Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38

1902-05-09 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1902:38, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

1

N:o 38.

Ank. till Riksd. kansli don 9 maj 1902 kl. 1 e. in.

Betänkande, angående beräkning af vissa bevillningar för år 1903.

Jemlikt 40 § riksdagsordningen får bevillningsutskottet härmed afgifva

förslag till beräkning af de särskilda bevillningarnes belopp för år

1903; innefattande detta förslag icke blott tull-, post-, stämpel-, bränvinstillverknings-

ocli hvitbetssockertillverkningsrnedlen, utan äfven afkastningen

af bevillningsafgifterna för särskilda förmåner och rättigheter, äfvensom i

enlighet med utskottets uttalande i sitt betänkande n:o 25, i anledning af

Kongl. Maj:ts proposition angående en inkomstskatt för år 1903, afkastningen

af den inkomstskatt, som Riksdagen för nämnda år sig åtagit.

l:o.

Tullmedlen.

Tullmedlen, hvilka vid nästlidet års riksdag för innevarande år beräknades

till 49,000,000 kronor, hafva i bruttoinkomst inbragt:

år 1898........................................... kronor 52,012,881: —

» 1899........................ » 60,051,428: —

» 1900........................................... » 57,360,266: —

eller i medeltal för dessa tre år.. » 56,474,858: —

samt år 1901.................................. » 49,684,861: —

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 33 Håft. (.N:o 38.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

I underdånig skrifvelse den 10 december 1901 angående inkomstberäkningen

för år 1903, hvilken skrifvelse finnes bifogad Kongl. Maj:ts till

innevarande riksdag aflåtna proposition angående statsverkets tillstånd och

behof, har statskontoret, under anförande, att ifrågavarande statsinkomst

icke kunde tillförlitligt bedömas för den tid, 1903 års statsreglering afsåge,

men att å andra sidan några omständigheter icke torde föreligga,

som påkallade eu nedsättning af det belopp, som uppförts i 1902 års riksstat,

hemstält, att denna inkomsttitel måtte i 1903 års riksstat upptagas

med oförändradt belopp eller 49,000,000 kronor.

Af det den 11 januari innevarande år hållna statsrådsprotokoll öfver

finansärenden, som finnes bifogadt Kongl. Maj:ts omförmälda proposition,

inhemtas, att chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning inför

Kongl. Maj:t till en början erinrat derom, att tullmedlen, hvilka under de

senare åren plägat lemna ansenliga öfverskott, år 1901 utöfver den för

året beräknade inkomsten af 49,000,000 kronor lemnat ett öfverskott af

allenast omkring 680,000 kronor; hvarefter departementschefen emellertid,

under framhållande att minskningen i tullinkomsterna under år 1901 till

största delen berodde på minskad import af spannmål och oratfineradt

socker, hvilket. i sin ordning hade sin grund deri att spannmåls- och betskörden

under år 1900 varit väsentligen bättre än under år 1899, vidare

anfört, att om än minskningen i tullinkomsterna under år 1901 äfven vore

att tillskrifva nedåtgående konjunkturer, så borde likväl, med fästadt afseende

på det jemförelsevis mindre betydliga beloppet af den minskning,

som återstode efter afdrag för minskningen å artiklarne spannmål och

socker, det inflytande, nedgången i den ekonomiska konjunkturen utöfvat

å tullinkomsterna, icke öfverskattas; och biträdde fördenskull departementschefen

statskontorets hemställan rörande beräkningen af denna inkomsttitel

för år 1903.

1 enlighet härmed har Kongl. Maj:t beräknat tullmedlen för år 1903

till 49,000,000 kronor.

