Sök i Ratio Lex

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4

1902-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1902:4, Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ant. till Riksd. kansli den 19 mars 1902, kl. 12 midd.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, angående

iakttagande af ett förändradt stafsätt i allt från

Riksdagen utgående tryck.

Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 2 får härmed afgifva

yttrande i anledning af den till utskottet hänvisade motionen n:o 32

inom Första Kammaren af herrar Säve och friherre v. Krcemer angående

iakttagande åt ett förändradt stafsätt i allt från Riksdagen utgående tryck.

1 denna motion hemställes, att Första Kammaren ville för sin del

besluta, att från och med början af nästa år skall i allt från Riksdagen

utgående tryck iakttagas ett stafsätt, som öfverensstämmer med det i

svenska akademiens ordlistas <i:te upplaga begagnade.

Till stöd för detta förslag anföra motionärerna följande:

»Som bekant begagnas fortfarande i riksdagstrycket ett i många

atseenden längesedan föråldradt och ej ens med sig sjelft öfverallt fullt enigt

statsätt; under det att svenska språkets stafning på senare tider hastigt

gått framåt till mera ljudenlighet och följdriktighet, hvartill bland annat

mäktigt torde bidragit kongl. cirkuläret af den 16 november 1889, hvarigenom

förordnas att från och med 1890 skolat vid alla läroanstalter vid

språkundervisningen iakttagas ett stafsätt, öfverensstämmande med svenska

akademiens ordlistas Ode upplaga.

Bill- till Riksd. Prof. 1902. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 4 Käft. (N:o 4.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

Det högst vigtiga riksdagstryckets i detta afseende efterblifna

ställning synes oss vara ett missförhållande, som snarast möjligt bör

afhjelpas.»

Det af motionärerna åberopade kongl. cirkuläret af den 16

november 1889 är kontrasigneradt af dåvarande statsrådet Wennerberg

och lyder sålunda:

»Oscar etc. Då till vår kännedom kommit, hurusom i följd af de

talrika och från hvarandra skiljaktiga teorier i afseende på svenska

språkets rättskrifning, Indika under de senare åren gjort sig i större

eller mindre mån gällande vid rikets läroanstalter, icke blott undervisningen

i detta ämne försvårats, utan äfven lärjungarnes osäkerhet härd

visat sig betänkligt större än tillförene; och då dessa olägenheter icke

torde kunna undanrödjas, med mindre än att eu gemensam rättskrifhingsnorm

bestämmes såväl för undervisningen i berörda ämne i statens

skolor som ock för däri använda läro- och läseböcker, så hafva Yi funnit

godt föreskrifva:

att i seminarier för utbildande af folkskolelärare och folkskolelärarinnor,

i pedagogier samt i de allmänna läroverkens tre lägsta klasser

skall från början af nästkommande läsår ordlistan öfver svenska språket,

utgifven af svenska akademien, sjette upplagan, läggas till grund för

undervisningen i svensk rättskrifning, så att endast läroböcker, som äro

affattade i öfverensstämmelse därmed, må vid undervisningen i detta

ämne i dessa läroanstalter användas; äfvensom att, i samma mån lärjungarne

i allmänna läroverkens nämnda klasser uppflyttas i högre klasser,

samma förfaringssätt äfven der skall tillämpas;

att från början af år 1891 enahanda bestämmelser med afseende

på undervisningen i svensk rättskrifning äfven skola tillämpas i samtliga

småskolor och, i den mån småskolans sålunda undervisade lärjungar

öfverflyttas till folkskolan, äfven där iakttagas;

att där lärarekollegium eller skolråd finner sådant lämpligt,

dessa föreskrifter må, tidigare än eljest skolat ske,? kunna göras gällande

i andra klasser af de allmänna läroverken eller i folkskolan; samt

att efter ingången af år 1891 icke i någon af ofvannämnda läroanstalter

får till användning antagas någon ny lärobok eller ny läsebok

i modersmålet, ej heller någon ny upplaga af förut vid läroanstalten använd

läro- eller läsebok, därest icke här anbefalda rättskrifningsnorm

däri blifvit följd, dock med undantag för sådana läseböcker i modersmålet,

hvilka i literaturhistoriskt syfte upptaga språkprof från äldre tider.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga TJtshotts (N:o 2) Utlåtande N:o i.

