Sök i Ratio Lex

'Lagutskottets Utlåtande N:o 42

1902-04-17 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1902:42, 'Lagutskottets Utlåtande N:o 42

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

''Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

1

N:o 42.

Ank. till Biksd. kansli den 17 april 1902, kl. 4 e. in.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående revisionen af aktiebolags och registrerade

föreningars för ekonomisk verksamhet räkenskaper och

förvaltning.

Andra Kammaren har till behandling af lagutskottet hänvisat en

inom nämnda kammare af herr Wavrinsky väckt motion, n:o 22, af

följande lydelse:

»Med det stora uppsving och den växande omfattning, bolags- och

föreningsväsendet fått i våra dagar, komma de smärre kapitalen och

besparingarna allt mer att engageras i företag, der egaren är ur stånd

att sjelf bedöma säkerheten af placeringen. För att trygga delegarne

hafva bolags- och föreningslagarne stiftats.

Bland de garantier, dessa lagar uppstält, är den om revision.

Derom stadgar lag om aktiebolag i §§ 50, 51, 52 och 53 och lag om

registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet i §§ 32, 33, 34

och 35.

Men nödig garanti för att revisionen blir verkstäld med största

omsorg, oveld och sakkunskap, saknas dock, derom vittnar erfarenheten.

I de flesta fall är nog allt väl bestäldt, men allt för ofta händer det,

att bolags- och föreningsaffärer befunnits länge hafva varit ekonomiskt

Bih. till Rilcsd. Prot. 1902. 7 Sami. 34 Haft. (N:o 42).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

underminerade och fallfärdiga, oaktadt revisorerna år efter år förklarat

allt väl bestäldt. Detta pekar på betänkliga brister i kontrollen öfver

förvaltningen.

Ofta utöfva några få aktieegare eller föreningsmedlemmar, helst

om de äro styrelsemedlemmar, ett så dominerande inflytande, att revisorerna

väljas efter deras önskan och derigenom ej sällan komma att

lida intrång på sin sjelfständiga ställning. Åro sådana revisorer annars

mycket upptagna af privat eller offentlig verksamhet eller i revisionsväsendet

mindre förfarna, blir det så mycket lättare att göra revisionen

till en formalitet, egnad att dölja eller vilseleda uppfattningen om företagets

ställning.

För att motväga det nyssnämnda dominerande inflytandet från företagets

ledare, är det derför af vigt, att lagen fastslår, att minst en af

revisorerna skall vara en fullt oberoende, offentligen vitsordad, helst för

ändamålet legitimerad yrkesrevisor eller åtminstone att lagen lemnar

tillfälle, derest omständigheterna det föranleda, åt visst antal aktieegare

eller föreningsmedlemmar att kunna påkalla, att en sakkunnig, utanför,

bolaget eller föreningen stående revisor skall i granskningen af räkenskaperna

och förvaltningen deltaga.

I motion n:o 2 till Andra Kammaren under fjoråret lemuade jag

en ingående motivering för det förstnämnda af dessa alternativ och

åberopade bestämmelser i samma syfte, gällande i England och Tysk-''

land. Andra Kammarens tillfälliga utskott n:o 4 uttalade i sitt utlåtande

häröfver n:o 17: Hvad bolag och ekonomiska föreningar beträffar, torde

erfarenheten hafva visat, att vid inom dem verkatäld revision och kontroll

opartiskheten och sakkunskapen icke alltid äro i önskvärd grad

representerade. Vid val af styrelse är man inom sådana företag i allmänhet

synnerligen angelägen, att sjelfva ledningen lägges i kompetenta

händer. Vid utseendet af revisorer deremot synes man understundom

utgå från den föreställningen, att hvilken person som helst

med erforderligt socialt anseende bör dertill kunna duga. Trots lagbestämmelsen,

att styrelseledamot ej må deltaga i val af revisorer, lärer

det i verkligheten ej sällan hända, att revisorsvalen, på grund af de

ledandes personliga inflytelse, väsentligen afgöras i enlighet med önskningarna

hos dem, hvilkas förvaltning det gäller att granska och kontrollera,

och uppenbart är, att granskningen och kontrollen då ej gerna

kunna blifva så noggranna, som de borde. Under sådana förhållanden

kunde det möjligen vara lämpligt, att t. ex. ett visst antal bolagsmän

eller föreningsledamöter skulle kunna fordra, att åtminstone en af re
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

3

visorerna vore en utom företaget stående samt för duglighet i revisionsarbete

offentligen vitsordad fackman.

