Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konungen i fråga om tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa lägenheter, befintliga å till presterskapet anslagna annex-, mensaloch stomhemman.

1902-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1902:3, Skrifvelse till Konungen i fråga om tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa lägenheter, befintliga å till presterskapet anslagna annex-, mensaloch stomhemman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 18 mars 1902, kl. 7 e. m.

Betänkande, angående skrifvelse till Konungen i fråga om tryggad

besittningsrätt åt innehafvare af vissa å de åt

presterskapet anslagna annex-, mensal- och stomhemman

befintliga lägenheter.

Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 2 får härmed afgifva

yttrande i anledning af till utskottet hänvisade motionen n:o 29 inom

Första Kammaren af herr Sörensson angående skrifvelse till Konungen

i fråga om tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa lägenheter,

befintliga å till presterskapet anslagna annex-, mensal- och stomhemman.

I denna motion hemställer motionären, att Riksdagen måtte i

underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida några åtgärder kunna vidtagas för att bereda tryggad

besittningsrätt åt nämnde lägenhetsinnehafvare.

Till stöd härför anför motionären:

»På grund af kongl. brefvet till kammarkollegium den 12 november

1858 och kongl. skrifvelsen den 11 juli 1862 skola annex-, mensaloch

stomhemman, som äro anslagna till lön åt presterskapet, utarrenderas

hvarje gång på 20 år och afkastningen tillfalla vederbörande

presterskap eller ingå till presterskapets löneregleringsfond. Vid utarrenderingen

föreskrifves gemenligen af myndigheterna, att hvarken

Eib. till Riksd. Prof. 1902. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 3 Käft. (N:o 3.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåande N:o 3.

det hela eller någon del af egendomen får öfverlemnas till annan person.

Men sedan den tid, då presterna sjelfva hade dispositionsrätten

öfver dessa hemman, äro på många af dem uppförda hus, som tillhöra

enskilda personer, vanligen daglönare och handtverkare. Dessa lägenhetsinnehafvares

ställning är synnerligen osäker. Då en ny arrendator

tillträder ett dylikt hemman, kan det lätt hända, att han vill blifva fri

från lägenhetsinnehafvaren och tillsäger honom derför att nedrifva och

bortföra sitt hus, som i så fall ofta nog blir nästan värdelöst; tillåter

han, att huset får stå qvar, kan han så uppdrifva afgälden, att den

blir oskäligt betungande, så att lägenhetsinnehafvaren af denna anledning

nödgas antingen sälja sitt hus eller nedrifva det. Jag känner fall, då

en arrendator uttager 36 kronor för 5 å 6 kappland jord. Antalet sådana

lägenhetsinnehafvare är ej så obetydligt, som mången kanske trordet

gifves hemman af ofvannämnda slag, på hvilka 3, 4, ända till 7

sådana lägenhetsinnehafvare bo.

Då nu lägenhetsinnehafvare å statens domäner genom Kongl.

Maj.ds nådiga skrifvelse till domänstyrelsen den 18 maj 1888 erhållit

en väsentligen mera tryggad besittningsrätt till af dem innehafvande

lägenheter, så föreställer jag mig, att liknande föreskrifter kunde meddelas

vid utarrenderingen af förstbemälta hemman.»

Kongl. Maj ds nådiga skrivelser till kammarkollegium af den 12

november 1858, angående utarrendering af annex- och mensalhemman

i Skåne, Halland och Blekinge, samt af den 11 juli 1862, angående utarrendering

af presterskapet anslagen jord, som icke utan olägenhet

kan i förening med bostadsboställe brukas, föreskrifva om utarrendering

för hvarje gång på så lång tid, som för kronans egendomar i allmänhet

är eller varder bestämd, samt att det åligger vederbörande kontraktsprost

att, i samband med den kyrkoherde, till hvilkens aflöning hemmanet är

anslaget, uppgöra förslag till arrendet, hvilket förslag pröfvas, vid behof

jemkas och fastställes af Konungens befallningshafvande och domkapitlet,

och kan besvär deröfver anföras hos kammarkollegium. I dessa

författningar säges deremot intet om möjliga lägenhetsinnehafvares

rättigheter.

Beträffande åter lägenhetsinnehafvare å kronans egendomar anhöll

Riksdagen den 12 maj 1886 hos Kongl. Maj:t om utredning, om och i

hvad mån de å kronans utarrenderade jordbruksegendomar bosatte

lägenhetsinnehafvare, hvilka, före tillämpningen af nådiga kungörelsen den

10 november 1882 angående förändrade grunder för förvaltningen af kronans

jordbruksdomäner, uppfört och bebodde dem sjelfva tillhöriga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

byggnader, kunde beredas någon tids tryggad besittning af de lägenheter,

de innehade.

