Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 45

1902-04-21 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1902:45, Lagutskottets Utlåtande N:o 45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

1

N:o 45.

Ank. till Riksd. kansli den 21 april 1902, kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning af väckt motion angående skrifvelse till

Konungen i fråga om meddelande af lagbestämmelser

beträffande rätt att inför domstolar och andra myndigheter

företräda bolag och vissa föreningar.

Till lagutskottets behandling har af Första Kammaren hänvisats

en inom nämnda kammare af herr Tillberg väckt motion, n:o 26, af

följande lydelse:

»Att den, hvilken såsom ledamot i styrelsen för ett aktiebolag

berättigats att teckna bolagets firma, icke på grund häraf är behörig

att företräda bolaget inför domstolar och andra myndigheter, lärer väl

numera få anses otvifvelaktigt, helst sedan härför kan åberopas utslag,

meddeladt af högsta domstolen utan meningsskiljaktighet (se Nytt Juridiskt

Arkiv, afd. I, årg. 1899, ref. n:o 242^.

Rätten att å bolagets vägnar söka, kära och svara, så ock eljest

bolagets talan föra, är nemligen, i öfverensstämmelse med 40 och 44 §§

i lagen om aktiebolag den 28 juni 1895, förbehållen styrelsen eller af

henne förordnadt ombud.

Då nu endast i ytterst få fall styrels*en utgöres af en enda person,

och då två eller flera icke gerna kunna tänkas samtidigt personligen

vilja uppträda inför domstol eller annan myndighet för att i egenskap

af styrelse för ett bolag föra dess talan, lärer väl med fog kunna

förutsättas, att ett aktiebolags talan vid domstol eller annan myndighet

föres af styrelsen genom ombud, detta må nu vara eu af ledamöterna i

styrelsen eller en utanför henne vald person.

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 7 Sami. 37 Höft. (N:o 45.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

För att styrka sin behörighet i hänseendet måste ombudet prestera

1) bolagsordningen till utredning om styrelsens sammansättning; 2)

utdrag af protokoll från bolagsstämma eder bolagsstämmor, utvisande

hvilken eller hvilka blifvit utsedda till ledamot eller ledamöter i styrelsen0;

3) fullmakt för ombudet af styrelsen i dess helhet eller af någon

eller några ledamöter deri; och 4) i sist nämnda händelse utdrag af

det styrelseprotokoll, som utvisar, att styrelsen bemyndigat eu eller

flera af sina ledamöter att hvar för sig eller samfäldt utfärda fullmakt

för annan att å styrelsens vägnar föra bolagets talan.

Om nu, såsom ofta händer, ett aktiebolag, som drifver affärer

öfver hela riket och i anledning deraf får en mängd fordringar här och

hvar, nödgas göra sin rätt gällande efter lagsökning hos öfverexkutor

eller stämning till domstol år efter år, inses lätt, hvilket oerhördt besvär

vållas genom behofvet att styrka vederbörandes behörighet på

sätt förut är nämndt, hvartill kommer risken, att genom något formfel

i behörighetshandlingarna fatalier kunna gå förlorade; en risk, som i

sanning är förtjent af den största uppmärksamhet redan i och för sig,

dä kändt är, hvilken betydande mängd rättegångsmål just på grund

af bristfälligheten uti bevisningen om dens behörighet att föra talan

för ett bolag, som i sådant hänseende uppträda aldrig kommit under

hufvudsaklig pröfning, utan afvisats på det formella skälet; en omständighet,

som i våra dagar, då man varit angelägen att genom lagstiftning

undanrödja andra hinder för en sådan pröfning, synes jemväl värd

beaktande.

Ej underligt, om man sedan länge inför frågan om behöfligheten

af alla dessa formaliteter stält sig undrande och spörjande.

För min del kan jag icke finna, och har ej heller af någon annan

hört skäl, hvarför icke en hvar, som är af ett bolag betrodd att teckna

dess firma, jemväl bör kunna utrustas med rätt att företräda bolaget

sjelft eller genom ombud inför domstolar och andra myndigheter.