Kammaren godkände utan votering utskottets hemställan, »att

Andra Kammaren ville för sin del besluta, att Riksdagen i skrifvelse

till Kong], Maj:t anhåller, det Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huru

större trygghet mot oredlighet må kunna vinnas genom noggrannare

bestämmelser angående — — — — — — — — — — — —--

äfvensom angående revision och kontroll, bland annat genom införande

af föreskrifter, egnade att bereda tillgång till användande, der sådant finnes

nödigt eller lämpligt, af särskildt qvalificerade revisorer, samt derpå

för Riksdagen framlägga de förslag i ämnet, hvartill utredningen kan

föranleda.»

Någon allmän förpligtelse för bolag eller föreningar att anlita legaliserade

revisorer ville utskottet icke förorda. Men månne icke ett

påkallande af särskild revisor på förekommen anledning eller för hvarje

särskildt fall lätt kan väcka strider mellan delegarne och inveckla affärsföretagen

i fråga i svårigheter, under det att den allmänna förpligtelsen

i detta hänseende verkar lugnande och tryggande. De solida och redbara

företagen skulle icke lida något störande intrång af en opartisk

revisors deltagande i deras granskning af räkenskaperna och förvaltningen,

utan i stället hafva stöd och gagn deraf. Och hvarje anordning,

hvarigenom affärsförbindelserna tryggas, är af största betydelse

för det sunda näringslifvet. Blir sjelfdeklarationsprincipen fastslagen,

torde behofvet af särskildt utbildade, fullt oberoende, tystnadspligtige

yrkesrevisorer ännu mera gorå sig gällande inom bolags- och föreningsrörelsen.

Jag hemställer derför, under åberopande af min förenämnda motion,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen sådant tillägg till lag om aktiebolag

och lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

att antingen minst en af revisorerna i hvarje bolag eller förening skall

vara en af företaget oberoende, offentligen vitsordad, legaliserad yrkesrevisor,

eller att ett visst antal bolagsmän eller föreningsmedlemmar

må kunna fordra, att en sådan fackman skall i revisionen af bolagets

eller föreningens räkenskaper och förvaltning deltaga.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

De i lagarne om aktiebolag och om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895 förekommande bestämmelser

om granskning af styrelsens förvaltning och bolagets eller föreningens

räkenskaper synas visserligen i flere afseenden innefatta garantier

för att denna revision skall väl fylla det dermed afsedda ändamål.

Revisorerna få sålunda ej väljas för längre tid än två år och. kunna,

ändock att den tid, för hvilken de blifvit valda, ej gått till ända, genom

beslut å bolagsstämma eller sammanträde från uppdraget skiljas. Ledamot

af styrelse eger ej heller deltaga i val af revisorerna. Dessa ega

ständig tillgång till bolagets eller föreningens alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar samt rätt att af styrelsen erhålla begärda upplysningar

angående förvaltningen. Hafva revisorer i sitt utlåtande mot

bättre vetande lemnat origtig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att

göra anmärkning mot dylik, i förvaltningsberättelsen eller balansräkningen

meddelad uppgift eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat

grof vårdslöshet, äro de, som låtit sådant komma sig till last, en för

alla och alla för en bolaget eller föreningen ansvarige för all deraf

uppkommande skada, om talan derom anställes inom viss tid.

