Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af väckt fråga om ändring af stafning ssättet uti det s. k. riksdagstrycket.

1902-02-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Kanslideputerade 1902:2, Memorial, i anledning af väckt fråga om ändring af stafning ssättet uti det s. k. riksdagstrycket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanslideputerades Memorial N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till tryckeriexpeditionen den 14 februari 1902, kl. 2 e. in.

Riksdagens kanslideputerades memorial, i anledning af väckt

fråga om ändring af stafning ssättet uti det s. k. riksdagstrycket.

Från Riksdagens Andra Kammare hafva kanslideputerade fått emottaga

ett utdrag af kammarens protokoll för den 20 sistlidne januari

af följande lydelse:

»Föredrogs en af herr P. P. Waldenström gjord hemställan, att de

ledamöter af kammaren, hvilka utsetts att jemte herr talmannen tillsätta

kammarens kanslipersonal och vaktbetjening, måtte taga i öfvervägande

att ändra stafningen i kammarens handlingar till öfverensstämmelse

med det af Svenska Akademien faststälda stafningssättet;

och beslöts, att herrar kanslideputerade skulle genom utdrag åt protokollet

underrättas om berörda hemställan, på det att herrar kanslideputerade

derefter måtte inkomma till Riksdagen med den framställning,

hvartill de kunde finna densamma föranleda.»

Med anledning häraf få kanslideputerade anföra följande.

I främsta rummet hafva kanslideputerade att taga i öfvervägande hvad

som uti protokollsutdraget afses med Dkammarens handlingar)>. . Strängt

eller rent formalistiskt taget torde åt detta uttryck icke kunna gifvas vidsträcktare

omfattning, än att dermed afses Andra Kammarens protokoll,

de i samma kammare väckta motioner, utlåtanden af kammarens tillfälliga

utskott samt protokollsutdrag, innefattande kammarens remisser

och beslut.

Men icke osannolikt torde vara, att förslagsställaren åsyftat förändring

i stafningssättet icke allenast uti dessa handlingar, då de till

Bih. till Riksd, Prof- 1902. 10 Sami. 2 Band. 2 Raft. (Nio 2). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kanslideputeradés Memorial N:o 2.

trycket befordras, utan äfven uti alla öfriga från Riksdagen utgående

tryckta handlingar. Dessa handlingar utgöras af — förutom de ofvan

uppräknade — ständiga, särskilda och sammansatta utskotts betänkande^

Riksdagens skrivelser, riksdagsbeslutet, riksstaten, riksbankens

och riksgäldskontorets reglementen, kanslideputerades memorial samt

protokolls- och bihangsregister äfvensom Första Kammarens protokoll,

de i samma kammare väckta motioner, utlåtanden af samma kammares

tillfälliga utskott och protokollsutdrag, innefattande kammarens remisser

och beslut.

Alla nu — såväl i förra som i senare gruppen — uppräknade handlingar

befordras till tryckning genom den under kanslideputerades inseende

stående tryckeriafdelningens försorg; och finna kanslideputerade,

att det icke ur någon synpunkt skulle vara lämpligt att i fråga om

den ena eller andra gruppen af dessa handlingar använda ett stafningssätt,

som icke vore gemensamt för båda. Skulle någon förändring i

stafningssättet uti* från Riksdagen utgående tryckta handlingar vidtagas,

borde förändringen alltså genomföras uti allt detta tryck.

\ idare bör emellertid uti detta sammanhang beaktas, att uti det så

kallade riksdagstrycket (i Bihanget till Riksdagens protokoll) ytterligare

ingår en del till Riksdagen inkommande handlingar, hvilka, då de till

Riksdagen ingifvas, redan äro färdigtryckta, Dessa handlingar utgöras

af nästan alla Kongl. Maj:ts propositioner, revisorernas för granskning

af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse

och förvaltning berättelser, justitieombudsmannens embetsberättelse,

komitébetänkanden m. m.

Uti allt detta riksdagstryck såväl det »inkommande)) som det »utgående»

iakttages för närvarande hufvudsakligen ett likartadt stafningssätt,

hvilket i det väsentligaste öfverensstämmer med det i Svenska

Akademiens ordlista, fjerde upplagan, förekommande.

