Betänkande, i anledning af motioner med förslag till särskilda förordningar angående ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsför ordning en, angående ändring af vissa ''paragrafer i bränvinsför säljning sfer ordningen samt angående fördelning af de för tillverkning och försäljning af bränvin utgående afgifter.
1902-05-01 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1902:32, Betänkande, i anledning af motioner med förslag till särskilda förordningar angående ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsför ordning en, angående ändring af vissa ''paragrafer i bränvinsför säljning sfer ordningen samt angående fördelning af de för tillverkning och försäljning af bränvin utgående afgifter.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
1
Ank. till Rikscl. kansli den 1 maj 1902, kl. 5 c. m.
Betänkande, i anledning af motioner med förslag till särskilda
förordningar angående ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsför
ordning en, angående ändring af vissa
''paragrafer i bränvinsför säljning sfer ordningen samt angående
fördelning af de för tillverkning och försäljning
af bränvin utgående afgifter.
(2:a A.)
Inom Andra Kammaren har af herr Ivar Månsson och tjugotre andra
af kammarens ledamöter väckts en motion, n:o 132, så lydande:
»Den, på grund deraf att kommunalskattekomitén tagit saken under
sin behandling, under senaste riksdagar undanskjutna frågan om ändrad
fördelning af bränvinsförsäljningsafgifter och vinstmedel synes oss nu, efter
det komitén afgifvit sitt förslag, böra bringas under Riksdagens pröfning.
Enligt detta komiténs förslag skulle hufvudsakligen, genom att äfven
för bränvin, som nu undgick försäljningsafgift, en sådan under benämning
särskild afgift komme att erläggas med 10 öre per liter samt genom
öfverflyttning af 10 öre per liter från tillverkningsafgiften till förutnämnda
särskilda afgift, som skulle disponeras till kommunalfördelning, det beaktansvärda
ändamålet vinnas, att de med så höga kommunalutskylder, såväl i
medeltal som i allmänhet, belastade landtkommunerna erhölle en väl beBih.
till Riksd. Prof. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 29 Höft. (N;o 32) 1
2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
höflig och rättvis lindring i dessa utan att de inkomster, stadskommunerna
hade af dessa försäljningsafgifter och vinstmedel, komme att minskas,
utan snarare tvärtom.
Af de beräkningar, komitén låtit verkställa, framgår nemligen, att
per invånare för tillverknings- och försäljningsåret 1897—1898 hade i
genomsnitt stadskommunerna 5 kronor 81 öre och landtkommunerna
32,o öre mot om komiténs förslag då varit gällande respektive 6 kronor
33,5 öre för de förra och 2 kronor 09,2 öre för de senare. Huru kommunalutskylderna
i vidsträckt bemärkelse ställa sig för de båda olika
slagen af kommuner framgår deraf, att samtliga under år 1897 influtna
kommunala utskylder, personella afgifter oberäknadt, approximativt fördelade
på de olika fyrkslagen för landtkommunerna, utgjorde:
per jordbi1 uksfyrk................................. 88,9 öre
» annan fastighetsfyrk ........................ 62,9 »
och » inkomstfyrk ................................. 52 » mot
för stadskommunerna:
respektive 56,s öre för fastighetsfyrk och 48,2 öre per inkomstfyrk,
efter enahanda grund beräknadt, hvarvid dock den för de förra så omfattande
kostnaden för vägunderhållet ej är medtagen, men för de senare
deremot den motsvarande posten för underhåll af gator och dylikt är
medräknad.
Enligt komiténs förut omnämnda beräkningar, skulle vidare hushållningssällskapens
andel, derest förslaget 1897—1898 varit gällande,
minskats med omkring 400,000 kronor, men landstingens andel blifvit
nästan lika, som den i verkligheten var. Detalj siffrorna för de olika hushållningssällskapen,
landstingen och stadskommunerna, som återfinnas i
komiténs betänkande, äro för omständliga att här återgifvas.
Förslagets innebörd för öfrigt samt formella anordning framgår af
våra hemställanden. Dervid är dock att bemärka, att, då enligt komiténs
förslag den till statsverket ingående tillverkningsafgiften skulle genom
öfverflyttning af 10 öre per liter till kommunalfördelning hafva minskats
med inemot 3,800,000 kronor, men en sådan minskning icke nu med
den väsentliga förändring statsverkets penningbehof sedan dess undergått
kan vara tillrådlig, en höjning af förstnämnda afgift vidtagits i vårt
förslag. Yi vilja derför föreslå, att tillverkningsafgiften, som skall tillfalla
statsverket, bibehålies vid nuvarande 50 öre per liter, samt i öfrigtkomiténs
förslag med eu särskild afgift af 20 öre och försäljningsafgift
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 82.
3
af 5 öre per liter, hvilket gör en förhöjning af skatten i sin helhet af
10 öre per liter. Eu sådan förhöjning torde vara försvarbar, dels med
fästadt afseende å penningvärdets fall sedan den tid nuvarande skatt
åsattes, dels också för vinnande af det sedliga syftet, att genom varans
fördyring minska förbrukningen.
En mera fullständig utredning af frågan och motivering för vårt förslag
återfinnas i kommunalskattekomiténs betänkande, hvaraf de, som så
önska, torde vara i tillfälle att taga del.
Yi tillåta oss derför föreslå, att Riksdagen må besluta för sin del
antaga följande
Förordning
angående ändrad lydelse af § 10 i förordningen angående vilkoren för
tillverkning af bränvin den 13 juli 1887.
