Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- (och Lag-jutskottets Utlåtande N:o 6

1902-05-09 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1902:8, Sammansatta Stats- (och Lag-jutskottets Utlåtande N:o 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-jutskottets Utlåtande N:o 6.

1

Dito 8.

Ank. till Riksd. kansli den 9 maj 1902, kl. 12 midd.

l

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 5, i anledning

af Kongl. Maj:ts proposition angående folkskolelärares

rätt till ålder stillägg.

Uti en till Riksdagen den 7 februari 1902 aflåten proposition

(n:o 41) bär Kongl. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit Riksdagen medgifva, att hvad som är stadgadt om viss tids

tjenstgöring såsom vilkor för erhållande af de ålderstillägg å lönen,

kvilka tillkomma ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola, skall

anses vara fullgjordt, derest läraren eller lärarinnan under den tjenstetid

af fem år, som erfordras för vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg,

meddelat undervisning under mera än fyra femtedelar af den

å nämnda tjenstetid belöpande faststälda undervisningstiden af åtta

månader om året eller den kortare tid, under hvilken undervisningen i

den skola, hvarest läraren eller lärarinnan är anstäld, på grund af Kongl.

Maj:ts särskilda medgifvande årligen meddelas; dock att härvid icke

skulle föras löntagare till last tjenstledighet, som åtnjutits för att, på

grund af särskildt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller

offentlig befattning utom _ skoldistriktet, och ej heller den tid, hvarunder

till följd af rådande smittosam sjukdom undervisningen i skolan varit

in stöld.

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 2 Åfd. 7 Häft. (N:o 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- (och Lag-)ut''skottets Utlåtande N:o 6.

Till omförmälda statsrådsprotokoll liar föredragande departementschefen

i ärendet yttrat följande:

»Först på senare tid hafva de vid folkskolorna anstälda lärarne

och lärarinnorna genom allmän författning berättigats att komma i åtnjutande

af ålderstillägg. Enligt nådiga kungörelsen den 29 december

1860 om förändrad lydelse af 4 § 1 och 2 mom. i nådiga stadgan angående

folkundervisningen i riket den 18 juni 1842 hade den bestämmelse

i 1 inom., i enlighet med hvilken folkskolelärares årliga lön skulle

utgå, följande lydelse:

»Vederbörligen, enligt denna författnings föreskrift, vid seminarium

godkänd och sedermera vid folkskola anstäld lärare åtnjute i årlig lön

minst sexton tunnor spanmål, hvaraf åtta tunnor erläggas in natura,

hälften i råg och hälften i det eller de andra sädesslag, i hvilka kronotionden

inom orten utgår, men de öfriga åtta tunnorna alltid betalas

med penningar efter länets markegång, dock ej till lägre belopp, än

sex r:dr 32 sk. banco för tunnan»;

hvarjemte stadgades dels i samma mom. angående skollärares

rätt till löneförhöjning, derest hans tjenstgöring fortginge utöfver åtta

månader af året, dels ock i 2 mom. om skyldighet för församlingen att

förse skolläraren med tjenlig bostad och nödigt bränsle samt åt honom

anskaffa sommarbete och vinterfoder för en ko eller lemna ersättning

derför.

Genom nådiga kungörelsen den 11 december 1863 inträdde en

förändring i fråga om lärarelönen på sådant sätt, att lönen för en

examinerad lärare, vare sig vid fast eller ambulatorisk folkskola, utom

husrum, vedbrand och kofoder, bestämdes skola vara minst 400 riksdaler

och att, derest för lärare, som redan i lön åtnjöte 400 riksdaler

eller mera, församlingen förbunde sig att höja lönen utöfver då utgående

belopp, ett statsbidrag till lika belopp med församlingens sålunda

beviljade ytterligare tillskott under den med påföljande år ingående

statsregleringsperiod kunde erhållas, dock att statsbidraget för detta

ändamål icke komme att öfverstiga 50 riksdaler årligen för hvarje

lärare.

