Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- (och Lag-)utslcottets Utlåtande N:o 2

1902-05-01 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1902:2, Sammansatta Stats- (och Lag-)utslcottets Utlåtande N:o 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)utslcottets Utlåtande N:o 2.

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1902, kl. 11 f. m.

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 1 i anledning af

dels Kongl. Maj ds proposition till Riksdagen med förslag

till lag om domsagas kansli, till lag om ändrad lydelse af

vissa §§ i konkurslagen, till lag angående ändrad lydelse

af 27 § i lagen om boskilnad den 1 juli 1898, till lag

om ändrad lydelse af 9 § i förordningen den 18 september

1862 huru gäld vid dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse,

så ock angående undanskiftande af egendom i död

makes bo, samt till lag angående ändrad lydelse af 11 och

§§ i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription

och om år sstämning, dels ock Kongl. Maj:ts under

förutsättning af bifall till nämnda proposition i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående höjning af

anslagen till rikets hofrätter.

l:o.

Uti en den 29 november 1901 till Riksdagen afbiten, till sammansatt

stats- och lagutskott för behandling öfverlemnad proposition, n:o 2, har Kongl.

Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, jemlikt § 87 regeringsformen, föreslagit Riksdagen att

antaga vid propositionen fogade förslag till:

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 1 Samt. 2 Afd. 2 Höft. (N:is 2 och 3.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

h Sammansätta Stats- (och, Lag-jutskottets Utlåtande U:o 2.

1) lag om domsagas kansli;

2) lag om ändrad lydelse af vissa §§ i konkurslagen;

3) lag angående ändrad lydelse af 27 § i lagen om boskilnad den 1

juli 1898;

4) lag om ändrad lydelse af 9 § i förordningen den 18 september 1862

huru gäld vid dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse, så ock angående

undanskiftande af egendom i död makes bo; samt

5) lag angående ändrad lydelse af 11 och 12 §§ i förordningen den

4 mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning.

Ifrågavarande lagförslag äro af följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om domsagas kansli.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Domare å landet åligger att viss tid, minst två timmar, hvarje helgfri

dag hålla domsagans kansli för rättssökande tillgängligt. Kansliet skall finnas

inom domsagan å ställe, som af domaren bestämmes. Har domaren erhållit

tillstånd att ho utom domsagan, må han dock förlägga kansliet till sin

boningsort. , ,

Underrättelse om stället, der kansliet linnes, och om tiden, då det på

grund af stadgandet i denna § hålles tillgängligt, skall vara anslagen inom

hvarje tingslag å rättens dörr samt meddelas Konungens befallningshafvande,

som har att låta införa tillkännagifvande derom i allmänna tidningarne och

i länskungörelserna en gång i början af hvarje år samt dessutom minst fjorton

dagar innan förändring i något af sägda hänseenden sker. Å kansliets dörr

skall ock finnas anslag om tiden, då kansliet, enligt hvad nu är sagdt, hålles

tillgängligt.

2 §•

I hvarje domsaga skall finnas kanslibiträde, som, efter ty domaren bestämmer,

har att tjenstgöra å kansliet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- (och Lag-)utsliottets Utlåtande N:o 2.

o

A tid, då kansliet enligt 1 § hålles tillgängligt, skall kanslibiträdet

vara å kansliet tillstädes, der domaren är frånvarande.

3 §•

Kjanslibiträdet åligger, när domaren icke sjelf tager befattning med

ärende, hvarom nedan förmäles, att å kansliet, då det hålles tillgängligt:

emottaga handling, hvilken enligt lag må till domaren ingifvas, äfvensom

vad, anmälan eller annan framställning, som ankommer på pröfning eller

åtgärd af domaren;

emottaga och öppna bref och andra försändelser, stälda till domsagans

kansli; samt

utfärda stämning, såvidt fråga ej är om olfentlig stämning å borgenärer

eller om utsättande i stämningen af urtima ting eller af syn på stället.

Derförutom har kanslibiträdet, der domaren så förordnar, att på hans

ansvar å kansliet, då det hålles tillgängligt, tillhandahålla expeditioner och

andra handlingar, hvilka rättsökande eger att hos domaren utbekomma.

