Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N.v 59

1902-05-11 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1902:59, Lagutskottets Utlåtande N.v 59

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N.v 59.

1

N:o 59.

Ank. till Riksd. kansli den 12 maj 1902, kl. 10 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående begränsning af rösträtten vid aktiebolagsstämma.

Lagutskottet har till behandling mottagit en af herr J. G.

Pettersson i Södertelje inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 146,

hvari anförts följande:

»Vår lagstiftning saknar så godt som alldeles, i motsats till

de flesta af kulturstaternas, bestämmelser till skyddande af minoritetens

ställning inom ett aktiebolag. Att döma af hvad man genom

den offentliga pressen esomoftast erfarit, synes emellertid här i landet

lika väl som i utlandet behof af ett dylikt skydd vara för handen.

Och det torde desto hellre vara skäl för oss att noga granska detaljerna

i vår aktiebolags-lagstiftning, som aktiebolagsformen tyckes

vinna nästan större tillämpning i vårt land än i åtskilliga andra

och framför allt hos oss användes som form för egande och administrerande

af våra vigtigaste tillgångar, nemligen våra jordegendomar

och våra skogar. Den stora allmänheten — deribland det s. k.

småfolket — inbjudes att i dessa bolag insätta sina besparingar.

Det bör vara en omsorg för statsmagterna att äfven uti ifrågavarande

fall tillse, att icke de smärres intressen vanvårdas eller förfaras. .

Genom sin byggnad och sin verksamhet är ett bolag i viss

mån att förlikna vid en kommun. Vi veta, huru slutligen rättvisan

af en begränsning af de större delegarnes inom kommunen rätt

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 7 Sami. 4S Raft. (N:o 59.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

genomträngt medvetandet och fått form af lag. Enligt nu gällande

kommunalförfattningar må således vid kyrko- och kommunalstämma

å landet icke någon utöfva rösträtt för större antal röster, än som

svarar mot en tiondedel af kommunens hela fyrktal, och i städerna

är rösträtten jemväl begränsad. Vidare är en inskränkning gjord

derutinnan, att ingen må vid stämma på grund af fullmagt fora

talan eller utöfva rösträtt för mera än en röstberättigad.

Inom aktiebolaget åter råder den största frihet. Derför hafva

ju exempel ej saknats, att en enda aktieegare, på den grund att

han egt en eller flera aktier mera än en mångfald andra aktieegare

tillhopa, bestämt ett bolags öden utan hänsyn till flertalets önskningar

och ofta, då han handlat utan beräkning, endast af nyck — till

bolagets nackdel.

Hvar gränsen skall sättas för utöfningen af rösträtten inom

ett aktiebolag, derom kan man naturligtvis liksom i så många andra

likartade fall hafva delade meningar. Men då ett flertal bolagsordningar

inskränka rösträtten till en femtedel af de närvarandes

röstetal, torde man häri hafva en ledning, hvar gränsen rättast bör gå.

På grund af hvad jag här i korthet anfört, vågar jag hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t i underdånighet

anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t taga under öfvervägande,

huruvida icke, till minoritetens skydd inom aktiebolag, rösträtten

derinom kunde genom lagbestämmelser sålunda begränsas, att ingen

finge utöfva rösträtt vid bolagets stämma för mera än en femtedel

af det dervid representerade röstetal äfvensom att ingen finge på

grund af fullmagt föra talan eller utöfva rösträtt för mera än en

röstberättigad, samt för Riksdagen framlägga förslag till de lagbestämmelser,

hvartill omständigheterna må föranleda.»

De hufvudsakliga bestämmelserna angående utöfvande af

rösträtt vid aktiebolagsstämma innehållas i 33 och 34 §§ af lagen

om aktiebolag den 28 juni 1895. Dessa §§ lyda sålunda:

33 §.

