Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående tullen å majs.

1902-02-17 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1902:8, Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående tullen å majs.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

1

N:o 8.

Ank. till Riksd. kansli den 19 februari 1902, kl. 1 e. rn.

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående tullen å majs.

(l:a A.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad motion, n:o 35 inom Andra

Kammaren, har herr M. Dalin, med hvilken elfva af kammarens ledamöter

instämt, föreslagit, »att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida icke de

hinder, som anses förefinnas mot borttagandet af tullen å majs, särskildt

hvad bränvinstillverkningen beträffar, skulle kunna undanrödjas genom

ändrad lagstiftning, och i sådant fall till Riksdagen inkomma med de

förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning.»

Den till stöd för ifrågavarande förslag lemnade motivering är af

följande lydelse:

»Då år efter år motioner väckas om upphäfvande af tullen å majs,

kommer man helt naturligt på den tanken: kunna dessa oaflåtliga och

ihärdiga framställningar vara föranledda endast för att söka rubba grunden

för det nuvarande tullsystemet, eller kan det möjligen finnas skäl

— äfven för tullskyddsvänner — att, med bibehållande i öfrigt af det

protektionistiska systemet, afskaffa en tull, som hämmar vår modernärings

intensiva utveckling och dermed äfven verkar ogynsamt på vår

handelsbalans?

Jemförelsevis må framhållas, att i Danmark, der någon majstull

ej existerar, exporten af kött, fläsk, smör och ägg — samtidigt med

att vår export af nämnda varor på ett oroväckande sätt gått tillbaka

— tagit ett sådant uppsving, att dessa fyra artiklar vid slutet af det

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 5 Samt. 1 Afd. 7 Höft. (N:o 8). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

sistlidna seklet representerade ett värde af omkring 200 millioner kronor

eller detsamma som hela vår träexport — inbegripet bearbetadt

trä, tändstickor och trämassa —, hvilken ju utgör 50 procent af hela

vår utförsel.

Med afseende på tillbakagåendet af vår export på förstnämnda

område söker man trösta sig med att folkökning och stigande välmåga

medfört större konsumtion inom landet af dessa varor. Men folkökning

har ju egt rum proportionsvis i lika hög grad i Danmark, och

hvad välmågan beträffar, är den der — oaktadt ett olyckligt krig med

åtföljande landafträdelse — vida större och allmännare än i vårt land.

Men frågar man: icke kan ensamt upphäfvandet af majstullen en

så kraftig verkan åstadkomma? Ali nej: dervid medverka naturligtvis

äfven åtskilliga andra faktorer, såsom en rationel vård och skötsel (som

så småningom inläres) m. m.; men genom borttagandet af majstullen

möjliggöres en både billigare, kraftigare och snabbare gödning af såväl

nötboskap som svin och befordras hönsafveln och äggproduktionen,

hvarpå Danmark just lemnar de bästa och mest lärorika bevis.

Som skäl för majstullens påläggande och bibehållande har bland

annat äfven framhållits majsens konkurrens med potatisen vid brännerierna

och den skadliga inverkan denna konkurrens skulle komma att

utöfva på potatisodlingen och dermed på jordbruket å vissa orter, der

odlandet af potatis till bränvinsbränning utgör en vigtig inkomstkälla.

Detta må nu vara sant; men det kan ju afhjelpas genom bestämmande

af högre skatt på bränvin, som är brändt af majs och af majs i förening

med andra produkter, jemte fastställande af höga böter vid lagöfverträdelser.

Bränvinshandteringen är ju redan nu undantagen från

näringsfrihetsförordningen och föremål för särskild lagstiftning.

Skulle skärpt kontroll förorsaka bränvin stillverkaren ökade kostnader,

kan han ju neutralisera dem genom att med ett motsvarande

belopp höja priset på bränvinet, något som ju ingalunda står i strid

med nykterhetsrörelsen i landet och som redan ganska grundligt tilllämpas

inom en stor del af våra stadskommuner.

Då det emellertid är svårt att utan en fullständig utredning af

frågan i sin helhet bestämma proportionen emellan beskattningen af

majsbränvin och bränvin af med majs blandade produkter å ena sidan

och af annat bränvin å den andra, så vågar jag ej framlägga något

positivt förslag till lösning af frågan, helst som ju äfven andra sätt att

lösa densamma, än det af mig påpekade, torde finnas.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Vid 1880 års riksdag åsattes majs, som tillförene varit tullfri, en

tull af en krona 50 öre för 100 kilogram. Den tullkornité, som år

1882 afgaf förslag till ny tulltaxa, hemstälde emellertid om tullfrihet

för majs, malen och omalen. I enlighet härmed aflat Kongl. Maj:t

proposition till 1882 års Riksdag, som med bifall till propositionen

stadgade tullfrihet för majs, såväl malen som omalen. Vid 1885 års

riksdag väcktes motioner om åsättande af tull å majs. Vid behandlingen

af dessa motioner hemstälde bevillningsutskottet, att omalen majs måtte

beläggas med en tull af en krona för 100 kilogram och att malen majs

fortfarande måtte förblifva tullfri. Riksdagens båda kamrar beslöto

emellertid, att gällande tullfrihet för majs, såväl malen som omalen,

skulle bibehållas. Vid majriksdagen år 1887 förekom å nyo frågan om

tull å majs, hvarvid bevillningsutskottet afstyrkte förslagen derom.