4 §.

Har kanslibiträfjet enligt 3 § emottag^ handling, vad eller framställning

eller utfärdat stämning, vare, der ej nedan annorlunda stadgas, det så

gilt, som både domaren sjelf det gjort.

5 §•

Öfver handlingar, vad och framställningar, som af kanslibiträdet på

domarens vägnar emottagas, skall föras diarium; dock vare ej nödigt, att

deri antecknas begäran om utbekommande af expedition, så framt den genast

utlemnas.

Kanslibiträdet åligga; att på begäran meddela utdrag af diariet. Då

vad af kanslibiträdet emottages, skall sådant utdrag, ehvad begäran derom

framställes eller ej, utan afgift meddelas; och skall deri tilläggas erinran att,

der vadet af domaren pröfvas lagligt, vadebevis af honom utfärdas.

6 §.

Domaren åligger att dagligen eller, der till följd af embetsresa eller

af annan laga orsak hinder derför möter, så snart hindret upphört, taga del

af diariet samt derefter med inkomna ärenden vidtaga den åtgärd, som på

honom ankommer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats- (och Lag-)utshottets Utlåtande N:o 2.

Skall enligt lag eller särskild författning sådan åtgärd vidtagas inom

viss tid efter det ärende inkommit, varde tiden räknad från den dag, domaren

egt tillfälle att erhålla kännedom om ärendet. Der åtgärden skall vidtagas

å viss dag, som, då ärendet inkommer, redan är bestämd, skall på

sakegarens eget äfventyr komma, om domaren ej blifver i tillfälle att om

ärendet taga kännedom så tidigt, att åtgärden kan å den bestämda dagen

vidtagas.

Har i konkursmål tid för aflemnande af skriftligen författade anmärkningar

mot bevakade fordringar blifvit utsatt, och finner domaren sig förhindrad

att sjelf vid den tids utgång till rättens ombudsman öfversända inkomna

anmärkningsskrifter, underrätte derom kanslibiträdet, som derefter har

att om öfversändandet besörja; och åligger domaren att för hvarje sådant

fall meddela kanslibiträdet nödiga upplysningar.

7 §•

Är någon förordnad att vara ordförande i egodelningsrätt eller att

eljest såsom domare hålla viss förrättning eller visst slag af förrättning, må

framställning, som angår sådan förrättning, emottagas och handläggas å domsagans

kansli efter ty i denna lag är stadgadt; och vare det så gill, som

hade den förordnade sjelf det gjort.

Framställning, som sålunda inkommit, skall genom domarens eller

kanslibiträdets försorg meddelas den förordnade.

8 §■

Kanslibiträde förordnas af domaren. Der sådant finnes nödigt, må

domaren ock förordna en eller flere suppleanter att i den ordning, som af

domaren bestämmes, i kanslibiträdets ställe tjenstgöra.

Förordnande, som här är nämndt, eger domaren återkalla, när så skäligt

pröfvas. Deröfver må klagan ej föras.

Då förordnande meddelas eller upphör, skall anmälan ofördröjligen

göras hos hofrätten samt hos Konungens befallningshafvande, hvilken har att

införa tillkännagifvande derom i länskungörelserna.

9 §•

Till kanslibiträde eller dess suppleant må förordnas man eller qvinna,

som uppnått myndig ålder och pröfvas för uppdraget lämplig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 2.

10 §.

Kanslibiträde stånde för sin befattning under tjenstemannaansvar.

5

11 §•

Består domsaga af flera tingslag och är i någotdera särskild domare

förordnad; må han för det tingslag hålla särskild! kansli, der hofrätten med

hänsyn till tiden för förordnandet och öfriga förekommande omständigheter

pröfvar det lämpligen kunna ske.

Hvad om domsagas kansli är stadgadt ege motsvarande tillämpning å

tingslags kansli, hvarom nu är sagdt.

12 §.

Genom hvad i denna lag är stadgadt göres ej inskränkning i domares

skyldighet att i embetsärenden sjelf tillhandagå rättsökande.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1903.

Förslag

till

Lagom

ändrad lydelse af vissa §§ i konkurslagen.

