Sök i Ratio Lex

T lagutskottet!! Utlåtande N:o 37

1902-04-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1902:37, T lagutskottet!! Utlåtande N:o 37

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

T lagutskottet!! Utlåtande N:o 37.

1

N:o 37.

Ank. till Eiksd. kansli den 8 april 1902, kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af vädd motion om tillägg till skiftesstadgan

den 9 november 1866.

Andra Kammaren har till behandling af lagutskottet hänvisat en

af herr O. H. Ström inom nämnda kammare väckt motion, n:o 93, af

följande lydelse:

»Då måttstocken för hvarje delegares i skifteslag enskilda rätt

borde utgöras af delningsbeskrifningen samt endast hvad som i denna

påförts hvarje delegare och ingenting annat borde tillkomma honom enskild!

samt* återstående byaområden borde anses fortfarande vara oskiftade,

oafsedt huru de i öfrig! vid skiftet beaktats, hvilken grundsats vid lagskipningen

i allmänhet gjort sig gällande, men då en annan uppfattning

understundom fått majoritet för sig i högsta domstolen samt nu senast

22 oktober sistlidet år med tre röster mot två der gjort sig gällande,

enligt hvad bilagda afskrift^- utvisa, får jag hemställa, att Riksdagen

måtte besluta ett sådant tillägg i skiftesstadgan, hvaraf tydligt framgår,

att endast hvad som i delningsbeskrifningen påförts hvarje skiftesdelegare

tillkommer honom enskildt, samt att alla återstående byaområden, oafsedt

huru de i öfrigt vid skiftet beaktats, äro skifteslagets gemensamma tillhörighet,

till dess de blifva skiftade.

Då jag ej tilltror mig att formulera tillägget eller föreslå, hvar

det bör införas i skiftesstadgan, öfverlemnar jag detta åt lagutskottet,

till hvilket jag anhåller, att motionen måtte remitteras.»

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 7 Sami. 31 Häft. (N:is 37—39.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

De i motionen åberopade bilagorna äro af följande lydelse:

»Bilaga A. Afskrift af transsumt.

Protokoll öfver justitieärender), hållet i Kongl. Maj ds

högsta domstol tisdagen den 22 oktober 1901.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden Herslow,

Lilienberg,

Huss,

Cassel,

Gr ef ber g.

Revisionssekreteraren Leijonmarck föredrog

l:o.

Revisionssaken emellan Erik Anton Hedlund i Töre med flere,

sökande, samt Töre Aktiebolag, uteblifven svarande; Uti hvilken sak

nedre revisionen afgifvit underdånigt betänkande. (Bil. 1.)

Högsta domstolens fleste ledamöter biföllo det underdåniga betänkandet;

justitierådet Huss, med hvilken justitierådet Herslow förenade sig,

yttrade:

» Jag finner ej skäl göra ändring i domstolarnes beslut, såvidt

derigenom sökandenas invändning, att bolaget måtte förklaras hafva förlorat

sin talan mot ifrågavarande rågångsutstakning, ogillats, samt anser,

lika med domstolarne, ofvanomförmälda den 29 juli 1895 träffade

förening icke utgöra hinder för bolaget att klandra nämnda förrättning.

Beträffande sjelfva saken, så, enär det område i Törefjärden, hvari

ifrågavarande så kallade upplandningsängar uppkommit, hvarken vid det

åren 1829—1833 Töre och Törböle skifteslag öfvergångna laga skifte eller

sedermera veterligen blifvit mellan delegarne i skifteslaget lagligen fördeladt

och således är att fortfarande anse såsom en skifteslagets gemensamma

tillhörighet, pröfvar jag lagligt att, med ändring af domstolarnes

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

beslut i hufvudsaken, ogilla bolagets derutinnan förda talan, och varda

kostnaderna å saken vid domstolarne parterna emellan qvittade.»

In fidem:

Gustaf Wolf ert. Ernst Jförslöa-.

Bil. f Till högsta domstolens protokoll den 22 oktober 1901 2 Et.

