Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i fråga om afskaffande af de s. k. förberedande examina såsom vilkor för rätten att aflägga juridiska examina. Första Kammarens tillfälliga utskott ir.o 2 får härmed afgifva jakande i anledning af till utskottet hänvisade motionen n:o 27 inom Första Kammaren af herr Trygger, angående skrifvelse till Konungen i fråga om afskaffande af de s. k. förberedande examina såsom vilkor för rätten att aflägga juridiska examina.

1902-02-19 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1902:1, Skrifvelse till Konungen i fråga om afskaffande af de s. k. förberedande examina såsom vilkor för rätten att aflägga juridiska examina. Första Kammarens tillfälliga utskott ir.o 2 får härmed afgifva jakande i anledning af till utskottet hänvisade motionen n:o 27 inom Första Kammaren af herr Trygger, angående skrifvelse till Konungen i fråga om afskaffande af de s. k. förberedande examina såsom vilkor för rätten att aflägga juridiska examina.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1.

1

N:o I.

Ank. .till Riksd. kansli den 19 februari 1902, kl. 11 f. in.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 1,

angående skrifvelse till Konungen i fråga om afskaffande

af de s. k. förberedande examina såsom

vilkor för rätten att aflägga juridiska examina.

Första Kammarens tillfälliga utskott ir.o 2 får härmed afgifva jakande

i anledning af till utskottet hänvisade motionen n:o 27 inom Första Kammaren

af herr Trygger, angående skrifvelse till Konungen i fråga om afskaffande

af de s. k. förberedande examina såsom vilkor för rätten att

aflägga juridiska examina.

I denna motion hemställer herr Trygger, att Riksdagen ville i skrifvelse

till Konungen i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga

under öfvervägande, huruvida icke de såsom vilkor för rätten att vid universiteten

aflägga juridiska examina stadgade s. k. förberedande examina

lämpligen kunde afskaffas, och anför han till stöd för detta förslag följande:

»Att det fordras ett visst mått af s. k. allmänbildning, olika i olika

fall, för att kunna med framgång bedrifva fackstudier, är obestridligt. Lika

visst är emellertid, att man måste se till, att fordringarne på denna grundläggande

allmänbildning icke ställas så höga, att de medföra ett inkräktande

på den tid, sork hör tillkomma fackstudierna. Låter man ynglingen

allt för länge syssla med studier i ämnen, som icke ingå i hans blifvande

fackutbildning, ödslar man bort för honom en dyrbar ungdomstid, samtidigt

med att man löper risken att minska hans förmåga af ett allvarligt fackstudium

såsom grundval för hans blifvande lifsarbete.

Jag tror ej, att jag går för långt, då jag påstår, att i vårt land

allmänbildningen skattas för högt och fackbildningen för lågt, samt att i

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 8 Sami. 2 Afä. 1 Band. 1 Käft. (N:o 1.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1.

följd häraf vårt undervisningsväsende tillgodoser den förra på den senares

bekostnad. Äfven vid utbildningen af våra blifvande jurister bar en dylik

felaktig uppfattning gjort sig gällande, och det är härå jag ber att nu få

rigta uppmärksamheten.

Som bekant fordrar man af eu yngling, som godkänts i mogenhetsexamen,

såsom vilkor för inträde i juridisk fakultet, att han aflagt en

ytterligare examen i icke-juridiska ämnen. Sålunda är det stadgadt, att

rätten -att aflägga examen till rikets rättegångsverk, den s. k. hofrättsexamen,

eller examen till Kongl. Majits kansli är beroende på att förberedande

examen förut aflagts inför filosofiska fakultetens lärare i ämnena

latin, franska, historia, statskunskap samt filosofisk rätts- och samhällslära.

För att få taga juris kandidat-examen fordras en förberedande examen i

latin, teoretisk filosofi, praktisk filosofi, historia, statistik och matematik.

Frågar man emellertid, hvartill dessa förberedande examina tjena, så bör

enligt min mening svaret blifva, att de tjena till föga annat än att beröfva

den blifvande juristen tid och penningar samt understundom nöta bort en

del af det intresse, hvarmed han, frigjord från skolans mångläseri, eljest

skulle hafva egnat sig åt de juridiska studierna. Men kanske invänder

man, att de föreskrifna studierna i ofvan nämnda humanistiska ämnen äro

nödvändiga förutsättningar för ett framgångsrikt juridiskt studium. Fn

granskning af de stadgade ämnena torde gifva denna invändning dess riktiga

bemötande.