Det torde dock, såsom i motionen framhålles, vara af erfarenheten bestyrkt,

att en granskning jemlikt gällande bestämmelser af aktiebolags

eller registrerad förenings räkenskaper och förvaltning ej alltid är egnad

att gifva aktieegarne eller föreningsmedlemmarne fullt tillförlitliga upplysningar

rörande bolagets eller föreningens ställning. Hvad motionären anför

rörande orsakerna till detta förhållande torde för många fall vara rigtigt.

Han ifrågasätter nu införande af bestämmelser, som i detta afseende

skulle innebära större garantier för, att den lagstadgade revisionen

skall blifva hvad den är afsedd att vara, en opartisk och fullständig

granskning af räkenskaperna och en noggrann redogörelse för

bolagets eller föreningens ekonomiska ställning.

Frågan om ett tillfredsställande ordnande af revisions- och kontrollväsendet

i allmänhet samt om bildande af en kår utaf legaliserade

yrkesrevisorer bär vid flera tillfällen hänskjutits till Riksdagens pröfning.

År 1895 hemstäldes i en inom Första Kammaren väckt motion,

att Riksdagen måtte besluta att i riksstaten för år 1895 under sjunde

hufvudtiteln uppföra ett extra anslag af 3,000 kronor för utredning af

frågan om lämpligaste sättet för åstadkommande af revision utaf såväl

allmänna som

utbildade revisorer. Nämnda års statsutskott yttrade i sitt öfver motionen

afgifna utlåtande, att det vore en fråga, värd att tagas i betraktande,

huruvida ej aktiebolag borde åläggas att begagna sig af legali
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

5

serade revisorer, men afstyrkte på hufvudsakligen formella grunder

bifall till motionen, som ej föranledde någon Riksdagens åtgärd.

Vid nästlidet års riksdag gjorde samme motionär, som framburit nu

föreliggande motion, framställning i ämnet, dervid lian föreslog Riksdagen

att i skrifvelse till Kong!. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta

utreda, huru genom närmare lagstadgad bokföring samt genom revision

och kontroll af såväl allmänna som eventuelt enskilda räkenskaper

större trygghet mot oredlighet må .kunna vinnas, och särskildt, huruvida

icke för revisorer och kontrollanter inom vissa gränser närmare

föreskrifter för deras tjensteutöfning höra lemnas och särskilda qvalifikationer

stadgas, samt för Riksdagen framlägga förslag i ämnet. I anledning

af berörda motion, som sålunda var af väsentligt vidsträcktare

innebörd än den nu förevarande, yttrade Andra Kammarens tillfälliga

utskott n:o 4 i afgifvet utlåtande, att, ehuru utskottet icke ville bestrida,

att det i vissa fall skulle vara en fördel för en kommun, ett bolag eller

en förening att vid behof kunna anlita biträde af en person, som vore

specielt utbildad för revisionsuppdrag och öfvad i utförandet deraf och

som dessutom i egenskap af utomstående måste anses mera opartisk än

de öfriga genom val utsedde revisorerna, det icke enligt utskottets mening

vore välbetänkt att för kommunal- och kyrkostämmor samt bolag

och ekonomiska föreningar stadga ovilkorlig skyldighet att uti revisionen

jemte de genom val utsedde förtroendemännen insätta äfven en

legaliserad yrkesrevisor. I utlåtandet hemstäldes, att Andra Kammaren

ville för sin del besluta, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t

måtte anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta utreda, huru större trygghet

mot oredlighet måtte kunna vinnas genom noggrannare bestämmelser

angående hvilka personer, som böra vara underkastade den i lag stadgade

bokföringsskyldighet, äfvensom angående revision och kontroll,

bland annat genom införande af föreskrifter, egnade att bereda tillgång

till användande, der sådant funnes nödigt eller lämpligt, af särskildt

qvalificerade revisorer, samt derpå för Riksdagen framlägga de förslag

i ämnet, hvartill utredningen kunde föranleda. Då Första Kammaren ej

biträdde denna hemställan, föranledde motionen ej till någon åtgärd.

