Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen.

1902-02-17 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1902:9, Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 19 februari 1902, kl. 1 e. m.

Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen.

(l:a A).

Bevillningsutskottet får härmed afgifva yttrande i anledning af följande

till utskottet hänvisade motioner, rörande ändringar i nu utgående tullbevillning,

nemligen motionerna

n:o 14 inom Första Kammaren af herr C. P. af Buren, angående

tullen å fotografikameror; och

n:o 107 inom Andra Kammaren af herr S. Nordström i Höglunda,

om tull å polér- och smergelpapper.

Herr af Buren föreslår i sin ofvan omförmälda motion, att Riksdagen

måtte besluta, att fotografikameror skola i tulltaxan upptagas på följande

sätt:

Fotografikameror:

atelierkameror, vägande minst 5 kilogram pr. st. jemte delar och tillbehör

.......................................................................................... 1 kr. pr. 1 kg.

andra slag af fotografikameror jemte delar och tillbehör... 5 » » 1 »

särskilt inkommande delar af fotografikameror .................. 5 » » 1 »

Till stöd för detta förslag anför motionären följande:

»Det lifliga intresse, hvarmed fotograferingskonsten under de senare

åren omfattats, har haft till följd, att fotografiska apparater blifvit en beaktansvärd

industri- och handelsartikel. Flerstädes i utlandet ha stora

Bill. till Riksd. Prot. 1,902. 5 Sand. 1 Afd. 8 Haft. (N:o 9).

Fotografi
kameror.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

fabriksanläggningar uppstått för tillverkning af fotografikameror jemte

öfriga till det fotografiska facket hörande artiklar. Främst på verldsmarknaden

står Eastman Company i New-York, hvars apparater under namnet

Eastmans Kodak-kameror erhållit spridning öfver hela verlden, och hvaraf

årligen tusentals importeras till Sverige.

Sedan åtskilliga år bedrifves kameratillverkning äfven inom vårt land.

De största importfirmorna på detta område föra vid sidan af utländska

kameror äfven alster af svensk kameratillverkning, hvadan svenska handkameror

torde vara temligen kända bland den fotograferande allmänheten.

Hvad som inom landet tillverkas är dock till qvantiteten eu obetydlighet

mot hvad som importeras. Kameror af varierande konstruktion och

olika nationalitet fylla till trängsel den svenska marknaden. Ehuru inom

landet tillverkas fotografikameror, fullt jemförliga med de bästa utländska,

ha dock de senare åren att uppvisa en ständig och betydlig stegring af

importen med samtidigt ökade svårigheter för afsättning af inhemsk tillverkning.

Genom den växande konkurrensen på verldsmarknaden föranledas de

större utländska fabrikanterna att alltmer lägga an på export på mindre

stater såsom Sverige, hvarest den inhemska kameraindustrien med sitt

mindre afsättningsfält och begränsade kapital är mindre konkurrenskraftig.

Gynnande för importen äro derjemte de ringa fraktkostnaderna å denna

artikel, hvarå vigt och volym äro obetydliga, jemfördt med priset.

På grund af dessa omständigheter äro för närvarande utsigterna för

den svenska kameraindustriens bestånd och utveckling ganska ringa. Ehuru

ej af större allmän betydelse, torde dock denna omständighet jemte den i

närmaste samband härmed stående årliga ökningen i importen af fotografiska

apparater, hvarigenom allt större summor dragas ur landet, innebära

en anledning att fästa Riksdagens uppmärksamhet på tullförhållandet

på detta område.

De nu för fotografikameror gällande tullbestämmelserna äro tillkomna

vid en tidpunkt, då importen af dylika artiklar var obetydlig och då ännu

ingen inhemsk tillverkning egde rum. Införselsafgiften sattes derför från

början lågt, och har densamma af orsaker, som nedan angifvas, ytterligare

nedgått, så att för närvarande tullen å fotografikameror är väsentligt lägre

än å andra fabriksalster af jemförlig art, hvarå tillverkning inom landet

bedrifves. De flesta kameror, som importeras, äro dock tydligen att anse

såsom lyx- eller nöjesartiklar, som finna köpare uteslutande bland de burgnare

inom samhället och som derför utan ringaste olägenhet torde kunna

beläggas med en något högre tull än den synnerligen obetydliga, som nu

är gällande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskott ds Betänkande N:o 9.