Med anledning häraf utfärdade Kongl. Maj:t den 18 maj 1888, efter

Riksdagens hörande, en nådig skrifvelse till domänstyrelsen, angående beredande

af tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa å kronans utarrenderade

egendomar befintliga lägenheter, uti hvilken skrifvelse stadgas, att

om domänstyrelsen vid pröfning af arrendeförslag funne lägenhetsinnehafvare,

som å egendomen bebodde honom sjelf tillhörande, före den

1 januari 1883 uppförda byggnader, kunna utan men för egendomens

skötsel vid lägenheten bibehållas, skulle den ega att bland arrendevilkoren

intaga sådana bestämmelser, hvarigenom lägenhetsinnehafvaren

och hans hustru förbehölles att mot utgörande till arrendatorn af afgäld,

som i sammanhang dermed blefve af domänstyrelsen faststäld, qvarbo

å lägenheten till arrendeperiodens slut, om de så länge lefde och styrelsen

ej under arrendetiden, på grund af deras uppförande eller underlåtenhet

att utgöra afgälden, funne anledning dem genom uppsägning

från lägenheten skilja, äfvensom att styrelsen jemväl skulle ega att,

beträffande sådan lägenhet, hvilken den ansåge för egendomen, hvarå

den funnes, medföra gagn, meddela så beskaffad! stadgande, att lägenhetens

bibehållande till arrendeperiodens utgång gjordes oberoende af

innehafvarens frånfälle eller lägenhetens öfverlåtande å annan person.

Till följd af denna skrifvelse förekomma uti domänstyrelsens

kontrakter bestämmelser dels derom, att vissa namngifna personer ega

att, derest de ej af styrelsen varda uppsagda, i sin lifstid och, der de

äro gifta män, deras hustrur, så länge de lefva, bibehålla de af dem nu

bebodda och brukade lägenheter mot det att till arrendatorn erläggas

faststälda afgälder, och skola, då besittningsrätten till någon af dessa

lägenheter i följd af innehafvarens frånfälle upphör, de å lägenheten

befintliga hus ovilkorligen borttagas, dels ock att vissa namngifna personer

ega, i sin lifstid och, der de äro gifta män, deras hustrur, så länge

de lefva, att, såvida ej styrelsen finner skäl uppsäga dem, innehafva

och bruka de lägenheter, som af dem bebos, mot erläggande till arrendatorn

af stadgade afgälder, med förbehåll för styrelsen att, derest

lägenhetsinnehafvaren önskar lägenheten åt annan öfverlåta eller efter

lägenhetsinnehafvarens frånfälle hans rättsinnehafvare begära att få

lägenheten bibehålla eller åt annan öfverlåta, härom efter arrendatorns

hörande besluta, äfvensom angående vil koren derför. Vidare föreskrifves

der, att arrendatorn eger hos Konungens befallningshafvande anmäla, om

lägenhetsinnehafvare försummar väl häfda sin jord, om han varder stäld

till ansvar för vanfräjdande brott eller om han eljest gör sig skyldig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

till sådant uppförande, som kan anses innefatta skälig anledning till

hans skiljande från lägenheten, samt om arrendatorn önskar vidtagande

af sådan åtgärd mot honom i följd af försummelse att inom föreskrifven

tid erlägga afgäld, att styrelsen förbehåller sig att, der förutnämnd anledning

yppas till lägenhetsinnehafvares afhysning eller om styrelsen

eljest finner skäl dertill, uppsäga honom till afflyttning, samt att backstuga

eller gatuhus ej må å egendomen uppföras.

Vid dessa kontrakters uppgörande synes icke någon skilnad vara

gjord mellan lägenheter, som uppförts före den 1 januari 1883 eller

senare.

Någon uppgift å antalet lägenheter, som nu finnas i annex-, mensaloch

stomhemman, har ej kunnat vinnas, men dessa hemmans sammanlagda

afkastning upptages till nära 450,000 kronor, förutom c:a 100,000

kronor i afgälder för lägenheter, genom Kongl. Maj:ts beslut för alltid

afsöndrade till skolor, kyrkogårdar etc. eller genom kammarkollegii beslut

upplåtna på viss tid till byggnadstomter vid stationer m. m., till

odlingslägenheter etc.

Då det icke torde finnas skäl för att lägenhetsinnehafvare å till

presterskapet anslagen, icke i förening med bostadsboställe brukad, utan

på längre tid utarrenderad jord äro i samma och sämre ställning än

dylika å kronans utarrenderade egendomar, och då de för dessa senare

på grund af Riksdagens anhållan utfärdade föreskrifter i tillämpliga delar

torde kunna äfven med afseende på förstnämnda jord användas, så hemställer

utskottet, att Första Kammaren måtte för sin del besluta,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl Maj:t täcktes taga i öfvervägande,

huruvida några åtgärder kunna vidtagas för att bereda

tryggad besittningsrätt åt innehafvare af vissa å de

åt presterskapet anslagna annex-, mensal- och stomhemman

befintliga lägenheter.

Stockholm den 17 mars 1902.

Å utskottets vägnar:

HJ. PALMSTIERNA.

STOCLHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARE. 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.