Enligt af utskottet inherntade upplysningar har den debiterade tulluppbörden

under de tre första månaderna af innevarande år uppgått till

12,735,579 kronor 96 öre. Den under motsvarande tid nästlidet år debiterade

tulluppbörden utgjorde 10,262,889 kronor 65 öre; och har således

ökningen under innevarande års första qvartal uppgått till 2,472,690 kronor

31 öre. Härvid är dock att märka, att i den under januari—mars detta

år debiterade uppbörden ingår ett belopp af 1,818,658 kronor 86 öre, utgörande

tullafgifter för under nästlidet år införda varor, hufvudsakligen

spannmål. Enligt förut gällande föreskrifter skulle nemligen, när en vara

infördes med anmälan, jemlikt § 9 tulltaxeunderrättelserna, att densamma

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

koniine att i förädladt skick återutföras, tullafgiften icke omedelbart uppdebiteras

utan endast uppföras framför linien samt uppdeblteras först efter

förloppet af den i sagda författningsrum bestämda tid för den del af varan,

som då icke återutförts. I detta hänseende har emellertid enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift den förändring vidtagits, att från och med innevarande år

tullafgiften för dylika varor omedelbart uppdebiteras, för att sedan, i den

mån varan återutföres, till vederbörande restitueras; och blef på grund

häraf vid årsskiftet uppdebiterad tullafgift med nyssnämnda belopp 1,818,658

kronor 86 öre för dylika varor, för hvilka tullafgift under nästlidet år uppförts

framför linien.

Med hänsyn till svårigheten att på förhand tillförlitligt bedöma storleken

af ifrågavarande statsinkomst anser utskottet emellertid försigtigheten

bjuda, att densamma för nästkommande år upptages med ett med 500,000

kronor minskadt belopp; och hemställer fördenskull utskottet,

att tullmedlen måtte för år

1903 beräknas till........................ kronor 48,500,000: —

2:o.

Postmedlen.

Vid nästlidet års riksdag beräknades postmedlen

för innevarande år till 12,400,000 kronor.

Ifrågavarande medel utgjorde:

år 1898-...........-.........-........- kronor 10,310,473: —

» 1899................................... » 11,121,372: —

» 1900................................... » 11,883,965: —

eller'' i medeltal för dessa tre

år.......................................... » 11,105,270: —

samt belöpte sig år 1901 till » 12,842,134: —

Postmedlen äro, enligt hvad statskontoret i

sin ofvan omförmälda skrifvelse till Kongl. Maj:t

uppgifvit, för år 1903 af generalpoststyrelsen beräknade

till 13,340,000 kronor och jemväl af statskontoret

med samma belopp upptagna. I denna___

Transport kronor 48,500,000; —•

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

Transport kronor

beräkning har Kong]. Maj:t icke vidtagit någon förändring;

och då icke heller utskottet har något att

dervid erinra, hemställer utskottet,

att postmedlen måtte för

år 1903 beräknas till................... »

3:o.

Bevillningsafgifter för särskilda förmåner

och rättigheter.

Dessa af gifter hafva utgjort:

år 1898........................... kronor 1,066,073: —

» 1899..................................... » 1,105,608: —

» 1900 ............. » 1,113,547: —

eller i medeltal för dessa tre år » 1,095,076: —

samt år 1901............................ » 1,184,147: —

Beträffande ifrågavarande inkomsttitel har statskontoret

i sin ofvan omförmälda, den 10 december

1901 dagtecknade skrifvelse anfört följande.

Denna inkomsttitel vore för år 1898 beräknad

till 850,000 kronor, men med fäst afseende å den

minskning i bankbolags sedelutgifning, som tilläfventyrs

kunde ega rum i följd af stadgandet i

§ 41 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj

1897, beräknade 1898 års Riksdag bevillningsafgifterna

för särskilda förmåner och rättigheter för år

1899 till ett nedsatt belopp af 750,000 kronor.

Omförmälda lagrum innehölle, bland annat, att enskilda

banker egde att intill utgången af år 1903

utgifva egna sedlar, samt att från början af år

1899 till utgången af år 1903 enskild bank, som,

efter minst tre månader förut hos chefen för finansdepartementet

derom gjord anmälan, afstått från

48,500,000: —

13,340,000: —

Transport kronor 61,840,000: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

5

Transport kronor 61,840,000: —

sin rätt att utgifva egna sedlar samt icke indragit

något af sina den 1 januari 1896 befintliga afdelningskontor,

egde åtnjuta hos riksbanken vissa

förmåner. Med 1898 års utgång upphörde en

enskild sedelutgifvande bank, Vesterbottens enskilda

bank, med sin rörelse, som då öfvertogs af ett nybildadt

bankaktiebolag. Såsom statskontoret redan

föregående år i underdånighet erinrat, hade styrelsen

för Mälareprovinsernas enskilda bank hos

chefen för finansdepartementet anmält, att banken

vid 1902 års utgång skulle upplösas för att ombildas

till bankaktiebolag.

