Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9

1902-05-10 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1902:9, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

1

Nso 9.

Ank. till Riksck kansli den 11 maj 1902, kl. 2 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i ättledning af väckt motion angående

ändring i § 75 riksdagsordningen.

Till konstitutionsutskottets behandling har blifvit öfverlemnad en inom

Andra Kammaren af herr Ernst Carlson väckt motion, n:o 174, hvari

motionären hemstält, att Riksdagen måtte såsom hyflande för vidare behandling

_ i > grundlagsenlig ordning antaga följande förslag till ändrad

lydelse af § 75 riksdagsordningen.

Riksdagsordningen.

§ 75.

»1. Vid val iakttages, att namnsedlarne, så framt de skola blifva gällande,

_ böra . vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och fria såväl ifrån

tvetydighet i anseende till personernas namn som från oläglighet i anseende

till deras antal. Mellan personer, som vid val undfått lika antal

röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.

2. Val, som af kammare förrättas, ledas af talmannen och öfvervakas

af honom ocn af en vid början af hvarje riksdag af kammaren utsedd

nämnd, bestående af fyra ledamöter, med lika många suppleanter.

3. \ id val, som af kammare förrättas, skall, derest minst eu tiondedel

af kammarens ledamöter senast vid det sammanträde, då tid för valet

utsättes, derom göra framställning, förfaras på följande sätt. De vid

valet afgifna namnsedlarnes antal delas med antalet af dem, som skola

väljas, och den sålunda erhållna valqvoten, vid uppkommande bråk be
Bili.

till Riksd. Prat. 1902. .7 Sand. 9 Höft. (Ko 9). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

stämd till närmast högre hela tal, lägges till grund för bestämmandet af

hvilka skola anses valda. Sedan namnsedlarne öppnats och till sin giltighet

granskats, fördelas de i flockar, så att till hvarje flock läggas de sedlar,

å hvilka samma namn förekomma i samma ordning. Vid uppräknandet

tagas till en början endast de flockar i beräkning, som innehålla minst

lika stort antal namnsedlar, som valqvoten angifver, de talrikare flockarne

först, de fåtaligare derefter. Inom hvar och en af dessa flockar förklaras

personer valde i den ordning, de å namnsedlarna finnas upptagne, och

till det antal, som angifves genom det hela tal, hvilket framkommer, då

namnsedlarnas antal inom flocken delas med valqvoten. Namn å den, som

redan i en föregående flock förklarats vald, förbigås, om det ånyo förekommer

i en följande, och i stället räknas det å namnsedeln närmast derefter

uppförda namnet. Har det antal, som skall väljas, icke på sådant

sätt uppnåtts, fylles antalet af den eller dem, som vid sammanräkning af

återstående namn å samtliga afgifna namnsedlar befinnas hafva erhållit de

flesta rösterna; i händelse af lika röstetal skilje lotten. Vid användande

af detta valsätt eger en namnsedel giltighet, äfven om den innehåller färre

namn än antalet af dem, som skola väljas.

4. Mellan de valde bestämmes ordningen, derest de förut tillhört

ifrågavarande utskott eller nämnd, efter det antal riksdagar de inom samma

varit ledamöter eller suppleanter, men eljest, eller i händelse detta antal

är lika, medelst lottning.»

Nämnda paragraf har nu följande lydelse:

Kilrsdagsordningen.

§ 75.

»Vid alla val iakttages, att namnsedlarne, så framt de skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna, hoprullade, omärkta och fria så väl från

all tvetydigtet i anseende till personernas namn, som från oläglighet i anseende

till deras antal. Mellan personer, som vid val undfått lika antal

röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.»

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande.

»Det är en utmärkande grundsats för vår riksdagsordning, att de flesta

och vigdgaste ärendena af kamrarne hänvisas till gemensam förberedande

behandling af vissa ständiga eller särskilda utskott, bestående af lika manga

ledamöter från hvardera kammaren. Derigenom blifva redan vid eu frågas

första handläggning inom representationen olika synpunkter och samhällsintressen

bättre företrädda, än om riksdagsärendena skulle, såsom i andra

länder med tvåkammarsystem är fallet, inom hvardera kammaren särskild!

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o !).

förberedas, lifter enahanda gemensamhetsgrund välja de båda lcamrarne

ett lika antal ledamöter äfven i Riksdagens delegationer, såsom opinionsnämnden,

valmän för utseende af Riksdagens justitieombudsman, dess fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontor^, kanslideputerade, komiterade

för tryckfrihetens vård in. fi. Egentligen är det endast då frågan gäller

tillfälligt utskott eller sådana saker, som angå blott endera kammaren,

t. ex. tillsättande af dess kansli- och vaktbetjente eller handhafvande af

dess ekonomi, som särskild, endast för endera kammaren afsedd förberedande

behandling af ärendena eger rum.