Detta stadgande förnyades den 29 juni 1866 och den 24 maj

1867, hvarje gång för en statsregleringsperiod, med tillägg att lönen

skulle utgå för åtta månaders undervisning, samt den 29 maj 1868 tills

vidare.

På grund af hvad sålunda blifvit stadgadt kunde den årliga lönen

för åtta läsmånader blifva olika för olika lärare, men den högre lönen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-)utskottets Utlåtande N:o 6. 3

var icke beroende af någon längre tjenstgöringstid och utgick således

icke till någon del såsom ålderstillägg.

Först från och med år 1872 infördes ett ålderstillägg för folkskolelärare,

i det att genom nådig kungörelse den 22 juni 1871, såsom

tillägg _ till hvad ej mindre i 4 § 1 mom. af stadgan angående folkundervisningen

i riket den 18 juni 1842, såsom detta moment lydde i

kungörelsen den 29 december 1860, än ock i kungörelsen den 11 december

1863 blifvit bestämdt i fråga om beloppet åt folkskolelärarnes aflöning^

stadgades, att för hvarje examinerad och i viss föreskrifven ordning

vid folkskola tillsatt ordinarie lärare eller lärarinna, som i denna egenskap

oförvitligen tjenstgjort i tio år, räknadt från början af året näst

cftei det, då han eller hon sådan tjenst tillträdt, den årliga lönen skulle,

derest densamma icke uppginge till femhundra riksdaler utom husrum,

vedbrand och kofoder, höjas till detta belopp.

Från. 0°k ,med år 1874 erhöllo folkskolans lärare och lärarinnor

en förbättring uti de enligt lag utgående löneförmånerna, och på samma

gång förkortades tiden för ålderstilläggets ernående till fem år. Bestämmelse

härom meddelades genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse

den 2 september 1873, enligt hvilken kungörelse 4 § 1 mom.

af stadgan angående folkundervisningen i riket den 18 juni 1842 erhöll

följande förändrade lydelse:

»Lärare, hvilken efter undergången godkänd afgångsexamcn från

seminarium blifvit i föreskrifven ordning vid folkskola anstäld, åtnjuta

i årlig lön dels åtta tunnor (50 kubikfot 4 kannor) spanmål in natura,

hälften i råg och hälften i det eller de andra sädesslag, i hvilka kronotionde^

inom. orten utgår, dels ock penningar till så stort belopp, att

hela lönen, inberäknadt spanmalens värde efter länets markegång för

året (Litt A.), uppgår till minst femhundra riksdaler.

»Har vid folkskola sålunda anstäld ordinarie lärare i denna egenskap

oförvitligen tjenstgjort i fem år, räknadt från början af året näst

efter det, då . han tillträdt lön till förenämnda belopp eller deröfver,

skall den årliga lönen, derest den icke redan uppgår till sexhundra

riksdaler, höjas till detta belopp»;

hvarjemte stadgades om folkskolelärares rätt till ersättning för

tjenstgöring utöfver åtta månader af året.

Genom nådiga kungörelsen den 29 maj 1874 gjordes i de nyss

anförda bestämmelserna den ändring, att uti andra stycket orden »räknadt

från början af året näst efter det, då han tillträdt lön till förenämnda

belopp eller deröfver», uteslötos, hvarigenom detta stycke fick

följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats- (och Lag-)utslcottets Utlåtande N:u 6.

»Har vid folkskola sålunda anstäld ordinarie lärare i denna egenskap

oförvitligen tjenstgjort i fem år, skall den årliga lönen, derest den

icke redan uppgår till sexhundra riksdaler, höjas till detta belopp»;

hvarefter i Eders Kongl. Maj:fs nådiga kungörelse angående

aflöning åt lärare och lärarinnor vid folkskolor och småskolor den 20

januari 1882 bestämmelserna om aflöning åt ordinarie lärare och lärarinnor

vid folkskolor upptogos på följande sätt:

»Ordinarie lärare eller lärarinna, som efter undergången godkänd

afgångsexamen från seminarium blifvit vid folkskola anstäld i föreskrifven

ordning, skall åtnjuta i årlig lön dels 50 kubikfot 4 kannor (13 hektoliter

18,968 liter) spanmål in natura, hälften i råg och hälften i det

eller de andra sädesslag, i hvilka kronotionden inom orten utgår, dels

ock penningar till så stort belopp, att hela lönen, inberäknadt spanmålens

värde efter länets markegång för året (Lätt A), uppgår till minst

femhundra kronor.

