Memorial, i anledning af väckt fråga om ändring af stafning ssättet uti det s. k. riksdagstrycket.
1902-02-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Kanslideputerade 1902:2, Memorial, i anledning af väckt fråga om ändring af stafning ssättet uti det s. k. riksdagstrycket.
Dokumentets text
Kanslideputerades Memorial N:o 2.
1
N:o 2.
Ank. till tryckeriexpeditionen den 14 februari 1902, kl. 2 e. in.
Riksdagens kanslideputerades memorial, i anledning af väckt
fråga om ändring af stafning ssättet uti det s. k. riksdagstrycket.
Från Riksdagens Andra Kammare hafva kanslideputerade fått emottaga
ett utdrag af kammarens protokoll för den 20 sistlidne januari
af följande lydelse:
»Föredrogs en af herr P. P. Waldenström gjord hemställan, att de
ledamöter af kammaren, hvilka utsetts att jemte herr talmannen tillsätta
kammarens kanslipersonal och vaktbetjening, måtte taga i öfvervägande
att ändra stafningen i kammarens handlingar till öfverensstämmelse
med det af Svenska Akademien faststälda stafningssättet;
och beslöts, att herrar kanslideputerade skulle genom utdrag åt protokollet
underrättas om berörda hemställan, på det att herrar kanslideputerade
derefter måtte inkomma till Riksdagen med den framställning,
hvartill de kunde finna densamma föranleda.»
Med anledning häraf få kanslideputerade anföra följande.
I främsta rummet hafva kanslideputerade att taga i öfvervägande hvad
som uti protokollsutdraget afses med Dkammarens handlingar)>. . Strängt
eller rent formalistiskt taget torde åt detta uttryck icke kunna gifvas vidsträcktare
omfattning, än att dermed afses Andra Kammarens protokoll,
de i samma kammare väckta motioner, utlåtanden af kammarens tillfälliga
utskott samt protokollsutdrag, innefattande kammarens remisser
och beslut.
Men icke osannolikt torde vara, att förslagsställaren åsyftat förändring
i stafningssättet icke allenast uti dessa handlingar, då de till
Bih. till Riksd, Prof- 1902. 10 Sami. 2 Band. 2 Raft. (Nio 2). 1
2
Kanslideputeradés Memorial N:o 2.
trycket befordras, utan äfven uti alla öfriga från Riksdagen utgående
tryckta handlingar. Dessa handlingar utgöras af — förutom de ofvan
uppräknade — ständiga, särskilda och sammansatta utskotts betänkande^
Riksdagens skrivelser, riksdagsbeslutet, riksstaten, riksbankens
och riksgäldskontorets reglementen, kanslideputerades memorial samt
protokolls- och bihangsregister äfvensom Första Kammarens protokoll,
de i samma kammare väckta motioner, utlåtanden af samma kammares
tillfälliga utskott och protokollsutdrag, innefattande kammarens remisser
och beslut.
Alla nu — såväl i förra som i senare gruppen — uppräknade handlingar
befordras till tryckning genom den under kanslideputerades inseende
stående tryckeriafdelningens försorg; och finna kanslideputerade,
att det icke ur någon synpunkt skulle vara lämpligt att i fråga om
den ena eller andra gruppen af dessa handlingar använda ett stafningssätt,
som icke vore gemensamt för båda. Skulle någon förändring i
stafningssättet uti* från Riksdagen utgående tryckta handlingar vidtagas,
borde förändringen alltså genomföras uti allt detta tryck.
\ idare bör emellertid uti detta sammanhang beaktas, att uti det så
kallade riksdagstrycket (i Bihanget till Riksdagens protokoll) ytterligare
ingår en del till Riksdagen inkommande handlingar, hvilka, då de till
Riksdagen ingifvas, redan äro färdigtryckta, Dessa handlingar utgöras
af nästan alla Kongl. Maj:ts propositioner, revisorernas för granskning
af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning berättelser, justitieombudsmannens embetsberättelse,
komitébetänkanden m. m.
Uti allt detta riksdagstryck såväl det »inkommande)) som det »utgående»
iakttages för närvarande hufvudsakligen ett likartadt stafningssätt,
hvilket i det väsentligaste öfverensstämmer med det i Svenska
Akademiens ordlista, fjerde upplagan, förekommande.
