Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut beträffande viss del af motiveringen till bevillningsutskottets betänkande n:o 25, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående en inkomstskatt för år 1903.

1902-05-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1902:33, Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut beträffande viss del af motiveringen till bevillningsutskottets betänkande n:o 25, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående en inkomstskatt för år 1903.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial Nio 33.

1

N:o 33.

Ant. till Riksd. kansli den 5 maj 1902, kl. 1 e. m.

Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut beträffande

viss del af motiveringen till bevillningsutskottets betänkande

n:o 25, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

en inkomstskatt för år 1903.

Vid behandlingen af bevillningsutskottets betänkande n:o 25, i anledning

af Kongl. Maj:ts proposition angående en inkomstskatt för år 1903,

hafva i fråga om motiveringen Riksdagens kamrar, enligt utskottet tillhandakomna

protokollsutdrag, stannat i olika beslut på sätt här nedan

omförmäles.

Utskottet både i första stycket på sid. 19 i betänkandet gjort följande

uttalande:

»Till de af utskottet hittills gjorda erinringar rörande förslagets innehåll

och skattens anordnande kan läggas ännu eu anmärkning, som gäller

förslagets konstitutionella form. Det är naturligt, att en inkomstskatt,

hvilken efter skilda grunder och i olika hög grad beskattar olika inkomstarter,

måste föranleda många och starka meningsstrider. Onskvärdt vore

derför, att sagda grunder äfvensom den dermed sammanhängande progressionsskalan

vunne större fasthet än den för afgörande af bevillningsfrågor

stadgade ordning, enligt utskottets förmenande, torde lemna. Utskottet

anser derför lämpligt, att, såsom vid förslagets behandling i statsrådet af

en statsrådsledamot jemväl framhållits, de mest betydelsefulla grunder,

hvarpå skatten bygges, undandragas de gemensamma voteringarna inom

Riksdagens begge kamrar. Utskottet har alltså velat uttala såsom sin

mening, att förslag angående inkomstskatt, som förelägges eu kommande

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 3 Samt. 1 Afä. 30 Höft. (Nös 33—35.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Memorial N:o 33.

Riksdag, måtte afgifvas i sådan form, att de allmänna grunderna derför

fastställas genom lag, under det att Riksdagen förbehålles att inom de i

lagen angifna gränser bestämma skattebelopp och lemna öfriga föreskrifter.»

Beträffande detta stycke har Första Kammaren beslutit, att i stället

för den midt på sidan 19 i det tryckta betänkandet förekommande punkt,

som börjar med orden »Utskottet har alltså velat uttala», godkänna följande:

»Kammaren vill alltså såsom sin mening uttala, att Kongl. Maj:t måtte

förelägga en kommande Riksdag förslag till sådan ändring i regeringsform

och riksdagsordning, att de allmänna grunderna för taxering af inkomst

enligt inkomstskatteförordningen icke måtte kunna ändras i annan ordning

än genom båda kamrarnes samstämmiga beslut, under det att Riksdagen

förbehålles att inom de på sådant sätt angifna gränser enligt de regler,

som gälla för bevillningens reglerande, bestämma skattebelopp och lemna

öfriga föreskrifter.»

Deremot har Andra Kammaren, med bifall till den af herr Fredholm

afgifna, vid betänkandet fogade reservationen, beslutit ogilla nu omhandlade

stycke i utskottets motivering.

Jemlikt § 63 i riksdagsordningen åligger det utskottet att söka sammanjemka

kamrarnes olika meningar rörande utskottets motivering i nu förevarande

del. Med hänsyn till innebörden af kamrarnes skiljaktigaf beslut

i samma del är den möjlighet icke utesluten, att kamrarne i och för affattningen

af den skrifvelse, deri Riksdagen kommer att för Kongl. Maj:t

tillkännagifva sitt beslut i anledning af det af Kongl. Maj:t framlagda

förslag till förordning om inkomstskatt, skola kunna enas om ett uttalande

angående den konstitutionella formen för en dylik förordning.