Jemte närmare redogörelse för tullförhållandet på detta område följer

nedan ett förslag till ny tulltaxa för ifrågavarande artikel.

Vid tullbehandling hänföras fotografikameror dels till optiska instrument

och dels till snickeriarbeten. Till optiska instrument med 2 kronor

tull pr kilo hänföras de kameror, som inkomma försedda med optiska

glas eller linser, under det att öfriga, ej med linser försedda kameror betraktas

såsom snickeriarbeten med 60 öres tull pr kilo.

Med hänsyn till bruket och den deraf betingade konstruktionen kunna

de fotografiska apparaterna indelas i tvenne skilda grupper, nemligen

stationära kameror eller atelier- och reproduktionskameror, tillverkade uteslutande

för atelierbruk, samt rese- eller turistkameror, som i motsats till

de förra äro hoppfällbara eller hopträngda till ett portativ! format af minsta

vigt och volym.

Den förra gruppens kameror tullbehandlas alla såsom snickeriarbeten.

Som vigten å dessa stationära apparater är temligen stor, jemfördt med

priset, är tullförhållandet här mindre oegentligt. Någon höjning af tullen

äfven å dessa apparater torde dock ej få anses obefogad, ty ehuru i hufvudsak

snickeriarbeten, äro dock atelierkameror optiska instrument med en

mångfald af beslag och inventiösa anordningar, som göra värdet å desamma

i förhållande till vigten betydligt högre än å snickeriprodukter i allmänhet.

Den ojemförligt största importen utgöres emellertid af den senare

gruppens kameror, hvarunder innefattas s. k. hand- och stativkameror af

alla slag. Med 2 kronors tull pr kilo beläggas i regel handkameror, under

det att stativkameror tulltaxeras efter 60 öre pr kilo. Hos alla dessa

apparater äro ringa vigt och volym hufvudegenskaper. Genom användande

af lättare materiel och genom talrika uppfinningar och förbättringar har

vigten å dessa apparater betydligt reducerats, under det att genom ökade

kraf på inventiös konstruktion och fulländadt utförande priset ej i mot*

svarande grad nedgått. En småningom skeende minskning af den ursprungliga

införselsafgiften har häraf blifvit en följd.

Såsom de vanligaste bland här förekommande utländska handkameror

må framhållas de förut omnämnda Kodak-kamerorna, tillverkade af Eastman

Company. Vigten af dessa apparater kan anses variera mellan 0,2

och 2 kilo, och motsvarande importpris torde ligga mellan 15 och 100

kronor. Tullafgiften för dessa apparater, utgående efter 2 kronor pr kilo,

blir alltså 40 öre för en kamera å 15 kronor och 4 kronor för en dylik

å 100 kronor, alltså i medeltal ej fullt 4 % af värdet.

Af öfriga utländska handkameror, som äro föremål för någon större

svensk import, äro en del, såsom till exempel Murers Expresskameror,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

något tyngre i förhållande till priset, andra åter, såsom exempelvis Auschiitz

Momentapparater, kameror från optiska firmorna Zeiss och Goerz i Tyskland

med flere åtskilligt dyrare, jemfördt med vigten. 4 a 5 % af värdet torde

derför få anses vara den införselsafgift, som i genomsnitt efter taxan 2

kronor pr kilo påföres handkameror.

Ännu lägre ställer rig tullafgiften å de resekameror, stativkamerorna,

som taxeras efter 60 öre pr kilo. Dessa apparater, merendels tillverkade

af polerad mahogny och försedda med belgutdrag i likhet med atelierkamerorna,

äro i olikhet mot dessa hoppfällbara till beqvämt portativ!

format samt till vigten endast obetydligt tyngre än handkamerorna.