Med hänsyn till den oafbrutna stegring, som

under en följd af år utmärkt denna inkomsttitel

med eu årlig ökning under femårsperioden 1895—

1899 af i medeltal 41,163 kronor, uppfördes densamma,

enligt statskontorets förslag, i Kongl. Maj:ts

förslag till riksstat för år 1902 med ett till 850,000

kronor förhöjdt belopp.

Emellertid inhemtade Riksdagen, att sedermera

Skånes enskilda bank och Kristianstads enskilda

bank gjort vederbörlig anmälan om att de ämnade

afstå från sin sedelutgifningsrätt från och med den

1 augusti 1901. Nämnda två banker hade tillhopa

under de tre sistförflutna åren erlagt bevillning för

sedelutgifning till följande belopp, nemligen:

Med hänsyn till den minskning af förevarande

inkomsttitel, som på grund af upphörandet af omförmälda

två bankers sedelutgifning kornme att

inträda, och då möjligt vore, att äfven andra banker

innan 1902 års utgång komme att afstå från sin

sedelutgifningsrätt, ansåg Riksdagen, att beräkningen

år 1898

» 1899 ........................................

» 1900........................................

eller i medeltal för dessa tre år

kronor 150,046

» 172,444

» 173,609

» 165,366

Transport kronor 61,840,000:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillning »utskottets Betänkande N:o 38.

Transport kronor 61,840,000

af denna inkomsttitel borde sättas något lägre, än

Kongl. Maj:t föreslagit, samt uppförde densamma

i 1902 års riksstat med 700,000 kronor.

Enligt hvad statskontoret inhemta!, hade ytterligare

följande banker redan upphört med sin sedelutgifning,

nemligen Vermlands, Göteborgs, Bohusläns

och Kristinehamns den 15 oktober 1901, hvarjemte

följande hos chefen för finansdepartementet

anmält sig afstå från sin sedelutgifningsrätt, nemligen

Kalmar enskilda bank från och med den 1

januari 1902, Örebro enskilda bank från och med

den 1 augusti samma år samt Sundsvalls enskilda

bank från den 1 augusti 1903. Enligt uppgift påginge

dessutom underhandlingar mellan riksbanksfullmäktige

och Smålands enskilda bank om upphörande

af denna banks sedelutgifning från och

med den 1 juni 1902.

Sist omförmälda åtta banker hade tillhopa

under senaste treårsperiod erlagt bevillning för

sedelutgifning till följande belopp, nemligen:

år 1898........................................ kronor 199,909:81

» 1899 T...................................... » 218,978:46

» 1900.........._............................. » 227,368:06

eller i medeltal för dessa tre år » 215,418: 78

Med hänsyn härtill och då ytterligare flere

banker kunde väntas före 1903 års ingång samt

under dess lopp komma att upphöra med sin sedelutgifning,

hemstälde statskontoret, att denna inkomsttitel

måtte för nämnda år i riksstaten uppföras med

ett till 300,000 kronor nedsatt belopp.

Enligt hvad utskottet inhemtat, hafva numera

ytterligare följande enskilda banker, nemligen Smålands,

Hallands och Östergötlands, gjort vederbörlig

anmälan, att de ämna afstå från sin sedelutgifningsrätt

under innevarande år. Dessa tre banker hafva

Transport kronor 61,840,000:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

7

Transport kronor

tillhopa under nedannämnda år erlagt bevillning för

sedel utgifning till följande belopp, nemligen:

år 1898......................................... kronor 66,318: —

» 1899 .......................................... » 66,122: —

» 1900.......................................... » 71,321:

eller i medeltal för dessa tre år » 69,255: —

Kongl. Maj:t har, i enlighet med statskontorets

hemställan, upptagit bevillningsafgifterna för

särskilda förmåner och rättigheter för år 1903 med

ofvannämnda belopp 300,000 kronor.