Genom att teckna firman kan ju den dertill berättigade förpligta sitt

bolag till betalnings- eller annan skyldighet i så stor utsträckning, att

bolagets hela väl och ve är deraf beroende. Men att samtidigt vägra

honom rätt att i kraft af det förtroende, hvarmed han sålunda hugnats, *

* De under 1 och 2 här ofvan angifna handlingar kunna visserligen ersättas med

ett holaget rörande nummer af den samling, hvarom härefter i denna motion närmare förmäles,

eller med ett från patent- och registreringsverket utlöst bevis angående bolaget,

men härmed är af lätt insedda skäl föga eller intet vunnet ur beqvämlighetssynpunkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

O

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

utfärda eu fullmakt för en lagsökning eller en rättegång, som i vårt

land sällan afser något betydande förmögenhetsobjekt, synes mig desto

mera orimligt, som, praktiskt taget, det för bolaget skulle vara vida

lättare att sjelft träda emellan, hindrande öfvergrepp, i fall en rättegång

obehörigen blifvit satt i gång, alldenstund en fullmakt kan återkallas, än

om- det gäller en i bolagsenlig ordning utfärdad förbindelse för bolaget.

Med mig delar mången, efter hvad jag erfarit, den föreställningen, att

den skilnad, man velat uppdraga mellan rätten att teckna ett bolags

firma och rätten att företräda bolaget inför domstolar och myndigheter,

hvilar icke så litet på fördom, på rent s. k. jurister!.

Då jag nu anser, att i rätten till firmateckning bör genom lagstiftning

inbegripas rätten att företräda bolaget inlör domstolar och

andra myndigheter, så har jag häri jemväl funnit en utväg för lösning

af spörsmålet om lindring i den bevisbörda, som nu trycker rättsökande

bolag i behörighetsfrågan.

^ Som bekant, skall nemligen hvarje aktiebolag inregisteras hos

patent- och registeringsverket, dervid i registret införas styrelseledamöternas

fullständiga namn och hemvist samt hvilken eller hvilka af

dem äro berättigade att teckna firman. Hvad i registret införes skall

genom registreringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras i allmänna

tidningarna och dessutom sammanföras uti en för hela riket

afsedd samling, som i numrerade och paginerade häften två gånger i

månaden utgifves och är försedd med årsregister, på sätt kongl. kungörelsen

om utgifvande af samlingar, omfattande de ur aktiebolagsregistret,

föreningsregistren och handelsregistren kungjorda uppgifter

den 5 juni 1896 närmare angifver.

Denna »samling af anmälningar till aktiebolags-, förenings- och

handelsregistren» — såsom dess officiella titel är — utdelas årligen häfte

för häfte, i den ordning och så snart de utkomma, till alla magistrater

i riket, till samtlige Konungens befallningshafvande, öfverståthållareembetet,

hofrätterna, nedre justitierevisionen, vissa regeringsdepartement,

kammarrätten, kommerskoilegium m. fi. embetsverk i tillsammans 150

exemplar.

Om nu af upplagan, som är 500 exemplar och ju lätteligen kan

i mån af behof utan nämnvärd kostnad ökas, exemplar utdelas jemväl

till alla domstolar, i stad och på landet, som icke redan nu undfå

samlingen, till kommunalmyndigheter m. fl. vederbörande, så skulle

man utan öfverdrifna anspråk väl kunna fordra, att, om och när inför

domstol eller annan myndighet någon utan företeende af fullmakt uppträder

å ett aktiebolags vägnar, han för sin behörighet härutinnan skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagsutskottets Utlåtande N:o 45.

kunna inskränka sig- till att åberopa det nummer eller sida i samlingen,

hvari finnes intagen uppgift om hans rätt att teckna firman, förutsatt

naturligtvis, att icke ändring derutinnan bevisligen egt rum. Häraf

skulle sjelff atlet följa, att, om den till firmateckning berättigade i sin

ordning befullmäktigat annan att föra bolagets talan, denne skulle för

sin behörighet icke behöfva förete flera handlingar än fullmakten och

i öfrigt åberopa allenast förenämnda samlings nummer och sida, upptagande

fullmaktsgifvarens behörighet att teckna firman.

Genom en sådan anordning skulle enkelhet och reda åvägabringas

inom ett område af den största betydelse för affärslifvet, der aktiebolagen

numera år efter år göra sig allt mer och mer gällande.