Mot eu medelvigt å dessa apparater af 8 kilo torde kunna anses svara

ett importpris af 60 kronor. Efter 60 öre pr kilo utgör tullafgiften kronor

1: 80 eller 3 "jo af värdet.

Att bibehålla dessa nu gällande låga tullsatser å fotografiska apparater

kan ej gerna ur någon synpunkt anses lämpligt eller önskvärd!.

Vid ändring af gällande tullbestämmelser torde kunna bli fråga, huruvida

värde- eller vigtförtullning vore lämpligast.

V ärdeförtullning af fotografi k am eror, utgående med 15 %, är sedan

förra året införd i Norge, oaktadt inhemsk tillverkning ej ännu der existerar.

Dock torde värdeförtullning ej kunna anses i detta fall fullt lämplig.

Oftast är nemligen priset å de importerade kamerorna väsentligt

beroende af objektivets eller linsernas värde, och specielt denna del af

kameran kan ej inom landet tillverkas. Värdefull skulle dessutom helt

säkert medföra en genomgående sänkning af qvaliteten å importen utan

att afsevärdt minska densamma eller göra svenska kameraindustrien något

väsentligt bättre situerad.

Vigttull torde deremot medföra en i någon mån motsatt verkan, i

det densamma komme att känbarare beröra införseln af billigare apparater.

En tullsats, som verkade hämmande på importen af godtköpsapparater,

torde vara fördelaktig och behöflig, ty dylika apparater äro i regel

för sitt ändamål mer eller mindre odugliga och föranleda oftast

den mindre kritiske köparen till ett resultatlöst offrande af tid och

penningar.

Skilnaden i tullsatsen mellan stationära kameror och resekameror bör

i öfverensstämmelse med vigtförhållandet vara betydlig, särskild! som å

de senare fordringarna på långa vigt och volym ständigt växa, hvilket

deremot ej är fallet beträffande de förra.

Mellan de olika slagen af resekameror finnes ej någon bestämd skilnad

eller gräns, utan tvärt om finnas mellan hand- och stativkameror alla

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

5

möjliga öfvergång;?formar. Från resekamerorna skilja sig deremot bestämdt

genom hela sin konstruktion atelierkamerorna. Särskildt kännetecknande

för dessa är ett solidt, ej ledadt eller hopfällbart utdragsplan.»

På sätt motionären framhållit tullbehandlas för närvarande fotografikameror

på olika sätt. Sådana kameror, som vid införseln äro försedda

med linser — och detta är i regel förhållandet med s. k. handkameror

och andra mindre kameror — hänföras nemligen till optiska instrumenter

och draga en tull af två kronor för kilogram. Saknas deremot linserna,

hvilket vanligen är fallet med atelierkameror och andra större stativkameror,

tullbehandlas kameror såsom snickarearbeten; och då de bestå

af utländska träslag, hvilket i allmänhet är förhållandet, komma de sålunda

att draga en tull af 60 öre för kilogram. På grund deraf, att

kameror sammanföras med andra artiklar, kan någon uppgift om införseln

af kameror icke erhållas. Det torde dock kunna med säkerhet påstås, att,

särskildt hvad handkameror beträffar, införseln icke är obetydlig och att

densamma, att döma af det alltmer tilltagande bruket, är stadd i ökning;

och likaså torde det vara otvifvelaktigt, att de nuvarande tullsatserna å

handkameror äro långt ifrån tillräckliga att i någon mån skydda den inhemska

industrien från konkurrensen med de stora utländska fabrikerna

med deras masstillverkning och till hela verlden utsträckta marknad. Enligt

hvad af sakkunnig person för utskottet uppgifvits, kan man anse, att

medelvigten å handkameror utgör omkring tre fjerdedel kilogram och

medelpriset omkring 30 kronor vid införsel i parti, men i detaljhandeln

40—60 kronor; men högst betydande variationer förekomma naturligen,

särskildt i fråga om priset. Såsom en allmän regel kali emellertid uttalas,

att billigare och sämre kameror äro tyngre än de dyrbarare och bättre,

och att vid fabrikationen eftersträfvas att nedbringa vigten och storleken.