§ io.
l:o. För bränvin tillverkadt inom landet skall efter afdrag af två
procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras dels tillverkningsskatt
med 50 öre och dels särskild afgift med 20 öre för hvarje liter af
normalstyrka, hvarmed förstås bränvin, som vid + 15° å Celsii termometer
innehåller 50 volymprocent alkohol.
2:o. Inbetalning af tillverkningsskatt och nyssnämnda särskilda
afgift verkställes i landtränteriet, dock hvarje gång icke för mindre än
1,500 liter.
3:o. Vid utförsel af bränvin må, efter hvad särskildt finnes stadgadt,
åtnjutas restitution med 71,4 öre för hvarje liter renadt och med 70 öre
för hvarje liter icke renadt bränvin af normalstyrka.
4:o. Restitution af tillverkningsskatt må under de vilkor och den
kontroll Kong!. Maj:t vill föreskrifva åtnjutas för bränvin, som vid staten
tillhörigt krutbruk användes för tillverkning af krut, afsedt för krigsbruk
eller för öfningar i försvarsändamål, för finkelolja, afsedd för tekniska ändamål,
samt för bränvin, som gjorts till förtäring obrukbart (denaturerats).
För bränvin, som denaturerats vid bränneri, der tillverkningsrätt
gäller, må åtnjutas skattefrihet.
4
Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 32.
Afgift för undersökning af finkelolja i och. för restitution af tillverk - ningsskatt utgår med två öre och för denaturering af bränvin med ett öre
för hvarje liter af normalstyrka.
5:o. Den i mom. 1 här ofvan omförmälda särskilda afgift fördelas
emellan kommuner, landsting och hushållningssällskap på sätt särskildt
finnes stadgadt.»
Under hänvisning till motiven i förestående motion, föreslå samme
motionärer ytterligare, i motionen n:o 133, att Riksdagen måtte besluta
för sin del antaga följande
»Förordning
angående ändrad lydelse af § 11 mom. 2, § 17 mom. 2 och 3, § 18 mom.
1, 4, 6 och 7, § 22 och § 41 mom. 3 i förordningen angående vilkor en för
försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker
den 24 maj 1895.
§ 11-
2:o. På Kongl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om
och under hvilka vilkor och bestämmelser all den minuthandel med och
utskänkning af bränvin inom köping eller socken å landet, hvilken eljest
skall enligt nästföregående mom. å auktion utbjudas, må kunna åt bolag
öfverlåtas. För dylikt bolag gälle i tillämpliga delar hvad som stadgas
om bolag i stad.
§ 17.
2:o. För sådan rättighet till minuthandel med eller utskänkning af
bränvin, som i § 6 eller § 7 omförmäles, äfvensom för de genom inrop å
auktion enligt § 9 eller § 11 förvärfvade minuthandels- eller utskänkningsrättigheter
erlägges afgift med 5 öre för hvarje liter af det bränvin, som
enligt § 16 blifvit beräknadt eller hvarför afgift åtagen är.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32. 5
3:o. Bolag, som jemlikt föreskriften i § 9 mom. 2 eller § 11 mom.
2 fått öfvertaga all minuthandel med och utskänkning af bränvin inom
eu kommun, skall för hvarje sålunda öfvertagen rättighet erlägga årlig
afgift för 3,000 liter med 150 kronor.
§ 18.
l:o. Bolag, som i § 9 mom. 2 omförmäles, skall hafva till ändamål
endast att i sedlighetens intresse ordna och öfvervaka minuthandel med
och utskänkning af bränvin inom staden och må icke afse att bereda vare
sig delegarne vinning utöfver årlig ränta med högst fem procent å de af
delegarne tillskjutna kontanta medel eller staden någon ekonomisk fördel
utöfver den andel i bolagets vinstmedel, som enligt hvad särskild! finnes
stadgadt kan densamma tillkomma. Delegarne i bolaget skola vara mer
än dubbelt så många som antalet ledamöter i dess styrelse, dock ej färre
än nio, af hvilka åtminstone sex böra vara boende i staden.
4:o. Bolaget skall till fördelning, på sätt särskilt finnes stadgadt,
afstå hela den å bolagets rörelse uppkomna nettovinsten, deri inberälmade
de afgifter, hvilka bolaget uppburit på grund af öfverlåtelse af försäljningsrättighet
enligt mom. 2 här ofvan. Bolaget åligger att inom februari
månads utgång efter försäljningsårets slut hafva till vederbörande aflemnat
sagda nettovinst. Då bolag upplöses, skall, der ej annorledes i laga ordning
bestämts, jemväl det öfverskott af bolagets tillgångar, som kan uppstå,
sedan bolagets samtliga skulder blifvit guldna samt de af delegarne tillskjutna
medel återbetalts, fördelas i likhet med bolagets årliga nettovinst,
skolande stadens andel af öfverskottet dock alltid utgöra hälften.
6:o. Granskning af bolags förvaltning och räkenskaper skall hvarje
år i januari eller februari månad å dag, som af Konungens befallningshafvande
i länet bestämmes, ske för näst föregående försäljningsår af fem
revisorer, af hvilka två utses af stadsfullmäktige eller, der sådana ej finnas,
allmän rådstuga, två af landstinget samt en af Konungens befallningshafvande.
I stad, som icke deltager i landsting, utses tre revisorer af
stadsfullmäktige och två af Konungens befallningshafvande. Revisorerna
skola antingen ibland eller utom sig utse två personer att å deras vägnar
deltaga i inventering af bolagets tillgångar vid löpande försäljningsårets
slut. Öfver revisionen afgifva revisorerna berättelse, hvilken utom redogörelse
för bolagets ekonomiska ställning och förvaltning samt hvad öfrig!