Derest nu eu ändring af ordstafning uti det från Riksdagen utgående
trycket skulle komma att ske, exempelvis till likhet med Svenska Akademiens
ordlista, sjette upplagan, som af Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt
cirkulär den 16 november 1889, anbefalts till gemensam norm för
undervisningen vid allmänna läroverken, folkskolorna och åtskilliga andra
läroanstalter, blefve naturligtvis, derest icke stafningssättet jemväl ändrades
i fråga om det inkommande trycket, följden den, att väsentligen
olika stafningssätt förekomme uti dessa båda olika delar af riksdagstrycket.
Men äfven om kanslideputerade icke funne denna omständighet
böra föranleda någon betänklighet att förändra stafningssättet i fråga
Kanslideputerades Memorial N:o 2.
3
om utgående handlingar, skulle emellertid af annat skäl en sådan förändring
för närvarande och så länge Kongl. Maj:t i sina propositioner till
Riksdagen bibehåller ett äldre stafningssätt medföra afsevärda olägenheter.
Förhållandet är nemligen, såsom nogsamt lärer vara kändt, att
vederbörande utskott vid redogörelsen för de kongl. propositioner, som
af dem behandlas, som oftast i sina betänkanden till stor del intaga
desamma, ehuru med förändring af framställningens form till oratio
obliqua, och understundom kunna sålunda återgifna delar af de kongl.
propositionerna vara af den vidlyftighet, att de i tryck upptaga flera
ark. Att dylika betänkanden, oaktadt det omfång de derigenom erhålla,
kunna på den sjmnerligen korta tid, som påfordras, från trycket expedieras,
har i väsentlig mån berott derpå, att, på grund af den erfarenhet
man i ämnet haft, å vederbörande tryckerier större kongl.
propositioner, äfven efter det de blifvit sluttryckta, ofta nog der så
kunnat ske, fått qvarstå »uppsatta» — särskildt har detta varit fallet med
en del af Kongl. Maj:ts framställningar rörande de olika hufvudtitlarne.
Härigenom har då vunnits, att, beträffande ifrågavarande, af urklipp
ur de kongl. propositionerna bestående delar af utskottsbetänkanden,
å vederbörande tryckeri några andra ändringar icke behof! göras
än de, som blifvit en följd af oratio obliqua-formens begagnande.
Skulle nu en förändring af stafningssättet i riksdagstrycket ske och
sålunda jemväl å dessa delar af utskottsbetänkanden tillämpas, så är
det tydligt, att ytterligare ett ganska omfattande och tidsödande arbete
måste å vederbörande tryckerier ega rum, hvilket åter oundvikligen
torde föra med sig, att det icke blir möjligt att på tid som hittills kunnat
ske från tryckeriafd elain gen till utskotten eller Riksdagen i tryck expediera
vissa större och vidlyftigare utskottsbetänkanden, m. m. d.
Vidare torde kanslideputerade såsom synnerligen angeläget böra
framhålla, att, derest för riksdagstrycket annan stafning än den nuvarande
komme att bestämmas, detta stafningssätt äfven måtte varda
iakttaget i de från kamrarnes och utskottens kanslier utgående manuskript,
som till tryckeriafdelningen öfverlemnas, och detta jemväl så, att
dessförinnan de delar af kongl. propositioner och dylikt, som i utskottsbetänkanden
intagas, blifva ändrade till öfverensstämmelse med berörda
stafningssätt. Ty såfida icke en i allo lika ordstafning iakttages i de
manuskript, som till tryckerierna afgå, måste naturligtvis osäkerhet och
villrådighet hos vederbörande sätteripersonal uppstå, hvilket i sin mån
komme att återverka menligt och fördröjande på det tryckeriarbete, för
hvars snabba och rigtiga expediering Riksdagens tryckeriafdelning har
att ansvara.
4
Kanslideputerades Memorial N:o 2.
Att jemväl för tryckeriafdelningens vidkommande åtskilliga svårigheter
skulle följa af en förändring uti det nuvarande stafningssättet, i
det att åtskilliga ojemnheter och felaktigheter till en början icke torde
helt och hållet kunna undvikas, är naturligt. Men dels lära dylika,
möjligen uppstående smärre bristfälligheter icke vara af någon synnerlig
vigt, dels komma naturligtvis, i den mån personalen hinner att
invänja sig till det nya, dessa svårigheter, såsom af öfvergående art,
att småningom upphöra.
