Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8

1902-05-10 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1902:8, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

1

X:« 8.

Ank. till Riksd. kansli den 11 maj 1902, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner

angående tillsynen öfver tryckta skrifters offentliggörande.

Till konstitutionsutskottet hafva hänvisats två inom Andra Kammaren

af herr A. Hedin i Stockholm väckta motioner, n:is 188 och 198, den

sistnämnda innefattande tillägg till motionen n:o 188, deruti motionären

dels till konstitutionsutskottets öfvervägande hemstält, huruvida nu gällande

bestämmelser om åliggandet att »vaka öfver skrifters allmängörande» borde

fullständigas, dels anhållit, att konstitutionsutskottet ville för kamrarne

framlägga förslag till skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan, att Kong!

Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta proposition med förslag till lag, innefattande

instruktion för chefens för justitiedepartementet ombud.

Motionären har i sin motion n:o 188 till en början med ett exempel

sökt påvisa, huruledes s. k. affärstryck enligt den gängse uppfattningen

icke är underkastadt de för tryckta skrifter i allmänhet i tryckfrihetsförordningen

meddelade bestämmelser om skyldighet att derå utsätta tryckningsort

och årtal samt att aflemna exemplar deraf till chefen för justitiedepartementet

eller hans ombud äfvensom till de tre offentliga biblioteken..

»Om man» — fortsätter motionären — »söker att göra sig reda för de

faktorer, som samverkat till den rådande, redan nu betänkliga och —

Bill, till Riksd. Prof. 1902. 3 Sami. 8 Raft. (N:o 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

såsom här nedan skall visas — eventuelt mycket vådliga laglösheten, så

finner man väl, att undantaget för »notifikationer och sorgbref, formulärer,

betingningssedlar med mera af dylik beskaffenhet)) från hvad i 1 § 10:o »om

namns och orts» (och årtals?) utsättande förordnas» torde hafva bidragit

till den föreställningen, att härunder innefattades undantag äfven från föreskrifterna

i 1 § 11 ro och 4 § 2:o om aflemnande af exemplar till chefen

för justitiedepartementet och hans ombud samt till tre offentliga bibliotek,

att det trots orden »med mera af dylik beskaffenhet», för en god

vilja ej svårfattliga undantaget i 1 § 10:o med ett förvånande godtycke

utvidgats till den alldeles obestämda och således mycket vidtomfattande

kategorien »affärstryck», ett för lagen alldeles okändt begrepp, att s. k.

»accidenstryckerier», som sägas befatta sig blott med sådant tryck (»affärstryck»),

åt hvilket man hopdiktat de tvenne nyssnämnda friheterna, af

hvilka den ena alls icke existerar och den andra existerar blott med hänsyn

till »notifikationer» etc., anses — ej blott af yrkesutöfvarne — stå

helt och hållet utanför de för »boktryckerier» gällande särskilda bestämmelser

och vara underkastade blott den allmänna näringsfrihetslagstiftningen;

men att en kombination af alla dessa ur luften gripna antaganden

uppenbarligen ej skulle kunnat leda till det nuvarande laglöshetstillståndet,

derest ej de, som hafva det nämnda öfvervakandet till embetsåliggande,

försummat detta vare sig af oförstånd och okunnighet eller likgiltighet.»

Slutligen har motionären framhållit de farliga verkningar, som kunna uppkomma

i följd af den lagstridiga uppfattningen derom, att s. k. affärstryck

och accidenstryckerier icke vore underkastade tryckfrihetsförordningens bestämmelser.

Derigenom skulle en otillbörlig konkurrensreklam kunna främjas

samt spridandet af dålig och rent af brottslig litteratur ökas, hvarjemte

fara förelåge, att i andra länder förbjudna skrifter skulle här i landet

kunna i stor omfattning utgifvas och länge obemärkt spridas.

I afseende å hvad motionären i sina motioner i öfrigt anfört, tillåter

sig utskottet hänvisa till dessa.