Härigenom förordnas, att 7 § 2 mom. samt 69, 71, 73 och 86 §§

konkurslagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

7 § 2 mom.

Är sådan ansökning gjord af borgenär; förelägge domaren gäldenären

lämpligen kortaste tid och, der han är aflägset boende, högst en vecka efter

delfående!, att sig deröfver förklara: och bör sökanden tillställa domaren bevis

öfver delgifvandet sist inom fjorton dagar efter det föreläggandet meddelades,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- (och Lag-Jutstcottets Utlåtande N:o 2.

eller vare ansökningen förfallen, der ej sökanden styrker, att gäldenären ej

anträffas kunnat. Medgifver gäldenären borgenärens ansökning; förfare domaren

såsom i föregående mom. sagdt är: gör gäldenären jäf emot ansökningen,

eller blifver lian med förklaring ute; hänskjutes saken till rätten, och vare

lag som i 6 § 2 mom. sagdt är.

69 §.

På den inställelsedag, som, enligt 14 §, varder genom den offentliga

stämningen för fordringars anmälande bestämd, skola tillstädesvara, i stad

rättens ordförande eller annan af rätten dertill utsedd ledamot, och å landet

domaren, att ordet vid förhandlingarna föra, så ock rättens ombudsman, gode

männen och gäldenären; dock må de sednares utevaro ej hindra ärendets

handläggning. Ordföranden uppläse gäldenärens konkursansökning eller, der

egendomsafträdet tvunget är, den derom förda skriftvexling, jemte beslutet

derom, så ock öfriga handlingar, deraf parterna om saken nödig kunskap få

kunna. Derefter uppgifve hvar borgenär skriftligen sin fordran med den

rätt, han påstår: lägge ock de handlingar in, på hvilka han sin talan grundar,

eller afskrifter deraf, med åtecknadt bevis af rättens betjente eller af två

andra trovärdige män, att de med hufvudskrifterna lika äro. Har borgenär

före inställelsedagen bevakningshandlingar aflemnat, i stad till rätten samt, å

landet, till domaren, varde det ock tillkännagifvet.

Hafva å landet bevakningshandlingar inom sagda tid ingifvits, men

hinder mött för deras föredragande å inställelsedagen, skall genom domarens

försorg meddelas rättens ombudsman underrättelse derom äfvensom upplysningom

borgenärens hemvist, i händelse uppgift derom innehålles i handlingarna.

Finnes sådan uppgift eller är borgenärens hemvist eljest kändt, åligger ombudsmannen

att ofördröjligen på konkursboets bekostnad med allmänna posten

tillsända borgenären underrättelse derom, att handlingarna icke blifvit å inställelsedagen

anmälda och förty icke kunnat till pröfning upptagas.

71 §.

Vill någon å inställelsedagen närvarande borgenär, god man eller syssloman,

eller ock gäldenären, der han tillstädes är, jäf emot en eller flera af

de bevakade fordringarna göra, eller begär någon af dem rådrum att sitt beslut

derom, efter granskning af handlingarna fatta; utsätte då ordföranden

dels viss dag inom två veckor derefter, å hvilken anmärkningarna, skriftligen

författade, sednast skola aflemnas till rätten eller domaren, dels ock, efter

samråd med rättens ombudsman, lämplig ort, hvarest handlingarna under

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 2.

skriftvexlingstiden skola genom ombudsmannen parterna tillhandahållas, äfvensom

Viss dag, minst en och högst två veckor efter tiden för anmärkningarnas

aflemnande, samt lämpligt ställe för parterna att inför ombudsmannen sammankomma,

såsom i 74 § sägs. Ordföranden hestämme å inställelsedagen tillika

viss dag, då parterna, derest emot bevakad fordran göres jäf, hvarom förlikning

ej träffas kan, hafva att inför rätten sammankomma, i stad inom fjorton

dagar efter sammanträdet inför ombudsmannen och på landet å det efter

nämnda sammanträde först infallande lagtima ting, der urtima ting ej varder

äskadt. Begär någon af parterna för anmärkningars afgifvande och sammanträdet

inför ombudsmannen längre tid, än nu sagdt är, och är saken vidlyftig;

då må ordföranden anstånd medgifva, dock ej utöfver hvad nödigt pröfvas.