Derest nu eu ändring af ordstafning uti det från Riksdagen utgående

trycket skulle komma att ske, exempelvis till likhet med Svenska Akademiens

ordlista, sjette upplagan, som af Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt

cirkulär den 16 november 1889, anbefalts till gemensam norm för

undervisningen vid allmänna läroverken, folkskolorna och åtskilliga andra

läroanstalter, blefve naturligtvis, derest icke stafningssättet jemväl ändrades

i fråga om det inkommande trycket, följden den, att väsentligen

olika stafningssätt förekomme uti dessa båda olika delar af riksdagstrycket.

Men äfven om kanslideputerade icke funne denna omständighet

böra föranleda någon betänklighet att förändra stafningssättet i fråga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kanslideputerades Memorial N:o 2.

3

om utgående handlingar, skulle emellertid af annat skäl en sådan förändring

för närvarande och så länge Kongl. Maj:t i sina propositioner till

Riksdagen bibehåller ett äldre stafningssätt medföra afsevärda olägenheter.

Förhållandet är nemligen, såsom nogsamt lärer vara kändt, att

vederbörande utskott vid redogörelsen för de kongl. propositioner, som

af dem behandlas, som oftast i sina betänkanden till stor del intaga

desamma, ehuru med förändring af framställningens form till oratio

obliqua, och understundom kunna sålunda återgifna delar af de kongl.

propositionerna vara af den vidlyftighet, att de i tryck upptaga flera

ark. Att dylika betänkanden, oaktadt det omfång de derigenom erhålla,

kunna på den sjmnerligen korta tid, som påfordras, från trycket expedieras,

har i väsentlig mån berott derpå, att, på grund af den erfarenhet

man i ämnet haft, å vederbörande tryckerier större kongl.

propositioner, äfven efter det de blifvit sluttryckta, ofta nog der så

kunnat ske, fått qvarstå »uppsatta» — särskildt har detta varit fallet med

en del af Kongl. Maj:ts framställningar rörande de olika hufvudtitlarne.

Härigenom har då vunnits, att, beträffande ifrågavarande, af urklipp

ur de kongl. propositionerna bestående delar af utskottsbetänkanden,

å vederbörande tryckeri några andra ändringar icke behof! göras

än de, som blifvit en följd af oratio obliqua-formens begagnande.

Skulle nu en förändring af stafningssättet i riksdagstrycket ske och

sålunda jemväl å dessa delar af utskottsbetänkanden tillämpas, så är

det tydligt, att ytterligare ett ganska omfattande och tidsödande arbete

måste å vederbörande tryckerier ega rum, hvilket åter oundvikligen

torde föra med sig, att det icke blir möjligt att på tid som hittills kunnat

ske från tryckeriafd elain gen till utskotten eller Riksdagen i tryck expediera

vissa större och vidlyftigare utskottsbetänkanden, m. m. d.

Vidare torde kanslideputerade såsom synnerligen angeläget böra

framhålla, att, derest för riksdagstrycket annan stafning än den nuvarande

komme att bestämmas, detta stafningssätt äfven måtte varda

iakttaget i de från kamrarnes och utskottens kanslier utgående manuskript,

som till tryckeriafdelningen öfverlemnas, och detta jemväl så, att

dessförinnan de delar af kongl. propositioner och dylikt, som i utskottsbetänkanden

intagas, blifva ändrade till öfverensstämmelse med berörda

stafningssätt. Ty såfida icke en i allo lika ordstafning iakttages i de

manuskript, som till tryckerierna afgå, måste naturligtvis osäkerhet och

villrådighet hos vederbörande sätteripersonal uppstå, hvilket i sin mån

komme att återverka menligt och fördröjande på det tryckeriarbete, för

hvars snabba och rigtiga expediering Riksdagens tryckeriafdelning har

att ansvara.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kanslideputerades Memorial N:o 2.

Att jemväl för tryckeriafdelningens vidkommande åtskilliga svårigheter

skulle följa af en förändring uti det nuvarande stafningssättet, i

det att åtskilliga ojemnheter och felaktigheter till en början icke torde

helt och hållet kunna undvikas, är naturligt. Men dels lära dylika,

möjligen uppstående smärre bristfälligheter icke vara af någon synnerlig

vigt, dels komma naturligtvis, i den mån personalen hinner att

invänja sig till det nya, dessa svårigheter, såsom af öfvergående art,

att småningom upphöra.

