Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående införande af den proportionella valmetoden vid val af stadsfullmäktige.

1902-04-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1902:38, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående införande af den proportionella valmetoden vid val af stadsfullmäktige.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 38.

N:o 38.

Ank. till Eiksd. kansli den 8 april 1902, kl. 3 e. na.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående införande af den proportionella valmetoden

vid val af stadsfullmäktige.

Uti eu inom Andra Kammaren väckt till behandling af lagutskottet

hänvisad motion, n:o 139, har herr H. Hedlund föreslagit, att Riksdagen

ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t måtte låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i kongl.

förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862, att den

proportionella valmetoden tillämpas vid val af stadsfullmäktige.

Till stöd för denna framställning har af motionären anförts följande :

»Den graderade röstskalan upprättar, som bekant, i de svenska

kommunerna ett förmögenhetsvälde utan like i något annat land. Att

efter hand begränsa denna och derigenom något jemnare bland skattdragare

fördela inflytandet på de kommunala angelägenheterna har visat

sig vara ett segt och långsamt arbete. Först år 1900 genomfördes en

begränsning af den kommunala rösträtten på landet, och hvad städerna

vidkommer, har intet åtgjorts, sedan år 1869 högsta röstetalet begränsades

till 100 röster och en femtiondedel af valkretsens hela röstetal.

Andra Kammaren har åren 1891 och 1899 uttalat sig för en ytterligare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 38. 9

begränsning af den kommunala rösträtten i stad, utan att det dock haft

någon påföljd.

Det finnes emellertid en utväg att i de kommuner, hvilkas angelägenheter

handhafvas af fullmäktige, sålunda i främsta rummet stadskommunerna,

åvägabringa något rättvisare förhållanden äfven med den

graderade skalans ensidiga röstfördelning. Det sker genom införande af

ett proportionell valsystem vid val af kommunalrepresentation. De höga

röstetalen beherska visserligen fortfarande valen. Men medan de för

närvarande till regel ega makt att besätta samtliga platser i kommunalrepresentationen,

om de hålla tillsammans, skulle i sådant fall ett mindre

tal af jemförelsevis få röster, afgifna af många röstande, kunna insätta

någon eller några af de sina.

Den graderade röstskalans svåraste olägenheter äro väl, att klickvälde

lätt kan uppstå och att den stora mängden af smärre röstegare,

hvilken finner sig vanmäktig inför de höga röstetalen, intages af likgiltighet,

ofta åtföljd af bitterhet och misstro, hvaraf medborgarandan lider.

Proportionsvalet leder till insättandet i representationen af ett mindretal,

som kan öfva kritik och föra de smärre röstegarnes talan. Det har

också med råtta anmärkts, att vid stadsfullmäktigval, då en mängd platser

skola besättas, hvarje lista till regeln upptager blott några verkligt betydande

namn och för resten fylles med obetydligheter. Proportionsvalet

skulle införskaffa i kommunalrepresentationen så väl flertalets som mindretalats

mest betydande kandidater samt sålunda inverka förmånligt på

dennas sammansättning.

Äfven der partiskilnaden vid kommunala fullm äktigval icke går

vågrätt utan lodrätt genom samhället, så att de höga röstetalen stå

delade sinsemellan liksom de små, framstår ändamålsenligheten och rättvisan

af det proportionella valsättet i påfallande grad. Halfva antalet

fullmäktige skall på en gång tillsättas, och för närvarande kan det hänga

på ett fåtal röster, om hela majoritets- eller hela minoritetslistan går

igenom, medan ett proportionell valsystem skulle tillförsäkra ett dess större

antal af mindretalets män inträde i representationen, ju närmare hvardera

partiets röstsiffror sfi! hvarandra.

Okontrollerad makt leder alltför lätt till missbruk, och i synnerhet

i mindre samhällen, der den graderade röstskalan för närvarande låter

stadsfullmäktige omvälja och komplettera sig sjelfva, är det angeläget,

att valanordningar träffas, kvilka tillförsäkra åtminstone några af mindretalets

målsmän inträde i representationen. Den kritik och yttranderätt,

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 7 Sami, 31 Haft. '' 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Lagutskottets Utlåtande N:o 38.

hvilken vid kommunalstämma och allmän rådstuga tillkommer hvarje

röstberättigad medlem af kommunen, skulle på sådant sätt få någon ersättning.

Medan det proportionella valsystemet eljest plägar förordas såsom

ett skydd för mindretalets rätt, skulle det i våra kommuner, så länge

den graderade röstskalan råder i nuvarande eller lindradt skick, blifva

efter omständigheterna ett skydd för flertalets rätt, hvilket ej minskar

dess existensberättigande.

Proportionsvalsystem vid val till Riksdagens Andra Kammare är

hos oss uteslutet på grund af den rådande valkretsindelningen, så när

som på några få större städer. Dess införande i afseende å dem skulle

skapa en undantagslagstiftning, påverkande ett hela riket omfattande valresultat,

och vore derför förkastligt. De kommunala proportionsvalen

åter vidkomma endast kommunerna sjelfva. Den politiska betydelsen

finge de i allt fall, att om i framtiden det anses önskligt att tillämpa

det proportionella valsystemet vid politiska val, då har man genom dess

användning vid de kommunala valen vunnit en värdefull praktisk kännedom

om förfaringssättet dervid äfvensom kanske äfven funnit på värdefulla

förbättringar af detsamma.