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
revisorerna kunna finna skäl omnämna skall innehålla dels yttrande, huruvida
bolaget förvaltats i öfverensstämmelse med det i 1 mom. här ofvan
angifna syfte, dels till- eller afstyrkande af ansvarsfrihet. Af revisionsberättelsen,
vid hvilkens affattande de föreskrifter skola iakttagas, som
kunna komma att af kontroll- och justeringsbyrån meddelas, skola före
februari månads utgång exemplar öfversändas till Konungens befallningshafvande,
stadsfullmäktige eller allmän rådstuga, landstinget samt nyssnämnda
byrå, och skall inom samma tid revisionsberättelsen på bolagets
bekostnad offentliggöras i någon af ortens tidningar. Revisorerna äfvensom
deras här ofvan nämnda ombud ega att af bolaget åtnjuta ersättning
efter tredje klassen i gällande resereglemente.
7:o. Landsting och stadsfullmäktige eller, der sådana ej finnas, allmän
rådstuga ega att besluta om ansvarsfrihet för bolag. Yägrar någondera
ansvarsfrihet, skola skälen derför uppgifvas, och ärendet hänskjutas
till Konungens befallningshafvande, hvilken deri fatte beslut.
§ 22.
Angående fördelningen af de afgifter, som enligt denna förordning
inflyta för rättigheterna till minuthandel med eller utskänkning af bränvin,
äfvensom af den nettovinst på rörelsen, som bolag skall afstå, finnes särskildt
stadgadt.
§ 41.
3:o. Underlåter bolag att inom den i § 18 mom. 4 föreskrifna tid
till vederbörande aflemna der omnämnda vinstmedel, varde desamma genast
utmätta.»
Slutligen föreslå motionärerna, i motionen n:o 134, likaledes under
åberopande af motiven i ofvanstående motion angående ändrad lydelse af
§ 10 i bränvinstillverkningsförordningen, att Riksdagen måtte besluta för
sin del antaga följande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
»Förordning
angående fördelning af de för tillverkning och försäljning af bränvin
utgående afgifter.
Af det belopp, som under kalenderåret enligt till finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå inkomna uppgifter influtit af den i § 10 mom. 1
af förordningen angående vilkoren för tillverkning af bränvin den 13 juli
1887 om förmälda, tillverkaren påförda särskilda afgift, med afdrag af derå
belöpande andel i den under samma tid såsom restitution på grund af
bränvinets utförsel eller denaturering utbetalade summa, ega hushållningssällskapen
i länen tillsammans bekomma en åttondedel, derest denna åttondedel
icke öfverstiger 1,000,000 kronor, i kvilket fall hushållningssällskapen
erhålla endast sistnämnda belopp. Fördelningen emellan de särskilda
hushållningssällskapen, hvilken verkställes af statskontoret, sker efter folkmängden
inom hvarje sällskaps område. Återstoden af ifrågavarande medel
fördelas på sätt i § 2 mom. 3 här nedan sägs.
§ 2.
l:o. De afgifter, som enligt §§ 17 och 20 i förordningen angående
vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade
spirituösa drycker den 24 maj 1895 inflyta för rättigheter till minuthandel
med eller utskänkning af bränvin, insättas i vederbörande landskontor,
som fördelar desamma på länets samtliga stads- och landsbygdskommuner
efter folkmängden. De i Stockholms stad influtna afgifterna
tillfalla i sin helhet staden.
2:o. Af den nettovinst på rörelsen, som det enligt § 18 i nyssnämnda
förordning åligger bolag, kvilket fått öfvertaga all minuthandel
med och utskänkning af bränvin inom eu kommun, att afstå, tillfaller
hälften den kommun, der bolagets verksamhet drifves.
Skulle nämnda hälft uppgå till högre belopp än som motsvarar 5 kronor
å hvar och en af kommunens invånare, dessas antal beräknadt i enlighet
med de af statistiska centralbyrån senast offentliggjorda folkmängdsuppgifter,
varde dock den kommunen tillkommande andel nedsatt till det
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
belopp, solo efter nämnda beräkningsgrund på kommunen belöper; och
gånge öfverskottet till fördelning på sätt i nästföljande mom. rörande den
andra hälften af bolagsvinsten finnes föreskrifven.
3:o. Återstående hälften af bolagets nettovinst insättes i statskontoret,
som har att fördela densamma jemte det efter afdrag af hushållningssällskapens
anpart till fördelning återstående beloppet af den i § 1 nämnda
särskilda afgift på följande sätt:
en sjettedel fördelas på rikets samtliga landstingsområden och de städer,
som ej deltaga i landsting, efter folkmängden; och
fem sjettedel’ fördelas emellan rikets samtliga stads- och landsbygdskommuner,
likaledes efter folkmängden.
§ 3.
Rörande användningen af de medel, som enligt denna förordning tillfalla
kommuner, landsting och hushållningssällskap, skall, der chefen för
finansdepartementet sådant fordrar, redogörelse till nämnda departement af
vederbörande afgifvas.»