Någon skilnad mellan olika slag af boktryckerier finnes icke i nu

gällande tryckfrihetsförordning uppdragen. För samtliga boktryckerier

gäller alltså tryckfrihetsförordningens föreskrift derom, att boktryckeri ej får

anläggas annorstädes än i stad eller inom ett afstånd derifrån af högst en

half mil eller i köping, äfvensom att boktryckeri skall inom viss tid och

på visst sätt anmälas. Emellertid har med närings- och affärslifvets utveckling

följt ett behof att på landsbygden, särskilt på större handelsplatser,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

3

i större industricentra med flera platser, kunna få vissa mindre tryckalster

utan större tidsutdrägt utförda; och detta har ledt dertill, att ett afsevärdt

antal tryckerier, ursprungligen afsedda för småtryck af s. k. affärstrycks

beskaffenhet, anlagts på orter, der enligt tryckfrihetsförordningens

bestämmelser inrättande af boktryckeri icke är tillåtet. Sådana på

landsbygden befintliga tryckerier, hvilka helt visst icke heller blifvit hos

vederbörande myndighet anmälda, torde enligt utskottets åsigt näppeligen

kunna betraktas såsom lagligen tillkomna.

Utskottet måste derjemte finna den af motionären påpekade omständigheten,

att dylika tryckerier i de flesta fall faktiskt kommit att undandragas

den kontroll öfver de från tryckerier i allmänhet utgående skrifter,

hvilken ligger särskild!, i föreskriften om aflemnande af ett tryckt exemplar

till chefen för justitiedepartementet eller hans ombud, vara af beskaffenhet

att kunna medföra betänkliga vådor. Ty helt naturligt kunna

till följd af denna brist på tillsyn och kontroll från dessa s. k. accidenstryc.

kerier lätteligen utgifvas tryckalster af sådant innehåll, att deras spridande

bland allmänheten kan verka i hög grad skadligt i en eller annan

rigtning. Så kunna exempelvis från dessa tryckerier utgifvas och med lätthet

spridas osedlig litteratur, agitatoriska proklamationer och politiskt

farliga skrifter, och derjemte kan dessa tryckeriers verksamhet lätt nog

medföra kränkningar af den litterära eganderätten. Denna fara måste

anses så mycket betänkligare, som dessa accidenstryckerier icke blott betydligt

tillväxt i antal — detta har längesedan öfverskridit 50 — utan

äfven i manga fall utvidgats till en sådan omfattning, att i dem en

tryckeriverksamhet möjliggöres, som ingalunda är inskränkt till s. k.

affärstryck. Men å andra sidan kan utskottet icke se bort ifrån, att ett

verkligt behof af accidenstryckerier för merkantilt småtryck mångenstädes

å landsbygden kan förefinnas. Det synes under sådana förhållanden utskottet

nödigt, att dels åt sådana mindre tryckerier gifves laga erkännande,

hvari deras verksamhetsområde jemväl kan noga bestämmas och begränsas

till tryckande af blanketter, affischer, priskuranter, visitkort o. d., dels

ock med afseende å dem lagstadgas tillsyn och kontroll samt ansvar

för bristande iakttagande af ordningsföreskrifter och för missbruk af tryckfriheten.

Det nu påpekade behofvet af tillsyn och kontroll öfver accidenstryckerierna

förefinnes emellertid enligt utskottets mening icke blott med

afseende å landsbygdens tryckerier, utan äfven med hänsyn till de accidenstryckerier,

som till äfventyra äro verksamma i städer utan att såsom

boktryckerier anses.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 8.

Skulle i öfverensstämmelse med utskottets nu gjorda uttalanden

tryckfrihetsförordningens stadganden om boktryckerier och om tillsynen

öfver tryckta skrifters offentliggörande blifva reviderade, så torde deraf

följa, att jemväl instruktionen för justitieministerns ombud i orterna granskas

och kompletteras, utan att Riksdagen behöfver att derom göra någon

erinran.

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt får utskottet, med anledning

af herr Hedins ifrågavarande motioner, hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta öfverse och granska

tryckfrihetsförordningens föreskrifter om boktryckerier

och om tillsynen öfver tryckta skrifters offentliggörande

i syfte att genom dessa föreskrifter jemväl

kontrollen öfver s. k. accidenstryckeriers verksamhet

kunde blifva nöjaktigt ordnad, samt sådana å landsbygden

befintliga tryckeriers rättsliga ställning blefve

bestämd.

Stockholm den 10 maj 1902.

På utskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Herrar Trygger och Pettersson hafva begärt få här antecknadt, att de

icke deltagit i detta ärendes behandling inom utskottet.

Herr Liljeholm har anhållit om anteckning å utlåtandet derom, att

han ej deltagit i ärendets afgörande.

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM, 19 02.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:139 Skrifvelse till Konungen, angående tryckfrihetsförordningens föreskrifter om boktryckerier och om tillsynen öfver tryckta skrifters offentliggörande. s. 8 i texten