Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvuätitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillågg för år 1902 åt en del tjensteman och betjente m. m.

1902-04-04 · 23 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:12, Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvuätitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillågg för år 1902 åt en del tjensteman och betjente m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets (Matande N:o 12.

1

W:o 12.

Ank. till Riksd. kansli den 4 april 1902, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde

och nionde hufvuätitlarna gjorda framställningar om

anslag för beredande af dyrtidstillågg för år 1902 åt en

del tjensteman och betjente m. m. (S. A.)

I den af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t föreslagit, att, till beredande,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet öfver finansärenden den 4

sistlidne januari angifna grunder, af dyrtidstillägg för innevarande år åt

en del tjensteman och betjente, å extra stat för år 1908 måtte anvisas

såsom förslagsanslag under:

andra

hufvudtiteln

(punkt

19:o) kronor

80,000: —

tredje

d:o

(

»

12:o)

4,200: —

fjerde

d:o

(

»

43:o)

532,417: —

femte

d:o

(

»

42:o)

»

170,000: —

sjette

d:o

(

T)

37:o)

1,200,000: —

Transport kronor 1,986,617

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (N:o 12.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

sjunde

åttonde

nionde

Transport kronor

1,986,617: —

d:o

( » 27:o) ))

200,000: —

d:o

( » 125:o) ))

450,000: —

d:o

( » 40:o) y>

85,000: —

Summa kronor 2,721,617: —

Tillika har Kongl. Maj:t (under punkt 43:o, femte hufvudtiteln)

föreslagit Riksdagen medgifva, att dyrtidstillägg i enlighet med samma

grunder måtte för innevarande år utgå till tjensteman och vaktmästare

vid flottans pensionskassa.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehalt dels

en af justitieombudsmannen i dennes embetsberättelse (sid. 124 och 125)

gjord framställning, att Riksdagen måtte för beredande af dyrtidstillägg

åt tjenstemännen i justitieoinbudsmansexpeditionen lör år 1902 anvisa ett

belopp af 850 kronor, dels inom Andra Kammaren i ämnet väckta motioner

af A. H. Göthberg (n:o 49) och O. G. Eklund (n:o 124).

Uti åberopade protokoll öfver finansärenden den 4 januari innevarande

år har statsrådet och chefen för finansdepartementet till en början

erinrat, hurusom Riksdagen, enligt skrifvelse den 14 maj sistlidet ar,

uppå Kongl. Majts proposition, för beredande af dyrtidstillägg för ar 1901

åt en del tjensteman och betjente inom de olika departementen jemte dertill

hörande embetsverk, kårer och stater, under nedannämnda liutvudtitlar

på extra stat för år 1902 anvisat särskilda förslagsanslag till följande

belopp, nemligen:

under

andra

hufvudtiteln

kronor

80,000

—

tredje

d:o

)>

3,500

—

fjerde

d:o

600,000

—

femte

d:o

»

170,000

—

»

sjette

d:o

»

1,200,000

—

»

sjunde

d:o

))

200,000

—

»

åttonde

d:o

))

450,000

—

nionde

d:o

»

85,000

—

att utbetalas med iakttagande, att för beräknade af dyrtidstillägg skulle

gälla följande grunder:

l:oj Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

3

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjensteman och betjente, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller

boställsförmån in natura;

b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för år 1901

uppgå till högre belopp än 7,000 kronor;

c) de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af

arbete år 1900 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till

högre belopp än 7,000 kronor.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjensteman och betjente, hvilkas

^aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest

utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå

af statsmedel. Der aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af

andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som utgår

af statsmedel, dock att åt lärare vid universiteten och allmänna läroverken,

i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg

må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen blifvit, på

sätt i näst föregående moment sägs, bestämd att minst uppgå. Dyrtidstiilägg

må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning, som vid vissa

arméns truppförband utgår af kommuners medel.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande

tillägg till deras fasta tjenstgöringspenningar;

kontant bostads- och inqvarteringsersättning;

arfvode;

bekläd nadsersättning vid armén och flottan;

med lön likstäldt lönetillägg; samt

dagaflöning vid armén och flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller

arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,

nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på

mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit

befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

Efter att hafva meddelat, att Kongl. Maj:t under den 31 maj 1901

utfärdat kungörelse angående dyrtidstillägg för samma år åt en del tjensteman

och betjente, oinförmälde departementschefen vidare, att Kongl. Maj:t

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets UUåiände N:o> 12.

den 25 påförande oktober till statens embetsverk och myndigheter af låtit

ett cirkulär, deri anförts, att i anledning af derom hos Kong!.. Maj:t gjorda

framställningar sistlidne Riksdag beviljat dyrtidstillägg för år 1901 åt eu

d<el tjensteman och betjente, samt att, enär under den tid, som förflutit efter

beviljandet af berörda dyrtidstillägg, några afsevärda förändringar t lefnadskoetnaderna

icke syntes hafva inträde, det kunde- förutsättas, att nästsammanträdande

Riksdag på framställning af Kongl. Maj:t komrne att

bevilja dyrtidstillägg äfven för år 1902; och då, under förutsättning att

de förhållanden, som framkallat behofvet af dyrtidstillägg, komrne att

fortvara någon längre tid framåt, sagda behof syntes höra tillgodoses pa

mera stadigvarande sätt än genom ett år för år beviljiadt dyrtidstillägg,

anbefaldes statens vederbörande embetsverk och myndigheter att hvar för

sin förvaltningsgren före utgången af maj månad år 1902 till Kong.