Beslut om ändring af bolagsordningens bestämmelse i afseende

på föremålet för bolagets verksamhet eller om sådan ändring af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

3

bolagsordningen, att aktier med företrädesrätt må utfärdas, vare ej

giltigt, med mindre samtlige aktieegarne förenat sig derom eller

beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor, deraf

minst en ordinarie, och å den stämma, som sist hålles, biträdts af

minst tre fjerdedelar af de röstande med ett sammanlagdt aktiebelopp

af minst tre fjerdedelar af hela aktiekapitalet.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen eller om bolagets

upplösning af annan orsak, än i 54 § sägs, vare ej giltigt, med mindre

samtlige aktieegarne förenat sig derom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande bolagsstämmor, deraf minst en ordinarie, och

å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af

de röstande. Lag samma vare om beslut, som i 26 § afses, ändå

att det ej innefattar ändring i bolagsordningen.

Är för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

vilkor i bolagsordningen bestämdt, lände det ock till efterrättelse.

34 §.

Jemte hvad i 32 och 33 §§ är om utöfvande af rösträtt och

fattande af beslut å bolagsstämma stadgadt, gälle, der ej annorlunda

finnes i bolagsordningen bestämdt:

att hvarje aktie berättigar till en röst;

att frånvarande aktieegares rösträtt må genom ombud utöfvas;

att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de

tlesta rösterna afgifvas; och

att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de fleste röstande eller,

om jemväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

Uti hvad sålunda finnes stadgadt ifrågasättes genom förevarande

motion ändring i två särskilda hänseenden, i det motionären

föreslår, dels att rösträtt vid bolagsstämma icke skulle få af någon

utöf vas för mera än en femtedel af det dervid representerade röstetal,

dels att vid sådan stämma ingen skulle få på grund af fullmakt

föra talan eller utöfva rösträtt för mera än en röstberättigad.

Till stöd för dessa förslag har motionären till en början

anfört, att vår lagstiftning genom dess nästan fullständiga saknad

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 59.

af bestämmelser till skyddande af minoritetens rätt inom aktiebolag

stode i motsats till de flesta kulturstaters stadganden i samma ämne.

Såvidt utskottet varit i tillfälle inhemta, är emellertid en sådan allmän

rösträttsbegränsning som den af motionären förordade icke

genomförd åtminstone i de rättssystem, som stå vårt närmast. Hvad

sålunda angår den tyska rätten, med dess inom det germanska rättsområdet

ledande ställning, gäller äfven der såsom allmän regel, att,

om annat icke blifvit genom bolagsordningen föreskrifvet, rösträtten

bestämmes af aktiebeloppet. De i Norge och Danmark föreliggande

förslagen till ny lagstiftning om aktiebolag innehålla jemväl motsvarande

stadganden. I det norska förslaget föreskrifves alltså, att

på generalförsamlingen hvarje aktieegare, för så vidt annan bestämmelse

icke träffats, har så många röster som han har aktier, allenast

med det undantag, att på den konstituerande generalförsamlingen

ingen aktieegare får rösta för ett antal, öfverstigande en femtedel af

samtliga aktier eller två femtedelar af de på generalförsamlingen

afgifna röster. Likaså innehåller det danska förslaget, att om icke

annat bestämts genom de vilkor, med hänsyn till Indika aktieteckningen

skett, hvarje aktie gifver en röst. Det skydd för minoritetens

rätt, som anses erforderligt, beredes på annan väg, i det att

för beslut, som äro af grundläggande betydelse för bolagets organisation

och verksamhet, en qvalificerad majoritet kräfves, eller om

beslutet gör intrång å någon aktieegares särskilda rättigheter, hvarje

sådan aktieegare har vetorätt. Dylika bestämmelser finnas, såsom

ofvan angifvits, äfven i vår lag, om ock den utländska lagstiftningen

synes härutinnan i vissa hänseenden gå längre än denna. Ej heller

i fråga om befogenheten att på grund af fullmakt utöfva rösträtt

för andra aktieegare har utskottet i ofvanberörda utländska rätt

funnit någon motsvarighet till den inskränkning, som i motionen

föreslagits.