Utskottet finner motionärernas hemställan hafva goda skäl för

sig, På grund af ofvan anförda kongl. cirkulär är hela den yngre

generationen af vårt folk uppfostrad till att iakttaga den däri gifna rättstafningsnormen,

och icke blott i läro- och läseböcker på modersmålet, utan

äfven i snart sagdt alla andra skolböcker följes densamma. Om det därmed

afsedda ändamålet — att %åda åtminstone någon bot på förbistringen

i vårt språks stafning — skall kunna vinnas, är det hög tid, att äfven

det officiella trycket rättas derefter, så att dels icke de unga män, som

hafva med detta tryck att göra, tvingas att där iakttaga eu annan stafning

än den, som de på Ivongl. Maj:ts befallning fått lära i skolorna, dels

icke den stora allmänheten får samtidigt mottaga det förvillande intrycket

af ett officiel! påbjudet stafsätt för undervisningsanstalterna och ett annat

officiell tillämpadt sådant af regering och riksdag.

För stafningen af det betydande antal ord, med afseende på Indika

sjette upplagan af svenska akademiens ordbok medgifver två stafsätt — ett

mera ljudenligt och ett annat mera öfverensstämmande med det häfdvuuna

— har ofta åberopade kongl. cirkulär icke gifvit något bestämdt stadgande,

utan lemna! vederbörande frihet att efter behag välja. Detta gaf,

efter hvad utskottet försport, väl till eu början anledning till en viss

tvekan vid undervisningsanstalterna, men såken ordnades snart på ett

tillfredsställande sätt och i allmänhet så, att man bestämde sig för det

mera ljudenliga stafsättet. Då sålunda denna sak låtit väl ordna sig vid

skolorna, synes intet skäl förefinnas att för riksdagstrycket gå längre i

detaljerad normering än hvad det åberopade cirkuläret innefattar.

Furnera äro vid alla större tryckerier, åtminstone i hufvudstaden,

både sättarne och tryckeriernas korrekturläsare väl hemmastadda i det

för skolorna föreskrifna stafsättet och vana vid att använda detta stafsätt

oberoende af stafningen i olika manuskript. På grund häraf skulle

ingen svårighet uppstå för enhets åstadkommande, äfven om en del

motionärer och äldre utskottssekreterare för sin del använde ett äldre

stafsätt. Det skulle tvärtom snarare vara eu lättnad för tryckeriernas

arbete, om enhet infördes i det officiella trycket.

Man skulle kunna anmärka, att svenska akademien redan utgifvit

en sjunde upplaga af sin ordbok, hvilken företer ej oväsentliga afvikelse!''

från den fide upplagan, och att det kunde synas något egendomligt att

såsom norm fastställa ett stafsätt, som redan af akademien sjelf betraktas

såsom delvis föråldrad! Häremot vill utskottet påpeka, att denna nya

upplaga icke blifvit af Kongl. Maj:t fastslagen såsom norm för skolorna,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 4.

ocli att, äfven om detta nu eller inom den närmaste framtiden skulle

inträffa, det ingalunda skulle vara skäl att göra denna ordlista till norm

för stafningen i det officiella trycket förr, än så lång tid förflutit, att

den i sin tur hunnit tränga in i det allmänna medvetandet och blifva

normen för hela den unga generationens stafsätt. Hufvud,synpunkten

härvidlag och hvad beträffar stafningen it det officiella trycket synes utskottet

icke vara att finna det vetenskapligt rigtigaste och konseqventaste

stafsättet— ty derom tvista de lärde, och utskottet saknar kompetens

att slita tvisten -— utan att bidraga till stadga och ordning i stafningen,

så att Riksdagen, i hvad på den ankommer, söker främja åstadkommandet

af en riksstafning.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet, att

Första Kammaren för sin del, med bifall till herrar Säves och friherre

v. Krcemere motion, ville besluta,

att från och med början af nästa år i allt från

Riksdagen utgående tryck skall iakttagas ett stafsätt,

som öfverensstämmer med det i svenska akademiens

ordlistas (i:te upplaga begagnade.

Stockholm den 17 mars 1902.

På utskottets vägnar:

Hd. PÄLMSTIERNA.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.