Maj:t inkomma med utredning, huruvida under ofvan angifna förutsättningar

för tiden efter år 1902 ändringar i vederbörande lönestater kunde

anses böra ega rum, dervid tillika borde komma under öfvervägande,

huruvida genom förenklingar i förvaltningen tillfälle kunde beredas till

indragning af fenster, som genom de förändrade anordning;™ kunde

undvaras. , . , , . , ,

Departementschefen har vidare anfört, att det i berörda cirkulär
uttalade

omdöme, att under den tid, som förflutit efter dyrtidstilläggens

beviljande, några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke syntes

hafva inträdt, vunnit bekräftelse af en undersökning angående lefnadskostnaderna

i Stockholm år 1901, som departementschefen vid slutet af

samma år låtit verkställa. Denna undersökning hade egt rum enligt

samma metod som den undersökning rörande samma ämne, som omförmäldes

i bilagan till statsrådsprotokollet den 7 januari 1901, och med

anlitande af samma källor, som legat till grund för nämnda undersökning.

Resultaten af den senast verkstälda undersökningen framgmge åt följande

tabell:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o, 12.

Lefnadskostnader i Stockholm år 1901.

Nedanstående års

priser i

procent af medelpris

i kronor

1876—1885

1901

1901

1900

1899

Årslön för: kokerska............

250.—

180

t

180

piga................

ISO.—

171

_

171

Medelhyresbelopp pr ram ...

250.—

125

'' 125

124

Bränsle.

Ved: björk-.......................

famn å 4 krm.

23.37

101

1 118

113

tall-......................

16.88

113

117

118

gran- .......................

»

16.88

120

133

122

Gasverkskoks, okrossad ...

................. 1 hl.

1.13

115

128

102

Lifsmedel.

Mjöl: hvetemjöl

............ 100 kg.

22.57

82

82

87

rågmjöl .................

............ h

15.02

98

106

107

rågsikt....................

............ »

19.43

92

90

100

Gryn: korn-........................

............ »

20. no.

99

103

99

kross- .....................

.......... »

24.19

82

83

79

hel- .......................

............ »

23.9 a

96

98

90

hafre- ....................

............. y>

24.95

95

100

93

Ärter: gula.......................

............ y>

16.47

92

no

102

gröna ....................

............ »

20.84

93

108

121

Potatis..................

3.60

85

105

84

Spisbröd.......................

0.37

132

107

100

Fläsk: färskt .............

0.91

114

no

100

salt ..........

................ D

1.20

135

130

112

Kött: ox- ..........................

................ y>

0.67

100

106

107

färskt får- .........

0.92

in

104

102

salt får-... .

0.84

131

119

117

kalf- (samt gödkalf-)

0.86

123

123

113

Renstek: färsk....................

............... y>

—

—

90

80

rökt..................

1.50

120

122

in

Höns...................................

.............. 1 st.

1.38

133

126

113

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

--———--

Nedanstående års

priser i

Medel-

procent af medelpris

1876—1885

i kronor

1901

1901

1900

1899

Pisk: gädda .............................

.......... 1 kg-

0.90

132

134

134

abborre.........................

......... »

0.73

114

142

117

hjelmargös ....................

......... D

1.5 4

175

167

164

salt lax..........................

»

2.9 3

217

218

165

kabeljo-långa .................

......... »

0.11

117

131

129

norsk sill .....................

..... 1 tunna

.32.8 6

107

117

94

Smör: bords- .........................

......... 1 kg.

2.13

98

102

95

mat-.............................

........ »

1.82

114

no

in

Sötmjölksost.............................

......... »

1.28

103

97

84

Mjölk: oskummad ..................

........ 1 liter

0.15

94

94

88

skummad.....................

........ J>

0.0 4

50

63

50

Ägg..........................................

........ 1 tjog

1.11

98

104

102

Raffineradt socker....................

...... 100 kg.

54.74

63

66

65

Derefter meddelade departementschefen följande, i öfverensstämmelse

med en vid ofvan omförmälda protokollsbilaga fogad tabell, uppstälda

redogörelse för

Riksmedelpris å nedanstående varor är 1901 enligt länens

markegångstaxor litt. A.

Nedanstående års priser i procent

pris i kronor

af medelpris 18v 6-

-188o

1901

1901

1900

1899

Råg ..........................

............... 1 hi.

8.74

94

96

101

Smör..........................

1.83

114

no

108

Fläsk ......................

............... ))

1.00

118

112

98

Torrt kött.................

............... »

0.79

123

120

113

Oxe ..........................

................ 1 st.

116.50

115

115

106

Får ..........................

................ ))

10.11

123

121

in

Höns..........................

................ »

0.81

104

100

96

Ägg ..........................

............... 1 tjog

1.06

113

in

107

Strömming ..............

........... 1 hl.

12.08

79

76

72

Lax ..........................