De mest efterfrågade och använda kameror uppgifvas hafva en vigt af

omkring ett hälft kilogram; och att en tullsats af en krona för en dylik

apparat, hvilken stundom kan hafva ett värde af etthundra till tvåhundra

kronor, är alltför ringa, synes utskottet uppenbart. En höjning af tullen

å kameror torde derför vara väl behöflig och nödvändig, för att den svenska

fabrikationen af kameror skall kunna ega bestånd i täflan med utlandets.

Särskildt bör höjningen träffa handkameror och andra mindre

kameror, men äfven hvad beträffar större och tyngre kameror, synes, med

hänsyn till det noggranna och dyrbara arbetet, som vida öfverträffar hvad

i allmänhet förstås med snickeriarbete, en höjning af tullen vara på sin

plats. Utskottet förbiser härvid ingalunda, att billigare och tyngre hand- *

kameror drabbas af en högre tull än dyrbarare och lättare; men detsamma

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

är förhållandet med många andra varor, som äro åsätta vigttull. Äfven

om genom förändring i tullsatsen priset å kameror skulle ställa sig högre

än för närvarande — hvilket dock näppeligen torde vara att antaga —

torde emellertid ökningen i priset, med hänsyn till dessa artiklars egenskap

att vara en öfverflödsvara, hvilken hufvudsakligen användes af de

mera bemedlade, icke skäligen kunna anses såsom någon olägenhet.

Utskottet finner sig på grund af det ofvan sagda böra tillstyrka

motionärens förslag, såvidt detsamma afser tullsatsernas storlek samt vigtgränsen

mellan kameror, som skola draga den lägre, och sådana, som skola

draga den högre tullsatsen. En sådan tullförhöjning skulle antagligen

kunna åstadkomma, att den inhemska fabrikationen af kameror skulle

kunna upptaga täflan med utlandet; och äfven om denna industri här i

landet icke är af någon större betydelse, synes det dock utskottet angeläget

att genom något tullskydd bereda densamma möjlighet att bestå i

konkurrensen. Deremot kan utskottet icke biträda .det af motionären

framlagda förslag till uppställning af den blifvande tulltaxerubriken. Det

synes utskottet icke föreligga någon anledning att från den lägre tullsatsen

undantaga sådana kameror af minst fem kilograms vigt, som icke äro

atelierkameror. Dessutom framgår ej fullt tydligt af motionärens förslag,

huru delar och tillbehör i hvarje fall skola tullbehandlas. Det kan nemligen

mången gång, då flere kameror af olika vigt samt en mängd olika

delar samtidigt inkomma, vara svårt att bestämma, till hvilken af de särskilda

kamerorna någon viss del hör, eller om någon eller några delar

till äfventyra icke tillhöra de inkomna kamerorna, utan måste anses såsom

särskildt inkommande. Enklare och tydligare synes det derför vara att

låta vigten å hvarje särskild kamera eller del deraf, i den form den inkommer,

vara afgörande för tullbehandlingen. Det af utskottet här nedan

framlagda förslag till tulltaxerubrik är uppgjorclt efter nyssnämnda grund.

Då kameror, försedda med linser, otvifvelaktigt äro att anse såsom

optiska instrumenter, torde, derest fotografikameror upptagas såsom en

särskild rubrik i tulltaxan, orden »ej specificerade» böra insättas i den

nuvarande tulltaxerubriken n:o 238: »Instrumenter: optiska».

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

Do) att Riksdagen, i anledning af herr af Burens

förevarande motion angående tullen å fotografikameror,

måtte besluta, att fotografikameror och delar deraf skola

i tulltaxan upptagas såsom en särskild rubrik, så lydande:
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 9.