Ett uttalande i den rigtnihg, Första Kammaren för sin del beslutit,

skiljer sig i så måtto från bevillningsutskottets motivering, att Första

Kammarens uttalande icke innebär något medgifvande af undantag från

den i § 57 regeringsformen gifna bestämmelsen, att svenska folkets urgamla

rätt att sig beskatta utöfvas af Riksdagen allena. I nämnda uttalande

förutsättes nemligen, att ändringar i regeringsform och riksdagsordning

vidtagas allenast i syfte, att lagstiftningen om de allmänna grunderna för

en inkomstskatt göres beroende på Riksdagens, kamrars sammanstämmande

beslut.

Då med ett uttalande i ofvan angifna rigtning sålunda icke afses sådan

ändring i grundlagar^, att Riksdagen derigenom skulle beröfvas sin rätt

att ensam bestämma öfver bevillningen, samt det af Andra Kammaren

■o

i frågan fattade beslut, af diskussionen i ämnet att döma, synes hufvudsakligen

hafva varit rigtadt mot en inskränkning i Riksdagens rätt i

nämnda hänseende, ifrågasätter utskottet, att Andra Kammaren biträder

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Memorial N:o 33.

3

Första Kammarens beslut rörande ifrågavarande del af motiveringen med

en bär nedan föreslagen ändring.

Utskottet, som nemligen funnit, att, vid affattningen af Riksdagens

ofvanberörda skrifvelse till Kongl. Maj:t, af utskottets motivering i förevarande

del torde böra uteslutas, utom den punkt Första Kammaren för

sin del besluta skola utgå, jemväl näst sista punkten i samma stycke,

hemställer alltså,

att Riksdagen, hvardera kammaren med ändring af

sitt förut fattade beslut rörande ifrågavarande de! af

motiveringen till utskottets betänkande n:o 25, må besluta,

att denna del af motiveringen i och för dess intagande

i den skrifvelse, Riksdagen kommer att i ämnet

till Kongl. Maj:; aflåta, skall hafva följande lydelse:

»Till de af Riksdagen hittills gjorda erinringar rörande

förslagets innehåll och skattens anordnande kan

läggas ännu en anmärkning, som gäller förslagets konstitutionella

form. Det är naturligt, att eu inkomstskatt,

hvilken efter skilda grunder och i olika hög grad beskattar

olika inkomstarter, måste föranleda många och

starka meningsstrider. Önskvärd! vore derför, att sagda

grunder äfvensom den dermed sammanhängande progressionsskalan

vunne större fasthet, än den för afgörande

af bevillningsfrågor stadgade ordning lemnar. Riksdagen

vill alltså såsom sin mening uttala, att Kongl. Maj:t

måtte förelägga en kommande Riksdag förslag till sådan

ändring i regeringsformen och riksdagsordningen, att de

allmänna grunderna för taxering af inkomst enligt eu

inkomstskatteförordning icke måtte kunna ändras i annan

ordning än genom båda kamrarnes samstämmiga beslut,

under det att Riksdagen förbehålles att inom de på sådant

sätt angifna gränser enligt de regler, som gälla

för bevillningens reglerande, bestämma skattebelopp och

lemna ökriga föreskrifter.»

Stockholm den 5 maj 1902.

Pa bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

BevillningsulskoUste Memorial N:o 33.

Reservationer:

af herrar Fredholm, Brodin, J. Bromée, Lundström, friherre von Knorling,

0. A. Ericsson, Wittsell och Hedgren, hvilka ansett, att, då Andra Kammaren

beslutit ogilla ifrågavarande del af utskottets motivering, utskottet

bort besluta en anmälan till kamrarne, att enligt utskottets åsigt sammanjemkning

af kamrarnes beslut i denna del icke kunnat ega rum.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.