Den af motionären åberopade likheten mellan bolag och

kommuner lärer icke vara af beskaffenhet att för frågans bedömande

böra tillmätas vidare betydelse. Äfven om eu del yttre jemförelsepunkter

icke saknas, torde det dock icke kunna bestridas, att dessa

samfälligheter äro till sin grund och karakter väsentligt åtskilda.

I synnerhet det förhållandet, att bolagsorganismen är byggd på frivilligt

deltagande, medför, att vida mindre anledning finnes att bereda särskilt

skydd för minoriteten inom densamma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets inlåtande N:o 59. 5

Då aktiebolag bildas, skall enligt 8 § af ifrågavarande lag

stiftelseurkunden innehålla bestämmelse om grunderna för utöfvande

af rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma, såvidt de skola

afvika från hvad härom finnes i 33 och 34 §§ föreskrifvet, och motsvarande

bestämmelse skall enligt lagens 18 § innefattas i bolagsordningen.

Den, som vill blifva delegare i ett bolag, har sålunda

alltid tillfälle att på förhand göra sig underrättad om de regler,

som inom bolaget gälla för rösträtts utöfvande, och hans inträde i

bolaget innebär ett frivilligt inordnande under de vilkor, som härutinnan

äro föreskrifna. Med de stränga bestämmelser, som i 33 §

äro meddelade angående förutsättningarna för ändring i bolagsordning,

torde det ock jemförelsevis sällan förekomma, att de en gång

faststälda grunderna för utöfning af rösträtt derefter kunna under

kastas rubbning till skada för minoriteten.

Motionären synes ej heller hafva förebragt något egentligt

stöd för sin uppfattning om nyttan och behöfligheten af dylika lagbestämmelser

som de af honom förordade. Att en begränsning af

rösträtten inom aktiebolag emellanåt kan hafva skäl för sig, torde

visserligen vara rigtigt, och detta förhållande har äfven på frivillighetens

väg i de flesta bolag vunnit beaktande. Såsom motionären

omförmält, inskränker sålunda ett flertal bolagsordningar rösträtten

till eu femtedel af de närvarandes röstetal, och andra finnas, som

gå än längre, i det att rösträtt endast får utöfvas för t. ex. en

tiondedel af samma röstetal. En och annan bolagsordning lärer

ock finnas, som föreskrifver omröstning efter hufvudtalet. A andra

sidan bör det emellertid icke förbises, att fall torde förekomma,

då en dylik begränsning icke skulle vara befogad. Bolag kunna

hafva tillkommit under förhållanden och för ändamål, på grund

af hvilka berättigade intressen påkalla, att beslutanderätten utöfvas

af en delegare eller ett fåtal sådana, och lagen synes derför icke

böra lägga hinder i vägen för en dylik anordning. En bestämmelse,

att ingen skulle få på grund af fullmakt utöfva rösträtt förmera

än en röstberättigad, skulle i tillämpningen medföra synnerliga

svårigheter. 8 är skild! för aktieegare, hvilka vore bosatta

på längre afstånd från den plats, der bolagsstämman hölles, skulle

det mången gång vara i hög grad olägligt, om de sålunda förhindrades

att sända ett gemensamt ombud eller att eljest uppdraga sin

rösträtt åt den, för hvilken de hade mest förtroende. För köksväsendet

torde det dessutom vara lyckligast, att lagstiftningen icke

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 7 Sarnl. 48 Häft. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottsts Utlåtande N:o 59.

mera än nödigt inskränker bolagens frihet att besluta om sina inre

angelägenheter.

På sålunda anförda skäl hemställer utskottet,

att förevarande motion icke må till någon

Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 maj 1902.

På lagutskottets vägnar:

< T. ZETTERSTRAND.

Herr Eudebeck har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm, Oskar Eklunds boktr., 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.