Vid innevarande riksdag har samme motionär, i särskild motion,

upptagit frågan om bildande af en kår af legaliserade revisorer. Andra

Kammarens tillfälliga utskott n:o 4 har öfver berörda förslag afgifvit

utlåtande, deri utskottet hemstält, att Riksdagen måtte i skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta utreda, huruvida en

kår af fullt utbildade revisorer kunde anses behöflig och i så fall hvilka

åtgärder kunde vara erforderliga för att bereda denna kår en lagligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

erkänd, med ansvar förenad ställning, samt derefter för Riksdagen framlägga

det förslag, hvartill utredningen kunde föranleda. I utlåtandet

har emellertid framhållits, att enligt utskottets mening någon förpligtelse

vare sig för kommuner, bolag eller föreningar att anlita legaliserade

revisorer ej borde åtminstone tills vidare stadgas.

Lagutskottet har i frågan hufvudsakligen samma uppfattning som

Andra Kammarens tillfälliga utskott vid 1901 års riksdag. Visserligen

är vidtagande af åtgärder för större trygghet mot oredlighet i allmänhet

en angelägenhet, som i hög grad påkallar statsmakternas uppmärksamhet

icke blott ur ekonomisk, utan ännu mera ur allmänt moralisk

synpunkt. Att affärslifvet för att utveckla sig i en sund och god retning

i viss mån har behof af ett öfvervakande och reglerande från

samhällsmaktens sida, är äfven obestridligt. Men detta får ej drifvas

för långt. Det bör märkas, att föreliggande motion afser ett område,

inom hvilket den enskilda bestämningsrätten principielt bör vara gällande.

För ett gynsamt bedrifvande af den med ett aktiebolags eller

en registrerad förenings bildande afsedda verksamhet torde majoriteten

sävidt möjligt böra lemnas frihet att ordna och bestämma om förvaltningen

af bolagets eller föreningens angelägenheter. Med ett aktiebolags

och en registrerad förenings natur följer sålunda, att minoritetens

önskningar och intressen i regel få stå tillbaka, och den, som

ingår såsom delegare i en sådan samfällighet, måste på förhand klargöra

för sig den risk, han härigenom löper. Intresset hos hvarje aktieegare

och föreningsmedlem för bolagets eller föreningens utveckling

och framgång innebär ju också en viss garanti för, att vid valen af

förtroendemän, såväl styrelseledamöter som revisorer, bolagets eller

föreningens bästa skall vara den ledande synpunkten. Äfven om det

till grund för all lagstiftning om aktiebolag och registrerade föreningar

liggande offentliga intresset, att ingen sådan samfällighet får uppkomma

eller ega bestånd utan att hvila på en fast och betryggande ekonomisk

grund, bör ses till godo, synes sålunda utskottet en ovilkorlig lagbestämmelse,

på sätt motionären föreslagit, att minst en af revisorerna i

hvarje aktiebolag och registrerad förening skall vara af företaget oberoende

yrkesrevisor, i förevarande afseende gå för långt. För den

mängd bolag och föreningar, hvilkas verksamhet är af den enkla och

lätt öfverskådliga beskaffenhet, att särskild revisorsutbildning ej är

erforderlig för ett fullt tillförlitligt bedömande af deras ställning, samt

i de fall, då ifrågavarande samfälligheters soliditet samt räkenskapernas

tillförlitlighet och noggranhet äro så höjda öfver hvarje tvifvel, att en

önskan om anlitande af yrkesrevisorers biträde ej kan tänkas före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

fintlig hos ens någon aktieegare eller föreningsmedlem, är en föreskrift

om obligatoriskt anlitande af sådana revisorer onödig. Och det kan

dessutom befaras, så länge ingen utredning föreligger rörande sättet för

dylika revisorers utbildning samt om den ställning de komme att intaga,

att det obligatoriska anlitandet af deras biträde skulle medföra kostnader,

som särsldldt för mindre bolag och föreningar kunde blifva betungande.