Sålunda synes det uppenbart, att, om den blifvande hofrättisten icke

behöfver ökade insigter i matematik, den blifvande juris kandidaten ej

heller kan vara i behof deraf, liksom ock att, om den senare ej behöfver

ökade insigter i franska språket, detta ej heller kan vara nödvändigt för

den förre. Ett liknande resonnement är ock tillämpligt med afseende på

ämnet teoretisk filosofi. Beträffande åter de ämnen, som äro gemensamma

för de båda förberedande examina, latin, historia, statskunskap och praktisk

filosofi, äro de båda sistnämnda obehöfliga, enär de ingå i de juridiska

ämnena statsrätt och juridisk encyklopedi, och de båda förra behöfva ej

drifvas utöfver hvad som fordras för betyget godkänd i mogenhetsexamen

— om så mycket i latin verkligen bör fordras, ett spörsmål, som kanske

ännu ej är moget för sin lösning.

Att den blifvande vetenskapsmannen kan behöfva göra studier icke

blott i nu nämnda, utan äfven i andra humanistiska ämnen, erkännes

villigt, men för att förmå honom härtill erfordras tjufligon ej några examensföreskrifter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1. 3

Åtskilligt af hvad jag nu uttalat har icke varit främmande äfven för

andra med den juridiska undervisningen förtrogna personer, något som

framgår af följande. Sedan Upsala juridiska fakultet år 1891 i framställning

till Kongl. Maj:t väckt förslag om förändrade bestämmelser angående

de juridiska universitetsexamina m. in., enligt hvilket förslag juris kandidatexamen

skulle ersätta den s. k. hofrättsexamen och i vissa fall examen till

Kongl. Maj:ts kansli, samt tillfälle beredts fakulteten att yttra sig öfver

hvad det större akademiska konsistoriet i Lund och dervarande juridiska

fakultet anfört och föreslagit såväl i öfrigt som särskildt angående ombildning

af den förberedande examen inför filosofiska fakulteten, förklarade

Upsala juridiska fakultets flertal (fem af sju medlemmar) sig anse, att någon

sådan examen ej vore behöflig eller ens lämplig.

Detta fakultetens uttalande i förevarande ämne — liksom dess förslag

angående förändrad anordning af de juridiska examina —- är ännu beroende

på Kongl. Maj:ts pröfning. I den förhoppning, att Kongl. Maj:t skall

skänka frågan en större uppmärksamhet, i fall Riksdagen anser sig kunna

godkänna den tanke, som ligger bakom krafvet på afskaffandet af ifrågavarande

förberedande examina, vågar jag hemställa, att Riksdagen ville i

skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.

Maj:t taga under öfvervägande, huruvida icke de såsom vilkor för rätten att

vid universiteten aflägga juridiska examina stadgade s. k. förberedande examina

lämpligen kunde afskaffas. >

Redan den 23 december 1881 uttalade inom Upsala juridiska fakultet

dåvarande professorn Afzelius, med hvilken professorn Hagströmer instämde

och professorn Nordlin g i hufvudsak var ense, att för rätten att

aflägga juris kandidatexamen — hvilken enligt fakultetens mening skulle

jemväl ersätta den s. k. hofrättsexamen — borde fordras endast betyg om

godkända insigter i mogenhetsexamen i ämnena latiu, historia och filosofisk

propedevtik samt en förberedande pröfning vid universitetet i rätts- och samhällslära

samt fornsvenska, hvilken pröfning emellertid lämpligast verkstäldes

icke af filosofiska fakultetens lärare utan af lärare inom juridiska fakulteten.

Denna fråga kom under Riksdagens behandling genom en af herr S.

Wieselgren i Andra Kammaren år 1882 väckt motion, att Riksdagen ville

i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om »revision af de stadgar, som röra

det akademiska examensväsendet, i sådan syftning att filosofie kandidatexamen

upphör att vara vilkor för rätt att aflägga licentiatexamen i filosofiska

fakulteten samt att de för teologiska och juridiska lärdoms- och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1.

embetsexamina, för medicinska lärdomsexamina samt för kansliexamen nu

stadgade förberedande pröfningar må varda afskalande». Andra Kammarens

första tillfälliga utskott, till hvilket motionen hänvisats, hemstälde, hvad

de förberedande examina för inträde i teologiska, juridiska och medicinska

fakulteterna beträffade, att »Andra Kammaren för sin del beslutar, att

Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller, det Kongl. Maj:t täcktes

i samband med pröfningen af möjligen uppkommande fråga om de allmänna

läroverkens ombildning taga i öfvervägande, huruvida nämnda preliminärexamina

må kunna upphäfvas eller inskränkas». I motiveringen till denna

hemställan åberopar utskottet i fråga om de förberedande examina för

inträde i juridisk fakultet ofvannämnda af professorn Afzelius afgifna, af

professorn Hagströmer biträdda yttrande.