Om anordningen med gemensamma utskott och nämnder, hvilken i

Sverige har gammal häfd, i allmänhet kan sägas ha verkat helsosamt på

riksdagsfrågornas utredning och behandling, så torde detta, kunna förväntas

i än högre grad blifva fallet, derest valsättet för utseende af ledamöter i

Riksdagens utskott och delegationer ändrades derhän, att det gåfve garanti

för väljandet af personer, som kunde sägas representera de väsentligaste

meningsskiljaktigheterna inom kamrarne och att sålunda hvardera kammarens

utskottshalfva blefve ett mera troget uttryck af kammarens egen

sammansättning. Visserligen har detta i viss mån kunnat ske äfven under

hittillsvarande valsätt genom att majoriteten på sina listor sjelfmant upptagit

ett eller ett par af minoritetens namn, hvilka den funnit för sig

acceptabla. En dylik handling af mer eller mindre godtycklig välvilja kan

emellertid för minoritetens del aldrig uppväga en i lag erkänd rätt att i

förhållande till sitt antal blifva företrädd. Och klart är, att för närvarande

ingenting hindrar en majoritet att i frågor, der specielt starka

partiintressen göra sig gällande, alldeles utesluta minoritetens kandidater

eller att ur motståndarnes krets upptaga helt andra än dem, minoriteten

sjelf betraktar såsom för densamma representativa. Endast möjligheten af

att den nuvarande metoden med rena majoritetsval i upprörda tider på

sådant sätt kan missbrukas torde få anses som tillräckligt skäl att påyrka

eu ändring i valsättet, egnad att under alla omständigheter trygga minoritetens

billiga anspråk på att i förhållande till sin styrka få göra sin stämma

hörd vid frågornas utredning.

Förutom den rättvisa och billighet, som ligger i att vid tillsättande

af utskott och delegationer skälig hänsyn tages äfven till den i antal svagare

partens uppfattning, tala också andra skäl för en sådan anordning.

Utan tvifvel skulle det bidraga till ärendenas möjligast grundliga och mångsidiga

utredning, om minoriteten redan vid en frågas förberedande behandling

kunde få lagstadgad rätt att framställa invändningar och ändringsförslag.

Med de ofullkomligheter, som vidlåda den menskliga naturen,

äfven då den är som bäst, lärer nemligen aldrig komma att inträffa, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

KonstUutionmtskoltds Utlåtande N:o 9.

sanningen ligger odelad på den ena sidan. En majoritet, om än aldrig så

stark i voteringen, skall alltid kafva något att lära af motståndarnes kritik,

ock meningsbrytningars utjemnande på en frågas tidigare stadium kan ofta

undanrödja svårigheter ock förkorta debatten vid afgörandet. Dessutom ■—- i dag mig, i morgon dig! Ett parti, som har majoritet ena gången, kan

den andra få bevittna, att rolerna blifvit ombytta, ock kommer då i sin

tur att åtnjuta fördelen af att kafva sig tillförsäkradt det mått af inflytande,

som alltid bör vara en minoritet af viss styrka medgifvet. Eu

dylik sakernas ordning, faststäld genom grundlagens bud, skulle för ofri g t

ej blott vittna om den aktning för motståndares olika mening, som är ett

politiskt moget folk värdig, utan äfven bidraga att minska den spänning

mellan partierna, som under striden om dagens frågor lätt uppkommer.

Ett effektivt medel i nämnda hänseende erbjuder det s. k. proportionella

valsättet, enligt hvilket hvarje meningsgrupp vid val får gälla hvad

den kan i förhållande till sin numerära styrka. Detta valsätt kar, såsom

bekant, på senare tider vunnit rätt vidsträckt användning både inom gamla

ock njm verlden vid politiska och kommunala val samt inom enskilda

associationer. Jag skall kär ej uppehålla mig vid den proportionella valprincipens

tillämpning under olika former vid val för utseende af folkrepresentanter

i Danmark, i Belgien, i flera af Schweiz’ kantoner och af

Amerikas stater m. fl. länder, då dessa förhållanden föga inverka på bedömandet

af nu föreliggande förslag. Jag skall ej heller närmare ingå på

de anordningar, som inom riksförsamlingen i Danmark, i Tyska riket, i

Spanien och i Portugal m. fl. stater, hvilkas författning är af nyare datum,

vidtagits för att vid tillsättande af förberedande utskott och kommissioner

låta minoritetens mening komma till sin rätt; dessa anordningar ansluta

sig nemligen i allmänhet till parlamentariska traditionel'', som äro ganska

olikartade med våra. Jag skall åtnöja mig med att konstatera, att det

proportionella valsättet i senare tider börjat allt mera vinna insteg inom

våra nordiska grannländer; i Danmark fick detta valsätt fast fot vid landtingsvalen

