Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kong<1. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående patent den 16 maj 1884.

1902-03-13 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1902:29, Utlåtande, i anledning af Kong<1. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående patent den 16 maj 1884.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

I

>'':« 29.

Ank. till Riksd. kansli den 13 mars 1902, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kong<1. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen

angående patent den 16 maj 1884.

Genom proposition n:o 39 af den 21 nästlidne februari, hvilken af

båda kamrarna blifvit till lagutskottet hänvisad, har Ivongl. Maj:t, under

åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta domstolen förda

protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag
om

ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående patent

den 16 maj 1884.

Härigenom förordnas, att nedannämnda paragrafer i förordningen

angående patent den 16 maj 1884 skola erhålla följande ändrade lydelse:

Finner patentmyndigheten, att sökanden ej fullgjort hvad enligt 4 §

1 mom. honom ålegat, skall skriftlig underrättelse härom hållas sökanden

till banda eller, om fullständig adress uppgifvits, med posten till honom öfversändas.

Fullgör ej sökanden inom viss af patentmyndigheten bestämd tid

hvad som brister, ege patentmyndigheten förklara ansökningen förfallen.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 7 Sami. 24 Höft. (N:o 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

6 §•

År uppfinningens föremål icke af sådan beskaffenhet, att patent derå

må meddelas, eller är uppfinningen uppenbarligen icke ny, eller har

sökande, hvilken uppgifvit annan såsom uppfinnare, ej visat, att han är

dennes rättsinnehafvare, eller har sökande underlåtit att erlägga afgift,

hvarom i 4 § 3 mom. sägs, ege patentmyndigheten att genast afstå ansökningen.

7 §•

Äro ansökningshandlingarna fullständiga och har anledning ej förekommit

att, efter ty i 6 § sägs, genast afstå ansökningen, läte patentmyndigheten

i allmänna tidningarna införa kungörelse om ansökningen med

uppgift å dess hufvudsakliga innehåll; hålle ock ansökningshandlingarna

hos patentmyndigheten tillgängliga för en hvar, som önskar deraf taga

kännedom.

Under två månader efter kungörandet stånde en hvar öppet att till

patentmyndigheten ingifva eller i betaldt bref insända skriftlig invändning

mot patentansökningen.

Efter utgången af denna tid företage patentmyndigheten ärendet till

afgörande.

Möter ej hinder mot bifall till ansökningen, varde, under förbehåll

af den i 18 § omförmälda klanderrätt, patent meddeladt samt patentbref

utfärdadt. Genom patentmyndighetens försorg skall härom göras anteckning

i ett för sådant ändamål upprättadt register och kungörelse i allmänna

tidningarna införas samt beskrifningen jemte erforderliga bilagor i hufvudsakliga

delar på lämpligt sätt genom tryck offentliggöras.

8 §•

Har patentansökning förklarats förfallen eller blifvit afslagen, skall

underrättelse om beslutet med skälen derför skriftligen delgifvas sökanden

så som i 5 § stadgas för der afsedda fall.

År sökanden missnöjd med beslutet, ege han att vid talans förlust

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag deröfver hos

Konungen anföra besvär.

15 §.

Vårder, sedan tre år förflutit från det att patent beviljades, den

patenterade uppfinningen ej inom riket utöfvad i ett mot förhållandena

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande JSf.-o 29.

3

derstädes väsentligen svarande omfång, ege den, som vill erhålla tillstånd

att utan hinder af patentet utöfva uppfinningen, derom emot patenthafvaren

fora talan vid domstol. Finnes sådan talan grundad, föreskrifve domstolen,

efter ty skäligt pröfvas, under hvilka inskränkningar och vilkor samt mot

hvilken ersättning uppfinningen må af käranden utöfvas.

Rätt domstol i fall, hvarom

hokus rådstufvurätt.

19 §.

i 15, 17 eller 18 § förmäles, vare Stock
20

§.

När vid Stockholms rådstufvurätt till handläggning förekommer mål,

som i 15 § afses, skola, utom domfört antal af rättens ledamöter, tre i

industriela förhållanden kunnige män hafva säte och stämma i rätten.

Patentmyndigheten skall före utgången af hvarje år utse desse särskilda

ledamöter att utöfva befattningen under det följande året. För att i deras

ställe, vid inträffadt förfall, tjenstgöra, skola tillika tre suppleanter utses;

uppstår hinder jemväl för dem, ege patentmyndigheten, på framställning af

rätten, för hvarje särskilt fall utse andra.

De särskilda ledamöterne njute ersättning af statsmedel till belopp,

som Konungen bestämmer.

21 §.

Dom i mål, hvarom i 15 eller 18 ^ förmäles, skall genom domstolens

försorg insändas till patentmyndigheten.

22 §.