Förestående förslag till förordningar äro ordagrant hemtade ur motsvarande
förslag i det af kommunalskattekomitén den 18 maj 1900 afgifna
betänkande, allenast med den olikhet, att, under det lcomitén föreslår
en nedsättning af bränvinstillverkningsskatten till 40 öre, motionärerna,
på angifna grunder, föreslå dess bibehållande vid i nu gällande
förordning stadgade 50 öre äfvensom en deraf betingad höjning af de af
kommunalskattekomitén föreslagna restitutionsbelopp, från 61,2 öre för
hvarje liter renadt och 60 öre för hvarje liter icke renadt bränvin af
normalstyrka till resp. 71,4 och 70 öre.
Mot det af motionärerna framstälda förslag till förordning angående
ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsförordningen synas emellertid
konstitutionella betänkligheter af sådan betydelse föreligga, att de torde
böra anses utgöra hinder för att tillstyrka detta förslag. Bränvinstillverkningsskatten
är nemligen en till staten ingående bevillning, om hvilken
det enligt regeringsformen tillkommer Riksdagen ensam att besluta och
som enligt samma grundlag skall utgöras intill slutet af det år, under
hvars lopp den nya bevillningen af Riksdagen faststäld bäfver. Den för
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32. 9
andra än statsändamål afsedda »särskilda afgift», hvilken enligt motionärernas
förslag skalle för inom landet tillverkadt bränvin påföras tillverkaren,
är deremot icke af bevillnings natur. Att i samma förordning sammanföra
två till sin konstitutionella art hvarandra så olika skatter synes icke
böra ifrågakomma. Vid sådant förhållande och då ifrågavarande förslag
utgör förutsättning såväl för den ökade beskattningen å bränvin som ock
för en förändrad fördelning af de bränvinsförsäljningsafgifter, som nu utgå
till landsting, hushållningssällskap samt stads- och landtkommuner, synes
frågan ensamt på denna grund icke kunna vinna bifall. Härtill kommer,
att kommunalskattekomiténs hela förslag i ifrågavarande hänseende hvital''
på den bestämda förutsättningen, att statsverkets inkomster, som vid tiden
för komiténs arbeten ansågos vara större än statsverkets behof då kräfde,
förty kunde och borde användas för de i behof varande kommunerna, särskilt
landsbygdens. Utskottet behöfver emellertid icke erinra om den
väsentliga förändring, som härutinnan inträdt på grund af de ökade utgifter,
som det nästlidet år antagna härordningsförslaget oundvikligen påkallar.
I detta afseende bör särskildt erinras, att chefen för finansdepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 21 december 1900
anfört, att till täckande af statsverkets behof af ökade inkomster kunde
bland andra utvägar ifrågasättas förhöjning af bränvinstillverkningsskatten
med 10 öre för liter. Det vid nästlidet års riksdag för behandling af
härordningsförslaget tillsatta särskilda utskottet n:o 1 anförde rörande
denna fråga följande:
»I likhet med departementschefen anser utskottet eu höjning af bränvinstillverkningsskatten
från 50 till 60 öre per liter vara lämplig, helst
sådant måhända skulle i någon mån minska bränvinskonsumtionen. Denna
skatteförhöjning och deraf påkallad förhöjning i tullsatserna å spirituösa
lärer dock kunna antagas bereda statsverket en ökad inkomst af 3,500,000
kronor.»
Utskottets berörda uttalande inflöt ock i oförändrad form i nästlidet
års Riksdags skrifvelse till Konungen, n:o 120, i anledning af propositionen
angående ny härordning m. m.
Samtliga dessa förhållanden i förening ådagalägga tydligen, att motionärernas
förslag, hvithet afser att för annat än direkt statsändamål använda
någon del af bränvinstillverkningsafgiften, äfven om den anordnas
på annat sätt, icke kan biträdas.
Till öfvervägande qvarstår då endast frågan, huruvida en förändring
bör vidtagas i de i § 22 af bränvinsförsäljningsförordningen angående
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 29 Käft. 2
10
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 82.
afgifternas fördelning gifna bestämmelser. I detta afseende måste det
medgifvas, att de anspråk på en förändrad fördelningsgrund, som efter
tillkomsten af nu gällande fördelning, bestämd genom kongl. förordningen
den 29 maj 1885, flerfaldiga gånger förekommit, icke torde kunna med
fog i längden afvisas. Det återstår således endast att tillse, huruvida
förslag i sådant afseende nu bör framläggas; och många skäl skulle härför
talat, derest denna fråga fristående förelegat. Men såsom utgörande
ett bihang till och stöld i beroende af förslag till förändringar i andra
ämnen — förändringar, hvilka utskottet, på sätt ofvan anförts, icke
kunnat tillstyrka — synes denna fråga, hvilken med hänsyn till dess
vidd och omfattning samt betydande verkningar i flera rigtningar bör flasig
sjelf behandlas och bedömas, icke nu böra utbrytas från det sammanhang,
i hvilket den af motionärerna blifvit stäld. Ehuru utskottet derför
icke ansett sig böra framkomma med ett direkt förslag till ändring i
stadgandena om bränvinsförsäljningsmedlens fördelning, har utskottet likväl
ansett sig böra utarbeta och vid detta betänkande foga statistiska uppgifter
rörande ifrågavarande medels fördelning under vissa perioder.
Slutligen hafva motionärerna ock ifrågasatt medgifvande att inom
andra landtkommuner än köpingar inrätta bolag för bränvinsförsäljning.
Då emellertid motionärerna icke ifrågasatt, att berörda förslag skulle
antagas annat än i sammanhang med öfriga af dem föreslagna ändringar
i bränvinslagstiftningen, men dessa ändringar icke kuunat af utskottet
tillstyrkas, torde icke heller nu förevarande förslag böra vinna bifall.