Då utskottet icke har något att emot denna

beräkning erinra, helst statskontoret vid sin beräkning

af ifrågavarande inkomsttitel tagit i betraktande,

att ytterligare minskning i bevillningen för

sedelutgifning kunde före utgången af år 1903

uppstå, hemställer utskottet,

att bevillningsafgifterna för

särskilda förmåner och rättigheter

måtte för år 1903 beräknas till »

4:o.

Stämpelmedlen.

Stämpelmedlen, som för innevarande år beräknats

till 6,500,000 kronor, hafva utgjort:

år 1898.................................... kronor 6,845,553: —

» 1899.................................... » 8,211,636: —

» 1900.............. » 6,606,207: —

eller i medeltal för dessa tre år » 7,221,132: —

samt år 1901 .................. » 6,109,856: —

Enligt uppgifter från finansdepartementet för

åren 1898, 1899 och 1900 hafva de stämplar, som

Transport kronor

61,840,000: —

300,000: —

62,140,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

Transport kronor 62,140,000: —

användts till nedannämnda handlingar, uppgått till

följande belopp:

1898.

1899.

1900.

handlingar till lagfartsprotokoll

2,446,043

10

2,281,428

80

2,119,793

70

dito till inteckningsprotokoll......

435,752

36

435,053

40

448,946

36

dito till äktenskapsförerdsproto-

koll....................................

3,981

20

4,440

—

4,820

—

dito till bouppteckningsprotokolJ

1,524,124

66

3,463,047

33

1,788,853

40

summa kronor

4,409,901

31

6,183,969

53

4,362,413

46

Stämpelafgiften för spelkort, som utgår med

50 öre för hvarje kortlek, har inbragt:

år 1898-.-................................... kronor 128,422: —

» 1899....................................... » 141,984: 50

» 1900 .................................... » 142,635: —

I sin ofvanberörda skrifvelse har statskontoret

erinrat, att denna inkomsttitel utvisade en årlig

medelökning under senaste femårsperiod af 341,321

kronor. Då emellertid härtill medverkade den år

1899 i stämpelbeloppet för handlingar till bouppteckningsprotokoll

förekommande afgift för en enda

bouppteckning med omkring 1,800,000 kronor och

för öfrigt den minskade rörlighet, som för närvarande

utmärkte affärslifvet, otvifvelaktigt komme

att för den närmaste framtiden hämmande inverka

på statsverkets inkomster under förevarande titel,

ansåge statskontoret någon ökning i densammas beräkning

icke böra ifrågasättas.

I öfverensstämmelse härmed har Kongl. Maj:t

föreslagit beräkningen af ifrågavarande statsinkomst

till 6,500,000 kronor.

Utskottet, som finner sig böra biträda detta

förslag, hemställer alltså,

att stämpelmedlen måtte för

år 1903 beräknas till................—. kronor 6,500,000: —

Transport kronor 68,640,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

Transport kronor

5:o.

Bränvin sti 11 verk n ingssk a lien.

Bränvinstillverkningen i riket har enligt uppgift

i statskontorets ofvanberörda skrifvelse af den

10 december 1901 utgjort:

år 1896........ liter 32,804,168

» 1897 .......................... » 36,295,172

» 1898...... » 38,654,829

» 1899......... » 46,208,645

» 1900.......... » 43,743,887

eller i medeltal för dessa fem år.. » 39,541,340

Medeltalet för femårsperioden 1895—1899

utgjorde 37,769,942 liter.

Enligt hvad utskottet inhemtat från finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå har tillverkningen

uppgått under år 1901 till 48,084,865

liter och under de tre första månaderna af innevarande

år till 20,647,233 liter.

Beträffande tillverkningsskatten meddelas i

statskontorets nyssnämnda skrifvelse följande öfversigt

för femårsperioden 1896—1900:

Influten

skatt.

Restitution för

Statsverket

behållet.

denatureradt

bränvin.

för högt er- lagd skatt.

År 1896 .........

17,545,976

744,617

5,279

16,796,080

» 1897 .........

