Sök i Ratio Lex

Sankoutskottets Memorial N:o 2

1902-02-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1902:2, Sankoutskottets Memorial N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sankoutskottets Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1902, kl. 2 e. m.

Memorial, om verkstäld granskning af riksbankens styrelse och förvaltning.

Till följd af flen bankoutskottet enligt § 4 i dess instruktion åliggande

skyldighet att undersöka och granska riksbankens tillstånd samt huru densamma

styrd och förvaltad blifvit, har utskottet tagit del af dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och

med den 15 januari 1901, intill hvilken dag ansvarsfrihet blifvit för deras

i protokollen antecknade beslut och åtgärder beviljad, och till början af

innevarande års riksdag, dels af de af vederbörande revisorer afgifna berättelser

om verkstäld granskning af riksbankens såväl hufvudkontors som

de särskilda afdelningskontorens i Göteborg, Malmö, Falun, Gefle, Hernösand,

Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad,

Umeå, Vexiö, Visby, Örebro och Östersund förvaltning under år 1900,

dels ock af fullmäktiges med utskottets memorial n:o 1 till Riksdagen öfverlemnade

berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning

år 1901 äfvensom af de utaf styrelserna för riksbankens i verksamhet

varande kontor i afseende å dessa kontors förvaltning under samma år

lemnade redogörelser; och får utskottet, efter nu fullbordad granskning,

härmed till Riksdagen afgifva berättelse i ämnet.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgifningen, in- och utlåningsrörelsen

äfvensom öfrig verksamhet vid riksbankens hufvud- och

afdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 6 Samt. 1 Afd. 2 Höft. (N:o 2.J 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankouiskottets Memorial N:o 2.

närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

sifferredogörelser, som lemnats i de berättelser, hvilka afgifvits af Riksdagens

revisorer och riksbankens fullmäktige liksom i utskottets förut till

Riksdagen aflåtna memorial n:o 1.

Dock anser sig utskottet böra framhålla följande siffergrupper, som

kunna hafva allmännare intresse.

Metalliska kassan, i hvilken, sedan med ingången af år 1899 lagen

för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 trädt i kraft, endast guld-, men

icke silfvermynt, får inberäknas, har under sistförflutna året varit lägst

den 9 mars, då den utgjorde kronor 36,798,988: 55, samt bär derefter,

hufvudsakligast genom de guldindragningar från utlandet, som gjorts med

anledning af den genom lag den 3 maj 1901 i riksbankslagens § 8 ändrade

bestämmelsen, att metalliska kassan från den 1 januari 1902 ej finge bibehållas

vid lägre belopp än 40 millioner kronor, nästan oafbrutet ökats

till den 7 december, då den uppgick till kronor 47,088,872: 53, hvarefter

någon minskning inträdde mot årets slut, då metalliska kassan var kronor

46,980,485: 84.

Riksbankens fordringar i löpande räkning i utlandet, hvilka vid ingången

af år 1901 utgjorde kronor 14,034,001: 87, nådde sin höjdpunkt

under året den 23 mars, då de uppgingo till kronor 84,197,435: 64, hvarefter

en temligen jemn nedgång inträdde till det lägsta beloppet under året, som

antecknades den 15 juni med kronor 14,252,096: 90. Vid årets slut uppgick

ifrågavarande behållning till kronor 21,368,424: 18.

Sedelutgifningsrätten, som vid början af år 1901 uppgick till kronor

150,404,358: 87, var vid samma års slut kronor 168,348,910: 02. De utelöpande

sedlarne voro vid samma tidpunkter kronor 71,991,608: 02 och

100,982,743: 96 samt den obegagnade sedelutgifningsrätten 78,412,750: 85

och 67,366,166: 06.

Omfattningen af riksbankens utlåning srörelse under år 1901 framgar

af följande siffror vid årets slut, fördelade efter utlåningens särskilda

hufvudgrupper:

diskonterade vexlar ......................................................... kronor 65,748,807: 95

utlåning mot hypotek af obligationer, aktier m. m. » 18,035,570: 77

utlåning mot pant af varor .......................................... » 1,408,675:

af betalningslån:

fordran hos banker enligt § 41 i riksbankslagen .. » 19,845,674: 49

pa ö ar

kassakreditiv .