»Har vid folkskola sålunda anstäld ordinarie lärare eller lärarinna

i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort i fem år, skall den årliga

lönen, derest den icke redan uppgår till sexhundra kronor, höjas till

detta belopp.»

Tillika stadgades om skyldighet för skoldistriktet att förse sådan

lärare eller lärarinna med bostad och bränsle äfvensom kofoder samt

åt läraren eller lärarinnan upplåta ett jordland.

Enligt denna författning utgjordes sålunda kontanta årliga lönen

i lägsta lönegraden af 500 kronor, hvilken lön efter fem års oförvitlig

tjenstgöring skulle höjas till 600 kronor. En särskild anledning för

skoldistrikten att ytterligare höja lönen med ett belopp af 100 kronor

gafs genom nådiga kungörelserna angående lönetillskott åt lärare och

lärarinnor vid folkskolor den 29 juni 1883 och den 30 maj 1884. 1

enlighet med dessa kungörelser kunde nemligen skoldistrikten från och

med år 1884, under förutsättning att ordinarie folkskolelärare eller

lärarinna, som under minst fem år i denna egenskap oförvitligen tjenstgjort,

erhölle kontant aflöning af 700 kronor, utbekomma statsbidrag

med två tredjedelar af hela denna lönesumma.

Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 5 juni 1885

gjordes den ändring uti de genom kungörelsen den 20 januari 1882

meddelade, nyss anförda stadgandena, att i första stycket ordet »femhundra»

utbyttes mot »sexhundra» och att andra stycket uteslöts. Härigenom

höjdes alltså från början af år 1886 minimilönen till 600 kronor,

hvarjemte hela ålderstillägget, medelst hvilket, lönen kunde ökas till

700 '' kronor, blef beroende på församlingarnas frivilliga beslut. Enligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats■ (och Lag-)utsJcottets Utlåtande N:o 6. 5

särskild kungörelse samma dag, den 5 juni 1885, berättigades nemligen

skoldistrikten att, derest ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola i

denna egenskap oförvitligt tjenstgjort under minst fem år, och lönen

till honom eller henne utginge med minst 700 kronor jemte de i lag

bestämda naturaförmåner eller ersättning derför, erhålla statsbidrag med

466 kronor 67 öre.

Från början af år 1892 blef ålderstillägg å nyo lagbestämdt genom

nådiga kungörelsen den 5 oktober 1891, som åt ifrågavarande moment

gaf följande lydelse:

»Ordinarie lärare eller lärarinna, som efter undergången godkänd

afgångsexamen från seminarium blifvit vid folkskola anstäld i föreskrifven

ordning, skall åtnjuta i årlig lön minst sexhundra kronor. Har ordinarie

lärare eller lärarinna vid folkskola i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort

under fem år, skall han eller hon för åtta månaders undervisning af i

skolåldern varande barn i lön erhålla minst sjuhundra kronor.»

Ett andra ålderstillägg tillkom från och med år 1899 på grund af

nådiga kungörelsen den 27 maj 1898, hvarigenom nyss anförda moment

erhöll följande innehåll:

»Ordinarie lärare eller lärarinna, som, efter undergången godkänd

afgångsexamen _ från folkskolelärare- eller folkskolelärarinneseminarium

blifvit i föreskrifven ordning anstäld vid folkskola, skall i årlig lön för

undervisning under åtta månader eller 3472 veckor eller under den kortare

tid, som Kongl. Maj:t på grund af särskilda förhållanden kan medgifva,

åtnjuta minst sexhundra kronor samt två ålderstillägg å etthundra

kronor hvartdera, det ena efter fem och det andi-a efter tio års oförvitlig

tjenstgöring, räknadt från och med början af kalenderåret närmast efter

det, hvarunder läraren eller lärarinnan såsom ordinarie tillträdt folkskolelärarebefattning»;
hvartill

fogades ett öfvergångsstadgande så lydande:

»Den, som, då dessa bestämmelser träda i tillämpning, är såsom

ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola anstäld, skall, på sätt hittills

varit stadgadt, derest han eller hon i denna egenskap oförvitligt

tjenstgjort under fem år, för åtta månaders undervisning i lön erhålla

minst sjuhundra kronor. Sådan lärare eller lärarinna skall från och

med kalenderåret närmast efter det, då han eller hon uppnår tio ordinarie

tjenstår, dock icke före den 1 januari 1899, för nyss angifna

undervisning bekomma ett ålderstillägg af etthundra kronor.»

Två år derefter eller från och med år 1901 erhölls ytterligare ett

ålderstillägg, hvarjemte kofodret ersattes med etthundra kronor, som

inräknades i den årliga kontanta lönen. Härom innehöll Eders Kongl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats'' (och Lag-)utsJcottets Utlåtande N:o 6.

Maj:ts nådiga kungörelse den 1 juni 1900 bestämmelser af följande

lydelse:

»Ordinarie lärare, som, efter undergången godkänd afgångsexamen

från folkskolelärareseminarium, blifvit i föreskrifven ordning anstäld

vid folkskola, skall i årlig lön för undervisning under åtta månader

eller 3472 veckor eller under den kortare tid, som Kongl. Maj:t på

grund af särskilda förhållanden kan medgifva, åtnjuta minst sjuhundra

kronor samt tre ålderstillägg å etthundra kronor hvartdera, det första

efter fem, det andra efter tio och det tredje efter femton års oförvitlig

tjenstgöring, att utgå från och med början af kalenderåret närmast

efter det, hvarunder det femte, tionde eller femtonde ordinarie tjenståret

gått till ända»,

med tillägg af följande öfvergångsstadgande:

»Den, som före den 1 januari 1899 blifvit såsom ordinarie lärare vid

folkskola anstäld, skall, derest han i denna egenskap oförvitligt tjenstgjort

under fem år, för åtta månaders undervisning i lön erhålla minst

åttahundra kronor. Sådan lärare skall från och med kalenderåret närmast

efter det, då han uppnår tio ordinarie tjenstår, för nyss angifna

undervisning bekomma ett ålderstillägg af etthundra kronor samt från

och med kalenderåret närmast efter det, då han uppnår femton ordinarie

tjenstår, för samma undervisning bekomma ett ytterligare ålderstillägg

af etthundra kronor»;

hvarjemte stadgades dels om skyldighet för skoldistriktet att förse

läraren med tjenlig bostad och nödigt bränsle eller ersättning derför

dels ock att hvad i kungörelsen funnes föreskrifvet med afseende på

lärare äfven skulle ega tillämpning på lärarinnor.

Såsom framgår af denna öfversigt af de tid efter annan träffade

bestämmelserna, i enlighet med hvilka vid folkskolan anstälda lärare

— under hvilken benämning jag här liksom i det följande inbegriper

äfven lärarinnor —1 åtnjuta sin kontanta årliga lön, hafva de beviljade

ålderstilläggen bestämts att utgå efter vissa års tjenstgöring, utan att

något tillägg blifvit gjort angående huru förfaras skall, när lärare af

en eller annan orsak kortare eller längre tid under de för erhållande

af ålderstillägg bestämda åren varit hindrad att sjelf tjenstgöra. För

småskolelärare och biträdande lärare har deremot förfarits annorlunda.