Ej må emot fordran, som å inställelsedagen anmäld är, jäf annorledes

än i nu stadgad ordning framställas.

73 §.

Nu hafva skriftligen författade anmärkningar i föreskrifven tid inkommit,

öfverlemne rättens ordförande eller domaren de skrifter till rättens

ombudsman.

Har borgenär i bevakningsinlaga uppgifvit sitt hemvist eller är det

eljest kändt, åligger ombudsmannen, der jäf mot den borgenärs fordran gjorts,

att ofördröjligen på konkursboets bekostnad med allmänna posten tillsända

honom underrättelse derom, att jäf blifvit framstäldt, så ock om den ort,

hvarest handlingarna under skriftvexlingstiden hållas parterna till hända’

samt om tiden och stället för sammanträdet inför ombudsmannen.

Sådan underrättelse skall, der borgenär, som för sin rätts bevakande

stält ombud för sig, så begär, i stället tillsändas ombudet.

86 §.

Yrkande, att anmäld fordran med ed fästas skall, göres skriftligen,

i den ordning^ och inom den tid, som för jäf emot fordringar förr stadgade

äro. Ej må sådant yrkande i bevakningsinlaga väckas. Rätten eller domaren

förelägge den, emot hvilken yrkandet framställes, att inom viss tid af högst

en månad från det han af föreläggandet erhållit del, edgången fullgöra och

med bevis derom inkomma.

Föreläggandet bör borgenären tillställas så, som i lag om stämning

stadgas; åliggande dock borgenär, hvilken förmånen af sådant delgifningssätt

sig tillförsäkra vill, att i bevakningsinlagan uppgifva viss ort inom riket,

der han eller ombud för honom träffas kan. Har han det underlåtit, ege

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- (och, Lag-)utsleottels Utlåtande N:o 2.

rätten eller domaren förordna, att föreläggandet uti allmänna tidningarna

införas må; och anses i sådant fall borgenären af föreläggandet undfå del

den dag, detsamma sålunda kungöres.

Den, på grund af hvilkens yrkande föreläggandet blifvit meddeladt,

vare pligtig att delgifvandet deraf ombesörja och bevis derom till rätten eller

domaren ingifva inom en månad från den dag, föreläggandet meddelades.

Försummar han det och anmäler han ej hinder, som af rätten godkännes;

varde edgångsyrkandet utan afseende lemnadt. Varder anmäldt förfall godkändt;

sätte rätten ut ny tid, hvarinom bevis öfver delgifvandet inlemnas

skall; dervid rätten, om borgenär eller ombud för honom ej kunnat anträffas

å ort, som i bevakningsinlaga uppgifvits, eger förordna, att föreläggandet,

genom dess införande i allmänna tidningarna, borgenär delgifvas må.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1903.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse af 27 § i lagen om boskilnad den 1 juli 1898.

Härigenom förordnas, att 27 § i lagen om boskilnad den 1 juli 1898

skall erhålla följande ändrade lydelse:

År makars bo till konkurs afträdt, och vill make i sammanhang

med konkursen söka boskilnad, gifve sin ansökning in sist å tid, som för inställelse

i konkursen är i den offentliga stämningen utsatt.

Sökes boskilnad, och vill make, att viss egendom, som maken påstår

vara dess enskilda, ej skall gå i betalning för gäld, som i konkursen bevakas,

eller att makens giftorätt eller någon del deraf skall för sådan gäld fredas,

begäre undanskiftande inom tid, som nu är sagd, eller hafve sin talan

härutinnan förlorat. Lag samma vare, der före konkursen boskilnad blifvit

sökt, men skifte ännu ej skett.

Har å landet ansökning om boskilnad eller undanskiftande blifvit gjord

inom stadgad tid, men hinder mött för ansökningens föredragande å inställelse
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskotte,ts Utlåtande N:o 2.