Med det ofvan sagda hafva kanslideputerade velat framhålla de
olika synpunkter, ur hvilka förevarande stafningsfråga torde kunna
betraktas. Att det modernare stafningssätt, Kongl. Maj:t till efterrättelse
för undervisningen vid åtskilliga läroanstalter anbefalt och
som af Svenska Akademien i dess ordlistas sjette upplaga fastslagits
samt af den yngre generationen och den nyare litteraturen företrädesvis
användes, äfven tillämpas i de till riksdagstrycket hörande protokoll
och öfriga handlingar, kan vara ett önskemål, värdi att beakta, lärer
icke böra förnekas. Men det torde också, på sätt kanslideputerade
här ofvan antydt, fä medgifvas, att åtskilliga svårigheter för ett följdrigtigt
genomförande i riksdagstrycket af ifrågakomna stafningsreform
måste uppstå, så länge uti Kongl. Maj:ts propositioner m. fl. till Riksdagen
inkommande handlingar ett annat stafningssätt förefinnes än det,
som i förutsatt fall blifvit af Riksdagen antaget.
På grund af hvad sålunda i detta ärende förekommit, finna sig
kanslideputerade icke för närvarande böra förordna om eller till Riksdagen
göra framställning angående förändradt stafningssätt i de handlingar,
hvilkas tryckning det jemlik! § 13 i de reglementariska föreskrifterna
för Riksdagen åligger Riksdagens kanslideputerade att ombesörja;
hvilket kanslideputerade härmed få
anmäla.
Stockholm den 14 februari 1902.
Alb. Anderson. Gustaf Axel Berg. L. W. Lothigius. B. Lindgren.
Reservation
af herr B. Lindgren, som yttrade:
»För min del är jag, trots hvad som anförts i det af kanslideputerade
beslutade memorialet, icke öfvertygad om nödvändigheten att
Kanslideputerades Memorial N:o 2.
5
låta den väckta frågan om åvägabringande af ett modernare stafningssätt
i riksdagshandlingarna förfalla.
De hinder, som resa sig vid ett tillämnadt steg mot den önskade
reformen, bestå, enligt hvad som framhållits, dels i den brist på enhet
i stafningssättet, som det samfälda riksdagstrycket af uppgifven anledning
skulle komma att förete, i händelse reformen vidtoges, dels ock i
vissa svårigheter af praktisk art.
Hvad först omförmälda hinder angår må påpekas, att fullständig
enhet redan nu saknas. Justitieombudsmannens embetsberättelse, intagen
i samlingen II, har alltsedan början af 1890-talet företett ett
stafningssätt, som närmast torde sammanfalla med det i 6:te upplagan
af svenska akademiens ordlista angifna, Så har ock varit förhållandet
med många komitébetänkanden, hvilka jemväl införts i samling II.
I sjelfva verket kan det ifrågasättas, om det ligger någon så afgörande
vigt vid att ett enhetligt stafningssätt råder hela riksdagstrycket
igenom, att man af hänsyn till förhållandena beträffande det
till Riksdagen »inkommande» riksdagstrycket, hvilket innehålles i samlingarna
I och II, bör underlåta att för återstående samlingar III—X
jemte kamrarnes protokoll införa ett modernare stafningssätt, hvilket
ju står i Riksdagens skön att besluta, enär dessa åtta samlingar och
protokollen befordras till tryck genom Riksdagens kanslis tryckeriafdelning.
Beträffande åter de praktiska svårigheterna vill jag ingalunda underskatta
dem. De synas mig dock icke oöfvervinnerliga. Särskildt
lära, i händelse de Kongl. propositionerna skulle förete ett stafningssätt,
som vid tryckning af utskottsutlåtanden, deri dessa propositioner vore
återgifna, behöfde undergå ändring, vederbörande tryckerier ega tillfälle
att i fråga om de propositioner, som å tryckerierna kunna qvarstå
uppsatta, efter propositionernas aflåtande, på förhand bereda sig på utlåtandenas
ändrade stafningssätt. Någon väsentlig tidsutdrägt vid utskottsbetänkandenas
expediering torde alltså ej komma att vållas genom
den ifrågasatta reformen,
På grund af hvad jag anfört anser jag, att vid tryckning af de
handlingar, hvilka det enligt 13 § i de reglementariska föreskrifterna
för Riksdagen åligger Riksdagens kansli att till trycket befordra, det af
Kongl. Maj:t i cirkulär den 16 november 1889 till iakttagande i angifna
fall anbefallda stafningssättet borde vid kommande riksdagar användas.
Och kanslideputerade synas mig hafva bort till Riksdagen aflåta framställning
om fattande af beslut i sådan riktning.»
Bih. till nitid. Prot. 1902. 10 Sami. 2 Band. 2 Haft.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.