Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o

1902-02-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1902:3, Bevillningsutskottets Betänkande N:o

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o

1

N:o 3.

Ank. till Biksd. kansli den 10 februari 1902, kl. 4 e. m.

Betänkande, i ättledning af väckt motion om höjning af tullen

å gryn. (l:a A.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad motion, n:o 25 inom Andra

Kammaren, föreslår herr C. A. Danielsson, att Riksdagen måtte besluta

att höja tullsatsen å artikeln spanmål: malen: gryn, alla slag, till 8 kronor

50 öre för 100 kilogram eller, om detta ej varder Riksdagens beslut, att

tullsatsen å hafregryn måtte varda bestämd till sagda belopp, 8 kronor

50 öre för 100 kilogram.

Till stöd för ifrågavarande förslag anför motionären följande:

»Oaktadt den tullsats af kronor 6,50 per 100 kilo, som är åsatt gryn,

inköpas deraf årligen stora qvantiteter utifrån. Enligt kommerskollegii

underdåniga berättelse för år 1900 infördes då 1,861,699 kilogram gryn

till uppgifvet värde af kronor 376,371. Äfven om denna summa icke

synes så stor i förhållande till hela landets spanmålsproduktion, så representerar

dock denna import en farlig utländsk konkurrens, särskild! för

de bygder, der man plägat producera gryn. Detta bär i synnerhet varit

fallet i min hembygd, Östra härad af Jönköpings län. Der voro för några

år sedan 18 grynverk i gång, hvilka förädlade denna fattiga bygds hufvudprodukt

hafre till gryn. Tack vare den öfvermäktiga konkurrensen utifrån,

har dock denna för bygden i fråga naturliga näringsgren så i grunden

sköflats, att endast några få grynverk ännu drifvas, och det med förlust.

Det nyss nämnda året infördes också utifrån 531,575 kilogram hafregryn

till ett värde af 100,999 kronor. Det kan icke gerna finnas något skäl,

Bih. till Biksd. Prof. 1902. .5 Sami. 1 Afd. 3 Häft. (N:o 3). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

hvarför icke en fattig landsdel i Sverige, som har små resurser och der

befolkningen arbetar under trånga vilkor, kunde få behålla denna inkomst

lika gerna som de utländske fabrikanterna och den svenske importören.

De svenska hafregrynen ha alltid haft stort beröm för sin renhet och för

att ha tillverkats al: bästa råvara. Derför ha läkarne också alltid haft

förtroende för dem och användt dem i sjukdieten. Deremot har man inga

garantier för, att sa är fallet med den importerade varan, hvarför här

föreligger ännu ett skäl för att gynna den inhemska tillverkningen.

Hvad spanmålstullen verkar för de sädesodlande bygderna, det gör

gryntullen för de trakter, der man sedan länge plägat mala gryn. Det

är ju rättvist, att äfven dessa få njuta fördelen af tullskyddet, då andra

trakter redan ha sådant. Hålla icke de olika skyddsintressena tillhopa

och understödja hvarandra, då faller lätt hela systemet sönder, ty det är till

för att lemna ömsesidigt skydd.»

I sammanhang med nu gällande tullsatser å spanmål bestämde 1895

års Riksdag tullen å spanmål: malen: mjöl och gryn, alla slag, till 6

kronor 50 öre för 100 kilogram. Införseln af gryn har under år 1895

och derpå följande år, för hvilka officiella siffror rörande samma införsel

äro tillgängliga, uppgått till de belopp, nedan intagna tabell utvisar:

Införseln af gryn i kilogram.

År

Hvetegryn

Hafregryn

Korngryn

Gryn,

andra slag

Summa

!

1895..................................

494,720

5,127

2,357

225,597

727,801

1896....................................

542,269

12,724

15,838

97,680

668,511

1897..................................

810,025

61,469

104,953

197,565

1,174,012

1898....................................

741,309

121,401

61,736

390,857

1,315,303

1899....................................

1,084,632

199,531

6,670

364,902

1,655,735

1900....................................

946,022

531,575

17,122

366,980

1,861,699

Visserligen kan under de senaste åren, såsom af denna tabell framgår,

en ökning i införseln af gryn iakttagas, särskilt hvad beträffar införseln

af hafregryn; men anser sig utskottet icke kunna endast af denna anledning

förorda någon ändring i gällande tullsats å denna vara. Denna tullsats

är nemligen, såsom ofvan nämnts, bestämd i sammanhang med öfriga nu

gällande tullsatser för spanmål. En rubbning i en enstaka tullsats i det

nu enhetliga systemet bör derför naturligen icke ifrågakomma utan synnerligen

talande skäl. Sådana skäl kunna, enligt utskottets förmenande, icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

anses här föreligga. Ty äfven om den nu påpekade införseln af gryn

vållar svårigheter vid afsättningen af produkter från grynverk i vissa landsdelar,

har det dock icke kunnat påvisas, att dessa svårigheter skulle vara

af så stor och allmängiltig betydelse, att af denna anledning ifrågavarande

produkt af spannmål bör erhålla särskild! gynnad ställning. På grund

häraf hemställer utskottet,

att Riksdagen måtte, med af slag å ifrågavarande af

herr Danielsson väckta motion, besluta, att nu gällande

tullsats å gryn af spanmål skall bibehållas oförändrad.

Stockholm den 10 februari 1902.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALL!.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.