redan år 1855, vid utskottsval inom danska riksdagen år 1866

och har nyligen ytterligare utvecklats och förenklats (1895) samt infördes

år 1893 vid utskottsval inom Köpenhamns borgarerepresentation; i Norge

antogs år 1896 en lag om fakultativ användning af den proportionella

principen vid kommunala val (»formandskaber») på landsbygden och i städerna,

och i Finland beslöto ständerna år 1897 att hos kejsaren anhålla

om pröfning, huruvida och i hvad man nämnda grundsats kunde, der de

röstberättigade sådant önskade, vinna användning vid val af representanter

till prestestånd^.

Äfven inom Sverige synas sympatierna för det proportionella val
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

sättet vara. i stigande, ehuru frågan ännu på många håll har att kämpa

med otillräcklig insigt om dess egentliga innebörd. Af de förslag till användande

af ett dylikt valsätt, som hittills framlagts för svenska Riksdagen

— nemligen i fråga om utskottstillsättningen af herrar S. G. von

Troll 1867, IT. L. Rydin 1878, S. Palme 1896 och J. Nydal 1897 i

Andra Kammaren, i fråga om riksdagsmannaval i de större städerna af

Kongl. Maj it 1896 samt i fråga om stadsfullmäktigeval af herr H. Branting

1899 — har visserligen intet hittills lyckats vinna Riksdagens bifall.

Emellertid förtjenar anmärkas den väsentligen olika hållning, som utmärkt

konstitutionsutskottets yttranden angående dylika förslag i äldre och i

senare tider. Medan nemligen utskottet år 1878 i sitt afstyrkande utlåtande

med anledning af herr Rydins motion om fakultativt införande af

det i Danmark brukade valsättet för tillsättning af Riksdagens utskott och

delegationer väsentligen stödde sig derpå, att förhållandena i vårt land

voro olika med dem i andra länder och att derför hos oss målet att tillgodose

minoritetens anspråk, äfven om det vore ömkligt och nyttigt, att

detta skedde mer än hittills, borde bäst och lämpligast kunna vinnas på

öfvertygelsens väg, så har utskottet år 1896 i sitt utlåtande öfver herr

Palmes motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t om utredning i meranämnda

syfte, under uttalande af att utskottet ingalunda underskattade vigten deraf,

att vid tillsättande af Riksdagens utskott skälig hänsyn toges till olika

meningar, som kunde vara förtjenta af att der representeras, på det ärendena

måtte erhålla en i möjligaste måtto mångsidig utredning, hemtat det

hufvudsakliga skälet till utslag å motionen från den omständigheten, att

frågan om det proportionella valsättet ännu icke kunde anses tillräckligt

förberedd, för att det för närvarande skulle kunna vara möjligt att utarbeta

och framlägga något förslag till reform i berörda hänseende. Och

år 1897 gick konstitutionsutskottet i sitt utlåtande öfver herr Nydahls

motion ännu ett steg längre i erkännande af ifrågavarande tidskraf, då

utskottet förklarade sig anse, att det väl kunde vara önskvärd!, om beträffande

val inom Riksdagen och särskild! val af ledamöter i utskotten

eu valmetod blefve använd, hvarigenom de olika meningarna inom kamrarna

kunde i förhållande till sin stoiTek tillförsäkras inflytande på valresultatet;

men sa länge förslagen att lösa frågan om proportionell valsätt

visat sig behäftade med afsevärda svårigheter i tillämpningen, fann utskottet

välgrundade betänkligheter mot saken och afstyrkte. Det är dock uppenbart,

att det ej längre var principen i och för sig, utan fastmer öfvertygelsen

om det ofullkomliga i försöken att bringa densamma till utförande,

som vållade det hufvudsakliga motståndet emot reformen.

Under de senaste åren har kännedomen om ifrågavarande valsätt hos

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

oss blifvit ytterligare spridd genom litteraturen, särskilt medelst tvenne

publikationer, nemligen »Proportionell representation» af skriftställaren E.