Desse lärare erhöllo första gången rätt till ålderstillägg genom Eders

Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 28 maj 1897, hvarigenom till § 1

i kungörelsen den 20 januari 1882, sådan denna § lydde i kungörelsen

den 5 oktober 1891, lades ett nytt moment, hvars första stycke lydde:

»Lärare eller lärarinna, som, efter att hafva i stadgad ordning vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- {och Lag-) utskottets Utlåtande N:o 6. 7

vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i kougl. kungörelsen angående

lönetillskott af allmänna medel för lärare och lärarinnor vid folkskolor

och småskolor den 5 juni 1885, inför folkskoleinspektör undergått pröfning

för anställning vid småskola, vid mindre folkskola eller vid folkskola

i egenskap af biträdande lärare eller lärarinna, blifvit behörigen

antagen till lärare eller lärarinna vid någon af förenämnda skolor, skall

i lön för åtta månaders undervisning åtnjuta minst trehundra kronor.

Har läraren eller lärarinnan efter sålunda undergången pröfning oförvitligt

tjenstgjort. vid någon eller några af här omförmälda skolor under

sammanlagdt tio. tjenstår, infallande före eller efter dessa bestämmelse!

s. ti adlande i tillämpning, skall han eller hon för åtta månaders undervisning

i lön erhålla minst trehundrafemtio kronor, räknadt från och

med och början af kalenderåret närmast efter det, hvarunder det tionde

tjenståret utgått.»

If andra och tredje styckena af samma moment bestämdes vidare:

» .Tjenstår räknas såsom fullt, derest läraren eller lärarinnan derunder

tjenstgjort åtta månader eller 34 J/2 veckor. Med de år, under hvilka

läraren eller lärarinnan möjligen undervisat kortare tid, verkställes en

sammanläggning och reduktion, med beräkning af åtta månader på hvarje

år; dock må för lärare eller lärarinna, till hvars aflönande tillskott af

allmänna^ medel på grund af Kongl. Maj:ts särskilda medgifvande åtnjutits

såsom för full tjenstgöring, oaktadt den årliga undervisningstiden

understiger åtta månader, tjenstårets längd beräknas i enlighet med den

för nämnda lönetillskotts åtnjutande faststälda årliga undervisningstiden.

»I lärares eller lärarinnas tjenstetid inräknas äfven den del af läsåret,

. hvarunder jemlikt § 43 mom. 1 i gällande folkskolestadga undervisningen

i skolan varit instäld.»

Härjemte stadgades i det nya momentet om rätt för ifrågavarande

lärare till bostad och vedbrand.

Bristen på bestämmelser i förberörda hänseende i fråga om folkskolans

ordinarie lärare synes, med den ordalydelse författningen om desse

lärares aflöning har, leda derhän, att en folkskolelärare icke får räkna sig

till godo för uppflyttning i högre lönegrad alla sina ordinarie tjenstår,

såvida han icke. sjelf tjenstgjort hvarje, år under fulla åtta läsmånader.

Har läraien vant urståndsatt att sjelf tjenstgöra allenast en vecka eller

ännu kortare tid åt de lagstadgade åtta läsmånaderna, får han vänta ett

helt år längre än annars, innan honom kan tillerkännas vederbörligt ålderstillägg,

och detta äfven om han på egen bekostnad hållit fullt kompetent

vikarie och undervisningen således fortgått på behörigt sätt i fulla åtta

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- (och Lag) utskottets Utlåtande N:o 6.

läsmånader. Under den tid, då endast ett ålderstillägg kunde ernås efter

fem års oförvitlig tjenstgöring, gjorde sig behofvet af bestämmelser, huru

förfaras skulle i händelse af åtnjuten tjenstledighet, mindre gällande, enär

ju uppflyttningen till högre lönegrad i regel gälde lärare under deras första

tjenstetid, då de i allmänhet icke så mycket vore utsatta för att af sjukdom

hindras från att sjelfva tjenstgöra, och, om sjukdomen var af kortare varaktighet,

de lätt nog kunde ersätta den förlorade lästiden genom undervisning

under lika lång tid af den för ferier beräknade delen af året.