Underdånigt betänkande uti den till Kong!. Maj:ts öfverseende från

dess och rikets Svea hofrätt genom ordentligt sökande komna sak

emellan Erik Anton Hedlund, Isak Aron Sundström, Anders Lindbäck,

gästgifvaren Hils Gustaf Stenman, Israel Olsson samt kassören Knut L.

Stenmark och hans hustru Helena Wilhelmina Stenmark, alla i Töre,

äfvensom Johan Yilhelm Hellberg i Törböle, sökande, samt Töre aktiebolag,

uteblifven svarande, angående hvilken sak åt handlingarne inhemtas.

Nedre revisionen hemställer i underdånighet, att Kongl. Magt måtte

pröfva rättvist fastställa hofrättens dom.

Stockholm den 2 oktober 1901.

Cad Leijonmarck. Carl Moberg. Berndt Hasselrot.

Gustaf Wolffert.

I transsummerade delar rätteligen afskrifvet från orginalprotokollet

betygar Stockholm och kongl. justitierevisionsexpeditionen den 22 januari

1902.

Ex ofhcio

Lars Hasselgren.

(Stämpel).

Vidimeras:

A. Gellin. A. Lindblad.

Bilaga B.

Kongl. Maj:ts dom uti den till Kongl. Maj:ts öfverseende från

Hess och rikets Svea hofrätt genom ordentligt sökande komna sak emellan

Erik Anton Hedlund, Isak Aron Sundström, Anders Lindbäck, gästgifvaren

Nils Gustaf Stenman, Israel Olsson samt kassören Knut L. Stenmark

och hans hustru Helena Wilhelmina Stenmark, alla i Töre, äfven

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

som Johan Wilhelm Hedberg i Törböle, sökande, samt Töre aktiebolag,

uteblifven svarande; angående hvilken sak af handlingarne inhemtas:

att vice kommissionslandtmätaren H. B. Lysell år 1895 efter vederbörligt

förordnande och med biträde af gode män inom Töre och Törböle

skifteslag, som under åren 1829—1833 undergått laga skifte, verkstält

utstakning och rörläggning af rålinien emellan å ena sidan skifteslagets

förut skiftade egor samt å andra sidan inom skifteslaget efter laga skiftet

genom uppgrundning utanför Törefjärdens gamla strand uppkomna så

kallade upplandningsängar, hvilken förrättning den 17 december 1895

förklarats afslutad med tillkännagifvande tillika, att den dermed missnöjde

egde att inom två månader derefter klander derå genom stämning vid

Heder Kalix tingslags häradsrätt anställa;

att bolaget såsom egare dels af hemmanen Töre n:is 9 och 10

litt. O. P. tillsammans om ett tredjedels mantal samt af hemmanet n:o 12

litt. Rb. om ett åttondedels mantal, dels ock af eu från hemmanet n:o 12

litt. Ra. i Töre om ett åttondedel mantal för alltid afsöndrad lägenhet

till häradsrätten instämt sökandena jemte åtskilliga andra personer och

bland dem äfven egarne till sistnämnda hemman, samtliga i egenskap af

delegare i skifteslaget, med påstående, att, enär de till bolagets förenämnda

hemman och lägenhet hörande egor sträckte sig ned till Törefjärden samt

bolaget på grund af strandeganderätt vore egare af de uppgrundningar,

som uppstått invid eller utanför bolagets strandegor, häradsrätten måtte

utan afseende å rågångsförrättoingen, jemlikt grunderna för 12 kapitlet

4 § jordabalken, förklara bolaget vara efter sin rågång och bolstad egare

af berörda uppgrundningar;

att häradsrätten, hvarest å ömse sidor fordrats ersättning för rättegångskostnaden,

genom utslag den 5 februari 1898 utlåtit sig, att, enär

hvad beträffade i saken gjord invändning, att bolaget måtte förklaras hafva

förlorat sin talan mot ifrågavarande rågångsutstakning på den grund, att

bolaget icke instämt samtlige Töre och Törböle byamän inom den af förrättningsmannen

i meddelad besvärshänvisning föreskrifna tid af två månader

efter förrättningens afslutande, rågången i fråga först genom den

klandrade förrättningen uppgåtts och således icke kunde hafva blifvit

förut faststäld eller eljest behörigen bestämd samt förrättningsmannen

alltså saknat fog att på sätt 47 § i skiftesstadgan föreskrefve, förelägga

den med förrättningen missnöjde att densamma klandra inom den i nyssnämnda

lagrum stadgade tid, ogillades berörda invändning och blefve

bolagets talan i hufvudsak till pröfning upptagen, samt att emedan, hvad

således sjelfva saken vidkomme, obestridt vore, att bolaget vore egare af

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande No 37.