Svensén i Statsvetenskaplig Tidskrift 1897—99 och »Proportionella valmetoder»,

eu systematisk öfversigt, med statsbidrag utgifven af aktuarien

I, Flodström, till hvilka förtjenstfulla utredningar jag beträffande frågans

förhistoria och de olika metodernas detaljer tillåter mig att hänvisa. I

hufvudstaden ha ock förberedande åtgärder vidtagits för bildande af eu

förening med uppgift att verka för meranämnda valsätt, och vid innevarande

års riksdag har förslag om dess användande vid kommunala val

blifvit framlagdt i en motion af herr H. Hedlund (A. K. n:o 139)^.

Om sålunda intresset för frågan i vårt land onekligen ökats, sa saknas

dock ännu hos oss stödet af praktisk erfarenhet på detta^ område. Eu

sådan vore af vigt att vinna, så mycket iller som man från flera håll

börjat tala om det proportionella valsättet såsom en god garanti — sannolikt

den bästa och mest effektiva, som kan åstadkommas — i händelse en

mycket omfattande utsträckning af den politiska rösträtten komme att

genomföras. En tillämpning af nämnda valsätt låter sig emellertid icke

tänkas med bibehållande af den nuvarande valkretsindelningen för val till

Riksdagens Andra Kammare, enär denna väsentligen är byggd på enmansval,

och den proportionella valmetoden, såsom bekant, krafvel’ valkretsar

af större omfattning, så att minst tre representanter väljas inom kretsen.

För genomförande af meranämnda princip vid Andra-Kammar-valen utgör

alltså en fullständig omläggning af den nuvarande valkretsindelningen,

sannolikt med upphäfvande helt eller delvis af hittillsvarande skilnad mellan

städernas och landsbygdens representation, en nödvändig förutsättning. Men

äfven om en så genomgripande reform af den polititiska valrätten ej torde

stå omedelbart för dörren, så kan dock den dag komma, då en dylik reform

på allvar ifrågasättes, och då borde det vara af betydelse att på nära

håll ha vunnit någon erfarenhet om huru det proportionella valsättet ter

sig i tillämpningen. En sådan erfarenhet åter lärer ej pa bättre och säkrare

sätt kunna förvärfvas, än om detta valsätt finge användas vid val till

Riksdagens utskott och delegationer, der dess införande — såsom ofvan

påvisats — äfven af andra och djupare liggande grunder vore önskvärdt.

Sålunda kunde man inom ett strängt begränsad! område närmare lära

känna metoden, och derifrån skulle sedan, om den visade sig verka till

belåtenhet, kännedom om densamma genom representanterna kunna spridas

till landets olika delar. Det skulle måhända vid tillämpningen komma att

visa sig, att den nya valmetoden i praktiken ej är så krånglig, som den

vid första påseendet förefaller. Ty att denna metod i princip, mer jin

någon annan hittills brukad, bör vara egnad att i det offentliga lifvet låta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o !).

7

olika meningar i mån af deras styrka komma till sin rätt, lärer väl ingen

sakkunnig vilja bestrida.

Hittills ha också försöken att få det proportionella valsättet hos oss

infördt väsentligen strandat derpå, att man ej lyckats påvisa någon metod

att tillämpa detsamma, som förenar tillräcklig enkelhet med effektivitet.

Ltt förslag, som sträfvar att tillfredsställa billiga fordringar i detta hänseende,

tillåter jag mig härmed att framlägga i form af ändrad lydelse af

§ 75 riksdagsordningen, hvilken som bekant innehåller de väsentliga bestämmelserna

om huru vid val inom Riksdagens kamrar skall förfaras.

Liksom herr Rydins förslag 1878 går det här framlagda ut derifrån,

att det nya valsättet skulle tillämpas fakultativt, d. v. s. träda i verkställighet,

endast om ett visst antal (minst Vio) af endera kammarens ledamöter

begär, att detsamma skall af kammaren användas. Ty att införa det proportionella

valsättet såsom obligatoriskt vid alla af kamrarne förrättade

val torde ej vara skäl. I de fall, då mindre än tre personer skola väljas,

eller i frågor, der inga nämnvärda partimotsättningar förefinnas, lärer man

nemligen allt framgent utan olägenhet kunna förblifva vid det gamla valsättet,

och nödig frihet att i dylika fall handla efter omständigheterna bör

derför åt kamrarne bevaras.

För att åstadkomma verksam kontroll och trygghet i ledningen af

valen synes lämpligt föreskrifva, att alla val böra öfvervakas utom af talmannen

af en för hvarje riksdag inom hvardera kammaren utsedd nämnd

af fyra ledamöter. Detta innebär i sjelfva verket endast en närmare utveckling

och fastslående i lag af den regel, som i kamrarnes ordningsstadga

redan nu finnes angifven, nemligen att talmannen, då omröstning till beslut

eller val skall företagas, anmodar fyra ledamöter att taga plats vid talmansbordet

för att öfver valet eller omröstningen föra anteckning.