.......... »

127.65

117

108

i 02

Torsk .......................

................ ))

15.57

94

96

84

Torr fisk .................

................ 1 kg.

0.59

134

123

114

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

7

Härefter yttrade departementschefen:

»Något skäl att från riket utom Stockholm införskaffa prisuppgifter

utöfver dem, som framgå af förestående sammandrag af markegångstaxorna,

har icke ansetts förefinnas, då man på grund af kända förhållanden

icke haft anledning antaga, att prisvexlingarna under året egt

synnerlig omfattning, utan torde prisuppgifterna från hufvudstaden i förening

med markegångspriserna få anses meddela en tillräckligt tydlig

bild af prisförhållandena i landet.

Såsom af de meddelade tabellerna framgår, har för en del varuslag

inträdt någon nedgång i prisen, för andra någon stegring, utan att dock

någon bestämd öfvervigt för den ena eller andra rigtningen kan anses

hafva gjort sig gällande. På det hela kunna lefnadskostnaderna sägas

vara ungefär desamma, som voro rådande, då 1901 års Riksdag beviljade

dyrtidstiilägg för det året. Jag anser mig derför ega all anledning förorda,

att Eders Kongl. Maj:t af den snart sammanträdande Riksdagen

äskar dyrtidstiilägg äfven för år 1902.

Att ifrågasätta någon ändring i de grunder för dyrtidstilläggens utgående,

som af 1901 års Riksdag faststäldes, saknar jag anledning. Endast

ett par detaljändringar anser jag mig böra föreslå.

Det har anmärkts (jemför statsutskottets utlåtande n:o 11 vid 1900

ars riksdag, sid. 12), att dyrtidstilläggen icke borde så anordnas, att en

förryckning i de en gång faststälda lönestaterna uppkomme derigenom,

att tjensteman, hvilka af Eders Kong]. Maj:t och Riksdagen ansetts med

afseende på tjensternas olika vigt och beskaffenhet eller med hänsyn till

de dermed förenade göromålens större eller mindre mängd böra hänföras

till olika grader eller löneklasser, skulle komma att uppbära lika aflöning.

I detta afseende är utan tvifvel den faststälda aflöningsgränsen af 7,000

kronor, utöfver hvilken dyrtidstiilägg icke åtnjutes, lyckligt funnen, i det

att med densamma i allmänhet icke dylika förryckningar i lönestaterna

uppkomma. Ett anmärkningsvärdt undantag härifrån förekommer emellertid.

Expeditionscheferna i statsdepartement^! (i utrikesdepartementet

kabinettssekreteraren) äfvensom den i justitiedepartementet anstälde byråchefen

för lagärenden, hvilkens ställning är fullt jemförlig med en expeditionschefs,

åtnjuta hvar för sig i arfvode 7,500 kronor, deri, hvad bemälde

byråchef angar, inberäknadt hvad han uppbär å nedre justitierevisionens

stat. Kansliråden och byråcheferna i departementen åtnjuta

åter. sedan de efter 5 år intjenat sitt ålderstillägg, en aflöning af 7,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

kronor och med derå beräknadt dyrtidstillägg 7,500 kronor, eller sålunda,

det senare inberäknadt, samma aflöningsförmåner som expeditionschefen.

Med afseende på vigten och mängden af de göromål, som åligga expeditionschefen,

kan redan enligt lönestaten skilnaden måhända anses vara

väl ringa i den för honom och den för kansliråden faststälda aflöningen.

Att denna skilnad, om ock endast provisionel^ alldeles utplånas, synes

oegentligt, och jag anser mig derför böra förorda, att dyrtidstillägg må

beredas äfven expeditionschefer samt byråchefen för lagärenden, naturligen

under vilkor, i motsvarighet med hvad som gäller i fråga om

öfriga tjensteman, att deras sammanlagda inkomster af arbete år 1901

af vederbörande taxeringsmyndigheter icke uppskattats till högre belopp

än 7,500 kronor. Ifrågasättas kunde, att expeditionscheferna borde beredas

dyrtidstilläggsförmåner derigenom, att maximigränsen för den aflöning,

som berättigar till dyrtidstillägg, i allmänhet uppflyttas från 7,000

kronor till 7,500 kronor, men då dermed dyrtidstillägg skulle komma att

utgå i åtskilliga fall, der, med den i allmänhet bestämda begränsningen

af denna förmån, ingen direkt anledning dertill förelåge, torde det vara

att föredraga, att expeditionschefernas dyrtidstillägg bland bestämmelserna

i ämnet särskildt omnämnas.

I mom. i af sagda bestämmelser stadgas, bland annat, att, der aflöning

bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra medel, dyrtidstillägg

beräknas endast å den del deraf, som utgar af statsmedel, dock att åt

lärare vid universiteten och allmänna läroverken, i hvilkas aflöning ingå

jemväl andra medel än statsmedel, dyrtidstillägg må beräknas å hela det

belopp, hvartill aflöningen blifvit, på sätt i mom. ''H sägs, bestämd att

minst uppgå. Då vid universiteten finnas, utom lärare, äfven vissa andra

tjensteman, i hvilkas af Konung och Riksdag till siffran bestämda aflöningar

ingår inkomst af donationer in. in., lärer omförmälda bestämmelse

i mom. 4 böra tillämpas äfven på dessa tjensteman; och med hänsyn

till de allmänna grunder, på Indika bestämmelserna om dyrtidstillägg äro

fotade, synes hinder icke möta att utbetala sådant tillägg jemväl å den

del af desse tjensteman aflöning, som icke utgår af statsmedel, men jag

anser i hvarje fall ett förtydligande i denna punkt böra vidtagas.