Andra Kammaren biföll utskottets ifrågavarande hemställan, men Första

Kammarens första tillfälliga utskott, till hvars behandling frågan derefter

hänvisades, kom till det resultat, att utskottet, under åberopande a

att de frågor, hvilka motionären gjort till föremål för sin framställning,

redan före Riksdagens början tillvunnit sig Kongl. Maj ris egen uppmärksamhet

och framkallat nådiga föreskrifter för ärendets utredande, och ärendet

således utan allt behof af någon Riksdagens underdåniga anhållan komme

att underkastas den sorgfälliga och mångsidiga ompröfning, som frågans

ovedersägligt stora vigt och grannlaga beskaffenhet kräfde, hemstälde, att

kammaren icke måtte biträda det beslut Andra Kammaren för dess del i

förevarande ärende fattat. Hvad utskottet föreslagit blef Första Kammarens

beslut, och hade Riksdagen följaktligen öfverlemnat åt Kongl. Maj it

initiativet i denna fråga.

Densamma kom derefter under universitetsmyndigheternas handläggning,

då Kongl. Maj:t infordrade deras utlåtande angående examensväsendet

inom de filosofiska fakulteterna. Vid den juridiska fakultetens behandling af

detta ärende 1889 afstyrkte professorerna Trygger och Hagströmer bibehållandet

af en förberedande universitetsexamen i ämnen tillhörande filosofiska fakulteten

såsom förutsättning för bedrifvandet af juridiska studier, och 1892 yttrar

den juridiska fakulteten i Lund, att den förberedande examen borde ombildas

och inskränkas. Samma år uttala uti den juridiska fakulteten i

Upsala 5 af professorerna mot 2, att de anse att någon sådan examen ej

vore behöflig eller ens lämplig.

1894 säger sig universitetskansleren icke vilja motsätta sig borttagandet

af förberedande examina, med vilkor af att betyget godkänd fordras

för vissa ämnen uti mogenhetsexamen, och ett liknande uttalande göres

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1.

1895 af flertalet af i exarnensfrågan tillkallade sakkunnige, såsom herrar

Themptander, Forssell, v. Steyern m. fl.

Utskottet anser i allmänhet, att studietiden för den blifvande fackmannen

bör minskas, så att han tidigare och med bibehållen kraft och

intresse kommer ut i det praktiska lifvet. När derför nya nödvändiga

studier tillkomma, särskildt på de sociala områdena, måste man se till, att

annat borttages. Den grundläggande allmänbildning, som utvisas genom

mogenhetsexamen, synes med skäl kunna betraktas som tillräcklig.

Derigenom kommer man vid universitetet omedelbart in på fackstudiet,

som då kunde bedrifvas med mera intresse och intensitet, och skulle något

ämne, som nu tillhör förberedande examen, vara alldeles nödvändigt för

fackstudiets bedrifvande, så finge det ingå uti fackexamen.

Hvad nu beträffar de tvenne olika förberedande examina till de särskilda

juridiska examina, anser utskottet, att motionären visat obehöfligheten

af de der förekommande examensämnena i och för de juridiska studierna, samt

instämmer således med honom, dock under förutsättning, dels att härigenom

den juridiska kursen i sin helhet förkortas med den tid, som den förberedande

examen för närvarande tager i anspråk, dels ock att det för rätten

att aflägga de juridiska examina fordras uti mogenhets- eller kompletteringsexamen

betyget godkänd uti vissa grundläggande ämnen; något som

blifver desto mera nödvändigt, i den mån valfrihetut af ämnen i mogenhetsexamen

kan blifva utsträckt.

Med stöd af det sålunda anförda hemställer utskottet,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga under öfvervägande,

huruvida icke de såsom vilkor för rätten att

vid universiteten aflägga juridiska examina stadgade

s. k. förberedande examina lämpligen kunde afskaffas.

Stockholm den 19 februari 1902.

På utskottets vägnar:

HJ. PALMSTIERNA.

Bih. till Rilisd, Prot. 1902. 8 Sand. 2 Afd. 1 Band. 1 Käft.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

‘Första Kammarens Tillfälliga ''Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 1.

Herr von Friesen har begärt få antecknadt, att han på grund af

sjukdom icke deltagit i frågans slutbehandling.

Stockholm 1902. Iduns Kung!. Hofboktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.