Hvad den föreslagna valmetoden beträffar, utgör den en möjligast

förenklad tillämpning af systemet med valqvot, d. v. s. den siffra, hvilken

framkommer, då man delar de i valet deltagandes antal med antalet af

dem, som skola väljas, och hvilken vid uppkommande bråk afrundas till

närmast högre hela tal. Äro t. ex. de i valet deltagande 221 och de, som

skola väljas, 10, utgör alltså valqvoten 23.

Sedan valqvoten blifvit bestämd och de vid valet afgifna sedlarna

öppnats och granskats, delas dessa i flockar, hvar och en innehållande alla

sedlar, som upptaga samma namn i samma ordning. Denna valmetod

förutsätter nemligen, att de olika partier eller meningsgrupper, som deltaga

i valet, å namnsedlarna uppföra sina kandidater i den ordning de helst

önska dem valda.

Vid derpå följande uppräkning tagas till en början endast de flockar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

af namnsedlar i betraktande, som innehålla ett större antal sedlar, än valqvoten

ånger, först de talrikare och derefter de fåtaligare. Härvid förklaras

inom hvar och en af dessa flockar personer valde i den ordning,

de å namnsedlarne finnas uppförda, och till det antal, som angifves af det

hela tal, som fås genom att dela namnsedlarnes antal i flocken med valqvoten.

Om sålunda t. ex. ett antal af 221 röstande vid ett val af 10

utskottsledamöter i Andra Kammaren delar sig på trenne hufvudsakliga

flockar samt några enstaka sedlar med strukna namn eller namn i annan

ordning, hvilka vid användande af detta valsätt ej torde bli många, på

följande sätt:

l:a flocken: 2:a flocken: 3:e flocken: spridda:

115 sedlar, 75 sedlar, 25 sedlar, 6 sedlar = 221,

så erhålles genom valqvoten 23 till en början nedanstående antal valda

ledamöter för de olika flockarne:

Hvarje meningsgrupp har alltså i förhållande till sin styrka blifvit

representerad. Men som antalet af de ledamöter, som skulle väljas, var

10, återstår ännu att supplera valet med en ledamot, och detta föreslås

tillgå så, att den af det faststälda antalet ledamöter, som genom nämnda

tillämpning af det proportionella valsättet ej kunnat väljas, uttages enligt

vanlig enkel majoritetsberäkning, d. v. s. genom sammanräkning af alla

återstående namn å samtliga afgifna namnsedlar. Härvid komma således

äfven spridda namnsedlar eller flockar af mindre antal än valqvoten att,

jemte de återstående namnen å de större flockarnes sedlar, tagas med i

räkningen. Vid en dylik subsidiär utfyllnad af proportionsvalet, hvilken i

de flesta fall torde bli af nöden, blir visserligen majoritetens intresse

gynnade då den oftast lärer komma i besittning af den eller de subsidiärt

besatta platserna. Men denna utväg förenklar till vägagåendet i hög grad,

och hufvudsyftet, nemligen att hvarje meningsgrupp får sina representanter

i något så när rättvis proportion valda, har dock äfven med en sådan

utgång af valet blifvit vunnet.

Till ledning för den händelse, att ett redan valdt namn skulle förekomma

på namnsedlarne inom en eller flera följande flockar, bör ock föreskrifvas,

att detta namn i så fall i en senare flock förbigås och att i stället

räknas det å namnsedeln närmast följande. Om sålunda inom de tvenne

nämnda flockarna på 115 och 75 namnsedlar, hvilka med en valqvot af

23 voro berättigade till respektive 5 och 3 platser, två namn af den senare

l:a flocken: 2:a flocken:

5 ledamöter, 3 ledamöter,

3:e flocken:

1 ledamot = 9.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

9

flockens vore gemensamma med den förras, så skulle enligt nyssberörda

regel hvardera flocken dock erhålla sitt rätta antal ledamöter. Vore nemligen

namnen inom

hot flocken (115 sedlar): 2:a flocken (75 sedlar):

Å X

B A

C B

D Y

E, Z,

skulle enligt ofvan angifna grunder af första flocken namnen: A, B, C, D,

E (= 5), och af andra flocken namnen: X, Y, Z (= 3), förklaras valda.

Sådant torde dock vid tillämpning af ifrågavarande valsätt, som gör enstaka

strykningar teinligen maktlösa, väl icke särdeles ofta förekomma.