Från åtnjutande af dyrtidstillägg skulle, i öfverensstämmelse med de

af sistlidne Riksdag faststälda grunder, undantagas de tjensteman och betjente,

hvilkas sammanlagda inkomster af arbete år 1901 af vederbörande

taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000 (i ofvan omförmälda

fall 7,500) kronor. Vid denna beräkning bör naturligen från

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

9

den uppskattade inkomsten afräknas det dyrtidstillägg, vederbörande må

hafva under år 1901 uppburit.

De af 1901 års Riksdag för beredande af dyrtidstillägg anvisade anslag

uppfördes med egenskapen af förslagsanslag å extra stat under vederbörande

hufvudtitlar i 1902 års riksstat. På enahanda sätt torde dyrtidstilläggen

för år 1902 böra uppföras i riksstaten för år 1908, dervid

förutsättes, att Eders Kongl. Maj:t, om anslagen beviljas, anbefaller statskontoret

att under år 1902 utbetala beloppen. De ifrågavarande förslagsanslagen

torde få uppföras till enahanda belopp, med hvilka de äro

upptagna i 1902 års riksstat, dock med undantag för dyrtidstilläggen

under fjerde hufvudtiteln, beträffande hvilka påkallas ändring deraf, att

underofficerare med vederlikar vid nästlidet års riksdag fått sina löneförmåner

reglerade, och hvilket föranleder dertill, att anslaget under fjerde

hufvudtiteln nu bör uppföras med belopp, som för vinnande derjemte af

jemn slutsumma å anslagen under nämnda hufvudtitel upptages med

582,417 kronor.

Enligt det ofvan anförda skulle de grunder, efter hvilka dyrtidstilläggen

för år 1902 skulle utgå, blifva följande:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 500 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjensteman och betjente, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller

boställsförmån in natura;

b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för innevarande

år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor; dock att dyrtidstillägg

utgår till kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet, expeditionscheferna

i öfriga statsdepartement samt byråchefen för lagärenden i

justitiedepartementet, med iakttagande likväl af hvad i punkt c) stadgas;

c) de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af

arbete, dyrtidstillägget oberäknad!, år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter

uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor eller beträffande

kabinettssekreteraren samt bemälde expeditionschefer och byråchef till

7,500 kronor.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjensteman och betjente, hvilkas

aflöning blifvit af Konung och Riksdag till siffran bestämd eller eljest

utgår efter af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner, hvilka utgå

af statsmedel. Der aflöning bestrides dels af statsmedel, dels ock af andra

Bih. till Biksd. Prof. 1902, 4 Sami. 1 Afd. 12 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som utgår af statsmedel,

dock att åt lärare och tjenstemän vid universiteten och lärare vid

allmänna läroverken, i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än statsmedel,

dyrtidstillägg må beräknas å hela det belopp, hvartill aflöningen

blifvit, på sätt i nästföregående moment sägs, bestämd att minst uppgå.

Dyrtidstillägg må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning, som vid

vissa arméns truppförband utgår af kommuners medel.

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag af aflöningsförmåner:

lön;

tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt häradsskrifvare tillkommande

tillägg till deras fasta tjenstgöringspenningar;

kontant bostads- och inqvarteringsersättning;

arfvode;

beklädnadsersättning vid armén och flottan;

med lön likstäldt lönetillägg; samt

dagaflöning vid armén och flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller

arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa,

nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på

mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit

befordrad; samt

7:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

Uti sin åberopade framställning yttrar justitieombudsmannen, att

några afsevärda förändringar i lefnadskostnaderna icke synts hafva inträdt

under den tid, som förflutit efter beviljandet af dyrtidstillägg för

nästlidet år, i följd hvaraf de skäl, som föranledde Riksdagen att anslå

medel till sagda ändamål, fortfarande torde ega giltighet. Under antagande,

att Riksdagen vore villig att bevilja de å justitieombudsmannens

expedition anstälde tjenstemännen samma förmåner, som med anledning

af lefnadskostnadernas stegring tillerkänts statens tjenstemän af motsvarande

tjenstegrader, meddelar justitieombudsmannen, att för sådant

ändamål enligt de år 1901 faststälda grunder ett anslag af 850 kronor

för år räknadt skulle blifva erforderligt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12,