Men jag åsyftar med denna min motion ej blott aktiebolagen (alla

sådana, alltså jemväl aktiebolag, som drifva försäkring, jern vägsaktiebolag,

bankaktiebolag och vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse, men

å hvilka lagen angående bankaktiebolag icke är tillämplig) utan jemväl

andra bolag, så ock registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet

i den mån nemligen dessa bolag och föreningar kunna betjena sig af

den för aktiebolagen ofvan förordade anordningen i och för dessas företrädande

inför domstol eller annan myndighet, så att jemväl beträffande

handelsbolag och föreningar rätten att teckna firman skulle i sig inbegripa

rätten att föra bolagets eller föreningens talan inför domstolar

eller andra myndigheter och beviset om behörighet att teckna firman

kunna inskränkas till åberopande af ofvan omförmälda samling, med

uppgift om sida och nummer för bolagets eller föreningens inregistrerade

uppgifter.

På grund af hvad jag sålunda anfört, tillåter jag mig vördsamt

hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånighet

hemställa, det täcktes Kongl. Maj:t taga i nådigt öfvervägande,

huruvida icke genom lag kunde stadgas, ej mindre att rätt till firmateckning

för aktiebolag, handelsbolag och registrerad förening för

ekonomisk verksamhet innefattar behörighet för firmatecknaren att sjelf

eller genom ombud föra bolagets eller föreningens talan inför domstolar

och andra myndigheter, så ock att å bolagets eller föreningens vägnar

ingå förlikning; än äfven att hvad i enlighet med lag blifvit infördt i

de uti kongl. kungörelsen den 5 juni 1896 omförmälda samlingar, omfattande

de ur bolagsregistret, föreningsregistren och handelsregistren

kungjorda uppgifter, skall, då fråga är om rätt att inför domstolar och

andra myndigheter företräda bolag eller registrerad förening för ekonomisk

verksamhet, ega vitsord derutinnan utan annan skyldighet för

den, som i hänseendet åberopar samlingen, än att angifva nummer och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

sida för den kungörelse, som åsyftas, samt för Riksdagen framlägga det

förslag till lagbestämmelser härom, hvartill förhållandena må föranleda.»

I föreliggande motion åsyftas till en början åstadkommande af

ändrade bestämmelser rörande rätten att inför domstolar och andra

myndigheter företräda handelsbolag, aktiebolag och registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet.

16 § i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895

gifver bestämmelser rörande den allmänna rätten att gent emot tredje

man företräda handelsbolag. Särskildt stadgande finnes ej beträffande

befogenheten att inför domstol och annan myndighet tala och svara

för sådant bolag och för detsamma ingå förlikning. Den bolagsman,

som i allmänhet är behörig att företräda bolaget och teckna dess firma,

torde sålunda äfven hafva sistnämnda befogenhet. Vid anmälan till

handelsregistret af handelsbolags firma skall, om ej hvarje bolagsman

för sig har rätt att teckna firman, uppgifvas, hvilken eller hvilka bland

dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida rättigheten endast kan utöfvas

af flere i förening, hvarjemte anmälan till registret skall göras

om ändring af sådant förhållande, hvarom inskrifning skett. Innehafvare

af skriftlig prokura för handelsbolaget har jemväl befogenhet

att sjelf eller genom ombud föra bolagets talan inför domstolar och

andra myndigheter, så ock att å bolagets vägnar ingå förlikning. Om

meddelande af prokura kan jemväl anmälan göras till handelregistret.

Då sålunda den, som har rätt att teckna handelsbolags firma, har den

ifrågavarande befogenheten att sjelf eller genom annan företräda bolaget,

och det i de flesta fäll ej torde möta svårighet för handelsbolags

rättegångsfullmäktig att genom utdrag af handelsregistret styrka sin

behörighet såsom sådan, torde de i motionen anförda skäl för lagändring

i allmänhet sakna tillämplighet beträffande handelsbolag.