Fastmer torde detta valsätt leda till större sammanhållning än hittills kring

bestämda partilistor, hvilka dock ej behöfva upptaga hela antalet ledamöter,

som skola väljas, utan endast ungefär så många, som partiet har

utsigt att för sin del få valda. Det bör derför medgifvas, att namnsedlarne

behålla sin giltighet, äfven om de ej upptaga hela antalet af dem, som

skola väljas.

Då vid användande af ifrågavarande valsätt de flesta blifva valda

utan angifvet röstetal, toi’de äfven en bestämmelse böra gifvas om den

ordning, i hvilken de skola å listan öfver de valde uppföras. Och synes

dervid såväl i fråga om ledamöter som om suppleanter riksdagsålder inom

vederbörande utskott eller nämnd och, der denna är lika eller saknas,

lotten lämpligen kunna gifva utslaget. Ty med afseende å ledamöterna

har ordningen ingen praktisk betydelse och med afseende å suppleanterna

endast en ringa sådan, sedan minoriteten väl erhållit fast representation

bland de ordinarie ledamöterna.»

Derjemte har motionären anhållit att, derest den i motionen framhållna

principen skulle vinna utskottets godkännande, men den föreslagna lydelsen

af § 75 riksdagsordningen ej befinnes tillfredsställande, utskottet måtte

föreslå annan och bättre utväg att få ifrågavarande grundsats inom vårt

statslif tillämpad.

Konstitutionsutskottet vid innevarande års riksdag har icke funnit

anledning att frångå den uppfattning i föreliggande fråga, som utskottet

vid flere föregående riksmöten uttalat och som Riksdagen jemväl alltid

genom sitt beslut visat sig godkänna.

Utskottet vill till en början framhålla, att den proportionella valmetoden,

såvidt angår val till och möjligen inom sådana nämnder, hvilka

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 3 Samt. 9 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

af Riksdagen tillsättas med rätt att besluta eller förrätta val i Riksdagens

ställe, äfvensom beträffande val till andra Riksdagens delegationer än

utskott, enligt utskottets förmenande näppeligen kan anses ega principielt

berättigande. Ty enligt sakens natur torde vid dylika val de inom Riksdagens

kamrar rådande majoriteterna böra ega det afgörande inflytandet.

Dessutom skulle utan tvifvel vid nu omhandlade val den ifrågavarande

valmetoden i tillämpningen i flere fall visa sig, om ej oanvändbar, så dock

förenad med särskildt stora svårigheter.

I fråga derefter om val af ledamöter till Riksdagens utskott finner

utskottet väl, i likhet med motionären, rättvisa och billighet tala för, att

de olika meningsgrupperna inom kamrarne öfver hufvud blifva i förhållande

till sin numerära styrka inom utskotten företrädda. Utskottet

förbiser icke heller, att genom olika politiska åskådningars representerande

i utskotten den åt utskotten uppdragna förberedande handläggning och

utredning af riksdagsärendena kan vinna i allsidighet och fullständighet.

Men utskottet anser fortfarande de skäl, som utskottet tillförene anfört

emot det proportionella valsystemets användande vid här ifrågavarande

val, vara af afgörande betydelse. Den förut påpekade svårigheten att på

ett praktiskt tillfredsställande sätt lösa den proportionella valmetodens

problem synes icke heller af motionären i hans förslag hafva öfvervunnits,

ehuruväl detta förslag i jemförelse med förut framlagda enligt utskottets

uppfattning torde vara enklare och lättare att använda. Dertill kommer

den med det proportionella valsättets användande alltid förenade olägenhet

af en afsevärd tidsutdrägt, hvilken olägenhet särskildt med hänsyn till

det allt mer omfattande arbete, som Riksdagen numera har sig förelagdt,

måste blifva känbar. I alla händelser kan utskottet icke finna, att något

behof af ifrågavarande valmetod vid nu omhandlade val för närvarande

hos oss föreligger. Den omständigheten, att ledamöterna i Riksdagens

ständiga och särskilda utskott utses till lika stort antal från båda kamrarne,

synes nemligen utskottet, då man tager i betraktande de nuvarande

grunderna för de bada kamrarnes sammansättning, utgöra en borgen för,

att olika partimeningar åtminstone i regel skola komma att inom dessa

Riksdagens vigtigaste utskott blifva företrädda. Dessutom kan enligt utskottets

förmenande icke med fog påstås, att under de senare åren något

majoritetsförtryck vid utskottsval inom Riksdagen gjort sig gällande, utan

torde benägenhet från majoritetspartiers sida i allmänhet visats att tillmötesgå

andra partiers billiga anspråk på att i sin mån blifva representerade

i vederbörande utskott. Utskottet kan icke heller underlåta att

uttala farhåga för att, derest, en proportionel valmetod vid utskottsval

blefve tillämpad, partimotsättningarna inom Riksdagen och utskotten lätt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets inlåtande N:o 9.