hemmanen ett tredjedels mantal n:is 9 och 10 samt hemmansdeleu ett

åttondedel mantal n:o 12 i Töre äfvensom af en från en annan del af

sistnämnda hemman afsöndrad jordlägenhet samt att alla dessa fastigheter

invid stranden af Törefjärden både egor, invid eller utanför hvilka uppgrundningar

efter det Töre och Törböle byar öfvergångna laga skifte

uppstått, ty och som genom laga skiftet den förra egoblandningen inom

skifteslaget upphört och hvarje hemman sina bestämda egolotter tilldelats

samt, jemlikt grunderna för 12 kapitlet 4 § jordabalken, egare af stranden

vore, efter rågång och bolstad sin, egare af land, som utanför stranden af

sjö uppkommit, alltså och då delegarne i Töre och Törböle byars skifteslag

derigenom icke betoges den rätt till vattnet i Törefjärden, som dem

efter lag tillkomme, samt en under ifrågavarande rågångsutstakning den

29 juli 1895 träffad förening, såsom icke tillkommen i den ordning 48 §

af skiftesstadgan föreskrefve, ej utgjort hinder för bolaget att rågångsutstakningen

klandra, förklarades med bifall till^bolagets talan bolaget vara

egare af de utanför dess omförmälda stränder uppkomna uppgrundningar;

och blefve rättegångskostnaden parterna emellan qvittad;

samt att hofrätten, der sökandena efter vad yrkat ändring uti dom

den 26 januari 1900, yttrat, att hofrätten icke funne skäl att göra ändring

i häradsrättens utslag; och skulle sökandena, en för alla och alla

för en, ersätta bolaget hvad detsamma visade sig hafva utgifvit för stämpel

å hofrättens dom;

Deruti sökandena i underdånighet yrkat ändring under anspråk

tillika på ersättning för kostnaderna i saken hos Kongl. Maj:t; Med Kongl.

Makts högsta domstol besluten; Gifven Stockholms slott den 12 november

1901.

Kongl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas handlingarna i denna

sak och pröfvar rättvist fastställa hofrättens dom. Det vederbörande

hafva att ställa sig till underdånig efterrättelse.

Under Kongl. Majts sekret.

(Sigill.)

Carl Leijonmarck.

Dom emellan Erik Anton Hedlund i Töre med flere, sökande,

samt Töre aktiebolag, uteblifven svarande.

Vidimeras:

A. Oellin.

A Lindblad.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 87.

Vid laga skifte kan mark afsättas för delegarnes gemensamma

behof. I den mån skifte af dylik mark derefter kan förekomma, åtnjuta

skiftesdelegarne enligt gällande bestämmelser andel i den samma efter

den delningsgrund, som vid skiftet kommer till tillämpning, och till dess

skifte af berörda egor sker, äro de att anse såsom skifteslagets gemensamma

tillhörighet. Såtillvida synas förhållandena icke påkalla någon

lagstiftningsåtgärd i nu föreliggande motions syfte, hvilket blifvit i den

samma helt allmänt uttryckt. Då till stöd för behofvet af den ifrågasatta

lagstiftningsåtgärden åberopats ofvan intagna redogörelse för en under

den senaste tiden afgjord rättstvist, blir det emellertid tydligt, att andra

fall än de ofvan nämnda i motionen egentligen afses. Det kan nemligen

inträffa, att, efter det skifte skett å ett skifteslag i dess helhet eller till

viss del, mark uppkommer genom uppslamning eller uppgrundning invid

eller utanför skifteslagets vid stranden af ett vattendrag belägna egor.

