga drycker och, i sådant fall,
till hvilka. Äfven detta synes utskottet böra vid utredningens verkställande
undersökas. m
Utskottet finner fördenskull en utredning af denna fråga i nu an
-
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
gifna hänseenden vara nödig, hvilket lämpligen synes böra ega rum
genom Kongl. .Maj:ts försorg. Visserligen kunde det, i betraktande af
sistlidet års Riksdags ofvanberörda uttalande om införande af en accis
å punsch, synas, som om någon framställning bos Kongl. Magt i nämnda
syfte icke kunde erfordras; men då i nämnda uttalande någon anhållan
om en utredning icke framstälts, samt i allt fall frågan om möjliga och
lämpliga sätt att tillföra statsverket ipedel till betäckande af de ökade
utgifterna är af utomordentligt stor vigt och så omsorgsfullt och allsidigt
som möjligt bör undersökas, synes det utskottet lämpligt, att Riksdagen
redan. nu, och innan ytterligare behof af nya inkomstkällor för
staten gör sig gällande, hos Kongl. Maj:t anhåller om en utredning i
omförmälda syfte och framläggande af ett derå grundad!, förslag.
Hvad återigen beträffar motionärens förslag, så vidt detsamma afser
en ytterligare beskattning å cigarrer, synes detsamma i den form
det i motionen framstälts icke böra föranleda till någon Riksdagens åtgärd.
Till Riksdagens pröfning föreligga, som bekant, motioner om
höjning af tullsatserna för arbetad tobak äfvensom om skrifvelse till
Kongl. Maj:t i fråga om införande af tobaksmonopol. Frågan om beskattningen
af tobak och tobaksfabrikat synes derför vid behandlingen
af nämnda motioner kunna underkastas pröfning.
Utskottet hemställer på grund af det nu anförda:
l:o) att Riksdagen, i anledning af herr Björcks
ifrågavarande motion så vidt densamma afser förslag
om ytterligare beskattning å punsch, måtte i skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta
utreda, huruvida och i hvad mån en särskild afgift för
punsch och, om så anses lämpligt, äfven för andra
dermed jemförliga alkoholhaltiga drycker må kunna
stadgas, samt till Riksdagen inkomma med det förslag,
hvartill utredningen kan gifva anledning; och
2:o) att herr Björcks berörda motion, i hvad den
afser förslag om en ytterligare beskattning å cigarrer,
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 april 1902.
På bevillningsutskottets vägnar:
H. CAVALLI.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
5
Reservationer:
vid punkten l:o):
af herr Östberg, hvilken anfört:
»Ehuru jag erkänner önskvärdheten deraf, att punsch och andra
dermed j emf örliga drycker beskattas högre än vanligt bränvin, anser
jag det''icke möjligt att för dylika alkoholhaltiga drycker stadga särskild
vare sig tillverkningsskatt eller försäljningsafgift, Tillverkningen
af punsch och äfven af konjak är ytterst enkel och kan företagas af
hvem som helst utan några apparater; det är derför fullkomligt omöjligt
att kontrollera tillverkningen. Hvad åter beträffar en särskild försäljningsafgift,
så synes den förutsätta, att punsch ej skulle få säljas
annat än på buteljer, försedda med skattestämpel, men äfven om ett
sådant, i många fall olämpligt, försäljningssätt stadgades, lärer det möta
oöfverstigliga svårigheter att dervid åstadkomma en något så när effektiv
kontroll. Hvilken väg lagstiftningen än må välja, så inbjuder den till
underslef, och sådana skulle enligt min mening höra till ordningen för
dagen. Jag kan derför ej anse lämpligt, att Riksdagen begär utredning
om stadgande af en särskild afgift till staten för ifrågavarande
drycker. Men derjemte har jag den uppfattningen, att den extra beskattning
å punsch m. m., som kan ifrågakomma, bör tagas i anspråk
för kommunernas räkning. I städer, der all utskänkning och utminutering
af spirituösa är upplåten åt bolag, ega dessa bolag tillfälle att i
viss mån reglera priset. Om man asyftar att särskildt fördyra punschen
å bättre utskänkningsställen, såsom motionären synes åsyfta, så kan
detta mål lämpligast vinnas genom att gifva kommunerna, rättighet att
pålägga värdshus- och utskänkuingsrörelse särskild näringsskatt till
kommunen. _ „
På dessa grunder kar jag ej kunnat biträda utskottets hemställan
i första punkten»;
af herr Brodin, hvilken ansett, att utskottet bort hemställa om afsteg
jemväl å motionärens försteg rörande en ytterligare beskattning å
punsch; samt
af herr J. Bromée, som anfört:
»Jag delar visserligen utskottets uppfattning, att äfven punsch är
Bill. till Biksd. Prot. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 18 Räft. 2
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.
ett lämpligt föremal för ytterligare beskattning, men redan nu är enligt
gällande bränvinsförsäljningsförordning för nämnda vara stadgad särskild
försäljningsafgift, hvarjemte skatt derå utgår i form af tull å
arrak och socker. Härtill kommer, att, innan nu föreslagna eller liknande
utvägar för beredande åt staten af ökade inkomster anlitas, man
enligt mitt förmenande bör dels afvakta den verkan, den af Kongl.
Maj:t föreslagna inkomstskatten kan visa sig medföra, dels ock invänta
den tidpunkt, då behof af ytterligare inkomster gör sig gällande.
På grund af hvad jag sålunda anfört, har jag icke kunnat biträda
hvad utskottet i punkt l:o) hemstält, och yrkar jag alltså,
att herr Björcks ifrågavarande motion, i hvad den
afser förslag om ytterligare beskattning å punsch,
måtte af Riksdagen afslås.»
STOCKHOLM, P. A. NYMANS EETERTE. TRYCKERI 1902.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1902:56 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående beskattning af punsch. s. 1 i texten