Hvad åter angår aktiebolag, skall sådant bolag enligt 40 § af

lagen om aktiebolag den 28 juni 1895 företrädas af en styrelse, bestående

af en eller flere ledamöter. I 44 § af nämnda lag stadgas,

att styrelsen eger förordna ombud att å bolagets vägnar söka, kära

och svara så ock eljest bolagets talan föra. Enligt lagens 42 § skall

aktiebolags firma, der ej annorlunda bestämts, tecknas af styrelsens

alla ledamöter gemensamt. Det förutsättes alltså, att särskild bestämmelse

kan meddelas, hvilken eller hvilka personer befogenheten att

teckna firman tillkommer. Rätt till firmateckning innebär ej utan vidare

befogenhet att inför domstol företräda aktiebolaget, hvilken befogenhet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

förutsattes skola utöfvas af styrelsen sjelf eller genom af densamma

förordnadt ombud. Enligt 1895 års lag skall för aktiebolag, hvars

ordning blifvit på grund af äldre lag af Konungen stadfäst, lända till

efterrättelse hvad i förstnämnda lag stadgas om det sätt, hvarpå bolaget

skall företrädas och dess firma tecknas. — Rörande registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet finnas i nu ifrågavarande afseende

i lagen om sådana föreningar den 28 juni 1895 i hufvudsak likartade

bestämmelser som de, livilka gälla om aktiebolag.

Otvifvelaktigt kan det, på grund af hvad sålunda är stadgadt,

stundom möta svårigheter eller åtminstone medföra ej obetydligt besvär

att i laga ordning få till stånd en rättegångsfullmakt för ett aktiebolag

eller en registrerad förening, liksom ock det är förenadt med ganska

mycken omgång att inför domstol eller annan myndighet styrka behörigheten

hos den eller dem, som undertecknat en sådan fullmakt. För

undvikande af dessa olägenheter hafva stundom, särskildt före utfärdandet

af 1895 års lag, i bolagsordningarna plägat intagas enklare bestämmmelser

rörande sättet, huru rättegångsombud skall förordnas. Fn

i bolagsordningar ofta återkommande föreskrift torde sålunda vara, att

befogenhet meddelas viss ledamot af stjnelsen, såsom ordföranden eller

verkställande direktören, att sjelf eller genom ombud i alla förekommande

fäll föra bolagets talan. Frågan, huruvida ett sådant stadgande

i en bolagsordning kan anses stå i öfverensstämmelse med 44 § i 1895

års lag, har emellertid af myndigheter, som i särskilda fall pröfvat

densamma, afgjorts olika.

Enligt utskottets uppfattning bör särskildt den del af lagstiftningen,

som berör affärslifvet, icke tyngas af onödigt vidlyftiga och

praktiskt svårtillämpliga former, och utskottet anser derför syftet i

motionen i nu förevarande del värdt allt understöd. Fn önskan, att förenklade

bestämmelser i detta hänseende måtte kunna åstadkommas, torde

äfven vara allmänt utbredd bland dem, som särskildt beröras af de nuvarande

förhållandena härutinnan. Enligt hvad utskottet fått sig meddeladt,

har styrelsen för Stockholms köpmannaförening i skrifvelse af den

22 maj 1900 hos Kongl. Magt gjort framställning i ämnet, dervid styrelsen

under åberopande af att olika åsigter gjort sig gällande beträffande

hvilken eller hvilka som ega för aktiebolag föra talan, och att olika praxis

utbildat sig vidkommande med hvilka dokument dylik behörighet bör

styrkas, hemstält, huruvida icke lagen om aktiebolag kunde ändras derhän,

att den eller de personer, som egde teckna bolagets firma, jemväl kunde

tilldelas befogenheten att förordna ombud att å bolagets vägnar söka,

kära och svara inför domstol. I skrifvelsen har vidare framhållits, huru
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

som genom en sådan lagändring den vigtiga legitimationsfrågan skulle

lösas, alldenstund i aktiebolagsregistret skall införas, hvilken eller

hvilka af styrelseledamöterna vore berättigade att teckna firman, och

ett utdrag af nämnda register således i allmänhet borde vara tillräckligt

för legitimationen af en fullmakt. I nämnda ärende har

Kongl. Maj:t infordrat utlåtanden från Ofverståthållareembetet i Stockholm

och samtlige sina öfriga befallningshafvande, hvarefter handlingarna

öfverlemnats till kongl. patent- och registreringsverket för

afgifvande af yttrande, hvilket dock ännu icke till Kong]. Maj:t inkommit.