Under sådana förhållanden saknar utskottet anledning att närmare undersöka,
hvilken betydelse bolags inrättande på landsbygden kan, från
nykter hetssynpunkt sedt, ega.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet:
l:o) att ifrågavarande, af herr Månsson m. fl.
väckta motion med förslag till förordning angående
ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsförordniugen
icke måtte af Riksdagen bifallas;
2:o) att den af herr Månsson m. fl. väckta motion
med förslag till förordning angående ändrad lydelse af
§ 11 mom. 2, § 17 mom. 2 och 3, § 18 mom. 1,
4, 6 och 7, § 22 och § 41 mom. 3 i bränvinsförsäljningsförordningen,
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda; samt
11
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
3;o) att icke heller den af herr Månsson m. fl.
väckta motion med förslag till förordning angående fördelning
af de för tillverkning och försäljning af bränvin
utgående afgifter måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 1 maj 1902.
På bevillningsutskottets vägnar:
12
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
Bilaga till bevillningsutskottets betänkande N:o 32.
Bräuvinsförsäljningsmedlens fördelning
(enligt kontroll- och
1886—1887
Kronor
öre
Stockholms stad ...................................
1 isi 905
77
Stockholms län .........................................
124 301
31
deraf landstinget .............................
31,131
10
» hushållningssällskapet .................
20,751
76
» stadskommuner..................................
46,236
18
» landsbygdskommuner .................................
26,182
27
Upsala län ..............................................
174 878
OR
deraf landstinget ........................
43^255
43
» hushållningssällskapet ............
25,711
80
» stadskommuner.....................................
83,077
52
» landsbygdskommuner ............
22,833
28
Södermanlands län .........................
177 743
73
deraf landstinget ...........................
44*406
47
» hushållningssällskapet ...............
27,394
64
» . stadskommuner och en köping med bolag......
84,764
39
» landsbygdskommuner ...............
21,178
23
Norrköpings stad ..................................
90 792
12
Ostei’götlands läns landstingsområde...........
196,688
50
deraf landstinget .....................
44,871
17
» hushållningssällskapet .................
43,614
61
» stadskommuner.....................
57,611
30
» landsbygdskommuner .........................
50,591
42
Jönköpings län ..............................
161 888
56
deraf landstinget ..............
40,116
79
» hushållningssällskapet ........................
26,847
66
» stadskommuner.................
62,317
97
» landsbygdskommuner ............
32,606
14
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
13
under nedannämnda försäljuingsår
justeringsbyråns berättelse!’).
1891—1892
1896—1897
1899—1900
Belopp för hvarje
efter folkmängden
1886
nvånare, beräknadt
den 31 december
1899
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre
Kronor
öre
1,264,564
33
1,917,272
18
2,169,487
86
5
07
7
17
138,180
24
185,545
59
245,718
96
35,014
20
46,607
72
61,610
54
23,427
30
31,950
74
41,807
69
53,450
26
67,860
52
93,134
24
4
54
6
55
26,288
48
39,126
61
49,166
49
18
32
176,397
36
231,259
49
278,288
63
43,799
86
57,311
58
69,564
69
26,593
77
35,360
64
42,934
28
83,035
75
109,721
66
133,077
14
3
46
4
94
22,967
98
28,865
61
32,712
52
24
33
221,819
90
347,995
26
450,999
82
55,409
60
86,983
82
112,724
23
33,718
59
52,326
47
67,319
03
108,001
20
173,137
18
226,768
97
4
31
8
22
24,690
51
35,547
79
44,187
59
16
31
137,524
32
180,669
86
199,091
71
3
13
4
91
224,329
31
340,352
92
408,993
35
55,047
91
77,324
26
93,928
77
56,800
53
77,231
71
91,020
54
81,374
41
116,397
72
144,657
96
2
95
6
34
51,106
46
69,399
23
79,386
08
23
37
169,525
Öl
227,005
74
287,960
37
42,097
79
56,055
33
71,213
22
28,514
63
38,702
98
48,882
43
63,286
25
79,800
67
103,885
07
2
61
3
76
35,626
34
52,446
1 76
63,979
65
18
36
14
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
Kronobergs län ...................................................
1886—188
124,488
30,207
r
65
35
deraf landstinget ....................................
» hushållningssällskapet .................................
20,820
22
» stadskommunen och en köping med bolag..................
37,787
22
» landsbygdskommuner ............................
35,673
86
Kalmar län...................................................
233,286
58,147
06
deraf landstinget ..........................................
67
» hushållningssällskapet....................................
37,308
10
» stadskommuner och 4 (1899 två) köpingar med bolag......
102,459
55
» landsbygdskommuner ..........................
35,370
74
Gotlands län ............................................................
48,553
11,937
79
deraf landstinget ............................................
94
» hushållningssällskapet ........................................
7,777
35
» stadskommunen .......................................
18,798
12
» landsbygdskommuner .....................................
10,040
38
Blekinge län ........................................................
182,392
44,937
06
deraf landstinget ................................................
07
» hushållningssällskapet ....................................
27,319
45
» stadskommuner........................................
81,478
98
» landsbygdskommuner ......................................
28,656
56
Kristianstads län........................................................
136,329
33,082
83
deraf landstinget ..........................................
94
» hushållningssällskapet ........................................
24,347
59
s> stadskommuner (och 1899 1 köping)...................
32,375
23
» landsbygdskommuner ....................................
46,524
07
Malmö stad................................................................
127,591
323,052
19
Malmöhus läns landstingsområde .............................................