Första Kammaren biföll utskottets hemställan, men Andra Kammaren

beslött en tullsats af två kronor för 100 kilogram, hvilket beslut segrade

i gemensam omröstning. Sedermera har majs alltjemt varit belagd

med tull, ehuru till vexlande belopp. De nu gällande tullsatserna å

majs åsattes af 1895 års Riksdag. Derefter hafva motioner väckts om

tullfrihet, dels år 1897 å såväl malen som omalen majs, dels ock åren

1898, 1899, 1900 och 1901 å endast omalen majs. Dessa motioner

hafva af bevillningsutskottet afstyrkts med undantag af år 1899, då

utskottet hemstälde, att tullsatsen för omalen majs måtte nedsättas till

två kronor för 100 kilogram. Riksdagen har emellertid hvarje gång

beslutit bibehålla gällande tullsatser, men sistlidet år antog dock Andra

Kammaren för sin del en vid bevillningsutskottets betänkande fogad

reservation, i hvilken framstälts ett förslag af enahanda innebörd som

det nu förevarande.

Såsom af ofvanstående redogörelse framgår, har frågan om majstullens

afskaffande vid fyrfaldiga tillfällen varit understäld Riksdagens

pröfning. Den nu väckta motionen afser visserligen endast en anhållan

hos Kongl. Maj:t om en utredning, huruvida icke de hinder, som anses

förefinnas mot en dylik åtgärd, särskilt hvad bränvinstillverkningen

beträffar, skulle kunna undanrödja^; men i anledning af ämnets stora

vigt och betydelse har utskottet i allt fall ansett sig böra tillkännagifva

sin ståndpunkt i sjelfva saken, frågan om majstullens bibehållande

eller afskaffande.

I sådant afseende tillåter sig utskottet framhålla, att de skäl, som

vid föregående tillfällen anförts mot afskaffande eller sänkning af tullen

å majs, enligt utskottets förmenande ega full giltighet och synas vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

för frågan afgörande. Utskottet anser sig derför icke böra underlåta

att äfven nu återgifva dessa skäl.

Visserligen må det medgifvas, att majs i flera afseenden är ett

godt foderämne, ehuruväl dess lämplighet för vissa ändamål är långt

ifrån oomtvistad. Majskli, som vid införsel är tullfritt, användes också

såsom foderämne, ensamt eller uppblandadt med annat kli. Men äfven

om någon fördel sålunda skulle kunna beredas jordbruket genom borttagandet

af tullen å majs, är det dock otvifvelaktigt, att en sådan åtgärd

skulle i ett hänseende verka synnerligen menligt för nämnda

näring, i det att majs, som särdeles väl lämpar sig för bränvinstillverkning,

skulle, sedan priset derå genom tullens borttagande blifvit i

väsentlig mån sänkt, komma att nästan helt och hållet utestänga användningen

af potatis för tillverkning af bränvin. Hvad detta skulle innebära

för de trakter i vårt land, hvilka på grund af jordmånens beskaffenhet

äro hufvudsakligen hänvisade till potatisodling med åtföljande bränvinsbränning,

torde ligga i öppen dag. Utskottet tillåter sig i fråga om

tullens inverkan på majsens användning vid bränvinstillverkning hänvisa

till ett af chefen för kontroll- och justeringsbyrån enligt erhållet uppdrag

afgifvet, den 19 december 1900 dagtecknadt utlåtande jemte en

dertill hörande tabell. Nämnda utlåtande och tabell funnos fogade vid

bevillningsutskottets nästlidet år afgifna betänkande i anledning af väckt

motion om majstullens afskaffande. Då detta utlåtande innehåller en

utförlig redogörelse för hithörande förhållanden, har utskottet ansett

sig böra foga detsamma jemte tabellen såsom bilagor äfven vid detta

betänkande, hvarvid anmärkes, att tabellen kompletterats med uppgifter

äfven för tillverkningsåret 1900—1901. Af sagda utlåtande inhemtas

nu, att, för att majs och potatis skola vara likstälda i afseende å den

ekonomiska användbarheten för tillverkning af bränvin, priset å en

deciton majs bör vara ungefär sex gånger så högt som priset å en

hektoliter potatis, d. v. s. att priset å en hektoliter potatis bör utgöra

ungefär 16,7 procent af priset å en deciton majs. Om priset å en

hektoliter potatis utgör mera än 16,7 procent af priset å en deciton

majs, är det sålunda fördelaktigare att till bränvin sbränning använda

majs än potatis. Undersöker man nu, med användande af de i nyssberörda

tabell lemnade uppgifter om prisen å majs och potatis under

tillverkningsåren 1896—1901, hvarunder majs varit belagd med en tull

af 3 kronor 70 öre för deciton, huru förhållandet mellan majsprisen

och potatisprisen stält sig, såväl då tullen inberäknas i majsprisen som

under den förutsättning, att dessa pris reducerats med tullens hela

belopp, kommer man till de resultat efterföljande tabell utvisar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8. 5

Tillverkningsår.

Priset på en

deciton majs

Priset å en

hektoliter

potatis.

Priset å en hektoliter potatis,

uttryckt i procent af priset å en

deciton majs

tullen inbe- räknad.

tullen obe- räknad.

om i majspriset

tullen inbe- räknas.

om i majspriset

tullen icke

inberäknas.

Kr.

Er.

Kr.