Men sedan från och med år 1899 ett andra ålderstillägg kan vinnas efter

tio års och från och med år 1901 ett tredje ålderstillägg kan ernås efter

femton års oförvitlig tjenstgöring, kan det uppenbarligen oftare hända, att

läraren under den långa tjenstetiden någon gång varit af sjukdom hindrad

att sjelf tjenstgöra så lång tid, att han icke genom lästerminens förlängning

kunnat ersätta den förlorade tiden. I afseende härå torde jag få

erinra om det nyligen inträffade fall, att en lärare, som haft ordinarie

anställning i femton år, af vederbörande församling förvägrades erhålla

begärdt tredje ålderstillägg på den grund, att läraren varit af sjukdom

hindrad att sjelf tjenstgöra under eu sammanlagd tid af sex månader;

och då läraren drog frågan om församlingens skyldighet härutinnan

under myndigheternas pröfning, funno såväl Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande

och kammarkollegium som Eders Kongl. Maj:t församlingen

ej kunna förpligtas till utgifvande af det begärda ålderstillägget.

Hvad sålunda nu gäller beträffande folkskolans ordinarie lärare

synes mig vara emot dem ytterst obilligt, i synnerhet om man härmed

jemför hvad som i förevarande afseende är stadgadt angående åtskilliga

af statens embets- eller tjenstemän. Jag anser det derför vara synnerligen

angeläget, att ett tillägg göres till nådiga kungörelsen angående

aflöning åt lärare vid folkskolor och småskolor den 1 juni 1900, hvarigenom

densamma varder mera öfverensstämmande med rättvisa och

billighet.

De förut omnämnda bestämmelserna, enligt hvilka tjenstår beräknas

för småskolelärare och biträdande lärare, härleda sig deraf, att

dessa lärare icke hafva på allmän författning grundad ordinarie anställning

på samma sätt som vid folkskolan anstälda ordinarie lärare. Beräkningen

af deras tjenstår är emellertid i full öfverensstämmelse med

den beräkning af tjenstår, som i § 10 af Eders Kongl. Maj:ts nådiga

reglemente den 22 juni 1892 för småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

är föreskrifven med afseende på rätt till understöd från

nämnda anstalt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- (och Lag-) utskottets Utlåtande N:o 6. 9

Det skulle då ligga närmast till hands att från motsvarande stadgande

angående beräkning af tjenstetid, hvarå rätt till pension grundas

för ^ folkskolelärare, hemta bestämmelser för beräkning af tjenstetid för

erhållande af ålderstillägg. Den § i nådiga förordningen och reglementet

angående folkskolelärarnes pensionsinrättning den 30 november 1866

som jag åsyftar, eller § 18, stadgar, att från tjenstetid, hvarå rätt till

pension giundas, afdrag ej må ske för den tid, under hvilken tjenstledighet

åtnjutits, så vida icke denna ledighet oafbrutet fortfarit under

minst ett läsår. Denna bestämmelse kan emellertid väl vara rimlig, när

fråga ar om beräkning af tjenstetid för rätt till pension, emedan det ju

är fördelaktigt för skolan, att en åldrig och af arbete utsliten lärare på

så latta vilkor som möjligt må kunna få öfvergå från skolans arbete till

pensionstidens hvila och derigenom lemna plats för en yngre lärare

hvilken med friska krafter kan upptaga det arbete, som den ålderstigne

icke ens med bästa vilja kan fullgöra på ett tillfredsställande sätt. För

förvärfvande af rätt till ålderstillägg lämpar sig deremot icke förenämnda

bestämmelse i § 18 af pensionsreglementet. Sådant vilkor för vinnande

af ratt till ålderstillägg skulle blifva alltför lindrigt och skulle sakna

hvarje motstycke från andra områden. En lärare skulle för vinnande

af ifrågavarande rätt kunna få räkna samtliga fem, tio eller femton

ArenF°m1hailr}lVarJ.e är tjen8t''gj°rt ^ ex. blott en månad eller en vecka.

Att fa rakna fem tjenstår genom att hvarje år tjenstgöra blott en vecka

eller sammanlagdt fem veckor och derpå få grunda rätt till ålderstillägokan

icke vara rimligt.

Ett. annat sätt att beräkna tjenstår för rätt till ålderstillägg förekommer

i åtskilliga utfärdade författningar, af hvilka jag nu torde få

erinra om följande.