67
deraf landstinget ...................................................
73,299
10
» hushållningssällskapet ...........................................
66,076
62
» stadskommuner och 1 köping....................................
123,104
55
» landsbygdskommuner .............................................
60,572
40
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.
15
1891 — 1892
1896—1897
1899—1900
1886
Per in
vånare
1899
123,219
79
174,849
02
227,854
26
30,161
15
42,723
35
56,016
59
21,251
45
29,966
96
38,476
19
38,110
57
53,893
11
78,232
32
6
08
9
52
33,696
62
48,265
60
55,129
16
22
36
254,564
33
375,095
90
452,334
15
63,649
51
93,605
85
112,579
65
40,757
72
59,155
81
71,288
44
112,656
89
170,568
94
206,455
98
i)
O
47
6
41
37,500
21
51,765
30
62,010
08
16
30
52,157
79
86,881
23
98,627
46
12,905
39
21,616
55
24,554
90
8,428
06
13,627
63
15,740
88
21,046
03
38,907
24
43,050
88
2
79
5
26
9,778
31
12,729
81
15,280
80
21
34
180,273
26
236,642
30
301,657
46
44,645
51
58,777
68
75,293
45
27,824
37
37,183
35
47,233
71
79,877
66
104,142
54
139,089
34
2
73
4
03
27,925
72
36,538
73
40,040
96
25
36
141,375
63
252,985
60
332,563
89
34,364
42
61,027
99
79,610
80
25,702
93
42,413
82
54,255
88
32,229
13
69,317
47
91,472
80
2
31
5
91
49,079
15
80,226
32
107,224
41
21
52
132,814
96
228,769
92
271,662
67
2
81
4
55
400,534
04
617,299
52
760,687
56
94,692
85
143,423
18
176,553
56
78,720
70
122,523
28
149,781
08
161,241
52
235,521
01
288,431
98
2
22
4
10
65,878
97
115,832
05
145,920
94
23
53
16
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.
1886—1887
Hallands län ....................................................................
160 587
66
deraf landstinget .........................................................
40,802
53
» hushållningssällskapet .............................................
24,882
93
» stadskommuner......................................................
67,574
64
» landsbygdskommuner .............................................
27,827
56
Göteborgs stad ......................................
505,176
57
Göteborgs och Bohus läns landstingsområde.................................
267,035
97
deraf landstinget .........................................................
47,046
32
» hushållningssällskapet .............................................
102,293
81
» stadskommuner och en köping .................................
67,896
04
» landsbygdskommuner .............................................
49,799
80
Elfsborgs län .....................................................................
229,936
78
deraf landstinget .........................................................
56,367
23
» hushållningssällskapet .............................................
37,890
93
» stadskommuner och eu köping .................................
81,105
97
» landsbygdskommuner .............................................
54,572
65
Skaraborgs län ........................
252,189
49
deraf landstinget ..........................
63,215
29
» hushållningssällskapet .............................................
40,331
18
» stadskommuner och (1899) eu köping ........................
112,002
54
» landsbygdskommuner .............................................
36,640
48
Vermlands län..........................................................
184,173
26
deraf landstinget .........................................................
45,882
80
» hushållningssällskapet .............................................
31,850
87
» stadskommuner och en (1899 två) köpingar..................
68,626
73
» landsbygdskommuner ................................ ........
37,812
86
Örebro län ........................................................
187,127
21
deraf landstinget .....;..............................................
47,521
94
» hushållningssällskapet .............................................
30,063
61
» stadskommuner..................................................
83,480
62
» landsbygdskommuner .............................................
26,061
04
Vestmanlands län ................
210,126
07
deraf landstinget ....................
52,501
58
» hushållningssällskapet ...............................
30,835
44
» stadskommuner...........
108,031
25
» landsbygdskommuner ....................................
18,757
80
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
17
1891—1892
1896—1897
1899—1900
1886
Per in
vånare
1899
181,061
15
239,922
95
303,329
38
45,619
80
59,536
89
74,586
48
28,072
56
37,338
87
46,642
51
81,588
50
106,551
34
127,260
91
3
71
4
88
•25,780
29
36,495
85
54,839
48
23
47
494,957
59
585,338
47
713,713
52
5
44
5
62
317,427
60
384,692
82
466,666
40
58,504
01
74,239
21
89,742
26
111,214
19
131,631
10
160,331
28
108,453
94
120,226
91
142,504
74
4
78
8
15
39,255
46
58,595
60
74,088
12
28
34
287,327
80
396,853
15
511,149
98
69,781
81
97,012
89
124,810
25
45,470
84
63,461
37
80,753
44
101,053
46
145,753
36
190,512
08
O
48
5
45
71,021
69
90,625
53
115,074
21
21
47
273,661
02
354,534
17
463,552
50
68,668
12
88,605
46
116,167
39
43,815
03
57,524
56
74,017
03
122,543
90
146,799
37
208,704
53
5
65
8
87
38,633
97
61,604
78
64,663
55
15
29
258,424
87
386,499
62
502,286
16
64,486
74
96,483
91
125,355
25
42,022
54
61,972
30
79,417
94
111,126
08
171,556
28
227,523
27
3
68
8
69
40,789
Öl
56,487
13
69,989
70
15
SO
227,879
16
333,200
43
413,793
07
57,691
15
84,532
30
105,231
30
35,925
62
52,557
04
65,392
32
105,033
12
154,090
17
191,220
78
4
58
7
24
29,229
27
42,020
92
51,948
67
15
SO
223,429
52
332,118
14
461,200
86
55,805
88
82,976
69
115,239
86
33,226
36
49,279
44
67,316
53
112,382
77
167,957
59
239,013
25
5
55
8
66
22,014
51
31,904
42
39,631
22
16
33
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 5 Sand. 1 Afd. 29 Häft. 3
18
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
1886—1887
Kopparbergs län....................................