1896—97

11: —

7: 30

1: 65

15,0

22,6

1897—98

11: 20

7: 50

1: 80

16,0

24,0

1898—99

12: 30

8: 60

2: 55

20,7

29,6

1899—00

12: 65

8: 95

2: 35

18,6

26,3

1900—01

12: 85

9: 15

2: 20

17,1

24,0

Häraf torde framgå, att redan nu förhållandet mellan prisen å majs

och potatis vissa år ställer sig till fördel för majsen. Under tillverkningsåren

1898—1899 och 1899—1900, då potatisprisen utgjort resp. 20,7 och

18,6 procent af majsprisen, har också inmäskningen af majs varit särskildt

stor, i runda tal resp. 287,000 och 294,000 deciton, samt inmäskningen af

potatis i samma mån liten. Tillverkningsåret 1900—1901 deremot, då

potatispriset utgjorde 17,1 procent af majspriset, nedgick också inmäskningen

af majs till i rundt tal 77,000 deciton, men inmäskningen af potatis

ökades högst betydligt. Af dessa förhållanden synes man sålunda vara

fullt berättigad att draga den slutsatsen, att användningen af majs för

bränvin still verkning ökas i samma mån som priset derå i förhållande

till potatisens pris ställer sig lågt och att, om genom tullens borttagande

majspriset komme att sjunka i betydlig grad, potatis icke skulle kunna

finna användning för sådant ändamål. Att härigenom ett hårdt slag

skulle tillfogas den inhemska jordbruksnäringen i vissa delar af landet,

torde icke kunna bestridas. — Vidare är det antagligt, att, om majs

komme att utgöra det hufvudsakliga råämnet för bränvinstiIlverkning,

denna industri från att, såsom nu är fallet, utgöra en binäring till jordbruket

skulle mer och mer öfvergå till en i några få fabriker drifven

storindustri, hvarigenom affallsprodukterna icke i så hög grad som nu

skulle komma jordbruket till godo.

Till förekommande af de olägenheter för jordbruket, som sålunda

vore att förvänta, om tullen; å majs borttoges, har vid flera tillfällen

förslag väckts antingen att helt och hållet förbjuda användning af majs

för bränvinstillverkning eller ock att högre beskatta bränvin, tillverkadt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

af majs, än bränvin, tillverkadt af andra ämnen, vare sig så, att den

för bränvinsbränning använda majsen belädes med en särskild afgift,

eller så, att det af majs tillverkade brän vinet skulle drabbas af högre

skatt än annat bränvin. Om båda dessa förslag — af hvilka det förstnämnda

icke synes väl öfverensstämma med nutida åsigter om näringsfriheten

— gäller emellertid, att kontrollen skulle blifva ytterligt svår

att genomföra. Säkerligen skulle det visa sig erforderligt att för vinnande

af effektiv kontroll uppställa vilkor och inskränkningar för produktionen,

hvilka blefve i högsta grad betungande såväl för tillverkaren som för

staten. Då emellertid chefen för kontroll- och justeringsbyrån i sitt

ofvanberörda, härvid fogade utlåtande utförligt redogjort för alla de

svårigheter, som kontrollen skulle erbjuda, anser sig utskottet kunna

inskränka sig att i fråga härom hänvisa till berörda utlåtande. Utskottet

vill dock erinra, att vid de tillfällen, då förslag, sådana som de nu nämnda,

varit understälda Riksdagens pröfning, de aldrig lyckats tillvinna sig

bifall, och att skälen härtill just varit de af utskottet nu omförmälda.

Men utom de sålunda nu anförda skälen för bibehållande af den

nu gällande tullsatsen å majs komma äfven andra af icke mindre vigt

och betydelse. Redan nu torde det stundom förekomma, att majsmjöl

inblandas i annat mjöl, afsedt till menniskoföda, om också i obetydlig

mån. Men om priset å majs genom tullens borttagande blefve i väsentlig

grad sänkt, ligger det nära till hands att antaga, det en sådan inblandning

komme att göras i långt större grad. Enligt hvad inom

utskottet uppgifvits, kan i vanligt mjöl inblandas en ej oväsentlig mängd

majsmjöl, åtminstone af det hvita slaget majs, utan att detta kan upptäckas

annat än genom en undersökning, för hvars verkställande

erfordras särskilda förutsättningar, och hvars resultat i allt fall mången

gång måhända vore mindre tillförlitligt. Man skulle sålunda vid inköp

af mjöl blifva försatt i nödvändigheten att låta verkställa en dylik

undersökning för att få utrönt, huruvida man erhållit oblandad vara

eller icke; och helt visst vore det att befara, att man mången gång,

då en tillförlitlig undersökning icke kunnat åstadkommas, erhölle uppblandad

vara. Men äfven om man frånser de tillfällen till bedrägligt

förfarande, som sålunda skulle yppa sig för mindre samvetsgranna säljare,

och endast fäster sig vid det förhållande, att den blandade varan utgifves

för hvad den verkligen är, så torde det icke kunna bestridas, att

eu allmännare användning af majs såsom menniskoföda skulle verka

ofördelaktigt på den inhemska produktionen af spannmål. Visserligen

torde i vårt land för närvarande majs icke anses såsom eu omtyckt

beståndsdel i bröd; men det synes icke otroligt, att, om majs blefve

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

väsentligt billigare, det mer och mer skulle komma att begagnas till

menniskoföda, och verkan häraf skulle nog i sinom tid blifva ganska

känbar för vårt jordbruk.

Slutligen vill utskottet erinra, att majs också låter sig med fördel

användas till ölbrygd i stället för kornmalt eller jemte sådant och att

äfven härigenom en skadlig inverkan på det svenska jordbruket kan

förväntas, derest tullen å majs borttages.

Såsom ofvan nämnts, kan utskottet icke finna annat, än att de skäl,

hvilka tala för bibehållande af tullen å majs, äro af så stor betydelse,

att utskottet icke kan biträda åsigten om önskvärdheten af tullfrihet å

denna vara, utan fastmer måste uttala såsom sin åsigt, att borttagande

af tullen skulle vara skadligt för vår jordbruksnäring. Vid sådant förhållande

kan utskottet icke finna skäl tillstyrka motionärens begäran

om en utredning i denna fråga, helst härtill kommer, att enligt utskottets

förmenande någon ytterligare utredning utöfver den, som vid mångfaldiga

föregående tillfällen och särskildt af chefen för kontroll- och

justeringsbyrån i ofvanberörda utlåtande förebragts, synes utskottet icke

vara för frågans bedömande erforderlig.