11

Uti den ofvan omförmälda, af herr A. H. Göthberg inom Andra Kammaren

väckta motionen erinras, hurusom under diskussionen i dyrtidstillägo-sfrågan

nästlidet år från flera håll uttalades betänkligheter mot att lösa

denna fråga på sätt statsutskottet föreslagit, i hvad anginge de statstjenare,

i hvilkas löner inginge bostads- eller boställsförmån in natura. Särskildt

hade motionären påpekat, att en tjensteman, som hade en inkomst af,

exempelvis, 7,000 kronor af arbete och tjenst, och 4 å 5,000 kronors inkomst

af kapital, skulle erhålla ett lönetillskott af 500 kronor, hvaremot

den tjensteman eller betjente, som hade en inkomst af 800 å 1,000

kronor jemte bostadsförmån in natura, icke erhölle sådant tillägg. Vidare

anför motionären: »Vid våra allmänna läroverk skola rektorerna hafva fri

bostad hvar och en af den stad, der hans läroverk ligger; detta praktiseras

dels så, att staden byggt ett till rektorsbostad afsedt hus, der rektorn

bor, dels så, att staden utbetalar till rektorn ett hyresbidrag. Följden

häraf blir enligt föregående Riksdags beslut härom, att, der staden

byggt bostad åt rektorn, blir han utan dyrtid stillägg, men, der staden

lenmar honom en fullt tillräcklig och mot den fria bostaden svarande

kontant hyresersättning, får han sådant.

Då nu Ivongl. Maj:t i sitt till innevarande års Riksdag framlagda

förslag i denna del följt näst föregående Riksdags fattade beslut, har jag

velat påpeka detta sakförhållande i förhoppning, att statsutskottet ville

fästa sin uppmärksamhet derpå och vidtaga de ändringar, som äro höo-st

af nöden, för att förslaget må blifva så rättvist som möjligt.

Synnerligen ömmande är det för de lägre tjensteman och betjente,

som drabbas utaf detta beslut, t. ex. våra banvakter, som i allmänhet äro

lågt aflönade på grund af att de åtnjuta s. k. fri bostad.

Jag vet visserligen, att man visat på de höga bostadshyrorna i storstäderna

och menat, att den dyra tiden hufvudsakligen beror derpå. Så

är dock ej förhållandet; af statistiken ser man nemligen, att en hel del

lifsförnödenheter äfven stigit i pris. Dessutom hvad bostadshyrorna på

landsbygden angår, så hafva de ej stigit i större proportion än lifsförnödenheterna.

Emellertid då Kongl. Maj:ts proposition till 1901 års Riksdag angående

dyrtidstillägg innehöll någon skilnad mellan dem, som åtnjuta bostadsförmån

in natura, och dem, som hafva kontant ersättning, har jag ej velat

förbise detta. Jag har nemligen tänkt mig, att Kongl. Maj:ts förslag så

till vida bifalles, att tjensteman och betjente, som hafva kontant inkomst

intill 7,000 kronor, erhålla 10 procent till ett visst belopp (500 kronor),

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

samt att de, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in natura,

erhålla 8 procent utaf lönen med samma begränsning och till ett belopp

af 400 kronor.

Hvad nu beträffar dem, som jemte inkomst af arbete äfven hafva

inkomst af kapital, och hvilka således ej äro i så stort behof af dyrtidetillägg,

anser jag, att, då sammanlagda inkomsten af kapital och arbete

uppgår till öfver 7,000 kronor, dessa ej böra hafva något dyrtidstillägg.

En annan sak vore, om här förelåge en lönereglering, men, då det nu endast

gäller ett tillfälligt lönetillskott, borde man i första rummet taga hänsyn

till lehofvet af understöd.»

På grund af det anförda hemstälde motionären, att, i händelse Kongl.

Maj:ts förslag till årets Riksdag om dyrtidstillägg för innevarande år åt

en del af statens tjensteman och betjente af Riksdagen bifölles, följande

ändringar måtte i detsamma vidtagas:

»l:o)

a) Dyrtidstillägg utgår med 10 procent å kontant aflöning, dock icke

i något fall med högre belopp än 500 kronor.

b) De tjensteman och betjente, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller

boställsförmån in natura, erhålla dyrtidstillägg efter 8 procent af den

kontanta lönen, dock icke i något fall med högre belopp än 400 kronor.

2:6) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantages:

a) Utgår.

(a) b) De tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af statstjenst för

innevarande år jemte inkomst af kapital sammanlagdt uppgår till högre

belopp än 7,000 kronor.

(b) c) De tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster

af arbete, eller af kapital och arbete, dyrtidst.illägget oberäknad^ år 1901

af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än

7,000 kronor.»

Herr O. E. Eklund i Stockholm har uti ofvannämnda motion anfört,

att genom Riksdagens nästlidet år fattade beslut, att dyrtidstillägg ej

skulle tilldelas dem af statens embets- och tjensteman, som hade förmånen

af fri bostad i statens hus eller af staten förhyrd lägenhet, en mycket

stor grupp af de mindre löntagarne, hvilka måhända vore i allra största

behof^ af ett dyrtidstillägg, kommit att bli utan sådant, nemligen bland

andra en stor del af de lägst aflönade vid statens jernvägar. Äfven om

förmånen af fri bostad vore synnerligen afsevärd, borde det icke förbises,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

13

att densamma ju toges i betraktande vid bestämmande af den kontanta

lönen, hvilken derigenom kunde sättas så mycket lägre. Sålunda innehade

många ordinarie betjente vid statens jernvägar en fast lön af endast 480

kronor om året, hvilket ju helt enkelt vore allt för ringa, om icke andra

förmåner vore förenade med befattningen. Att de höga lefnadskostnaderna

hårdast drabbade dem, som hade de lägsta lönerna, torde icke kunna bestridas.