132 632
O O
deraf landstinget ....................
32'',689
40
» hushållningssällskapet ............
23,074
76
» stadskommuner.................
38,246
43
» landsbygdskommuner ................
38,621
74
Gefle stad ..............................
53 849
58
Geflebox-gs läns landstingsområde .
183,836
72
deraf landstinget ............
59,403
82
» hushållningssällskapet......
36,416
40
» stadskommuner......
61,158
66
» landsbygdskommuner ............
26,857
84
Vesternorrlands län....................
72
deraf landstinget ..........
48,716
57
» hushållningssällskapet .............
30,876
27
» stadskommuner...........
87,125
25
» landsbygdskommuner ...........
28,978
63
Jemtlands län...............
86 320
62
deraf landstinget ..........
21,580
15
» hushållningssällskapet ...................
14,069
89
» stadskommunen ... .
37,551
OO
00
» landsbygdskommuner ..............
13,119
25
Vesterbottens län .........
78 880
64
deraf landstinget ..............
20,076
63
» hushållningssällskapet ............
13,993
12
» stadskommuner.. ..
28,716
58
» landsbygdskommxxner ...............
16,094
31
Norrbottens län .........
58 626
84
dei’af landstinget ........
15,017
76
» hushållningssällskapet............
10,843
47
» stadskommuner..........
17,783
16
» landsbygdskommxxner .............
14,982
45
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
19
1891—1092
1896—1807
1899—1000
1886
Per in
vällare
1899
149,959
23
212,459
20
325,589
25
36,966
29
52,148
60
79,345
29
26,188
63
37,369
13
53,823
69
43,879
72
59,477
98
107,087
81
O
O
92
9
14
42,924
59
63,463
49
85,332
46
20
42
62,126
42
143,083
52
176,741
27
2
55
6
24
188,006
14
249,836
94
313,863
05
61,268
82
57,323
54
72,117
27
38,722
39
59,742
21
74,877
49
50,663
06
90,211
44
112,496
05
4
38
7
03
82,351
87
42,559
75
54,372
24
16
29
285,484
69
436,255
67
568,636
21
70,569
96
107,561
36
138,625
71
43,461
78
65,731
36
84,395
84
127,528
88
194,124
23
235,816
08
5
34
9
44
43,924
07
68,838
72
109,798
58
16
53
90,687
02
127,674
31
167,694
67
22,658
—
31,911
39
41,910
86
15,230
46
21,697
35
28,232
59
37,000
25
50,998
30
68,263
20
7
58
10
02
15,798
31
23,067
27
29,288
02
14
28
110,971
67
154,527
35
213,913
17
27,722
97
38,612
19
53,450
17
18,700
98
26,678
81
36,066
22
44,871
r rr
51
59,470
37
86,638
52
7
08
17
05
19,676
15
29,765
98
37,758
26
14
27
96,784
20
177,443
38
276,233
18
24,102
49
44,276
63
68,8 / 8
65
16,168
21
28,554
85
42,991
54
88,630
88
77,688
35
127,534
28
2
45
9
64
17,882
62
26,923
55
36,828
71
16
31
20
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
Reservationer:
af herr Bergendahl, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att Riksdagen måtte — med uttalande af sitt
godkännande ej mindre af motionärernas förslag i afsende
å införandet af särskild afgift af 20 öre för
hvarje liter tillverkadt bränvin af normalstyrka, än
äfven af hufvudprinciperna i motionärernas förslag angående
fördelningen af berörda särskilda afgift och af
bränvinsförsäljningsafgifterna, dessa senare reducerade
på sätt motionärerna hemstält — i skrifvelse till
Kong!. Maj:t anhålla, det täcktes Ivongl. Maj:t, efter
föregången utredning, till näst instundande Riksdag
inkomma med förslag till ändringar i gällande bränvinslagstiftning
i ofvan antydda hänseenden;
af herr O. A. Ericsson, som anfört:
»Inom utskottet har jag framhållit den mening, att något bort göras
i motionernas rigtning. Jag anser nemligen en revision af gällande bestämmelser
om beskattningen af bränvinsförsäljningen och skattemedlens
fördelning vara af högsta behofvet påkallad.
Enligt uppgifter, som återfinnas i kommunalskattekomiténs betänkande,
har t. ex. under försäljningsåret 1897—1898 det på annat sätt än genom
bolag försålda bränvin, för hvilket försälj ningsafgift ej erlagts, uppgått
till närmare 9 millioner liter. Häraf framgår, hvilken ökning i inkomster
af bränvinsbeskattningen skulle åstadkommas, derest enligt motionärernas
förslag två tredjedelar af den nuvarande försäljningsafgiften i stället lades
på tillverkningen.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32. 21
Vidkommande fördelningen af de s. k. bränvinsförsäljningsmedlen så
finner man äfven i samma komités betänkande, att under ofvannämnda år
tilldelats stadskommunorna ett belopp, som i genomsnitt motsvarat 5 kronor
81 öre per invånare, då deremot landtkommunerna erhållit ett belopp,
som endast motsvarat 32,o öre per invånare; och detta oaktadt ett långt
större behof af hjelp för de flesta af landsbygdens kommuner förefinnes,
hvarom man också finner eu utredning i nämnda komitébetänkande.