11

skulle komma att blifva skarpare än hittills varit fallet, hvarigenom utskottens

arbete skulle försvåras samt ändamålet med metodens användande

i väsentlig mån blefve förfeladt.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Carlsons förevarande motion ej måtte föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1902.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HUGO BLOMBERG.

Reservationer:

af herr Moberg;

af herrar friherre BarneJcoiv, Boethius, Waldenström och Carlson,

Indika anfört:

»På de grunder, som i motionen närmare utvecklats, hafva vi inom

utskottet yrkat på antagande af nedanstående, af en komité inom utskottet

utarbetade förslag till ändringar i riksdagsordningen i syfte, att det proportionella

valsättet må kunna användas vid vissa af Riksdagens kamrar

förrättade val.

Förslaget innebär en modifikation af motionärens så till vida, som

den fortfarande såsom fakultativ förutsatta användningen af det proportionella

valsättet inskränkts till att endast omfatta utskottsval och val af

sådana särskilda deputerade, som i 50 § riksdagsordningen afses (enligt

motionen: vid alla af kammare förrättade val), samt gjorts beroende af

att en femtedel (enligt motionen: en tiondedel) af kammarens ledamöter

sådant begär. Derjemte har föreskriften om den i mom. 2 af motionärens

förslag omtalade nämnden för valens öfvervakande uteslutits såsom öfverflödig

med hänsyn till de bestämmelser, som kamrarnes arbetsordningar

i detta afseende redan innehålla. Slutligen har ock i sammanhang härmed

det i 37 § mom. 1 riksdagsordningen förekommande, fullständigt föråldrade

stadgandet om att utskottsval eventuelt kan ske genom elektorer

ansetts böra utgå.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

Vi hemställa alltså,

att Riksdagen måtte såsom hvilande för vidare behandling

i grundlagsenlig ordning antaga förslag till

ändrad lydelse af:

Riksdagsordningen.

Nuvarande lydelse:

§37.

1. A hvarje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett Konstitutionsutskott, ett

Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

ett Bankoutskott samt ett Lagutskott.

Dessa Riksdagens ständiga utskott

skola bestå: Konstitutionsutskottet af

tjugo, Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och Lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera

Kammaren till halfva antalet inom

sig väljer antingen omedelbart eller,

om Kammaren så beslutar, genom

elektorer; ankommande på Kamrarnas

sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara af nöden, tillsätta

särskildt utskott för upptagande af

fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, derest utskott

anmäler behof af förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

Föreslagen lydelse:

§ 37.

1. A hvarje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett Konstitutionsutskott, ett

Statsutskott, ett Bevillningsutskott,

ett Bankoutskott samt ett Lagutskott.

Dessa Riksdagens ständiga utskott

skola bestå: Konstitutionsutskottet af

tjugo, Statsutskottet af tjugofyra, Bevillningsutskottet

af tjugo, Bankoutskottet

af sexton och Lagutskottet

af sexton ledamöter, hvilka hvardera

Kammaren till halfva antalet inom

sig väljer; ankommande på Kamrarnas

sammanstämmande beslut att,

när sådant finnes vara af nöden, tillsätta

särskildt utskott för upptagande

af fråga, som tillhör ständigt utskotts

behandling, så ock att, derest utskott

anmäler behof af förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

(2, 3 och 4 oförändrade.)

§ 75. § 75.

Vid alla val iakttages, att namn- 1. Vid val iakttages, att namusedlarne,

så framt de skola blifva sedlarne, så framt de skola blifva

gällande, böra vara enkla, slutna, gällande, böra vara enkla, slutna,

hoprullade, omärkta och fria såväl hoprullade, omärkta och fria såväl

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

13

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

från all tvetydighet i anseende till från tvetydighet i anseende till perpersonernas

namn, som från origtig- sönernas namn som från oriktighet,

het i anseende till deras antal. Mellan i anseende till deras antal. Mellan

personer, som vid val undfått lika personer, som vid val undfått lika

antal röster, skiljes genom lottning, antal röster, skiljes genom lottning,

när så erfordras. när så erfordras.