Af de i ärendet hittills afgifna utlåtanden, hvilka varit för

utskottet tillgängliga, har inhemtats, att af ofvannämnda myndigheter

tolf afstyrkt och nio tillstyrkt en lagstiftningsåtgärd af den

beskaffenhet, som sålunda i skrifvelsen omförmälts, under det att de

öfriga ansett det mål, som man med framställningen velat vinna,

kunna ernås på något annat sätt än deri ifrågasatts. Sålunda har

bland annat föreslagits, att, med bibehållande af nu gällande bestämmelser,

i ett tillägg till 69 § i lagen om aktiebolag borde stadgas,

att, då i bolagsordning rätten att föra aktiebolags talan inför domstolar

och andra myndigheter uppdragits åt viss person, sådant borde

till tredje mans kännedom och för åstadkommande af större enkelhet,

då fråga blefve om att styrka rättegångsombuds behörighet, till aktiebolagsregistret

anmälas. Äfven hafva ifrågasatts ändringar och förtydliganden

af gällande aktiebolagslag i så måtto, att i 44 § dels borde

utsägas, att aktiebolags styrelse egde att utse en eller flere af sina

ledamöter att å bolagets vägnar söka, kära och svara så ock eljest

bolagets talan föra, samt att, der så ej skett, befogenhet att å bolagets

vägnar tala lillkomme den eller de styrelseledamöter, som utsetts att

teckna firman, dels ock rättigheten att förordna särskildt ombud att

föra bolagets talan borde tilläggas ej blott styrelsen i dess helhet, utan

äfven den eller de styrelseledamöter, hvilka sjelfva, enligt hvad förut

nämnts, utsetts att föra bolagets talan eller egde att teckna firman, att

i 19 § infördes föreskrift, att ansökning om aktiebolags registrering

skulle, der annan eller andra styrelseledamöter än den eller de, som

egde teckna firman, berättigats att föra bolagets talan, innehålla uppgift

å den eller dem, som rättighet i sistnämnda afseende tillkomme,

samt att i 69 § intoges bestämmelse, att, då aktiebolags registrering

beviljats, registreringsmyndigheten skulle, om rättighet att föra bolagets

talan tillagts annan eller andra styrelseledamöter än den eller

dem, som egde teckna firman, låta i registret införa uppgift å den eller

dem, som erhållit sådan rättighet. Slutligen har en Konungens befallnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

hafvande såsom en lämplig åtgärd i förevarande hänseende förordat,

att i aktiebolagslagens 44 § måtte införas ett stadgande derom, att

rättegångsfullmakt finge undertecknas på sätt i 42 § föreskrefves för

der afsedda fall. Styrelsen borde sålunda visserligen ej beröfvas den

befogenhet att handla å bolagets vägnar, som bestode i beslutande af

rättegång och meddelande af fullmakt deri, men för en sådan rättegångsfullmakts

legalisering borde ej fordras annan underskrift än bolagets

firma, tecknad i behörig ordning af någon dertill berättigad. Det

förutsättes, att sålunda förordnad fullmägtig i allmänhet ej skulle för

att styrka sin behörighet behöfva åberopa annat än utdrag af aktiebolagsregistret

rörande hvem som vore behörig att teckna bolagets

firma. Hade firmatecknaren öfverskridit sin befogenhet, vore detta en

sak mellan honom och bolaget, af hvilken dock tredje mans rätt ej

borde beröras.

Vid öfvervägande, hvilken åtgärd i detta ämne må böra vidtagas,

har utskottet funnit motionärens förslag icke kunna tillstyrkas. Att af

behörigheten till firmateckning ovilkorligen skulle följa rätt att föra

talan inför domstolar och andra myndigheter, torde nemligen icke vara

att förorda, då dessa uppgifter äro af ganska skiljaktig natur och en

person kan vara lämplig för den förra af dem utan att derför eg a förutsättningar

för den senare. Deremot torde andra bland ofvannämnda

förslag vara förtjenta af beaktande. Det synes sålunda icke böra möta

några betänkligheter att gifva aktiebolag otvifvelaktig rätt att genom

bestämmelse i bolagsordningen eller beslut å bolagsstämma uppdraga

åt en eller flere personer att inför domstolar eller andra myndigheter

företräda bolaget. Äfven förslaget, att för legitimering af rättegångsfullmakt

ej skulle fordras annan underskrift än bolagets firma, tecknad

i behörig ordning, har inom utskottet icke saknat förespråkare. Utskottet

vill emellertid icke för närvarande uttala någon bestämd mening,

huru det åsyftade ändamålet bäst skall vinnas, men anser i allt

fall frågan om åstadkommande af tydliga och förenklade bestämmelser

i förevarande hänseende vara af den vigt, att Riksdagen bör med föranledande

af motionen i framställning till Kongl. Maj:t gifva uttryck

åt angelägenheten af denna frågas lösning.