Den mening kan således icke med skäl vederläggas, att en revision
af gällande bestämmelser om beskattningen af bränvins försälj ningen bör
vidtagas och i sammanhang dermed en rättvisare fördelning af dessa
skattemedel anordnas, hvarvid äfven torde böra tagas i allvarsamt öfvervägande,
huruvida icke hushållningssällskapens andel deraf kunde något
minskas.
I sak anser jag således såväl kommunalskattekomiténs som motionärernas
derpå stödda åsigt i berörda afseenden vara fullt rigtig.
Äfven är jag af den mening, att en rättelse af de härofvan omförmäkla
förhållandena bör snarligen åstadkommas utan inväntan på lösningen
af den invecklade och svårlösta hufvudfråga, hvarmed kommunalskattekomitén
sammankopplat dessa.
Men såväl inom kommunalskattekomitén som inom utskottet hafva
framhållits konstitutionella betänkligheter emot det föreliggande förslaget
till förordning angående ändrad lydelse af § 10 i bränvinstillverkningsförordningen.
Bränvinstillverkningsskatten är nemligen eu till staten
ingående bevillning, om hvilken det enligt regeringsformen tillkommer
Riksdagen ensam att besluta, och som enligt samma grundlag skall utgöras
intill slutet af det år, under hvilket ny bevillning blifver af Riksdagen
faststäld. Deremot torde man icke kunna säga, att don för andra än
statsändamål afsedda »särskilda afgift», hvilken enligt motionärernas förslag
skulle för inom landet tillverkadt bränvin påföras tillverkaren, är af
bevillnings natur. Att i en och samma förordning sammanföra två till
sin konstitutionella art hvarandra så olika skatter synes icke böra förekomma.
Vid sådant förhållande och då ifrågavarande förslag, sådan frågan
nu föreligger, utgör förutsättning för öfriga föreslagna ändringar i bränvinslagstiftningen
med undantag af det i motionen n:o 133 framstälda
förslaget om rättighet att bilda bränvinsbolag å landet, hvilket sistnämnda
förslag jag för min del icke kan vara med om, kunna icke motionärernas
förslag i oförändradt skick antagas.
22 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
Ifrågavarande anmärkningar böra enligt mitt förmenande på ett eller
annat sätt leda till rättelse vid uppgörande af ett nytt förslag.
Man kunde t. ex. tänka sig, att frågan löstes på det sätt, att bränvinsförsäljningsafgiften
nedsattes på sätt motionärerna föreslå, men att,
i stället för den »särskilda afgiften», till ver kningsskatten ökades, och att
statsverket i ersättning till kommunerna m. fl. för de minskade försälj - ningsmedlen beviljade statsbidrag till bestridande af utgifter för vissa
angifna ändamål. Så kunde exempelvis kommunerna erhålla bidrag till
bestridande af deras fattigvård. Ett sådant förfaringssätt kunde lika väl
anordnas som det, att statsverket nu lemnar bidrag till folkskoleväsendet.
Och på det sättet kunde möjligen eu lämpligare fördelningsgrund tillämpas
än den nu föreslagna, efter folkmängden, hvarvid äfven hänsyn kunde
tagas till den ekonomi, de olika stadssamhällena grundat på den andel
de, enligt nuvarande bestämmelser, åtnjuta af bränvinsförsäljningsmedlen.
I allt fall är berörda fråga af så ingripande betydelse, att åt densamma
bör egnas en allsidig utredning, hvilken borde med snaraste
verkställas af .Kong!. Maj:t.
Jag har derför ansett, att utskottet med anledning af förevarande
motioner bort föreslå Riksdagen,
att Riksdagen, med anledning af herr Ivar Månssons
med fleres förevarande motioner, måtte hos Kong!.
Maj:t anhålla, det täcktes Ivongl. Maj:t dels låta utreda,
i hvad mån och på hvad sätt eu ändring i
gällande bestämmelser om beskattning af tillverkning
och försäljning af bränvin må kunna vidtagas i syfte
att bränvinsbeskattningen, hvad angår den del af
berörda skatt, hvilken nu utgår såsom försälj ningsafgift,
måtte varda mera effektiv än hittills, samt
derefter låta utarbeta och för Riksdagen framlägga
de förslag, som för vinnande af nämnda syftemål
kunna anses lämpliga, dels och låta uppgöra och för
Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser, hvarigenom,
derest bränvinsbeskattningen fortfarande såsom
hittills anses böra uppdelas i tillverkningsskatt och
försäljniugsafgift, eu med billighet och rättvisa öfverensstämmande
fördelning af försäljningsafgifterna må kunna
åvägabringas, eller, i händelse det må finnas lämp
-
23
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 32.
ligare, att försälj ningsafgifterna helt eller delvis indragas
till statsverket, tillbörligt vederlag må af staten
beredas kommuner och andra korporationer, som af
sagda afgifter nu åtnjuta del»;
af herr Wittsell, som instämt i den af herr Ericsson afgifna reservation;
samt, mot vissa delar af motiveringen, af herrar Östberg, Brodin,
Meyer, Petri och Hedgren.
Härjemte hafva herrar Almström, friherre Trolle och friherre Kling spor
begärt få antecknadt, att de icke deltagit i utskottets beslut i de i
detta betänkande omförmälda frågor.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1902:97 Skrifvelse till Konungen, angående beskattningen af bränvin. s. 3 i texten