Denna sanning hade äfven erkänts i Norge, der dyrtidstillägg

utginge med 50 kronor årligen till de jernvägsmän, som hade lägst 1,150

och högst 1,550 kronor, men med 100 kronor till alla dem, som tillhörde

lägre löneklass. Vidare hade Norges storting beviljat ett årligt lönetillägg

af 100 kronor till alla de i Kristiania boende jernvägsmän, hvilkas fasta

aflöning icke öfverstege 1,200 kronor och som hade familj att försörja.

De principer, som här lagts till grund för dyrtidstilläggets beviljande,

funne motionären efterföljansvärda och hemstälde derför, att Riksdagen

ville vid beviljande af dyrtidstillägg för innevarande år tilldela sådant

äfven åt dem af betjente vid statens jernvägar, som åtnjöte bostadsförmån,

men hvilkas fasta aflöning icke öfverstege 1,500 kronor.

Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet

böra till en början erinra derom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12 april

1900 framhöll, att, derest Ivongl. Maj:t, efter förutgången utredning, skulle

finna vissa statens tjenare eller vissa grupper af statstjenare, hvilkas aflöning

bestämts enligt äldre stater eller enligt stater uppgjorda enligt samma

grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i behof af

någon förbättring i aflöningsvilkoren, en revision af desse statstjenares

aflöningsförhållanden borde verkställas. Och Riksdagen uttalade tillika,

att härigenom vunnes jemväl den fördel, att Riksdagen komme i tillfälle

att, der löneförbättring ifrågasattes, taga under ompröfning, om och till

hvilket belopp sådan kunde anses vara af förhållandena i hvarje särskildt

fall betingad. Beviljandet af ett dyrtidstillägg kunde dessutom skapa

svårigheter vid pröfning af frågan om lönereglering för de stater, rörande

hvilka utredning för sådant ändamål då påginge. Samma mening omfattades

också af nästlidet års statsutskott, som tilläde, att då en sådan

utredning påginge beträffande flere bland de större staterna, borde denna

utredning jemväl afse möjligheten af förenklingar i administrationen och

eventuel indragning af tjenster, som genom förändrade anordningar skulle

kunna undvaras.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

Under åberopande af hvad 1900 års Riksdag och nästlidet års statsutskott

sålunda anfört, finner sig utskottet nu böra ytterligare betona, att

den enda fullt tillfredsställande lösningen af denna fråga är att vinna på

den sålunda antydda vägen, och utskottet anser förty, att dyrtidstillägg i

hvarje händelse icke bör ifrågasättas för stater, som efter inträdet af den

fördyrade tiden undergått reglering. Endast under förutsättning, att vid

de förslag till nya stater, som komma att under de närmaste åren Riksdagen

föreläggas, löneregleringarna komma att blifva verkliga tjensteregleringar

och icke endast löneförhöjningar, lärer Riksdagen vara villig att

tillmötesgå krafven på löneförbättring, der sådan verkligen visas vara af

behofvet påkallad.

Då emellertid Kongl. Maj:t nu å nyo för Riksdagen framlagt förslag

om ett dyrtidstillägg, som innebär en allmän höjning af vissa statstjenares

löneförmåner, och samtidigt förelagts Riksdagen flere löneregleringsförslag

under uttalande, att dyrtidstillägg jemväl för framtiden skulle till löntagare

å de nyreglerade staterna utgå, har utskottet stält sig synnerligen

tveksamt gent emot detta dyrtidstilläggsförslag, då utskottet — som visserligen

icke kan förneka, att den fördyrade tiden ännu fortfar — befarar,

att, genom ett år efter år återkommande dyrtidstillägg, ett lönetillskott,

beräknadt efter viss procent å aflöningen och utan hänsyn till Riksdagens

upprepade gånger uttalade önskningar om en verklig tjenstereglering,

blifver för framtiden konstant.

Då utskottet emellertid icke ansett sig kunna motsätta sig dyrtidstillägg

för innevarande år, har detta skett endast under förutsättning, att

för framtiden dyrtidstillägg icke ifrågasättes för tjenstemän och betjente,

hvilka uppbära aflöning från stater, hvilka ny- eller omreglerats efter det

dyrtidstillägg börjat att af Riksdagen beviljas.