Uti nådiga kungörelsen den 12 juli 1878 stadgas för de i justitielandtforsvars-

sjöförsvars-, civil-, finans- och ecklesiastikdepartementens

afdelmngar af Eders Kongl. Majrts kansli, äfvensom de i justitiekanslers
10Den

.ans^^a fjenstemän, att, der förhöjning af lönen efter viss

tids fortsatt innehafvande .af samma tjenst enligt stat är medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år

under vilkor att innehrfvaren mera än fyra år af denna tid sjelf bestndt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit

semester; och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare

fem år under samma vilkor, på det sätt likväl, att den högre

aflomngen ej i någotdera fallet får tillträdas förr än vid början af

kalenderåret näst efter det, då den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd

Bth. till Likså. Prof. 1902. 4 Sami. 2 Åfd. 7 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta Stats- (och Lag-) utskottets Utlåtande N:o 6.

Hufvudsakligen enahanda stadganden äro meddelade genom nådiga kun*

görelsen angående vilkoren för åtnjutande af de från 1883 års början

faststälda löneförmåner för domänstyrelsen den.10 november 1882, nådiga

kungörelsen angående ändrade vilkor för åtnjutande af de i staten för

landtbruksinstitutet vid Ultuna upptagna ålderstillägg den 26 maj 1899

samt förnyade nådiga aflöningsreglementet för tjensteman och betjente

vid statens jernvägar den 3 maj 1901. Och uti statsverkspropositionen

till 1902 års riksdag har Eders'' Kongl. Maj:t på min föredragning i fråga

om löneregleringar vid landsarkiven och vid de ecklesiastika konsistorierna

föreslagit stadganden om ålderstilläggs åtnjutande af innehåll beträffande

landsarkiven: att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af samma tjenst anses böra medgifvas, tidpunkten för första

förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvaren

mera'' än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på

grund af förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen,

om sådan eger rum, efter ytterligare fem år, på enahanda vilkor, under

iakttagande, hvad hvar och en af dessa förhöjningar angår, att den

högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst

efter det, hvarunder den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd; och angående

de ecklesiastika konsistorerna: att, der förhöjning af lönen efter

viss tids innehafvande af konsistorienotarietjenst anses böra medgifvas,

sådan förhöjning icke må inträda, med mindre innehafvaren under mera än

fyra femtedelar af denna tid sjelf bestridt sin egen eller på grund af

förordnande annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester, med iakttagande att den högre

aflöningen ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter

det hvarunder den stadgade tjenståldern blifvit uppnådd.

’ Dessa nu anförda bestämmelser i fråga om rätt till ålderstillägg

anser jag böra blifva i hufvudsak gällande äfven beträffande de ordinarie

folkskolelärarne, detta så mycket hellre, som dylika grundsatser

redan länge, ehuru utan uttryckligt lagbud, tillämpats för lärare vid

de allmänna läroverken och folkskolelärareseminarierna. De säregna

förhållanden vid folkskolorna, hvilka härleda sig deraf, att folkskolelärarnes

löner bestridas af skoldistriktet och staten gemensamt enligt

särskilda stadgade grunder, påkalla dock några närmare bestämmelser.

För lärarne vid de allmänna läroverken och folkskolelärareseminaarierna

är en för alla lika lång lästid under året bestämd, och för samtliga

utgår aflöningen odelad af statsmedel, hvarjemte desse lärare till vikarier

vid inträffade sjukdomsfall afstå viss del af sin lön, beräknad efter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatta Stats- (och Lag-) utskottets Utlåtande N;o 6.

ledighetstiden, oberoende af huruvida denna är kortare eller längre.

Vid folkskolorna är deremot visserligen en viss årlig lästid bestämd

såsom vilkor för att statsbidrag till lärareus aflöning skall kunna påräknas,

nemligen åtta läsmånader, savida icke Eders Kongl. Maj:t på

grund af särskilda förhållanden medgifvit en kortare lästid; men utöfver

de sålunda bestämda åtta månaderna kan lästiden förlängas enligt

församlingarnas eget bestämmande. I sådant fall skall lönen för hvarje

Överskjutande månad ökas med eu åttondedel af det belopp, hvartill

lärarens årliga minimilön beräknas, deri husrum och bränsle icke inberäknade.