På grund af det anförda hemställer utskottet,

att herr Dahns ifrågavarande motion med förslag

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj :t anhålla,

det Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huruvida icke

de hinder, som anses förefinnas mot borttagandet af

tullen å majs, särskildt hvad bränvinstillverkningen

beträffar, skulle kunna undanrödjas genom ändrad lagstiftning,

och i sådant fall till Riksdagen inkomma med

de förslag, hvartill utredningen kan gifva anledning,

icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 februari 1902.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALLI.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Bilaga till bevillningsutskottets betänkande n:o 8, innefattande

yttrande, afgifvet af chefen för kontroll- och justeringsbyrån.

Vördsamt memorial.

Sedan chefen för kontroll- och justeringsbyrån erhållit i uppdrag

att afgifva yttrande med anledning af herr statsrådet och chefens för

kongl. jordbruksdepartementet i skrifvelse den 6 juni innevarande år

framstälda begäran om eu utredning, huruvida en sänkning af det

under de senaste åren gällande priset å majs med 3,7 öre för kilogram

— motsvarande tullens hela belopp — skulle kunna antagas

komma att verka derhän, att bränvinsbränning af potatis, odlad inom

landet, blefve afsevärdt försvårad eller omöjliggjord, samt, för den

händelse så skulle visa sig blifva förhållandet, huruvida och i så fall

hvilka åtgärder lämpligen skulle kunna vidtagas för att, utan att

kontrollen blefve försvagad, bränvin, tillverkadt af majs, må kunna

blifva beskattadt högre än sådant, tillverkadt af potatis, får jag vördsamt

anföra följande:

I bilagda tabell hafva ur byråns berättelser om bränvins tillverkning

och försäljning sammanförts uppgifter för de tjugu senaste tillverkningsåren

angående

1) medelprisen å vid brännerierna använd majs och potatis;

uppgifter å råämnesprisen lemnas af tillverkarne till kontrollpersonalen,

hvarefter medelpris beräknas dels länsvis af öfverkontrollörerna, dels

för hela riket af byrån.

2) de qvantiteter majs, annan spanmål och potatis, som användas

för bränvinstillverkningen vid de bännerier, der pressjäst ej tillverkas;

från och med tillverkningsåret 1888—89 hafva äfven melassbrännerierna

uteslutits; samtliga dessa uppgifter lenmade i afrundade tal;

3) det belopp bränvin, som tillverkats vid de under 2) nämnda

brännerierna, beloppet angifvet i millioner liter af normalstyrka.

I samma tabell hafva ock intagits uppgifter för samma tid om

rikets potatisskörd, hemtade ur hushållningssällskapens berättelser tab.

1 (bidrag till Sveriges officiella statistik Litt. N.)

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Af tabellen synes, att användningen af majs under ifrågavarande

tid vexlat högst betydligt. Det lägsta beloppet, 8,300 deciton, förekom

tillverkningsåret 1887—88 och de högsta åren 1884—85, 1890—92

och i synnerhet 1898—1900; allra störst var förbrukningen senaste tillverkningsår

1899—1900, nemligen 294,500 deciton. Yexlingarna hafva

naturligtvis i viss grad varit beroende af tillverkningens storlek, men

denna har dock inverkat jemförelsevis obetydligt, hvilket blir synnerligen

tydligt, om man reducerar råämnesförbrukningen till en medeltillverkuing

af t. ex. 30 millioner liter om året. Men det synes äfven

omedelbart af tabellen, att ej tillverkningens storlek varit ensam bestämmande

för majsförbrukningen, ty exempelvis åren 1883—84 och

1896—97 var tillverkningen densamma, men majsförbrukningen det

förra året mer än dubbelt så stor som det senare; ännu större var

skilnaden åren 1889—90 och 1890 —91.

Vexlingarna i majsförbrukningen äro ej heller beroende på majspriset;

just år 1887—88, då detta var lägst, var majsförbrukningen

den minsta under alla tjugu åren, hvaremot höga majspris sammanfalla

med stor majsförbrukning.

Äfven potatisförbrukningen har vexlat betydligt, från högst

2,327,000 hl. år 1880—81 till endast 692,000 hl. år 1899—19Ö0.

Dessa vexlingar följa ganska jemnt med vexlingarne i såväl rikets

potatisskörd som potatisprisen. År 1887—88, då potatisskörden var

den näst högsta under de tjugu åren och potatispriset det lägsta, kr.

1,19 för hektolitern, användes ovanligt mycket potatis, oaktadt bränvinstillverkningen

ej var särdeles stor, och just detta år användes, såsom

förut sagts, det minsta beloppet majs, som förekommit, trots att

majspriset aldrig varit så lågt som just då. År 1889—90 var potatisskörden

ännu större och då användes i förhållande till bränvinstillverkningens

storlek ännu mera potatis, oaktadt dess pris stigit till

kr. 1,4 0, men fortfarande obetydligt majs.

Det har således hittills alls icke varit majspriset, som bestämt

användningen af majs eller potatis såsom råmaterial för bränvinstillverkningen,

utan detta har uteslutande berott på potatistillgången, så

att när denna varit riklig, hafva endast obetydliga qvantiteter majs

användts, vare sig majspriset varit lågt eller högt.