7

Fota grafik ameror och delar deraf, i

den form de inkomma:

vägande per stycke 5 kg. och

deröfver...................................... 1 kg----1 krona

vägande per stycke mindre än

5 kg.............................................1 kg.... 5 kronor;

samt

2:o) att, derest fotografikameror upptagas såsom en

särskild rubrik i tulltaxan, Riksdagen jemväl måtte besluta,

att fullt axer ub riken n:o 238: »Instrumenter: optiska»

skall erhålla följande förändrade lydelse:

Instrumenter:

optiska, ej specificerade, derunder

inbegripna kikare, glasögon och

infattade optiska glas af alla slag;

barometrar, manometrar och termometrar.

.......................................... 1 kg.... 2 kronor.

Herr Nordström föreslår i sin ofvanberörda motion, att den i gällande

tulltaxa under rubriken n:o 500 upptagna artikeln polér- och smergelpapper,

som för närvarande är tullfri, måtte beläggas med den för maskiner,

redskap och verktyg stadgade tullsats af tio procent af värdet.

Till stöd för detta förslag anför motionären, att sedan år 1895, då

landets första smergelvarufabrik anlades, denna industri käft att kämpa

med betydliga svårigheter till följd af en alltjemt ökad konkurrens från

utlandet, hvilken nu hotade att alldeles undertrycka den inhemska fabrikationen,

samt att motionärens förslag afsåge att åt landet bevara den

inhemska industrien, hvars produkter visat sig vara af god beskaffenhet,

och att dessutom i någon mån motverka de kostnader för densamma, som

vore en följd deraf att åtskilliga för tillverkningen behöfliga ämnen vore

belagda med tull.

Vid 1897 års riksdag väcktes inom Andra Kammaren motion om tull

å åtskilliga för slipning och polering afsedda, tullfria artiklar, deribland

de nu ifrågavarande, samt om höjning af tullen å de artiklar för nämnda

ändamål, som redan voro belagda med tull. Den då gjorda framställningen

afstyrktes emellertid af bevillningsutskottet och vann icke heller Riksdagens

bifall.

tapper, polerocli

smergelm.

m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Gällande tulltaxa innehåller i fråga om dessa varor, att polér- och

smergelpapper äro tullfria och att smergelduk hänföres till maskiner,

redskap och verktyg med eu tull af tio procent af värdet. Enligt hvad

utskottet inhemtat, hänföras jemväl glas- och flintpapper till polér- och

smergelpapper och inkomma sålunda tullfritt, under det att glas- och

flintduk tullbehandlas såsom smergelduk och beläggas med samma tull

som denna.

Införseln och utförseln af nyssnämnda slag af papper har under nedan
-

stående år utgjort:

Införsel.

Utförsel.

år 1895 ..................................

....................... 97,438 kg.

561 kg.

» 1896 .................................

....................... 99,876 »

248 »

» 1897 ................................

....................... 99,758 »

2,302 »

» 1898 ................................

....................... 88,930 »

7,722 >

» 1899 .................................

...................... 91,145 »

9,700 »

» 1900 ..................................

....................... 97,930 »

12,709 »

Införseln af smergelduk och dylikt kan deremot icke uppgifvas.

Tillverkningen af polér- och smergelpapper jemte andra för slipning och

polering afsedda artiklar har, såsom motionären erinrat, endast några få år

förekommit i vårt land och bedrifves för närvarande icke vid mera än en fabrik.

Emellertid har det visat sig, att denna fabrikation har att kämpa med

högst betydliga svårigheter; och det är fara värdi, att densamma kommer

att duka under i konkurrensen med utlandet, derest ej skydd för dess nu

tullfria produkter beredes densamma. De för anläggningen erforderliga

maskinerier äro dyrbara och hafva icke kunnat erhållas inom landet; och

detsamma är förhållandet med åtskilliga vid fabrikationen nödiga materialier,

såsom den för siktningen af smergelpulvret behöfliga metall- och

silkeduk, hvilken senare drager en tull af åtta kronor för kilogram, samt

åtskillig för sjelfva varan erforderlig duk, som, enär appreteringen icke

kan här verkställas, måste införskrifvas från utlandet. Då dertill kommer,

ätt såväl papper som lim, äfven om de kunna här anskaffas, äro belagda

med tull och här betinga jemförelsevis höga pris, är det tydligt, att omkostnaderna