9

dagen i konkursen, skall i fråga om parternas hörande tillämpas hvad i

konkurslagen är förordnadt beträffande fordringsanspråk, som anmälas efter

inställelsedagen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1903.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 9 § i förordningen den 18 september 1862 huru

gäld vid dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse, så ock

angående undanskiftande af egendom i död makes bo.

Härigenom förordnas, att 9 § i förordningen den 18 september 1862

huru gäld vid dödsfall betalas skall och om urarfvagörelse, så ock angående

undanskiftande af egendom i död makes bo skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Har efterlefvande make eller arfvinge egendom afträda och vilja sterbhusdelegarne

å någondera sidan egendom undanskifta, göre derom skriftlig

ansökning sist å tid, som i den offentliga stämningen för inställelse utsatt är;

och varde, sedan sterbhusdelegarne å andra sidan samt borgenärerna, på sätt

i konkurslagen om granskning af bevakade fordringsanspråk sägs, erhållit

tillfälle att i frågan sig yttra, ansökningen efter lag af rätten bedömd, ändå

att jäf deremot ej gjordt är.

Är å landet ansökning om undanskiftande gjord inom tid, som nu är

sagd, men har hinder mött för ansökningens föredragande å inställelsedagen

i konkursen, skall i fråga om parternas hörande tillämpas hvad i konkurslagen

är förordnadt beträffande fordringsanspråk, som anmälas efter inställelsedagen.

Om undanskiftande för gäld, som efter inställelsedagen bevakats, lände

till efterrättelse hvad i 29 § af lagen om boskilnad finnes stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1903.

Bill. till Biksd. Prof. 1902. 4 Sami. 2 Afd. 2 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 2.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse af 11 och 12 §§ i förordningen den 4 mars

1862 om tioårig preskription och om år sstämning.

Härigenom förordnas, att 11 och 12 §§ i förordningen den 4 mars

1862 om tioårig preskription och om årsstämning skola erhålla följande

ändrade lydelse:

11 §•

Då kallelse är så sökt, som i 9 § sägs, utfärde jätten offentlig stämning

å okända borgenärer, att sist före klockan tolf å viss dag, näst efter

ett år, gifva sina fordringar an: är boet å landet, och äskas ej urtima ting,

då må inställelsen utsättas till det lagtima ting, som näst efter ett år infaller.

Stämningen varde å rättens dörr anslagen ett år före inställelsedagen och i

allmänna tidningarna kungjord tre gånger, första gången tio och tredje gången

sist fyra månader, innan den dag inträffar. Kronans ombudsman i orten och alla

inländska borgenärer, som å den i 9 § omförmälda förteckning upptagna äro,

skola om stämningen särskildt underrättas; och foge rätten eller domaren anstalt,

att sådan underrättelse varder minst en månad före inställelsedagen

dem meddelad.

På den inställelsedag angifve hvar borgenär muntligen eller skriftligen

sin fordran. Har borgenär före inställelsedagen ingifvit skriftlig anmälan om

fordran, i stad till rätten samt å landet till domaren, varde det ock tillkännagivet.

Anmälan om fordran må i betaldt bref med allmänna posten till rätten

eller domaren insändas; och skall anmälan, som blifvit sålunda insänd, anses

in gifven å tid, då den emottaga af den, till hvilken sådan anmälan enligt

lag bör aflemnas.

12 §.

Uraktlåter borgenär, den der ej finnes upptagen å omförmälda förteckning,

att sin fordran å den i årsstämningen utsatta inställelsedag angifva, och

varder ej heller förut ingifven anmälan om fordringen då föredragen efter ty

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N;o 2.

11

i 11 § är sagdt, Lafve borgenären sin talan förlorat emot gäldenär, som ej

visas hafva före inställelsetiden egt eller å nämnda tid erhållit vetskap om

fordringens tillvaro: och vare gäldenär, som för sådan fordran sökes, pligtig,

der borgenär det äskar, med ed betyga, att den fordran ej var honom känd

före inställelsetidens utgång: brister han åt eden, eller styrkes annorledes, att

han om fordringen egt kunskap, som sagdt är, betale då sin andel af gälden.