Potatisodlingen i riket har ej heller under dessa år minskats, utan

tvärtom; utsädesbeloppet, som år 1880 var 2,660,000 hl., har sedan

dess varit stadt i jemn stigning och utgjorde 1898 2,922,000 hl.

Majsen har således hittills vid bränvinstillverkningen endast användts

såsom ersättning för potatis. Att så varit förhållandet framgår

Bih- till Riksd. Prof. 1902. 5 Sami 1 Äfd. 7 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

ock af följande omständigheter. År 1889—90 inmäskades majs endast

vid 31 brännerier af 141, men följande år, då potatis var dyr, vid 85

brännerier af 134. Med år 1892—93 började majsförbrukningen åter

aftaga, och då nedgick också antalet brännerier, der majs inmäskades,

nemligen till 68 brännerier af 134; detta antal nedgick ytterligare

under de följande åren, så att år 1896—97 var det ej mer än 48

brännerier af 111, som inmäskade majs. Allt sedan dess har potatistillgången

årligen minskats och samtidigt dermed antalet brännerier,

som inmäskat majs, ökats, så att år 1899—1900 inmäskades majs vid

samtliga jordbruksbrännerier utom två de allra minsta. Innevarande

höst, då åter en god potatisskörd erhölls, har intill den 15 december

ej inmäskats mer än 416 deciton majs vid 5 brännerier af de 116, vid

hvilka pressjäst ej tillverkas.

Utbytet af en deciton majs plägar räknas till 70 liter bränvin,

hvilket dock torde vara högt räknadt, och utbytet af en hektoliter

potatis antages, lågt räknadt, till 13 liter; närmare rätta förhållandet

torde man komma, om man säger, att en deciton majs lemnar fem

gånger så mycket bränvin som en hektoliter potatis. För att majs

och potatis såsom råämnen för bränvinstillverkningen skola ställa sig

lika dyra, borde således priset på en deciton majs vara fem gånger

priset på en hektoliter potatis, men det tillkommer en omständighet,

nemligen att dranken efter majs är värdefullare än potatisdranken.

Majspriset bör derför vara ungefär sex gånger potatispriset, för att de

båda råämnena skola kunna anses likstälda.

Tillämpar man denna prisjemförelse på de i tabellen anförda

pris det år, då potatispriset var lägst, nemligen 1887—88, finner

man, att majspriset var kr. 9,9 5 och att således potatispriset kunnat

vara kr. 1,6 6 utan att det blifvit fördelaktigare att använda majs;

potatispriset var emellertid endast kr. 1,19, hvilket visar, att det ingalunda

var majspriset, som nedtryckte potatispriset. Likadant var förhållandet

åren 1889 — 90 och 1895—96, då majspriset var sju gånger

potatispriset.

Under nuvarande förhållanden är det således alldeles obehöflig!

att vidtaga några särskilda åtgärder för att hindra den allmännare

användningen af majs vid bränvinstillverkningen. Skulle deremot den

nuvarande tullafgiften å majs, kr. 3,7 0 för en deciton, borttagas och

majspriset derigenom komma att nedgå till ungefär 9 kr., eller kanske

ännu lägre, om majspriset å verldsmarknaden skulle sjunka, kommer

frågan naturligtvis i ett annat läge. Härvid är emellertid att märka,

att det torde vara omöjligt att för en längre tid förutsäga majsprisen;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

i stället för att visa någon sjunkande tendens, tiar det, såsom af tabellbilagan

synes, under de fyra senaste åren varit i stigande, och innevarande

år är priset något högre än bösten 1899.

Vid ett majspris af 9 kr. för deciton skulle enligt ofvanstående

beräkningar ett potatispris af kr. 1,5 0 för hektoliter ännu kunna erhållas

och vid ett majspris af 8 kr. ett potatispris af kr. 1,3 3. Vidare

är att märka, att inom det län, nemligen Kristianstads, der bränvinsbränningen

synes hafva största betydelsen för potatisodlingen, i det

att under år med dåliga potatisskördar omkring 33 procent och under

goda potatisår till och med mer än 50 procent af länets potatisskörd

användes till bränvin sbränning, bränvinstillverkarne, åtminstone på vissa

trakter, till stor del afverka potatis, som skördats å deras egna egor.

Detta tillgår på så sätt, att närboende jordbrukare sammansluta sig i

bolag för att i gemensamt bränneri idka bränvinstillverkning, hvarvid

hvar och en af bolagsmännen för sig inmäskar i viss ordning sina

produkter och tillvaratager deraf erhållet bränvin och drank.

Skulle det emellertid anses behöfligt att i sammanhang med borttagande

af tullen å majs vidtaga några särskilda åtgärder till förekommande

af en vidsträcktare användning af majs vid brännerierna,

finnas dertill två utvägar, nemligen dels att belägga den till brän vinsbränning

använda majsen med en särskild afgift, dels att pålägga det

af majs tillverkade brän vinet högre skatt än annat bränvin.

Om den förstnämnda metoden väljes, måste inmäskningarna vid

bränneriet underkastas en noggrann kontroll. Redan nu utöfvas en

viss kontroll öfver dem, till hvilket ändamål tillverkaren är skyldig att

dagligen lemna kontrollören uppgift öfver råämnenas myckenhet och

beskaffenhet, samt tillhandahålla behöfliga mätnings- och vägningsredskap.