I förevarande motion har ytterligare ifrågasatts, att de officiella

samlingarna af uppgifter ur bolagsregistret, förenings- och handelsregistren

måtte tillerkännas visst vitsord beträffande rätten att inför

domstolar och andra myndigheter företräda bolag och registrerad förening

för ekonomisk verksamhet. I ofvannämnda framställning af stj^- relsen för Stockholms köpmannaförening uttalades äfven önskvärdheten

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 45,

deraf, att ifrågavarande s. k. registreringstidning kunde till samtliga

domstolar utdelas för att kunna i förekommande fall af dem anlitas

för vinnande af kunskap om registreradt förhållande. Af de myndigheter,

som hörts öfver berörda framställning, hafva somliga yttrat sig

jemväl i nu förevarande fråga och dervid i allmänhet ej funnit skäl

tillstyrka den åsyftade lättnaden i fråga om rättegångsfullmakts legitimation.

Utskottet kan ej heller förorda en sådan lagändring. Domstolarna

torde ej skäligen böra betungas med skyldighet att ur berörda

registreringstidning anteckna uppgifter, hvarom lätteligen vederbörliga

intyg kunna af vederbörande anskaffas, och särskildt på landet, hvarest

ofta inom en domsaga finnas flere på temligen långt afstånd från hvarandra

belägna tingsställen, torde det möta svårighet att ständigt hafva

ifrågavarande ganska omfångsrika samlingar af uppgifter tillgängliga.

Förefintligheten i desamma af en uppgift innebär väl icke heller alltid

någon säkerhet för, att ej senare uppgift af annat innehåll lemnats till

regi streringsmy ndigheten.

Af det anförda föranlåtes utskottet hemställa:

Do) att Riksdagen i anledning af förevarande

motion, i hvad densamma afser ändring af gällande

stadganden angående behörigheten att inför domstolar

och andra myndigheter föra talan för aktiebolag och

registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t taga i öfvervägande, huruvida och i hvad

mån ändrade bestämmelser härutinnan äro af behofvet

påkallade, samt för Riksdagen framlägga de förslagtill

lagändringar i sådant syfte, hvartill förhållandena

finnas gifva anledning;

2: o) att motionärens förslag, i hvad detsamma

åsyftar ändrade bestämmelser angående rätten att före,

träda handelsbolag, icke må af Riksdagen bifallas; samt

3:o) att motionen i öfrigt icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 april 1902.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Bih. till Biksd. Prof. 1902. 7 Samt. 37 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

Reservationer:

emot utskottets hemställan under l:o:

af herrar Hasselrot och Hedenstierna, som väl instämma med utskottet

i hvad detsamma anfört angående motionens innebörd och i det

syfte, som den af utskottet förordade skrifvelse afser att främja, men

ansett, att, då frågan i hela dess vidd redan utgör föremål för Kong!

Maj:ts pröfning och föranledt en omfattande utredning af vederbörande

myndigheter, utskottet ej bort föreslå Riksdagen att i ämnet nu aflåta

någon skrifvelse, helst utskottet ej funnit sig kunna bestämdt förorda

något af de olika förslag till ändrade bestämmelser, som under

berörda utredning bragts å bane;

af herr Lindhagen, med hvilken herrar Zetterstrand, Jönsson och

Bieden instämt:

»Enligt lagen om aktiebolag skall sådant bolag företrädas af dess

styrelse (§ 40), och inskränkning i denna styrelsens befogenhet är utan

verkan mot hvar och en, som ej visas hafva om den inskränkning egt

kännedom (§ 43).