18,438,057

919,989

5,643

17,512,425

» 1898.........

20,004,608

992,768

6,481

19,005,359

> 1899 .........

20,889,190

1,104,593

9,080

19,775,517

> 1900.........

21,708,416

1,285,504

8,686

20,414,226

Under år 1901 belöpte sig skatten till

22,648,192 kronor, och utgick under samma år re
Transport

kronor

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 5 Sami. 1 Afd. 33 Håft.

68,640,000

68,640,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

Transport kronor 68,640,000: —

stitution af tillverkningsafgift för denatureradt och

skattefritt bränvin med 1,293,937 kronor, i följd

hvaraf statsverkets behållna inkomst af denna''skattetitel

under år 1901 utgjort 21,354,255 kronor.

I sin omförmälda skrifvelse har statskontoret

anfört, att ifrågavarande statsinkomst, som i medeltal

för de senaste tre åren uppgått till 19,731,701

kronor och hvars stegringstendens utmärktes af en

årlig ökning under senaste femårsperiod af i medeltal

904,537 kronor, således kunde, om stegringen

visade sig konstant, väntas år 1903 tillföra statsverket

omkring 23,000,000 kronor, men att, då

statskontoret hyste betänkligheter att redan nu förorda

en så stark ökning i beräkningen af denna inkomsttitel,

som af omförmälda förhållanden kunde

synas påkallad, statskontoret hemstälde, att bränvinstillverkningsskatten,

i 1902 års riksstat upptagen

till 19,500,000 kronor, måtte i 1903 års stat

uppföras med 20,500,000 kronor.

Med sistnämnda belopp har ifrågavarande

statsinkomst jemväl blifvit uppförd i Kongl. Maj:ts

förslag till statsreglering för år 1903; och får utskottet

i öfverensstämmelse härmed hemställa,

att bränvinstillverkningsskatten

måtte för år 1903 beräknas

till ..................................... kronor 20,500,000: —

6:o.

Hvitfoetssockertillverkniiigsafgiften.

Inkomsten af denna skattetitel har utgjort:

år 1898.................. kronor 6,317,671: —

> 1899................................... » 7,483,948: —

» 1900.................................... » 9,946,573: —

» 1901.................................... > 12,605,642: —

Transport kronor 89,140,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

11

i

Transport kronor 89,140,000: —

Under nedannämnda tillverkningsår har vid

samtliga fabriker inom landet afverkats följande

myckenhet hvitbetor:

år 1897—1898

» 1898—1899

» 1899—1900

» 1900—1901

» 1901—1902

716,141 ton,

480,932 »

622,047 »

875,912 »

903,001 »

För all tillverkning af hvitbetssocker skall

enligt gällande föreskrifter erläggas tillverkningsskatt

i förhållande till det utbyte i råsocker, som

de för tillverkningen använda hvitbetor antagas

lemna; och skall skatten utgöra hälften af gällande

tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än

n:o 18 af den i verldshandeln antagna holländska

standard, eller, då sagda tullsats är 23,5 öre för

kilogram, 11,75 öre för kilogram.

1 sin omförmälda skrifvelse har statskontoret

— efter erinran att det beräknade utbytet i råsocker

blifvit af 1901 års riksdag höjdt från det förut

bestämda 10,5 procent till 11,5 procent, hvilken

höjning skulle träda i kraft den 1 september 1901,

samt att skatten, som i 1901 års riksstat upptagits

till 9,000,000 kronor, af nämnda Riksdag blifvit, med

hänsyn till den sålunda beslutade ökningen af utbyt,esberäkningen,

bestämd till 10,500,000 kronor — hemstält,

att ifrågavarande inkomsttitel, som vore beroende

af eventuelt svaga skördar, i 1903 års Riksstat fortfarande

måtte upptagas till 10,500,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har emellertid, då

denna skatt under år 1901 inbragt ett belopp af

12,605,642 kronor, ansett beräkningen af inkomsttiteln

för år 1903 böra höjas till 11,000,000 kronor;

och har densamma upptagits med sistnämnda

belopp i Kongl. Maj:ts förslag till statsreglering för

instundande år.