Den, som utom i de fall, hvilka omförmälas i 15, 16 och 17 §§,

utan patenthafvares lof inom riket till afsalu tillverkar föremål eller vid

tillverkning till afsalu använder tillverkningssätt, derå honom veterligen

patent här åtnjutes, eller till salu här i riket håller, för försäljning till

riket inför, i utöfning af yrke använder eller till annans begagnande eller

nytta emot godtgörelse upplåter bär patentera^ eller efter här patentera^

tillverkningssätt frambragt föremål, som honom veterligen utan patenthafvarens

tillstånd åstadkommits, straffes med böter från och med tjugu

till och med tvåtusen kronor; ersätte ock all skada. Ej må dock annan

än patenthafvaren härom föra talan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

Oloflig®]! tillverkade eller olofligen i riket införda föremål skola, der

målseganden det äskar, till honom ntlemnas mot ersättning för värdet eller

mot afdrag derför å honom tillkommande skadestånd. Med redskap, som

äro för den olofligt tillverkningen nteslntande användbara, skall, om målseganden

det yrkar, så förfaras, att missbruk dermed ej må ske.

Hvar som under tid, då han är stäld under tilltal för öfverträdelse af

denna §, fortsätter samma förseelse, skall, när han dertill varder lagligen

förvunnen, dömas till särskild! ansvar för hvarje gång stämning derför

utfärdats och delgifvits.

Böter, som adömas enligt denna §, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, förvandlas de enligt allmän strafflag.

23 §.

Är någon tilltalad för intrång i patenträtt, och finnes vid målets handläggning,

att patentet bör anses ogilt eller förfallet, vare den tilltalade från

ansvar fri.

25 §.

Med afseende å uppfinning, skyddad i stat, som för här i riket patenterad

uppfinning gör motsvarande medgifvande, eger Konungen förordna,

att, om någon här i riket sökt patent å en uppfinning före utgången af

viss tid, som kan i förordnandet bestämmas antingen till högst tolf månader

fi ån det han i den främmande staten sökte skydd för samma uppfinning

. ellei till högst tre månader från det vederbörande myndighet der

kungjoide, att sådant skydd meddelats, då må den här i riket gjorda

ansökningen i förhållande till andra ansökningar äfvensom med hänsyn till

sadant hinder emot patents meddelande, som i 3 § omförmäles, betraktas

så, som \oie den gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten.

Denna lag skall träda

o -—------. - kraft den 1 september 1902, men eger, med

nedan angifna undantag, ej tillämpning i fråga om patent, som derförinnan

blifvit här i riket sökt.

Ilai innehafvare af patent, som före nämnda dag här i riket sökts,

hos patentmyndigheten gjort skriftlig anmälan, att han underkastar sig

de förändrade bestämmelserna i denna lag, skola dessa från tiden för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N.-o 29.

5

anmälningen tillämpas jemväl å sådant äldre patent; dock att fortfarande

må enligt hittills gällande föreskrifter pröfvas, huruvida patentet, innan

anmälningen skedde, blifvit förverkadt. Hvad enligt den nya lydelsen af

21 § är föreskrifvet om insändande af dom i prål om patents ogillande skall

gälla ändå att patentet sökts före denna lags trädande i kraft.

Ifrågavarande proposition är föranledd af Riksdagens skrifvelse till

Konungen den 13 maj 1896, hvilken i sin ordning grundade sig å vid

nämnda års riksdag af enskilda motionärer afgifna framställningar.

I berörda skrifvelse anhöll Riksdagen, att Kongl. Maj:t täcktes taga

i öfvervägande, huruvida, der patenthafvare efter utgången af den tid,

inom hvilken det enligt 15 § i förordningen angående patent den 16

maj 1884 ålåge honom att bringa sin uppfinning till utöfning inom riket,

icke ville eller kunde föranstalta om sådan utöfning, det meddelade patentet

likväl äfven derefter kunde under derför stadgad tid fortfarande anses

gällande, under vilkor att patenthafvaren förklarades skyldig att mot skälig

ersättning upplåta sin uppfinning till utöfning af den, som önskade att

inom landet sådan öfvertaga, samt, derest en dylik lättnad i det s. k.

utöfningstvånget ansåges utan skada för den inhemska industrien kunna

medgifvas, förelägga Riksdagen förslag till i sådant syfte erforderliga förändringar

i berörda förordning.

I sammanhang med de ändringar i patentförordningen, hvilka förutsättas

för införande af sålunda ifrågasatt licenstvång, har i nu föreliggande

proposition jemväl föreslagits någon jemkning i bestämmelserna om förfarandet

vid behandling af patentansökningar.

Mot förevarande lagförslag har utskottet icke funnit något att erinra;

och hemställer utskottet alltså,

att Riksdagen måtte bifalla det i propositionen

innefattade lagförslag.

Stockholm den 13 mars 1902.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 7 Sami. 24 Käft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:27 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående patent den a1 i texten