Hvad derefter angår Kongl. Maj:ts förslag om, att rätten till

dyrtidstillägg skulle undantagsvis utsträckas till expeditionscheferna i statsdepartementen

samt kabinettssekreteraren i utrikesdepartementet och den i

justitiedepartementet anstälde byråchefen för lagärenden, oaktadt dessa

uppbära eu sammanlagd kontant lön, som öfverstiger 7,000 kronor, kan

detta förslag icke af utskottet biträdas, enär detsammas antagande skulle

såsom oundgänglig konseqvens föra till erkännandet af dyrtidstillägg åt

jemväl åtskilliga andra statstjenare, hvilkas kontanta lön uppgår till högre

belopp än 7,000 kronor. Departementschefen har visserligen uti sitt

anförande till statsrådsprotokollet yttrat, att för expeditionscheferna funnes

en direkt anledning till ett undantag derutinnan, att kansliråden och byrå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

15

cheferna i departementen åtnjuta, sedan de efter 5 år intjenat sitt ålderstillägg,

en aflöning af 7,000 kronor och med derå beräknadt dyrtidstilläo-g

7,500 kronor eller sålunda, det senare inberäknadt, samma aflönin^sförmaner

som expeditionschefen, hvarjemte departementschefen antydt, att

med afseende på vigten och mängden af de göromål, som ålåge expeditionschefen,

. kunde redan enligt lönestaten skilnaden måhända anses vara väl

ringa i den för honom och den för kansliråden faststälda aflöningen.

Utskottet, som visserligen icke anser det under alla förhållanden vara

oegentligt, att . en högre stäld, men yngre tjensteman under någon öfvergående

tid åtnjuter lägre aflöning än en äldre, ehuru lägre stäld tjensteman,

har uti detta uttalande till statsrådsprotokollet funnit ett ytterlio-are

stöd för sin här ofvan uttalade uppfattning, att en tillfredsställande lösning

af denna dyrti.dstilläggsfråga endast kan vinnas genom en verklig tjenstereglering,

dervid jemväl andra synpunkter än en fördyrad tid tagas under

ompröfning. Och utskottet anser sig derjemte böra erinra, att, derest

vigten och mängden af de göromål, som åligga vederbörande tjensteman,

skulle läggas till grund för dyrtidstilläggens utdelande, högst väsentliga

rubbningar i de af Riksdagen sistlidet år antagna grunder skulle varda

erforderliga.

Mot öfriga af Kongl. Maj:t föreslagna tillägg till berörda grunder har

utskottet intet att erinra.

Beträffande derefter hvad herr Göthberg uti sin ofvananförda motion

yttrat, får. utskottet till en början erinra derom, att statsutskottet vid näst*

lidet års riksdag efter granskning af den utredning, som af Kongl. Maj:t

då framlades beträffande prisstegring å vissa lifsförnödenheter och andra

tillgängliga uppgifter i berörda hänseende, fann, att denna prisstegring

förnämligast afsett^ bostadshyror. Utskottet yttrade, att förmånen af fri

bostad in natura, ^såväl då den funnes inberäknad i normallön som eljest,

måste betraktas såsom en så afsevärd fördel, att de tjensteman och betjente,

h vilka deraf vore i åtnjutande, tydligen redan vore framför sina i öfrigt

jemnstälda kamrater så gynnade, att de i högre grad, än det kongl. förslaget

innebure, måste från de senare särställas. Nyssnämnda förslag innefattade,

att^ statstjenare, hvilka vore i åtnjutande af fri bostads- eller

boställsförmån, skulle erhålla tio procents dyrtidstillägg, under det att de

statstjenare, som icke vore i åtnjutande af sådan förmån, skulle undfå ett

dyrtidstillägg, beräknadt efter femton procent.

Däo utan gensägelse den prisstegring å lifsförnödenheter, som under

senare ar egt rum, i långt öfvervägande grad träffat bostadshyrorna, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

då dessa, enligt- allmänt kända förhållanden, spela en så ^väsentlig roll i

ett hushåll, att, om man sammanräknar samtliga för hushållet nödvändiga

utgifter, bostadshyran måste beräknas deri ingå med omkring en femtedel,

inses häraf med lätthet, hvilken afsevärd fördel det för en tjensteman

innebär att i en tid af stegrade hyror åtnjuta fri bostad. o

Det hyresbidrag, som i vissa lönestater blifvit bestämdt att utgå till

en del tjensteman, hvilka icke innehafva bostad in natura, har till beloppet

bestämts under en tid, då lägre hyror än nu varit gällande samt med

hänsyn till dessa lägre hyror. Det kan derför icke innebära någon orättvisa

mot de tjensteman, hvilka genom att de innehafva bostad in natura

äro oberoende af hyresstegringen, att de med dem i öfrigt likstälde tjenstemännen

få sitt hyresbidrag genom dyrtidstillägg i någon mån regleradt

till större öfverensstämmelse med de höjda hyror, som efter tiden för hyresbidrao-sbeloppets

bestämmande måste af dem erläggas. Hvad särskilt de

af motionären omnämnda banvakterna beträffar, hafva^ visserligen deras

löner blifvit bestämda jemväl med hänsyn dertill, att de åtnjuta fri bostad,

men å andra sidan hafva deras löner successivt reglerats under senaste

åren, hvadan mindre behof af dyrtidstillägg torde för dem förefinnas än

för många andra statstjenare, hvilkas löneförhållanden icke reglerats pa

längre tid. . . . „

Motionären har äfven erinrat om den hyresersättnmg, som i vissa tall

utgår till rektor vid allmänt läroverk, och yttrar derom, att »rektorerna

skola hafva fri bostad hvar och en af den stad, der hans läroverk ligger;

detta praktiseras dels så, att staden byggt ett till rektorsbostad afsedt hus,

der rektorn bor, dels så, att staden utbetalar till rektorn ett hyresbidrag.