4,225,724: 13

6,512,937: 42

7,352,478: 44

Summa kronor 123,129,868: 20

s. 3 Kontrollera mot PDF

Barikoutskotteis Memorial N:o 2.

3

Såsom denna redogörelse utvisar, faller jemväl för år 1901 största

utlåningsbeloppet på vexeldiskonteringen, som också visat en stegring mot

år 1900, vid hvars slut beloppet af diskonterade vexlar utgjorde kronor

62,14*2,250: 64. Bland de diskonterade vexlarne äro fortfarande största

antalet sådana, som rediskonterats af enskilda banker, åt hvilka rediskonteringskredit

beviljats. Riksbankens hela inrikes vexelportfölj innehöll nemligen

den 31 december 1901 kronor 63,490,514: 76, och deraf var 36,974,010: 39

rediskonteradt belopp eller 58 % af hela vexelportfölj en. Motsvarande

procenttal voro vid 1900 års slut 54 och 51 vid samma tid år 1899.

Denna rediskonteringsrörelse har hittills drifvits på sådant sätt, att

bankofullmäktige lemna! vederbörande banker, som derom gjort framställning,

rediskonteringskredit till ett öfverenskommet maximibelopp för hvarje

bank. Den rediskonterande banken har, under vilkor att det diskonto,

som af densamma under året erlades, komme att uppgå till minst hälften

af den summa, som för hela den beviljade rediskonteringskrediten borde

för helt kalenderår vid beräkning af den allmänt gällande diskontosatsen

erläggas, berättigats att vid årets slut från riksbanken återfå ett returdiskonto,

som sedan år 1895 beräknats till en procent under den allmänna

diskontosatsen. Riksbanken har dock förbehållit sig att få när som helst

uppsåga öfverenskommelsen om rediskonteringskrediten, i fall den funne,

att rediskonteringskrediten endast tillfälligtvis och icke till underhållande

af en regelbunden diskonterings affär hos riksbanken begagnades eller annan

orsak dertill föranledde.

Med afseende å dessa bestämmelser hafva fullmäktige under det gångna

året beslutit ändring. Fullmäktige hafva nemligen ansett, att, då genom de

krediter i form af lån, kassakreditiv och rediskonteringsrätt, riksbanken på

grund af de genom lagen den 3 maj 1901 i riksbankslagen intagna bestämmelser

är berättigad och i viss mån skyldig att till de enskilda sedelutgifvande

bankerna öppna, då desamma afstå från sin sedelutgifningsrätt,

omkring två tredjedelar af den beräknade sedelstocken redan är bunden

samt dessutom de för af betalningslån och kassakreditiv afsedda medel äro

bundna; i långa krediter, det icke kunde vara lämpligt att ytterligare öka

de på längre tid afslutade kreditaftalen, helst dessa svårligen kunde anses

tillhöra den verksamhet, riksbanken med sin nuvarande ställning såsom

centralbank hade att utöfva. Derför hafva fullmäktige beslutit att icke

för innevarande år förnya förut gällande rediskonteringsaftal med vissa

bestämda krediter och med returdiskonto för det fall, att krediten i bestämd

omfattning anlitats, men deremot förklarat sig beredde att i allmänhet

^diskontera alla de af enskilda bankinrättningar endosserade vexlar,

som riksbanken kunde godkänna, och detta till den räntesats, riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

banken för tiden kunnat bestämma för liknande bankvexlar. Denna räntesats

bar tills vidare faststälts till Va °/o under det officiella diskontot och

är afsedd att beräknas omedelbart vid diskonteringen och oberoende af

det belopp, som diskonteras.

o

A sin utlånings- och öfriga rörelse under år 1901 har riksbanken

erhållit en vinst af kronor 3,018,891: 06.

Till

bidrag:

denna vinst

hafva riksbankens

kontor i orterna lemnat följande

kontoret

i Göteborg......

.................. kronor

559,040: 11

eller 4,47 procent*)

»

» Malmö ......

»

433,263: 96

»

3,87 »

»

» Falun...

»

45,659: 87

»

3,15 »

»

» Gefle

»

123,827: 06

»

3,73 »

»

» Halmstad

»

9,984: 30

»

1,27 »

»

» Hernösand..