Är årsstämning af förmyndare tagen för person, som till myndiga år

kommit, men hlifvit under förmyndare stöld; då hafve ock borgenär, hvarom

nu nämndt är, sin talan förlorat, der ej förmyndaren visas hafva om fordringen

egt eller erhållit vetskap, såsom förut är sagdt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1903.

Utskottet vill visserligen icke förneka, att det kan vara önskligt, att

allmänhetens rätt att i tjensteärenden vinna tillträde till domaren eller ställföreträdare

för honom är genom laga bestämmelser skyddad och reglerad.

Dock torde, såsom äfven af åtskilliga inom högsta domstolen afgifna yttranden

framgår, något mera framträdande behof af lagstiftning i detta ämne icke

hafva försports, då ju i regel vederbörande domare låtit sig angeläget vara

att tillmötesgå allmänheten i sådant afseende. Det är emellertid af största

vigt att tillse att, derest en lagstiftning i ämnet företages, densamma

kommer att medföra full trygghet för att allmänhetens rätt blifver tillgodosedd.

I detta hänseende hafva inom högsta domstolen betydelsefulla

erinringar blifvit framstälda mot det nu föreliggande lagförslaget. Jemväl

utskottet anser, att införande af kanslibiträde med så underhaltiga qvalitikationer

och så inskränkt befogenhet, som förslaget uppställer, dels icke

kommer att bereda allmänheten några afsevärda fördelar samt redan derför

måste betraktas såsom en onödig och otillfredsställande anordning, dels till

och med kan komma att just i sådana fall, der behofvet af en dylik inrättning

uppgifvits vara störst, lända snarare till skada än gagn, åtminstone för

den med lagen mindre förtrogna allmänheten. För att verkliga fördelar skola

kunna beredas genom anställande af kanslibiträde, torde det vara oundgängligt

att utrusta detsamma med sådan kompetens, att de rättsökande kunna få

sina angelägenheter fullt ut lika väl tillgodosedda, då de träffa domarens ställföreträdare,

som då de träffa domaren sjelf.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansätta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 2.

Utskottet har funnit desto mindre skäl att förorda det nu föreliggande

lagförslagets antagande, som i afseende på den kanske vigtigaste befogenheten,

som skulle tillkomma kanslibiträdet, nemligen att emottaga vad, redan

genom lagen den 14 juni 1901 stadgas, att häradshöfding är skyldig att

skriftligen förordna någon, hos hvilken vädjas må, då häradshöfdingen ej

träffas i sin hostad. Det nu afsedda kanslibiträdets befogenhet i detta hänseende

skulle icke vara större än nämnda, särskild!, förordnade ombuds.

Särdeles betänkligt vore, ifall genom en anordning, sådan som den nu

af Kong!. Maj:t föreslagna, vederbörande domhafvande på landsbygden skulle

anse sig i mindre grad än för närvarande förpligtade att i embetsärenden

personligen vara tillgängliga för allmänheten åtminstone under viss tid på

dagen. Genom tillfället att anlita ett kanslibiträde af en sådan jemförelsevis

underhaltig beskaffenhet, som förslaget medgifver, skulle allmänheten ingalunda

erhålla fördelar, som uppväga den förlorade förmånen att råka domaren

personligen. Af dessa skäl och med hänsyn till hvad i öfrigt anförts emot

förslaget vid dess granskning inom högsta domstolen finner sig utskottet icke

kunna förorda bifall till förslaget till lag om domsagas kansli, sådant detsamma

nu föreligger.

De ändringar, som af Kongl. Maj:t föreslagits uti 7 § 2 mom. samt

69, 71, 73 och 86 §§ konkurslagen, uti 27 § i lagen om boskilnad den 1

juli 1898, uti 9 § i förordningen den 18 september 1862 huru gäld vid dödsfall

betalas skall m. m. samt uti 11 och 12 §§ i förordningen den 4 mars

1862 om tioårig preskription och om årsstämning, äro, med undantag af den

i konkurslagens 73 § 2 mom. föreslagna ändring, sammanhängande med förslaget

angående domsagas kansli. Då utskottet afstyrkt sistnämnda förslag,

följer deraf, att jemväl de dermed sammanhängande ändringsförslagen afstyrkas.

