Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 8

1902-02-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1902:8, Lagutskottets Utlåtande N:o 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 8.

1

W:o 8.

Ank. tiirRiksd. kansli den 14 februari 1902, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af vackt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t angående skärpt straffpåföljd för underlåtenhet

att biträda med släckning af skogseld.

Lagutskottet kar till förberedande behandling mottagit en af herr

0. Smthén inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 99, hvari anförts

följande:

»I 15 kap. byggningabalken stadgas bland annat, huru pröfvas skall,

om skogseld uppkommer, samt straffpåföljden för den, som ej hjelper till

att släcka dylik eld.

De straffbestämmelser, som här äro gifna, äro dock bestämda i en

tid, då dels skogen icke hade det värde, som den nu har, och dels penningen

hade ett betydligt större värde än nu. Eu hel del af dessa bestämmelser

måste derför anses vara föråldrade och motsvara icke de bestämmelser,

som i nyare tider gifvits, exempelvis i städers och större samhällens

brandordningar, hvilka bestämma ganska höga viten för den, som

försummar den allmänt medborgerliga pligten att biträda vid släckning af

vådeld.

Erfarenheten har ock, särskildt under förra årets torra sommar, visat,

att betydliga värderika skogsmarker förstörts såväl för staten som enskilda,

derigenom att erforderlig skyndsamhet icke iakttagits vid försöket att dämpa

Bih. till RiJcsd. Prof. 1902. 7 Samt. 7 Höft. (N:o 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 8.

elden i dess början, och förlusten för vårt land genom förra sommarens

stora skogseldar kan helt säkert uppskattas i hundratusentals, för att icke

säga milliontals kronor.

Det synes derför vara oundgängligen nödvändigt, att lagstiftningen

ingriper på detta område och gifver bestämmelser, som verka kraftigare

än de nu gällande, hvilka — såsom det, att underlåtenhet att skynda till

släckning straffas med »tio» dalers böter; att den, som nedlägger budkafle,

bötar tio daler; att den, som blir alldeles borta, bötar fem daler; och

att den, som kommer för sent eller aflägsna!'' sig utan lof, bötar tre daler

— i vår tid med dess höga arbetsför^’enster icke alls afskräcka från underlåtenhet,

vårdslöshet eller trilska.

Jag får derför vördsamt hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla,

det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till förändrade, skärpta bestämmelser om straffpåföljd för den, som

underlåter att inställa sig vid och biträda med släckning af skogseld.»

I motionen hafva herrar J. E. Nordin, E. Biesért, C. P. Jansson och

S. M. Olsson instämt.

Utaf 15 kap. byggningahalken, hvilket har rubriken: »Om skogseld»,

innehåller 4 § de hufvudsakliga bestämmelserna om åtgärder för sådan elds

släckning. Denna paragraf lyder sålunda:

»Då skogseld uppkommer; skola grannar och socknemän skynda sig dit

att släcka, eller böte två daler. Tager faran till; kungöre det nästa kronobetjente,

och läte strax budkafle gå byar emellan. Hvar som den nedlägger;

böte tio daler. Af hvart matlag skall en man komma till elden,

så ock hvar ryttare, soldat och båtsman, med yxa, eller bila, spade och

vattenkärl!. Blifver någon alldeles borta, utan laga förfall; böte fem daler.

Kommer någon för sent, eller träder ifrån sitt arbete och ställe, förr än

hemlof gifves; böte tre daler. Nu är elden så dämpad, att ej alla der

nödige äro; förordne då kronobetjente vissa män, som hålla der vakt, hvar

efter annan, till dess ingen fara är».

Lika med motionären håller lagutskottet före, att de bestämmelser i

berörda hänseende, som för närvarande finnas stadgade, äro föråldrade och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 8.

3

otillfredsställande. Byggda på äldre tiders enklare förhållanden, innebära

de, såsom erfarenheten ock visat, numera ett alltför svagt skydd mot ifrågavarande

från både allmän och enskild synpunkt svåra och beaktansvärda

onda. Tillämpningen af berörda bestämmelser torde derjemte erbjuda synnerliga

svårigheter, och det lärer knappast låta sig göra att med ledning

af dem komma till någon bestämd uppfattning om, t. ex., hvilka personer

skyldigheten att i ett särskildt fall inställa sig för skogselds släckande i

sjelf va verket åligger, och hvilka ansvaret bör drabba i händelse af underlåtenhet

härutinnan. Adömande af de i paragrafen föreskrifna böter torde

på denna grund icke ofta kunna förekomma, och desamma äro dessutom,

såsom motionären framhållit, bestämda till sådana belopp, att någon kraftigare

verkan af det straff, hvartill den brådskande kan blifva fäld, icke

lärer vara att emotse.

Att på förevarande område åstadkomma en fullt nöjaktig lagstiftning

torde emellertid utgöra en ganska svårlöst fråga. Hittills gjorda försök

härutinnan hafva icke vunnit framgång. Den s. k. norrländska skogskomitén

framlade sålunda i sitt den 21 december 1870 afgifna utlåtande förslag

till bestämmelser i ämnet, men dessa godkändes icke vare sig af Kongl.

Maj:t eller af Riksdagen, der desamma på grund af väckta motioner två

särskilda gånger i hufvudsak varit under ompröfning.

I Norge finnas stadganden i ämnet utfärdade genom eu lag af den

27 juli 1896, enligt hvilken häradsstyrelse kan genom beslut, som stadfästes

af Konungen, meddela föreskrifter angående förebyggande och släckning

af skogseld samt rörande sättet för anskaffande af de till föreskrifternas

genomförande behöfliga medel. Genom dylika föreskrifter kan det,

enligt hvad nämnda lag vidare innehåller, åläggas dels hvarje inom häradet

bosatt egare, förvaltare eller brukare af matrikelförd jord att efter val af

häradsstyrelsen för viss närmare angifven tid öfvertaga tillsynen öfver föreskrifternas

efterlefnad samt vara ledare af släckningsarbetet, dels ock hvarje

inom häradet boende arbetsför man att efter tillsägelse infinna sig på brandstället

och deltaga i släckningsarbetet, för så vidt han icke är af laga förfall

hindrad. Sådana närmare föreskrifter hafva sedermera blifvit inom ett

flertal härad beslutna samt af Kongl. Maj:t genom särskilda resolutioner

faststälda; och hafva härigenom stadganden meddelats om härads indelning

i brandrotar, om tillsättande af brandmästare eller brandfogdar, om dessas

åligganden, om tillsyn, huruvida skogseld utbryter m. m.

Huruvida och i hvad mån den i Norge sålunda tillämpade anordning

kan förtjena att lända till efterföljd vid utarbetande inom vårt land

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o S.

af lagbestämmelser i ämnet, är ett spörsmål, öfver hvilket utskottet för

närvarande icke har att yttra sig.

Otvifvelaktigt torde i allt fall vara, att någon tillfredsställande lösning

af föreliggande fråga icke står att vinna allenast genom att, såsom motionären

föreslagit, utfärda förändrade, strängare straffbestämmelser för dem,

som underlåta att inställa sig vid och biträda med skogselds släckning. För

ernående af eu sådan lösning lärer tvärtom vara af nöden, att lagbestämmelserna

i ämnet underkastas en fullständig omarbetning, dervid särskildt

gränserna för skyldigheten att deltaga i släckningsarbetet torde böra noggrant

fastställas. Endast i samband med en dylik omarbetning synes den

nu föreslagna straffskärpningen böra komma under öfvervägande.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 februari 1902.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Stockholm 1902. Iduns Kung!. Hofboktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.