»

411,050: 25

»

4,54 »

»

» Jönköping..

»

75,269: 02

»

3,67 »

»

» Kalmar.....

»

20,375: 13

»

1,91 »

»

» Karlskrona

»

83,968: 99

91,019: 40

»

3,91 »

»

» Karlstad

»

»

4,17 »

»

» Kristianstad

»

1,538: 75

»

0,23 »

»

» Linköping ..

107,252: 69

»

4,47 »

»

» Luleå...........

»

190,908: 46

»

4,57 »

»

» Mariestad ..

»

21,560: 80

»

2,58 »

»

» Umeå...........

»

64,929: 37

»

3,54 »

»

» Vexiö...........

»

24,632: 37

»

1,86 »

»

» Visby..........

»

81,798: 06

»

4,53 »

»

» Örebro... .

»

245,229: 78

»

4,48 »

»

» Östersund .

»

Summa kronor

107,359: 84

2,698,668: 21.

»

4,25 »

Skilnaden mellan detta belopp

och bankovinsten i dess helhet

är............................................ » 320,222: 85

Summa kronor 3,018,891: 06.

Sista årets vinst understiger vinsten för år 1900 med kronor 1,160,051: 71,

deraf kronor 561,479: 95 falla på afdelningskontorens andel i vinsten.

*) Procentsiffrorna hänföra sig till medelbeloppet af de åt vederbörande kontor under

året för lånerörelsen anvisade och använda förlagsmedel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

5

I sin till utskottet afgifna berättelse hafva fullmäktige angifvit anledningarna

till denna minskning i vinst vara beroende dels derå, att behållningen

å lånerörelsen till följd af lägre räntor för sistlidet år understiger

1900 års med i jexnnadt tal......................................................... kr. 900,000: —

och att af enahanda orsak vinsten å utrikesvexelrörelsen nedgått med ett

belopp af i jern na dt tal ....................................................... kr. 89,000: —,

dels ock derå, att utgifterna för nybyggnader vid afdelningskontoren, uppgående

för år 1901 till 758,547 kronor 26 öre, öfverstiga dylika utgifter

för år 1900 med i jemnadt tal............................. kr. 213,000: —

samt att förvaltningsutgifterna, hufvudsakligast till följd af angelägenheten

att förse riksbanken med tillräckligt förråd af sedlar och genom anordnandet

af nya afdelningskontor under året, ökats med i jemnadt

tal ............................................................................................. kr. 192,000: —-

Att emellertid summan af dessa belopp ej utvisar den uppkomna

minskningen i vinst är beroende deraf, att det belopp, hvartill nedskrifningen

å värdet af riksbankens obligationer under år 1900 uppgick, var

ej obetydligt större än för år 1901.

Sedan det af föregående års Riksdag beslutade tillägg till § 41 i

riksbankslagen genom lag den 3 maj 1901 blifvit stadfäst, hafva ett flertal

sedelutgifvande banker i behörig ordning anmält sig vilja afstå från rätten

att utgifva egna banksedlar mot åtnjutande af/le i nämnda paragraf enligt

dess nuvarande lydelse angifna förmåner, och hafva fullmäktige med

dessa banker afslutat kontrakt i fråga om de lån och kreditiv samt den

rediskonteringskredit, som jemlikt samma lagrum tillförsäkrats enskild

bank med rätt att utgifva egna banksedlar, när den upphörde att af sådan

rätt begagna sig.

Sålunda hafva följande bankinrättningar träffat aftal med fullmäktige

angående afstående af sin sedelutgifningsrätt från nedan angifna dagar:

Skånes enskilda bank ......

Kristianstads »‘ » ........

Yermlands » » .......

....... från

»

»

den

»

»

i 1

1

15

augusti 1901,

augusti 1901,

oktober 1901,

Bohus läns

»

»

»

15

oktober 1901,

Kristinehamns

»

»

»

15

oktober 1901,

oktober 1901,

januari 1902,

juni 1902,

augusti 1902,

januari 1903,

augusti 1903.