Kontrollören åligger att med uppmärksamhet följa inmäskningen,

att understundom närvara vid råämnenas uppvägning och kontrollera

dennas rigtighet, att uppmäta mäskens volym och undersöka

dess sockerkaka samt häröfver föra journal äfvensom att i enlighet med

kontroll- och justeringsbyråns särskilda föreskrifter af dels råämnenas

mängd, dels mäskens volym och soekerhalt beräkna det bränvinsutbyte,

som borde erhållas, och dermed jemföra det af bränvinskontrollapparaten

angifna utbytet. På detta sätt erhålles en sekundär kontroll öfver

bränvinstillverlcningen. Om nemligen kontrollapparatens utslag i betydligare

mån understiger det beräknade utbytet eller plötsliga vexlingar

i detta uppstå, får kontroll personalen sin uppmärksamhet fäst

på förhållandet och kan vidtaga behöfliga åtgärder för att utröna,

huruvida möjligen ett fel hos kontrollapparaten eller en försnillning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8-

föreligger. Härtill kan den nuvarande kontrollen öfver inmäskningarna

vara tillräcklig, men den är långt ifrån tillräcklig för att läggas till

grund för beskattning. Det är intet i densamma, som hindrar tillverkaren

att, ehuru inmäskningarne vid ett och samma bränneri pläga

göras med samma belopp hvar dag, ändock för de uppvägningar, vid

hvilka kontrollören ej är närvarande, uppgifva mindre majs och mera

annan spannmål; att lemna dylika origtiga uppgifter bereder honom

emellertid för närvarande ingen nytta.

Skall en särskild afgift erläggas för den inmäskade majsen, måste

kontrollören före hvarje inmäskning bestämma den till inmäskning

afsedda majsens vigt och dessutom tillse, att ej majs mellan de ordinarie

inmäskningarne obehörigen inmäskas. Majs afverkas vanligen i brännerierna

helkokt, och man kan då tänka sig, att, sedan den af kontrollören

uppvägda majsqvantiteten införts i kokaren och någon tid der

kokats,, ny majs påfylles vid något tillfälle, då kontrollören ej vore

närvarande. Att ålägga kontrollören ej endast att närvara vid hvarje

inmäskning, utan äfven att ständigt öfvervaka kokaren låter sig ej ens

göra vid .bränneri, der tillverkning endast bedrifves på dagen, enär

kontrollören vissa tider är upptagen af annat arbete, såsom bränvinets

uppmätning ur sprithållaren samt inläggning å och uttagning från

nederlaget m. in.; ännu mindre skulle det gå för sig vid bränneri, der

tillverkning pågår hela dygnet. Det skulle således i många fall erfordras

två kontrollörer, boende i bränneriets omedelbara närhet.

Denna stränga kontroll öfver bränneriet, hvilken väl knappast

skulle kunna genomföras, kan möjligen undvikas genom eu föreskrift,

att all vid bränneriet befintlig majs, så länge tillverkningsrätt der gäller,

skall förvaras i särskildt magasin under kronans lås och ej utlemnas

annat än i den mån den skall användas i bränneriet. Men denna föreskrift

måste ytterligare kompletteras med en annan, nemligen att under

samma tid majs ej må användas på egendomen, der bränneriet är

beläget, till något annat ändamål, t. ex. utfodring åt kreatur, ty finge

majs, afsedd att användas för sistnämnda ändamål, förvaras i annan

lägenhet på egendomen, funnes ju ingen säkerhet, att den ej obemärkt

infördes i bränneriet och der inmäskades utan kontrollörens vetskap;

detta gäller åtminstone för brännerier, der majs användes vid bränvinstillverkningen,

vid hvilka det derför blir alldeles nödvändigt att under

pågående tillverkning förbjuda användning af majs till utfodring.

Den andra af de föreslagna ufcetoderna var att pålägga det af

majs tillverkade bränvinet en högre skatt än annat bränvin. Enär det

är omöjligt att, när flera olika råämnen användas i ett bränneri, sär
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8-

skilja det af det ena råämnet tillverkade bränvinet från det öfriga, blir

det nödvändigt att underkasta allt det bränvin, som tillverkas vid

bränneriet, under det att majs der afverkas, den högre skatten. Denna

metod är ur kontrollsynpunkt enklare än den förut omnämnda, emedan

kontrollören ej beliöfver noggrant öfvervaka, huru mycket majs inmäskas,

utan endast behöfver tillse, huruvida majs användes vid inmäskningen.

Den medför deremot för tillverkaren den olägenheten, att han ej kan

mäska majs samtidigt med andra råämnen, hvilken samtida inmäskning

dels af åtskilliga tillverkare anses medföra bättre utjäsning, dels lemnar

värderikare drank än enbär potatismäsk. Hvad särskildt pressjästfabrikerna

beträffar, torde denna metod sannolikt komma att alldeles

hindra dem att vid sin tillverkning använda majs. Vid dessa fabriker

användes ej majs annat än tillsammans med råg, som är deras hufvudsakdiga

råämne, och fabrikerna blifva stälda i valet mellan att antingen,

såsom ett par redan gjort, alldeles upphöra med användningen af majs

eller att erlägga den högre skatten för hela sin tillverkning; huru

svårt det senare alternativet för dem är, synes bäst, om man erinrar,

att deras majsförbrukning under senare åren uppgått till högst en fjerdedel

och ett år ej ens uppgick till en tiondedel af hela deras spanmålsförbrukning.

En svårighet för kontrollen är öfver vakandet, att ej majs i malen

form ölofligen inmäskas, hvilket skulle kunna ske genom inblandning

af majsmjöl i annat mjöl. Denna svårighet är visserligen gemensam

för båda metoderna, men är störst vid den förstnämnda, d. v. s. om en

särskild afgift skulle läggas på den inmäskade majsen, emedan det

skulle bli synnerligen svårt att öfvervaka, att ej majsmjöl, vare sig

oblandadt eller ännu hellre inblandadt i annat mjöl, införes i förmäsken.