2. Vid val, som enligt 37 och

50 §§ af kammare förrättas, skall,

derest minst en femtedel af kammarens

ledamöter senast vid det sammanträde,

då tid för valet utsättes, derom

gör framställning, förfaras på följande

sätt. De vid valet afgifna

namnsedlarnes antal delas med antalet

af dem, som skola väljas, och

den sålunda erhållna valqvoten, vid

uppkommande bråk bestämd till närmast

högre hela tal, lägges till grund

för bestämmandet af hvilka skola

anses valda. Sedan namnsedlarne

öppnats och till sin giltighet granskats,

fördelas de i flockar, så att till

hvarje flock läggas de sedlar, å hvilka

samma namn förekomma i samma

ordning. Vid uppräknandet tagas

till en början endast de flockar i beräkning,

som innehålla minst lika

stort antal namnsedlar, som valqvoten

angifver, de talrikare flockarne först,

de fåtaligare derefter. Inom hvar

och en af dessa flockar förklaras

personer valde i den ordning, de å

namnsedlarna finnas upptagne, och

till det antal, som angifves genom

det hela tal, hvilket framkommer, då

namnsedlarnas antal inom flocken

delas med valqvoten. Namn å den,

som redan i en föregående flock förklarats

vald, förbigås, om det ånyo

förekommer i en följande, och i stället

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

räknas det å namnsedeln närmast

derefter uppförda namnet. Har det

antal, som skall väljas, icke på sådant

sätt uppnåtts, fylles antalet af den

eller dem, som vid sammanräkning

af återstående namn å samtliga afgifna

namnsedlar befinnas hafva erhållit

de flesta rösterna; i händelse

af lika röstetal skilje lotten. Vid

användande af detta valsätt eger en

namnsedel giltighet, äfven om den

innehåller färre namn än antalet af

dem, som skola väljas.

3. Mellan de valde bestämmes

ordningen, derest de förut tillhört

ifrågavarande utskott eller nämnd,

efter det antal riksdagar de inom

samma varit ledamöter eller suppleanter,

men eljest, eller i händelse

detta antal är lika, medelst lottning.

af herrar Dalm och Andersson, som yttrat:

»Då vi anse, att herr Carlsons förslag angående införande af proportionella

val vid tillsättande af Riksdagens utskott hör kunna tjena till

beredande af praktiska försök på den proportionella valmetodens område,

hafva vi instämt i motionens syfte»;

af herr Johnsson, som anfört:

»För en omfattande och allsidig utredning af de frågor, som hänskjutas

till förberedande behandling af Riksdagens delegationer och utskott, är

det utan tvifvel af vigt, att de olika meningsfraktionerna inom hvardera

kammaren blifva inom dessa delegationer och utskott representerade. Om

majoriteten inom hvardera Kammaren insätter i utskotten uteslutande sina

egna medlemmar, kan man befara, att utskottsledamöterna gruppera sig

Kammare mot Kammare, hvilket är egnadt snarare att åstadkomma olika

beslut inom Kamrarne än att leda till eu sammanjemkning af åsigter,

hvilken måste utgöra ett af ändamålen med ärendenas förberedande behandling.

Likasom det måste vara till det allmännas gagn, att äfven

minoriteten genom sina förtroendemän deltaga uti denna förberedande

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 9.

15

behandling och med sin erfarenhet och sakkunskap, som de lära få antagas

ega i icke mindre män än majoriteten, bidi’aga till frågornas lösning,

så torde det icke heller kunna bestridas, att eu minoritet eger ett på rättvisa

grundadt skäl att i förhållande till sitt antal blifva i utskotten representerad.

För vinnandet af detta, som det synes mig, vigtiga mål är det af

vigt, att den proportionella valmetoden vid tillsättning af utskotten, icke

såsom motionären föreslagit göres beroende af särskild framställning inom

en af Riksdagens Kamrar, vid hvilket förhållande olika valmetoder skulle

inom Kainrarne kunna användas och syftet med det proportionella valsättet

förryckas, utan att den proportionella valmetoden göres obligatorisk

för dessa val. Jag har derför ansett, att utskottet bort utarbeta och för

Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af riksdagsordningen i det

af motionären angifna syftet, att det proportionella valsättet blefve tilllämpadt

vid val af ledamöter i de utskott, som enligt § 17 riksdagsordningen

böra tillsättas»; samt

af herr Pettersson, hvilken instämt i motionens syfte.

Herrar Trygger och Berg, Gustaf Axel, hafva begärt få här antecknad

t, att de icke deltagit i detta ärendes afgörande inom utskottet.

Herr Liljeholm har anhållit om anteckning å utlåtandet derom, att

han ej deltagit i behandlingen af detta ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.