Transport kronor 89,140,000: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

Transport kronor 89,140,000: —

Då sockerutbytet af betorna, som, på sätt

ofvan nämnts, för närvarande beräknas till 11,5 procent

af de afverkade betornas vigt, enligt innevarande

Riksdags beslut skall från och med den 1

nästkommande september beräknas till 12 procent,

blifver häraf, såsom utskottet i sitt betänkande

n:o 27 punkten 1 ro) omförmält, en följd, att

skattebeloppet kommer att ökas med omkring

500,000 kronor, under förutsättning af samma betafverkning

under kampanjen 1902—1908 som under

kampanjen 1901—1902. Med anledning häraf

anser utskottet, att den af Kongl. Maj:t föreslagna

beräkning af ifrågavarande statsinkomst kan utan

fara för misstag höjas med 500,000 kronor, och

hemställer förty,

att hvitbetssockertillverkningsafgiften

måtte i riksstaten

för år 1903 upptagas med.......... kronor 11,500,000: —

7:o.

Inkomstskatten.

Rörande afkastningen af den inkomstskatt,

Riksdagen för år 1903 sig åtagit, torde man, i saknad

af all erfarenhet om verkningarna af de för

skattens utgörande bestämda grunder, icke kunna

verkställa annat än en approximativ beräkning. På

sätt utskottet i sitt betänkande n:o 25, i anledning

af Kongl. Maj:ts proposition angående en

inkomstskatt för år 1903, omförmält, har i en

på föranstaltande af chefen för finansdepartementet

verkstäld undersökning inkomstskattens belopp,

med tillämpning af det förslag till inkomstskatteförordning,

som upprättats af dertill utsedde komi
Transport

kronor 100,640,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande JY:o 38.

13

Transport kronor 100,640,000: —

terade, beräknats till i rundt tal 14,600,000 kronor.

Enligt de i Kongl. Maj:ts proposition föreslagna

bestämmelser angående inkomstskatten bör i ofvanberörda

beräkning ske nedsättning med ett belopp

af omkring 1,300,000 kronor, då skattebeloppet

komme att uppgå till omkring 13,300,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har emellertid

på anförda skäl ansett, att afkastningen af en

enligt Kongl. Majris förslag bestämd skatt icke

borde beräknas till mera än 10,500,000 kronor,

med hvilket. belopp densamma äfven upptagits

i Kongl. Maj ris förslag till statsreglering för år

1903. I sitt ofvanberörda betänkande har utskottet

— efter en redogörelse för de förändringar i det

uträknade skattebeloppet, som blefve en följd af

de af utskottet föreslagna ändringar i Kongl. Majris

förslag till förordning om inkomstskatt, af hvilken

redogörelse framgår, att skatten enligt utskottets

förslag kunde uträknas till i rundt tal

12,200,000 kronor — anfört följande:

»Den såsom resultat af utskottets förslag

här ofvan angifna skattesiffra af något öfver

12,000,000 kronor måste naturligtvis, i likhet med

de enligt komiterades och Kongl. Maj ris förslag

beräknade siffror, betecknas såsom approximativ,

enär beräkningen af det skattepligtiga inkomstbeloppet

är beroende på faktorer, i fråga om hvilka

icke ens statistiken erbjuder någon säker grund.

Utskottet anser sig derför böra påpeka, att nödig

varsamhet kräfver, att skatten icke i riksstaten

upptages med nyss angifna belopp, utan att den,

äfven om utskottets förslag antages, icke i något

fall torde böra beräknas högre än det belopp,

Kongl. Majri ansett för statsverket erforderligt

eller 10,500,000 kronor.»

I anslutning till hvad sålunda anförts får

utskottet, sedan numera utskottets förslag till för-__

Transport kronor 100,640,000: —

Bill. till Biksd. Prof, 1902. 1 Afd, 33 Höft.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 38.

Transport kronor 100,640,000: —

ordning om inkomstskatt blifvit af Riksdagen antaget,

hemställa,

att inkomstskatten för år

1903 måtte beräknas till............ kronor 10,500,000: —

Summa kronor 111,140,000: —

Stockholm den 9 maj 1902.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Stockholm 1902. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.