för den inhemska industrien skola ställa sig höga och att det

för densamma är svårt att täfla med utlandet, något, hvarom också den

betydliga och ej minskade importen bär vittne. Också har, enligt hvad

för utskottet uppgifvits, den svenska fabriken hittills icke kunnat lemna

sina egare någon som helst vinst och icke heller några afskrifningar på

de för stark nötning utsatta maskinerna kunnat göras. Någon utförsel

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

9

har visserligen förekommit, men torde bestå af tillverkningsöfverskott, som

utförts för att icke än mera nedtrycka det genom den utländska konkurrensen

redan låga priset. Utskottet anser derför det till hjelp åt den

inhemska industrien begärda skyddet böra åt densamma beviljas. Någon

betydligare inverkan på de industrier, hvilka begagna sig af ifrågavarande

artiklar, särskild! snickerifabriker och mekaniska verkstäder, torde ifrågavarande

tull icke kunna hafva; och det bör dessutom ihågkommas, att

dessa industrier redan åtnjuta tullskydd.

Utskottet finner sig sålunda böra förorda motionärens förslag att belägga

polér- och smergelpapper med en tull af tio procent af värdet, eller

samma tullsats, som är bestämd för maskiner, redskap och verktyg. Dock

torde polér- och smergelpapper fortfarande såsom hittills böra upptagas

såsom en särskild rubrik i tulltaxan med särskild! utsatt tullsats och icke

sammanföras med maskiner, redskap och verktyg, enär detta senare skulle

medföra, att någon uppgift om införseln af sådant papper icke vidare

skulle kunna erhållas.

Då det emellertid synes utskottet lämpligt, att äfven glas- och flintpapper

särskild! nämnas i tulltaxan och sammanföras med polér- och

smergelpapper, med hvilka de torde böra draga lika tull, har utskottet

ansett sig böra härom väcka förslag; och likaledes får utskottet föreslå,

att glas- och flintduk, hvilka, såsom ofvan nämnts, i likhet med smergelduk

hänföras till maskiner, redskap och verktyg med tull af tio procent af

värdet, i tulltaxan särskild! nämnas tillsammans med smergelduk, hvarvid

utskottet tillika ansett lämpligt, att jemväl för dessa artiklar särskild tullsats

utsättes, så att desamma icke vidare komma att upptagas såsom

maskiner, redskap och verktyg.

Utskottet hemställer alltså,

3:o) att Riksdagen, i anledning af herr Nordströms

ifrågavarande motion om tull å polér- och smergelpapper,

måtte besluta, att dylikt papper skall åsättas en tull af

tio procent af värdet;

4:o) att Riksdagen jemväl måtte besluta, att glasoch

flintpapper skall åsättas en tull af tio procent af

värdet; samt

5:o) att, vid bifall till hvad utskottet här ofvan

under punkterna 3:o) och 4:o) hemstält, Riksdagen ytterligare

måtte besluta, att följande i tulltaxan förekommande

rubriker, nemligen:

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 5 Samt. 1 Afd. 8 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

Papper:

polér- och smergel-......................................... fritt; och

Smergelduk; hänföres till Maskiner, Redskap och Verktyg;

skola erhålla följande förändrade lydelse:

Papper:

polér-, smergel-, glas- och flint- 100 kronor 10 kronor;

Smergelduk, Glasduk och Flintduk 100 kronor 10 kronor.

Stockholm den 17 Februari 1902.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

Reservationer:

vid punkterna 3:o), 4:o) och 5:o):

af herrar Brodin och J. Bromée; samt

af herr Neger, hvilken ansett, att herr Nordströms ifrågavarande

motion om tull å polér- och smergelpapper bort af utskottet afstyrkas.

Stockholm, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B., 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:99 Skrifvelse till Konungen, angående tullbevillningen. s. 7 i texten