Göteborgs

Kalmar

»

»

»

»

15

»

»

»

»

1

Smålands

»

»

»

»

1

Örebro

»

»

»

]

Mälareprovinsernas

Sundsvalls

»

»

»

»

1

»

»

5

1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

Såsom i fullmäktiges förut omförmälda berättelse, § 35, anförts, hafva

fullmäktige ansett det vara önskvärdt att i anledning af beslutet om

upphörandet af enskilda bankernas sedelutgifningsrätt kunna bereda dem

lättnader i fråga om anskaffande af riksmyntskassa samt derför beslutit

medgifva enskilda banker i landsorten den förmån att inom vissa gränser

kunna vid riksbankens afdelningskontcr på platsen få mot sin å kontor

eller ombud i Stockholm dragna bankpostvexel utbekomma riksbankssedlar,

men hafva dock dervid föreskrifvit såsom vilkor, att till förekommande

af missbruk dylika vexlar icke finge såsom andra postvexlar ingå i den

s. k. clearingen vid hufvudkontoret, utan att de skulle oberoende af densamma

omedelbart presenteras vid inlösningsstället i Stockholm.

Den under år 1899 af riksbanken började clearingsrörelsen har jemväl

under år 1901 visat eu stor omsättning, i det att beloppet af de till afdelningen

för denna rörelse inlemnade valutor uppgått till sammanlagdt

4,082,773,018 kronor och summan af de å vederbörande bankers särskilda

konton på grund af clearingen debiterade och krediterade belopp till

736,002,826 kronor 12 öre. Dessa summor understiga motsvarande för

år 1900, hvilka voro resp. 4,238,902,069 och 743,357,778: 72.

Antalet af de i denna clearingsrörelse sjelfständigt deltagande banker

förutom riksbanken är fortfarande 1 ], men antalet af de särskilda bankinråttningar,

för hvilka de förra äro förmedlare, har under året ökats

från 61 till 76.

Den minskade omsättning, clearingsrörelsen för förra året sålunda utvisar,

torde vara hufvudsakligast beroende dels på det minskade antalet enskilda

banksedlar, som, efter det vissa banker afstått från sin sedelutgifningsrätt,

ingå i clearingen, dels derpå, att ofvannämnda bankpostvexlar, hvarå enskilda

banker tillåtits utbekomma riksbankssedlar vid riksbankens afdelningskontor,

inlösas oberoende af clearingen.

I den till utskottet hänvisade, af Riksdagens revisorer den 30 november

1901 afgifna berättelsen angående riksbanken har utskottet ej funnit

några uttalanden, som påkalla särskildt yttrande från utskottets sida.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial N:o 2.

7

Den granskning, som af bankoutskottet nu verkstälts, omfattar icke

bankofullmäktiges gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret fattade

beslut och vidtagna åtgärder i fråga om utförande af 1888 års Riksdags

beslut om uppförande på Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen

och dess verk, hvilken granskning liksom föregående riksdagar

verkställes af sammansatt stats- och bankoutskott.

Efter granskning af riksbankens bufvudkontors räkenskaper för år

1900 hafva Riksdagens senast församlade revisorer i sin derom afgifna

berättelse anmält, att mot riksbankens förvaltning under den tid, granskningen

omfattat, ej varit något att anmärka, samt att revisorerna för sin

del ansåge, att ansvarsfrihet borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valde af Riksdagen, granskat afdelningskontorens

i Göteborg, Malmö, Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona.

, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestäd, Umeå, Vexiö, Visby, Örebro

och Östersund förvaltning år 1900, hafva likaledes i sina berättelser tillstyrkt

ansvarsfrihet för kontorens styrelser; och enär utskottet vid den af

utskottet nu verkstälda undersökning af riksbanken ej haft något att anmärka,

utan funnit, att fullmäktige med nit och omsorg handhaft sitt

uppdrag, får utskottet hemställa,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas

dels för förvaltningen under år 1900 af bankens

såväl hufvudkontor som afdelningskontor i Göteborg,

Malmö, Falun, Gefle, Hernösand, Jönköping, Kalmar,

Karlskrona, Karlstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Umeå,

Vexiö, Visby, Örebro och Östersund, dels och för de

beslut och åtgärder, som finnas antecknade till fullmäktiges

protokoll från och med den 15 januari 1901 till

samma dag innevarande år.

Stockholm den 11 februari 1902.

På bankoutskottets vägnar:

ER. GUSP. BOSTRÖM.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.