Stockholm den 19 december 1900.

K. Lindeberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Uppgift

å den spannmål och potatis, som under tillverkningsåren 1880—81—1900

—Öl inmäskats vid de brännerier, der ej tillverkas pressjäst (från och med

året 1888—89 äro äfven melassbrännerierna frånräknade), samt bränvinstillverkningen

vid samma brännerier.

Tillverk-

ningsår.

Medelpris kr.

för

t dt. ! 1 hl.

majs. j potatis.

Majs dt.

Annan

spanmål

dt.

Summa

spanmål

dt.

Potatis

hl.

Bränvinstillverk- ning millioner

1. n. st.

Rikets potatis- skörd hl.

- • Ut

1880—81

12.20

1.79

71.600134.900

206.500

2.327.000

43.4

19.950.000

1881—82

14.40

1.76

19.300

142.400

161.700

2.091.000

33.3

17.870.000

1882—83

>14

2.30

17.100

268.500

285.600

1.238.000

29.7

13.760.000

1883—84

r

2.40

54.500

143.100

197.600

1.444.000

29.0

15.960.000

1884—85

(in co

2.io

145.500

162.600

308.100

1.430.000

36.6

16.460.000

1885—86

/iU- 0 U

1.75

96.300

147.500

243.800

1.710.000

35.4

17.490.000i

1886—87

10.2 5

1.67

78.800

101.000

179.800

1.500.000

33.1

18.350.000

1887-88

9.95

1.19

8.300

72.000

90.300

1.630.000

28.7

21.380.000

1888—89

12.60

2.15

65.300

90.800

156.100

1 050.000

22.2

14.830.000

1889—90

12.30

1.40

15.800

70.300

86.100

1.590.000

26.2

22.840.000

1890—91

13.60

2.5 0

114.800

103.800

218.600

1.020.000

26.0

12.470.000

1891—92

14.50

2.50

99.100

75.000

174.100

1.210.000

25.9

16.250.000

1892—93

11.55

1.80

43.000

71.800

114.800

1.260.000

24.6

18.260.000

1893—94

11.05

1.60

32.900

83.000

115.900

1.620.000

29.3

20.540.000

1894—95

12.15

2.io

78.100

148.300

226.400

1.020.000

27.1

16.440.000

1895—96

12.—

1.70

13.500

79.600

93.100

1.460.000

25.9

18.320.000

1896—97

11.-

1.65

23.800

76.800

100.600

1.620.000

29.0

20.650.000

1897—98

11.20

1.80

93.400

77.700

171.100

1.330.000

29.6

18.520.000

1898—99

12.30

2.55

287.300

105.000

392.300

826.000

38.1

13.280.000

1899—1900

12.65

2.35

294.500

90.400

384.900

692.000

36.0

12.096.662

1900—01

12.85

2.20

76.564

103.378

179.942

1.758.377

37.5

24.644.000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

15

Reservationer:

af herr Fredholm; samt

af herrar Brodin, J. Bromée, Meyer, G. Jansson, Lundström,

0. A. Ericsson och Wittsell, hvilka anfört:

Införseln af majs, priset å denna vara samt de under olika tider

gällande tullsatserna inhemtas af efterföljande tabell. De i densamma

angifna prisen, i hvilka tullafgiften icke ingår, äro i likhet med uppgifterna

om införseln hemtade ur de utaf kommerskollegium utgifna

statistiska tabeller.

D

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

Ä r

M a j s.

Införselöfverskott.

Pris för

Tullsats för

Qvantitet.

Värde.

100 kg.

100 kg.

I

Ton.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

160

17,462

10: 91

fri

4,274

466,602

10: 90

fri

3,672

601,302

10: 60

fri

7,038

852,933

12: o i

fri

4,896

486,320

9: 93

fri

42,706

4,465,200

10: 45

fri

1,871

233,845

12: 49

1: 5 0

1,515

186,663

12: 32

/ v1i—!6/e 1: 50,\

t derefter fri /

5,809

755,207

13: —

fri

11,472

1,491,301

43::—.,

fri

28,020

2,942,118

10: 50

fri

11,215

1,065,439

9: 50

fri

4,565

456,452

10: —

/ Vi—15/7 fri, \

l derefter 2: — /

172

19,826

11: 50

/ Öl—13/2 2: -t, \

i derefter 2: 6 0 /

9,336

863,587

9: 25

2: 50

16,428

1,724,922

10: 50

2: 50

7,847

1,020,151

13: —

2: 50

18,359

1,927,660

10: 5 0

/ Vi-*% 2: 50, \

i derefter 1: 2 5 f

9,684

934,530

9: 65

1: 25

10,728

938,728

8: 75

1: 25

4,945

395,570

8: —

f ''/i-6/i 1:25, )

7/i-3/4 3: 15,

i derefter 3: 7 o 1

5,240

366,821

7:-

3: 70

7,921

594,044

7: 50

3: 7 0

27,142

2,239,209

8: 25

3: 70

38,601

3,184,623

8: 25

3: 7 0

15,974

1,517,570

Uppgifter

9: 50

3: 7 0 ;

15,129

saknas

3: 7 0

1875

1876

1877

1878 .

1879 .

1880

1881 .

1882 .

1883 .

1884.

1885 .

1886 .

1887 .

1888 .

1889 .

1890 .

1891

1892

1893

1894

1895 ,

1896 .

1897 .

1898 .

1899 .

1900 .