Med det ofvan sagda hafva kanslideputerade velat framhålla de

olika synpunkter, ur hvilka förevarande stafningsfråga torde kunna

betraktas. Att det modernare stafningssätt, Kongl. Maj:t till efterrättelse

för undervisningen vid åtskilliga läroanstalter anbefalt och

som af Svenska Akademien i dess ordlistas sjette upplaga fastslagits

samt af den yngre generationen och den nyare litteraturen företrädesvis

användes, äfven tillämpas i de till riksdagstrycket hörande protokoll

och öfriga handlingar, kan vara ett önskemål, värdi att beakta, lärer

icke böra förnekas. Men det torde också, på sätt kanslideputerade

här ofvan antydt, fä medgifvas, att åtskilliga svårigheter för ett följdrigtigt

genomförande i riksdagstrycket af ifrågakomna stafningsreform

måste uppstå, så länge uti Kongl. Maj:ts propositioner m. fl. till Riksdagen

inkommande handlingar ett annat stafningssätt förefinnes än det,

som i förutsatt fall blifvit af Riksdagen antaget.

På grund af hvad sålunda i detta ärende förekommit, finna sig

kanslideputerade icke för närvarande böra förordna om eller till Riksdagen

göra framställning angående förändradt stafningssätt i de handlingar,

hvilkas tryckning det jemlik! § 13 i de reglementariska föreskrifterna

för Riksdagen åligger Riksdagens kanslideputerade att ombesörja;

hvilket kanslideputerade härmed få

anmäla.

Stockholm den 14 februari 1902.

Alb. Anderson. Gustaf Axel Berg. L. W. Lothigius. B. Lindgren.

Reservation

af herr B. Lindgren, som yttrade:

»För min del är jag, trots hvad som anförts i det af kanslideputerade

beslutade memorialet, icke öfvertygad om nödvändigheten att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kanslideputerades Memorial N:o 2.

5

låta den väckta frågan om åvägabringande af ett modernare stafningssätt

i riksdagshandlingarna förfalla.

De hinder, som resa sig vid ett tillämnadt steg mot den önskade

reformen, bestå, enligt hvad som framhållits, dels i den brist på enhet

i stafningssättet, som det samfälda riksdagstrycket af uppgifven anledning

skulle komma att förete, i händelse reformen vidtoges, dels ock i

vissa svårigheter af praktisk art.

Hvad först omförmälda hinder angår må påpekas, att fullständig

enhet redan nu saknas. Justitieombudsmannens embetsberättelse, intagen

i samlingen II, har alltsedan början af 1890-talet företett ett

stafningssätt, som närmast torde sammanfalla med det i 6:te upplagan

af svenska akademiens ordlista angifna, Så har ock varit förhållandet

med många komitébetänkanden, hvilka jemväl införts i samling II.

I sjelfva verket kan det ifrågasättas, om det ligger någon så afgörande

vigt vid att ett enhetligt stafningssätt råder hela riksdagstrycket

igenom, att man af hänsyn till förhållandena beträffande det

till Riksdagen »inkommande» riksdagstrycket, hvilket innehålles i samlingarna

I och II, bör underlåta att för återstående samlingar III—X

jemte kamrarnes protokoll införa ett modernare stafningssätt, hvilket

ju står i Riksdagens skön att besluta, enär dessa åtta samlingar och

protokollen befordras till tryck genom Riksdagens kanslis tryckeriafdelning.

Beträffande åter de praktiska svårigheterna vill jag ingalunda underskatta

dem. De synas mig dock icke oöfvervinnerliga. Särskildt

lära, i händelse de Kongl. propositionerna skulle förete ett stafningssätt,

som vid tryckning af utskottsutlåtanden, deri dessa propositioner vore

återgifna, behöfde undergå ändring, vederbörande tryckerier ega tillfälle

att i fråga om de propositioner, som å tryckerierna kunna qvarstå

uppsatta, efter propositionernas aflåtande, på förhand bereda sig på utlåtandenas

ändrade stafningssätt. Någon väsentlig tidsutdrägt vid utskottsbetänkandenas

expediering torde alltså ej komma att vållas genom

den ifrågasatta reformen,

På grund af hvad jag anfört anser jag, att vid tryckning af de

handlingar, hvilka det enligt 13 § i de reglementariska föreskrifterna

för Riksdagen åligger Riksdagens kansli att till trycket befordra, det af

Kongl. Maj:t i cirkulär den 16 november 1889 till iakttagande i angifna

fall anbefallda stafningssättet borde vid kommande riksdagar användas.

Och kanslideputerade synas mig hafva bort till Riksdagen aflåta framställning

om fattande af beslut i sådan riktning.»

Bih. till nitid. Prot. 1902. 10 Sami. 2 Band. 2 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.