Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 24 riksdagsordningen m. m.

1902-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1902:7, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af § 24 riksdagsordningen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

Hfo 7.

Ant. till Riksd. kansli den 11 maj 1902, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion

om ändring af § 24 riksdagsordningen m. m.

Vid val till Riksdagens Andra Kammare åligger det, jemlikt §

24 riksdagsordningen, den röstande att, om hans röstsedel skall kunna

godkännas, personligen aflemna densamma. I ändamål att bereda valberättigad,

som af en eller annan orsak är förhindrad att vid valtillfället

komma personligen tillstädes, möjlighet att ändock utöfva sin

rösträtt, hafva herrar W. T. Lundgren och Carl J. Ödman uti en inom

Andra Kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad motion, n:o

177, med anledning af Kongl. Maj:ts till innevarande Riksdag aflåtna

proposition i fråga om utsträckning af valrätten till Andra Kammaren

hemstält, att Riksdagen ville till godkännande i grundlagsenlig ordning

antaga dels följande förslag till ändrad lydelse af § 24 riksdagsordningen:

Bih. till Riksd. Prat. 1902. 3 Sami. 7 Käft. (N:o 7.) \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

Riksdagsordningen.

§ 24.

De röstberättigade, som vistas inom riket, men på grund af sjukdom,

militär tjenstgöring eller annat laga förfall icke kunna personligen inställa

sig vid valtillfälle, ega att skriftligen sända sina röster till valförrättaren,

innan valet hållits.

Samma rätt ega de röstberättigade, som af resa eller vistande utomlands

äro förhindrade att vid riksdagsmannaval iakttaga personlig inställelse.

För utöfvande af rösträtt, när dertill berättigad icke. personligen infinner

sig vid valförrättningen, skola iakttagas de föreskrifter, som äro i

särskild lag gifna;

dels ock ett vid motionen fogadt »förslag till lag angående hvad iakttagas

skall, när röstberättigad, hindrad att personligen inställa sig vid

riksdagsmannaval, ändock vill sin rösträtt utöfva»; hvarjemte motionärerna

framlagt förslag till s. k. mantalspass, hvarom i lagförslaget

närmare förmäles.

Till styrkande af behofvet. utaf de föreslagna lagstiftningsåtgärderna,

hafva motionärerna vidare anfört följande:

Hvilken uppfattning man än hyste om lämpligheten af den politiska

rösträttens utvidgning eller gränsen derför, torde hvarje förslag i den ena

eller den andra rigtningen likväl böra mötas i den åsigt, att den svenske

medborgare, som fullgjort föreskrifna vilkoren för åtnjutande af politisk

rösträtt, icke borde af olämpliga stadganden i grundlagen hindras att

denna sin rösträtt utöfva. Så hade emellertid hittills varit förhållandet

med en talrik klass svenska medborgare, nemligen sjömännen, hvilka, under

utöfvandet af sitt yrke, vanligen befunne sig utomlands, eller på inländska

platser, så långt aflägsna från deras hemorter, att de icke utan stor och

gent emot befraktare oförsvarlig tidsförlust, i förening med känbar kostnad,

kunde infinna sig vid en valförrättning, hvarför i de flesta fall icke

ens tiden vore dem närmare bekant. Alldenstund riksdagsordningens §

24 med dess nuvarande lydelse stadgade, att rösträtt icke finge utöfvas

af annan valberättigad än den, som vid valtillfället personligen sig instälde,

skulle sjömännen sålunda, om ingen ändring af detta stadgande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

3

skedde, fortfarande sakna den medborgarrätt, hvarpå från andra samhällsklassers

sida så kraftiga yrkanden under flera år framkommit. Ju mera

afseende dessa yrkanden vunne, desto hårdare måste sjömännen känna sig

tillbakasätta. I samma ställning som sjömännen hade i här omförmälda

afseende befunnit sig äfven andra, om än icke så talrika representanter

från andra medborgareklasser, hvilka af en eller annan anledning varit

förhindrade iakttaga personlig inställelse vid riksdagsmannaval, men genom

utsträckningen af de värnpligtiges öfningstid tillkomme ytterligare ett stort

antal röstberättigade, tillhörande svenska armén och flottan, hvilka af sina

militära pligter nödgades under nu gällande grundlagsstadgande afstå från

utöfvande af den medborgarrätt, hvaraf de eljest vore i besittning. Detsamma

kunde sägas om personer anstälda vid jernvägar, post- och telegrafverken

m. fl. Då nu påpekade missförhållande icke kunde stå väl

tillsammans med den grundtanke, som borde bilda underlaget för hvarje

rättvist afvägande af medborgerliga rättigheter och pligter, hade motionärerna

funnit sig uppfordrade att föreslå en ändring af § 24 riksdagsordningen

i ändamål att så vidt möjligt förekomma, att ingen röstberättigad

måtte genom obilligt lagstadgande hindras från utöfvande af sin rösträtt

eller, med andra ord, från fullgörande af sin medborgerliga pligt. Den föreslagna

förändringen innebure icke någon nyhet, efter som de bestämmelser,

hvilka motionärerna tagit till mönster, varit gällande i Norge för inrikes

vistande ända från 1884 och för utrikes vistande sedan införandet af lagen

af den 5 juni 1897; och tillämpades enahanda princip i Nordamerikas

förenta stater och Schweiz, likasom förslag om liknande rätts införande

varit å bane i britiska parlamentet.

Derjemte hafva motionärerna anhållit, att konstitutionsutskottet behagade

vid de af dem framlagda förslagens pröfning vidtaga den ändring

i formuleringen, som möjligen kunde befinnas lämplig.

Då den i berörda motion väckta frågan, enligt utskottets uppfattning,

är helt och hållet oberoende af huruvida, med anledning af Kongl. Maj:ts

omförmälda proposition eller eljest, ett förslag till rösträttsreform varder

antaget eller icke, har utskottet företagit motionen till behandling utan

att sammanföra densamma med den vid innevarande riksdag föreliggande

frågan om utsträckning af valrätten till Riksdagens Andra Kammare.

Hvad sjelfva saken beträffar, har utskottet för sin del icke kunnat

inse lämpligheten och behöfligheten af den ifrågasatta lagstiftningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 7.

En rubbning af den i vår, likasom i de flesta andra europeiska staters,

valordning antagna grundsatsen om skyldighet att för röstsedels aflemnande

iakttaga personlig inställelse är, enligt utskottets åsigt, redan i

och för sig icke tillrådlig. Denna grundsats är nemligen fotad på den,

enligt utskottets förmenande, rigtiga uppfattningen, att den politiska rösträtten

helt naturligt ej bör få utöfvas på annat sätt än af den valberättigade

personligen.

Hvad särskild! angår sjömännen, må det väl vara sant, att desse

genom nu gällande bestämmelser stundom hindras att utöfva sin politiska

valrätt. Men dels har utskottet icke kunnat finna, att dessa

fall i vårt land äro af den omfattning och betydelse, att de, såsom af

helt naturliga skäl skett i Norge, der en högst afsevärd del af befolkningen

utgöres af sjömän och fiskare, böra gifva anledning till införande

af en särskild för deras politiska rösträtts utöfvande afsedd procedur, och

dels hafva, så vidt utskottet har sig bekant, bland de röstberättigade sjömännen

sjelf ve icke försports någon allmännare önskan i nu ifrågavarande

hänseende.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att herrar Lundgrens och ödmans motion icke må

föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1902.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.