Vidare stadgas, att afhandlingar, som styrelsen sålunda för bolaget

ingått, skola utfärdas under bolagets firma, som tecknas af alla styrelsens

ledamöter, der ej annorlunda blifvit bestämdt (§ 42). Vanligen

är emellertid i de särskilda fallen bestämdt, att firman tecknas endast

af vissa af styrelsens ledamöter.

Detta innebär en enkel och praktisk anordning. För alla bolaggäller,

att alla afhandlingar, som utfärdas under behörig firma, äro för

bolaget bindande gent emot tredje man, som är i god tro. Deremot

blir det en bolagsmännens och styrelseledamöternas inbördes rättsangelägenhet

att tillse, att behöriga beslut ligga till grund för de utgifna

afhandlingarne.

Emellertid kunna förekomma många fall, då det är olägligt eller

omöjligt för styrelsen att personligen företräda bolaget eller ock särskilda

insigter kräfvas, som ej styrelsens ledamöter besitta. För dessa

händelser bar lagen inrymt befogenhet för styrelsen att förordna ett

ombud att föra bolagets talan (§ 44).

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

Lagen innehåller nu ej något uttryckligt medgifvande, att dylika

fullmagter skola få undertecknas och expedieras på samma sätt som

afhandlingar. Häraf har man slutit, att detta ej heller är tillåtet, hvaraf

åter följt att en ingående pröfning af dessa fullmagters giltighet måste

ske i de särskilda fallen, och att domstolarne och tredje man måste

inlåta sig på bedömande af innehållet i bolagsordningar och i särskilda

beslut af styrelser och bolagsstämmor. Att detta måste föranleda omgångar

och rättsosäkerhet, ligger i sakens natur.

Det har för afhjelpande af dessa öfverklagade förhållanden bland

annat ifrågasatts att i den grundläggande regeln om att styrelsen företräder

bolaget medgifva den rubbningen, att fullmagt skulle i styrelsens

ställe få utfärdas af vissa dess ledamöter, genom att antingen för särskilda

fall tillstånd härtill inrycktes i bolagsordningen eller ock i sjelfva lagen

stadgades en sådan sjelfständig rätt för de personer, som hitintills endast

haft befogenhet att teckna firman. Dylika utvägar äro väl dock endast

egnade att ytterligare öka förvirringen såväl i afseende å bolagsmännens

ställning till tredje man som i deras inbördes rättsförhållanden.

Den af förhållandena osökt påkallade utvägen, hvilken väl också

af motionären i sjelfva verket åsyftats, synes vara att, med fasthållande

af styrelsens befogenhet att ensam företräda bolaget, medgifva, att af

styrelsen beslutade fullmagter lika väl som afhandlingar, som för bolaget

ingås, få med bindande verkan gent emot tredje man underskrifvas af

den eller dem, som enligt vederbörlig anmälan till handelsregistret ega

teckna firman. Icke blott bolagen, utan äfven allmänheten och domstolarne

skulle vinna på ett sådant enkelt, allmängiltigt och likformigt

förfaringssätt. Det kan också sättas i fråga, huruvida ej lagen afsett

just detta och endast af förbiseende ej upptager en uttrycklig föreskrift

härom. Det förtjenar omnämnas, att enligt lemnad upplysning exempelvis

i Norge samt i Tyskland lärer i mål, der fullmagt måste företes,

fullmagt för aktiebolag få med laga verkan underskrifvas af firmatecknarne.

På grund häraf och då hvad sålunda anförts om aktiebolag eger

motsvarande tillämplighet i fråga om registrerade föreningar för ekonomisk

verksamhet, får jag hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga i öfvervägande,

huruvida ej fullmagt att för aktiebolag eller registrerad

förening för ekonomisk verksamhet föra talan

kunde utfärdas i enahanda ordning, som föreskrifvits

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 45.

i fråga om af handlingar, hvilka för bolaget eller föreningen

ingås, samt för Riksdagen framlägga de förslag

till lagändringar i sådant syfte, hvartill förhållandena

finnas föranleda.»

af herrar F. Andersson och Lundberg.

Herr Rudebeck har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

ärendets slutliga behandling inom utskottet.

Äfven herr Sörensson har velat hafva här antecknadt, att han icke

deltagit i ärendets behandling.

STOCKHOLM ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:61 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion om meddelande af lagbestämmelser beträffande rätt att inför domstolar och andra myndigheter företräda bola s. 4 i texten