1901

Af ofvanstående tabell inhemtas, att oaktadt den majs åsätta tullen

införseln af denna vara är ganska afsevärd och stundom betydligt öfver
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 8. 17

stigit införseln deraf under de tider, då tullfrihet eller en lägre tullsats

än den nu gällande varit bestämd. Ehuruväl en stor del af den införda

majsen användts till bränvinsbränning, torde man dock kunna hafva

fog för antagandet, att majsens egenskap af ett värdefullt foderämne

åstadkommit en mera utsträckt användning deraf äfven i landthushållningen.

Och det lider enligt vår mening intet tvifvel, att icke upphäfvande

af tullen å majs skulle medföra, att majs i än större utsträckning

komme att användas såsom foderämne och att derigenom

afsevärda fördelar skulle beredas det svenska jordbruket. För att med

framgång kunna upptaga täflan med andra länder i fråga om de mera

lönande grenarne af landthushållningen, nemligen produktionen af smör,

kött och fläsk, är det nödvändigt att hafva tillgång till ett godt foderämne

för billigt pris; och, såsom nämnts, utgör majs otvifvelaktigt ett

sådant foderämne. Särskild! vill det synas, som skulle tullfrihet å majs

kunna åstadkomma en inhemsk produktion af fläsk, till beskaffenheten

likartad! med det amerikanska, af hvilket, som bekant, betydliga qvantiteter

införas, i synnerhet till de norra delarna af landet, för livilka dylikt

fläsk utgör en nödvändighetsvara.

Frågan om upphäfvande af tullen å majs synes oss derför synnerligen

vigtig och värd att taga i omsorgsfullt öfvervägande. Såsom

ofvan nämnts, har också denna fråga vid fyrfaldiga tillfällen varit understäld

Riksdagens pröfning; och att densamma, trots upprepade afslag å

de gjorda framställningarna, alltjemt tränger sig fram, torde enligt

våld förmenande få anses såsom ett säkert bevis på dess stora betydelse

för jordbruket i vårt land. Såsom skäl för bibehållandet af den

gällande tullsatsen å denna vara har bland annat anförts, att, derest

priset å majs genom tullens borttagande blefve sänkt, denna vara skulle

komma att användas vid tillverkning af bränvin i så stor omfattning, att

det hufvudsakligaste inhemska materialet för sådan tillverkning, potatis,

skulle komma att utestängas från användning för detta ändamål och

priset å potatis till följd deraf nedgå, hvarigenom förlust skulle tillskyndas

jordbrukare i de trakter af vårt land, hvilka på grund af jordmånens

beskaffenhet vore så godt som uteslutande hänvisade till potatisodling.

Härtill komme äfven, att genom ett utsträckt användande af majs för

brän vinstill verkning denna handtering, som för närvarande hufvudsakligen

. utgjorde en binäring till jordbruket, skulle mer och mer öfvergå

till en storindustri, hvilket förhållande jemväl ansåges vara till skada

för jordbruket. Till förekommande af de olägenheter, som sålunda skulle

vara att förvänta, har vid upprepade tillfällen föreslagits antingen att

Bih. till Biksd. Prof. 1902. 5 Sand. 1 Afd. 7 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 8.

helt och hållet förbjuda tillverkning af bränvin utaf majs och andra

utländska råämnen eller ock att belägga bränvin, tillverkadt af dessa

ämnen, med en högre tillverkningsskatt än den eljest stadgade; men

mot dessa förslag har återigen invändts, mot det första, att det borde

stå hvar och en fritt att vid utöfvandet af sin näring välja de råämnen,

lian för densamma funne förmånligast, och mot det andra, att kontrollen

skulle blifva svår, om ej omöjlig att genomföra. Vidare har såsom skäl

mot majstullens sänkning eller borttagande anförts, att, derest priset å

majs folie, det vore att befara, att majsmjöl korume att mer eller mindre

inblandas i mjöl, afsedt till menniskoföda, något, som skulle kunna menligt

inverka på spanmålsprisen inom landet, samt att, det mötte stora svårigheter

att kontrollera, huruvida en sådan inblandning af majsmjöl i annat

mjöl egt rum.

Såsom af det nu anförda framgår, hafva skäl förebragts både för

den uppfattningen, att borttagande af tullen å majs skulle för vårt jordbruk

medföra stora fördelar, och för en motsatt åskådning. Att afgöra,

hvilka skäl äro de starkaste, är enligt vårt förmenande en mycket

svår och grannlaga uppgift. Det vill dock synas oss, som om tvifvel

icke kunde råda derom, att, i händelse de betänkligheter mot

tullfrihet å majs, som gjorts gällande särskildt med hänsyn till potatisodlingen,

men äfven ur andra synpunkter, kunde genom lämpliga åtgärder

häfvas, afskaffande af tullen å majs skulle vara till fördel för

vårt lands jordbruk. Huruvida möjlighet härtill förefinnes, derom torde

emellertid förvissning kunna vinnas endast genom en ingående och allsidig

utredning af alla de förhållanden, som med denna fråga ega sammanhang.

En sådan omsorgsfull utredning synes oss derför vara högeligen

önskvärd; men för densamma kräfves ett synnerligen omfattande

arbete, hvilket svårligen torde kunna utföras annorledes än genom de

organ, Kong! Maj:t har till sitt förfogande.

På grund af det nu anförda få vi hemställa,

«

att Riksdagen, med bifall till herr Dahns motion,

måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kodgl.

Maj:t täcktes låta utreda, huruvida icke de hinder, som

anses förefinnas mot borttagandet af tullen å majs,

särskildt hvad bränvinstillverkningen beträffar, skulle

kunna undanrödja® genom ändrad lagstiftning, och i

sådant fäll till Riksdagen inkomma med de förslag,

hvartill utredningen kan gifva anledning.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTEYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1802.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.