Hvad angår ändringsförslaget i afseende å 73 § 2 mom. konkurslagen,

finner utskottet detsamma välbetänkt och har för sin del ej något att

mot detsamma erinra, men som detta förslag afser en jemförelsevis underordnad

detalj af den föreliggande propositionens innehåll, lärer ett antagande af

den kong!, propositionen i denna del i frågans nuvarande läge ej böra förordas.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att de uti Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande proposition

gjorda framställningar icke må vinna Riksdagens bifall.

2:o.

Uti den till Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t under

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-Jutskotlets Utlåtande N:o 2.

13

andra hufvudtiteln uti punkten 5 föreslagit Riksdagen att medgifva, att i

staten för Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat finge, under förutsättning

att propositionen med förslag till lag om domsagas kansli m. m.

blefve af Riksdagen bifallen, för hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag

för närvarande utginge, detsamma höjas med 300 kronor, och för

domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag ej egde rum, sådant bidrag upptagas

med likaledes 300 kronor, och således för samtliga 57 domsagor under hofrätten

förvaltningskostnadsbidragen höjas med sammanlagdt 17,100 kronor.

Då utskottet uti punkten l:o härofvan afstyrkt bifall till Kongl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om domsagas kansli, följer deraf, att utskottet

saknar skäl tillstyrka nu ifrågavarande, under förutsättning af bifall till

nyssberörda proposition framstälda förslag. Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke må

af Riksdagen bifallas.

3:o.

Under andra hufvudtiteln har Kongl. Maj:t vidare föreslagit Riksdagen,

uti punkten 7, att, under förutsättning att propositionen med förslag

till lag om domsagas kansli m. in. blefve af Riksdagen bifallen, öka anslaget

till Gröta hofrätt med derunder lydande justitiestat sålunda, att för

hvarje domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag för närvarande utginge, detsamma

höjdes med 300 kronor, och att för domsaga, der förvaltningskostnadsbidrag

ej egde rum, sådant bidrag upptoges med likaledes 300 kronor,

och att alltså öka anslaget med sammanlagdt 13,500 kronor.

Af enahanda skäl, som under punkten 2:o härofvan anförts, hemställer

utskottet,

att Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag icke må

vinna Riksdagens bifall.

4:o.

Uti punkten 8 under andra hufvudtiteln har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, under förutsättning att propositionen med förslag till lag

om domsagas kansli m. m. blefve af . Riksdagen bifallen, öka anslaget

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 2.

till Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat

sålunda, att för hvarje domsaga uppfördes ett förvaltningskostnadsbidrag af

300 kronor, eller med sammanlagdt 5,100 kronor.

Under hänvisning till hvad utskottet under punkten 2:o härofvan anfört

hemställer utskottet,

att Riksdagen icke må bifalla Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande

framställning.

Stockholm den 1 maj 1902.

På det sammansatta utskottets vägnar:

Gr. RUDEBECK.

Reservation

mot utskottets hemställan uti punkten l:o af herr G. M. U. Budebeck, med

hvilken herr S. J. Bandqvist instämt: »Då under nuvarande förhållanden

säkerhet icke finnes för den rättssökande att å viss tid och ort träffa domaren

eller någon, som företräder hans ställe, och i följd häraf den rättssökande

äfventyrar icke blott att få vidkännas tidsförlust och kostnader, utan äfven

att vigtiga rättigheter gå förlorade, när dessa bero på iakttagande af fatalietider,

är det enligt min mening i hög grad önskvärd!, att i hvarje domsaga

hlefve inrättadt ett fast kansli, der allmänheten under viss tid hvarje söckendag

hade tillfälle att, oberoende af domarens frånvaro, inlemna handlingar

med mera.

Utan att förneka, att en del af de erinringar, som gjorts emot förevarande

lagförslag, äro i viss mån befogade, finner jag dock dessa erinringar

icke kunna tillerkännas den betydelse, att de böra föranleda ett fullständigt

afstyrkande af den föreslagna anordningen af domsagas kansli, och har jag

fördenskull ansett, att utskottet bort i hufvudsak tillstyrka lagförslaget.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:126 Riksdagens Skrifvelse N:o 126 s. 11 i texten