Då utskottet sålunda icke kan understödja motionen i nu berörda

del, men det, såsom ''ofvan nämnts, ej kan förnekas, att revisionen

af aktiebolags och registrerad förenings räkenskaper och förvaltning i

många fall enligt nu gällande bestämmelser ej fyller det dermed afsedda

ändamål, har utskottet, enligt hvars uppfattning något bör åtgöras

för vinnande af rättelse härutinnan, funnit innebörden af motionärens

hemställan i dess senare del härför lemna en god anvisning.

En lagbestämmelse, som gjorde anlitande af utom bolaget eller föreningen

stående, på särskildt sätt qvalificerade revisorer beroende deraf,

att sådant påkallades af aktieegare, representerande eu viss mängd

aktier i förhållande till hela kapitalet, t. ex. en tiondedel, eller ett visst

på liknande sätt beräknadt antal föreningsmedlemmar, torde innebära

tillräckligt skydd för minoriteten mot möjligheten, att ett flertal aktieegare

eller medlemmar genom val af revisorer med bristande förmåga

eller vilja att väl fullgöra ifrågavarande uppdrag äfventyra bolagets

eller föreningens gynsamma utveckling eller bestånd. Då för giltigheten

af ett sådant beslut skulle erfordras samtycke af innehafvare af

ett afsevärdt antal aktier eller af en betydligare mängd föreningsmedlemmar

och sålunda beslutet vore uttryck för en temligen allmän önskan

hos delegare uti ifrågavarande samfällighet, har hvad förut anförts

mot bifall till motionens första del här ej samma berättigande.

En liknande rätt för en minoritet som den nu ifrågasatta finnes i gällande

lag stadgad beträffande sammankallande af bolagsstämma och

föreningssammanträde. Om den föreslagna bestämmelsen allenast innehölle,

att den person, hvilken skulle under nämnda vilkor anlitas såsom

revisor, måste vara af företaget oberoende och för uppdraget särskildt

qvalificerad, gjordes bestämmelsens tillkomst ej ovilkorligen beroende

af bildande af ofvannämnda ifrågasatta legaliserade revisorskår.

Redan nu finnas nemligen inrättningar, såsom Svenska revisorssamlundet

och Aktiebolaget Sveriges allmänna Revisionsbyrå, afsedda att

tillhandahålla korporationer och enskilde biträde af för revisorsuppdrag

särskildt lämplige och utbildade personer. Klart är dock, att det nu

ifrågasatta stadgandet skulle få sin egentliga betydelse först i och med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

införandet af officielt erkända och. ansvariga revisorer. Särskildt den

tystnadspligt, som komme att åligga dessa, torde kunna antagas föranleda

dertill, att de blefve i större utsträckning anlitade.

På grund af det anförda hemställer utskottet:

l:o) att motionen, i hvad den innefattar förslag

om införande af lagbestämmelser i syfte att minst en

af revisorerna i aktiebolag och registrerad förening

för ekonomisk verksamhet skäll vara en af företaget

oberoende, offentligen vitsordad, legaliserad yrkesrevisor,

icke må af Riksdagen bifallas; och

2:o) att Riksdagen måtte, med anledning af hvad

i förevarande motion i öfrigt hemstälts, i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes

taga under öfvervägande, huruvida och under hvilka

vilkor en minoritet inom aktiebolag eller registrerad

förening för ekonomisk verksamhet må ega besluta,

att eu utom bolaget eller föreningen stående, för revisionsuppdrag

särskildt qvalificerad person skall deltaga

i den lagstadgade granskningen af styrelsens förvaltning

och bolagets eller föreningens räkenskaper, samt

för Riksdagen framlägga de förslag till lagstiftningsåtgärder

härutinnan, hvartill förhållandena kunna föranleda.

Stockholm den 17 april 1902.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservationer:

af herrar Hasselnöt, grefve Lewenhawpt, Bandqvist och Leman;

af herr Sörensson i fråga om vissa delar af utskottets motivering.

Herrar Rudebeck och Jansson hafva begärt få antecknadt, att de

icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:52 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående bestämmelser i fråga om revisionen af aktiebolags och registrerade föreningars för ekonomisk verk s. 10 i texten