Genom ett tillägg till gällande skiftesstadga borde, så vidt utskottet rätt

uppfattat motionärens mening, bestämmas, att sådan ny ega alltid är

skifteslagets gemensamma tillhörighet, intill dess skifte af densamma skett.

Att märka är emellertid, att såsom äfven framgår af det anförda

prejudikatet, bestämmelser för ifrågavarande fall finnas i 12 kapitlet

4 § jordabalken, hvilket lagrum är af följande lydelse:

»År å, sjö eller sund, sidolångs byar emellan; egen då hälft

hvardera. Ligger holme midt uti insjö eller ström; vare lag samma.

Ligger den ettdera landet närmare; hafve den holme, som vatten eger,

efter rågång och bya skilnad. Flottholma hafve han, som den vid land

sitt fäster. Kan insjö, eller eu del deraf, till äng växa; ege hvar äng

eller land, efter ty, som han i sjön rådande varit. Ligger by vid ändan,

eller å sido vid störa sjöar; ege då i sjö eller holma efter rågång ock

bolstad sin. Häfver någon urminnes häfd på utholmar, fisken eller

fiskeskär; då eger han den rätt oqvald besitta. Om Kongsådra i sjöar

och strömmar urskils i Byggningabalken.»

Af anförda stadgande, jemfördt med skiftesstadgans bestämmelser,

torde framgå, att, om den strand, utanför hvilken uppslamning eller

uppgrundning bildats, är såsom oskiftad skifteslagets gemensamma

tillhörighet, skiftesdelegarne äfven få sameganderätt till de sålunda

nytillkomna områdena, under det att sådan mark, uppkommen utanför

strand och i vatten, som undergått delning, såsom en pertinens inbegripes

under den enskilda strandeganderätten. En lagstiftningsåtgärd i syfte,

att nu ifrågavarande områden alltid skola anses såsom en skifteslagets

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 37.

7

gemensamma tillhörighet, kan sålunda icke åstadkommas allenast genom

ett tillägg till skiftesstadgan, utan för ändamålets uppnående måste äfven

12 kapitlet 4 § jordabalken ändras.

Stadgandet i sistnämnda lagrum gifver emellertid uttryck för

den allmänna rättsprincipen, att eganderätt till en sak, som kommer i

ett mekaniskt samband med eu annan, under vissa vilkor tillfaller den

person, hvilken den senare saken tillhör. Denna princip om accession

såsom ett laga fång och det resultat, hvartill man med densamma

kommer i nu förevarande fall, synas utskottet äfven vara rigtiga. Sedan

en uppdelning af eu samfällighet skett mellan delegarne, får i allmänhet

en hvar af dem finna sig i, att den enes andel på grund af omständigheter,

som ej vid delningen kunde förutses, i framtiden visar sig vara

bättre och mera vinstgifvande än den andres. Eu rubbning af berörda

princip, på sätt motionären ifrågasatt, torde äfven medföra mindre tillfredsställande

konseqvenser. Om en hemmansegare skulle vara skyldig

att såsom en skifteslagets gemensamma tillhörighet afträda mark, som

genom uppgrundning uppkommit invid eller utanför den strand, hvarest

han fått sig egor tilldelade vid skifte, borde han äfven vara berättigad

att, för den händelse genom vattendragets inverkan hans nämnda egor

förminskades, för sådan förlust erhålla ersättning af skifteslaget. En

lagstiftningsåtgärd i motionens syfte skulle åt ett skifte gifva en helt

annan betydelse i afseende på säkerhet och framtida bestånd, än hvad

skiftesstadgans nuvarande bestämmelser afse att åstadkomma. Det torde

för öfrigt, om de egor, utanför hvilka uppgrundningar uppstått, ingått i

flere olika skiften, vara svårt att bestämma, hvilket skifteslag den nytillkomna

marken skulle såsom en gemensam ega tillhöra.

Af det ofvan anförda föranlåtes utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 april 1902.

På lagutskottets vägnar:

DÅRE B. HASSELKOT.

Herr Sjöberg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.