Här är icke stället att ingå på någon skärskådning af de olika

metoder för proportionsval, emellan hvilka man har att välja. Jag vill

endast hänvisa till den afhandling i detta ämne af skriftställaren Emil

Svensén, som läses i första bandet af Statsvetenskaplig tidskrift (1897—-99

sidd. 103—129 och 155 — 182), äfvensom till det af författaren sjelf der

föreslagna system, hvilket innehåller vissa förbättringar af hittills tilllämpade

eller föreslagna system, och synes utmärka sig för enkelhet och

lättfattlighet, medan det icke, så vidt jag vet, mötts af vägande anmärkningar.

Samma skäl för användningen af proportionsval gälla för de landskommuner,

hvilka välja fullmäktige, som för städerna. Då emellertid de

senares valmyndigheter kanske äro i allmänhet bättre rustade för att rätt

tillämpa den proportionella valproceduren, hvilken alltid måste stå efter

det vanliga majoritetsvalet i enkelhet, torde vara lämpligast att tills

vidare inskränka det nya valsättets användning till städerna.»

Förslag om meddelande af bestämmelser angående proportionelt

valsätt i vissa fall hafva redan förut vid flere tillfällen varit framlagda för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 38.

11

Riksdagen, men, i olikhet med det nu förevarande, hafva dessa förslag i

allmänhet afsett val å det politiska området. Särskildt har härvid fråga

varit om införande af dylikt valsätt vid de val, som förrättas af Riksdagens

kamrar, i hvilket syfte som bekant en motion äfven vid denna

riksdag föreligger.

Berörda förslag hafva emellertid hittills icke föranledt någon

Riksdagens åtgärd, ett förhållande, hvilket, enligt hvad behandlingen af

desamma synes utvisa, väsentligen eger sin förklaring deri, att äfven om

man icke velat underkänna betydelsen af de skal, som från vissa synpunkter

kunna tala till förmån för grundsatsen om proportionella val,

man ansett spörsmålet om praktiskt genomförande af denna grundsats

ännu icke hafva erhållit så nöjaktig lösning, att någon lagstiftning på

sådan grund lämpligen kunde ifrågakomma.

Såsom erfarenheten gifver vid handen, är det förbundet med synnerliga

svårigheter att utfinna någon valmetod, hvilken å ena sidan med

önskvärd säkerhet tillgodosåge syftemålet att bereda de olika meningar,

som vid ett val taga sig uttryck, ett proportionelt inflytande på valets

utgång och å andra sidan vore af den enkelhet, att densamma kunde i

det praktiska lifvet utan olägenhet tillämpas. Af den mångfald olika

valmetoder, som från skilda håll blifvit föreslagna, har, såvidt för utskottet

är bekant, ingen hittills lyckats blifva allmänt erkänd såsom i båda dessa

hänseenden fullt tillfredsställande.

Föreliggande motion, hvilken icke lemnar något bidrag till lösningen

af ofvannämnda fråga, hänför sig till förut framlagda förslag

derutinnan, utan att dock motionären afgjordt anslutit sig till något af

de valsystem, som tidigare blifvit ifrågasatta. Då motionärens framställning

alltså till innehållet är af ganska obestämd natur, finner utskottet

redan häri en berättigad anledning till tvekan, huruvida densamma i ett

ämne af den beskaffenhet som det ifrågavarande lämpligen kan läggas

till grund för något Riksdagens uttalande till Kong!. Maj:t.

De betänkligheter, hvilka framträdt mot införande i vårt land af

proportionelt valsätt, torde dessutom med särskild styrka göra sig gällande

i fråga om det förslag, som i motionen innefattas. Sålunda lärer uppenbarligen

den omständigheten, att vid stadsfullmäktigeval, liksom vid andra

kommunala val, röstvärdet icke är lika för alla röstande, utan bestämmes

efter graderad skala, medföra en ytterligare förökning af de praktiska

svårigheter, hvilka visat sig vara förbundna med dylikt valsätt. Jemväl

i öfrigt torde de förhållanden, under hvilka stadsfullmäktigeval ega rum,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 38.

i allmänhet icke vara synnerligen väl egnade för genomförande af proportionella

valmetoder, hör de flesta sådana är det af vigt, att mot

hvarandra stå bestämda partigrupperingar, hvilka kunna på förhand med

någorlunda visshet beräkna sin styrka och äro så underordnade partidisciplinen,

att rösterna för hvarje parti afgifvas efter listor, å hvilka

samma kandidaters namn förekomma i samma ordning. Tydligt är också,

att ej mindre hos valförrättare än äfven hos valmän erfordras en viss

klarhet i omdömet och skärpa i uppfattningen för att utan olägenhet

kunna använda en valmetod af mer invecklad beskaffenhet. Det torde

emellertid knappast kunna antagas, att i dessa hänseenden erforderliga

förutsättningar för ett proportionel valsätt alltid skulle i tillräckligt hög

grad vara förhanden vid sådana val, om hvilka nu är fråga.

På ofvan anförda skäl synes det utskottet, att, om någon lagstiftning

angående proportionel valsätt öfver hufvud taget skall genomföras

i vårt land, det i allt fall icke vore lämpligt och välbetänkt att

härvid göra början med stadsfullmäktigevalen eller andra val å det

kommunala området.

Bemärkas bör äfven, att vid fyllnadsval, då oftast endast en eller

två personer äro föremål för val, proportionel valsätt i allmänhet icke

kunde tillämpas.

Utskottet föranlåtes alltså hemställa,

att ifrågavarande motion icke må af Riksdagen

bifallas.

Stockholm den 8 april 1902.

På lagutskottets vägnar:

CAEL B. HASSELROT.

Reservation

af herrar Zetterstrand och Lindhagen, i fråga om utskottets

motivering.

Herr Sjöberg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.