Då nu statsbidrag icke utgår till den lön läraren åtnjuter för

lästid utöfver åtta månader och ej heller läraren vid sjukdomsfall under

denna tid erhåller statsbidrag till vikariens aflönande’ utan måste afstå

hela sin å samma tid belöpande lön till vikarien och då församlingen

eger rätt att i vederbörlig ordning helt och hållet inställa denna undervisning,

utan att statsbidrag för året derigenom förverkas, synes det

mig naturligt, att ledighet, af hvad slag det vara må, som åtnjrites

under den lästid, hvilken fortgår utöfver åtta månader af året, icke bör

föras läraren till last vid beräkning af hans rätt till ålderstillägg.

Att, der Eders Kongl. Maj:t medgifvit, att den årliga lästiden

under särskilda förhallanden ma understiga åtta månader om året, denna

förkortade undervisningstid iägges till grund för beräkningen af tjenstår

anser jag vara en följd af det särskilda medgifvandet.

I nådiga stadgan angående folkundervisningen i riket den 10 december

1897, § 43 inom. l", gifves rätt för skolrådet att, der sådant på

grund af rådande smittosam sjukdom finnes nödigt, förordna, att undervisningen

må för längre eller kortare tid inställas. Enär sådant inställande

sker utan lärarnes förvållande, böra lärarne icke häraf blifva

lidande vid beräkning af deras tjenstetid för erhållande af ålderstillägg.

I sammanhang härmed torde jag få erinra, att, såsom framgår af eu

förut af mig ordagrant anförd bestämmelse i Eders Kongl. Maj:ts nådiga

kungörelse den 1 juni 1900 angående aflöning åt lärare vid folkskolor

och småskolor, småskolelärare och biträdande lärare få i sin

tjenstetid inräkna den del af läsåret, hvarunder, jemlikt nyss omförmälda

mom. i folkskolestadgan, undervisningen i skolan varit instäld.

Slutligen anser jag, att vid beräkning af tjenstår för uppflyttning

i högre lönegrad, likasom i fråga om rätt till pension enligt § 18

af nådiga reglementet för folskolelärarnes pensionsinrättning, ej skall

frånräknas den tid, hvarunder lärare åtnjutit tjenstledighet för ätt, till

följd af särskildt förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller

offentlig befattning utom skoldistriktet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta Stats- (och Lag-) utshottets Utlåtande N:o 6.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt får jag hemställa,

det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen

medgifva, att, hvad som är stadgadt om viss tids tjenstgöring såsom

vilkor för erhållande af de ålderstillägg å lönen, hvilka tillkomma ordinarie

lärare eller lärarinna vid folkskola, skall anses vara tillgjordt,

derest läraren eller lärarinnan under den tjenstetid af fem år, som erfordras

för vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg, meddelat undervisning

under mera än fyra femtedelar af den å nämnda tjenstetid belöpande

faststälda undervisningstiden af åtta månader om året eller den

kortare tid, under hvilken undervisningen i den skola, hvarest läraren

eller lärarinnan är anstäld, på grund af Eders Kongl. Maj:ts särskilda

medgifvande årligen meddelas; skolande dock härvid icke föras löntagare

till last tjenstledighet, som åtnjutits för att, på grund af särskildt

förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig befattning

utom skoldistriktet, och ej heller den tid, hvarunder till följd af

rådande smittosam sjukdom undervisningen i skolan varit instäld.»

På grund af hvad i ärendet förekommit får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 maj 1902.

På det sammansatta utskottets vägnar:

G. RUDEBECK.

STOCKHOLM, P. A. SYMANS EFTERTID. TRYCKERI, 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:124 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. May.ts proposition angående folkskolelärares rätt till ålderstillägg. s. 5 i texten