Följden häraf blir, enligt föregående Riksdags beslut härom, att der staden

bycwt bostad åt rektorn, blir han utan dyrtidstillägg, men der staden

lemnar honom en fullt tillräcklig och mot den fria bostaden svarande

kontant hyresersättning, får han sådant». . o

Utskottet har visserligen funnit det i någon man tveksamt, huruvida

rektorer vid allmänt läroverk öfver hufvud borde tillerkännas dyrtidstillägg,

då desse i allmänhet skola, enligt i allmän författning gifna bestämmelse?,

»af stadens medel åtnjuta antingen embetsgård eller en efter deras

samhällsställning och värdighet samt ortens förhållanden afpassad årlig

hushyra». Denna hushyra bör nemligen, enligt författningens andemening,

utföra full ersättning för de utgifter, rektor måste underkasta sig för

hyra af bostad. Men då man väl i allmänhet får antaga, att denna hyresersättning

i de fall den utgår blifvit bestämd under en tid, då hyrorna

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

voro lägre än hvad nu är fallet, har utskottet icke ansett sig böra för

rektorerna göra ett undantag från den allmänna regeln.

Herr Göthberg har vidare föreslagit, att från dyrtidstillägg skulle

undantagas icke blott de tjensteman med en lägre statslön än 7,000 kronor,

hvilkas inkomst af arbete för nästföregående året öfverstigit nämnda belopp,

utan ^ jemväl de, hvilkas sammanlagda inkomst af kapital och arbete

uppgår till öfver 7,000 kronor. Då emellertid dyrtidstillägget är afsedt

att vara ett efter tidsomständigheterna afpassadt tillägg till lönen, och lön

bör normeras icke efter personliga förmögenhetsförhållanden, utan efter

arbetets qvantitet och qvalitet, har utskottet ansett sig lika litet vid bestämmande

af grunderna för utdelande af detta lönetillägg som vid hvarje

annan lönereglering böra taga hänsyn till vederbörande tjenstemans privatekonoiniska

förhållanden, hvilka för öfrigt icke alltid få det rigtiga

uttrycket vid bestämmandet af bevillningen för inkomst af kapital.

Hvad herr Göthberg föreslagit kan sålunda icke biträdas af utskottet,

som, pa grund af hvad nyss yttrats om fördelen för tjensteman och betjente

att vara i åtnjutande af fri bostad in natura, icke heller kan tillstyrka

bifall till den af herr O. E. Eklund från Stockholm väckta motionen.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa:

I) att Riksdagen, i anledning af hvad Kong!.

Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvudtitlarne

föreslagit i fråga om beviljande af anslag till dyrtidstillägg,

och med afslag å herrar Göthbergs och Eklunds

i ämnet väckta motioner, må, för beredande af dyrtidstillägg

för innevarande år åt en del tjensteman och

betjente inom de olika departementen jemte dertill

hörande embetsverk, kårer och stater, under nedannärnnda

hufvudtitlar på extra stat för år 1903 anvisa

särskilda förslagsanslag till följande belopp, nemligen:

under

andra hufvudtiteln

kronor

80,000

-

b

tredje

»

B

4,200

_

b

fjerde

»

B

532,417

_

»

femte

»

B

170,000

—

b

sjette

B

B

1,200,000

—

b

sjunde

b

B

200,000

_

b

åttonde

b

B

450,000

_

B

nionde

»

B

85,000

—

Bill. titt Biksd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 12 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

att utbetalas med iakttagande, att för beräknande af

dyrtidstillägg skola gälla följande grunder:

l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant

aflöning, dock icke i något fall med högre belopp

än 500 kronor.

2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas:

a) de tjensteman och betjente, i hvilkas aflöning

ingår bostads- eller boställsförmån in natura;

b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner af

statstjenst för innevarande år uppgå till högre belopp

än 7,000 kronor;

c) de tjensteman och betjente, hvilkas sammanlagda

inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad!,

år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 7,000 kronor;

d) de tjensteman och betjente, hvilkas aflöningsförmåner

vid'' nästlidet års riksdag ny- eller omreglerats

efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre

staternas fastställande.

3:o) Dyrtidstillägg må allenast tilläggas tjensteman

och betjente, hvilkas aflöning blifvit af Konung

och Riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter

af Riksdagen pröfvade grunder.

4:o) Dyrtidstillägg beräknas endast å aflöningsförmåner,

hvilka utgå af statsmedel. Der aflöning bestrides

dels af statsmedel, dels ock af andra medel,

beräknas dyrtidstillägg endast å den del deraf, som

utgår af statsmedel, dock att åt lärare och tjenstemän

vid universiteten och lärare vid allmänna läroverken,

i hvilkas aflöning ingå jemväl andra medel än statsmedel,

dyrtidstillägg må beräknas a hela det belopp,

hvartill aflöningen blifvit, på sätt i nästföregående

moment sägs, bestämd att minst uppgå. Dyrtidstillägg

må äfven beräknas å sådan inqvarteringsersättning, som

vid vissa arméns truppförband utgar af kommuners

medel. ,

5:o) Dyrtidstillägg beräknas å följande slag åt

aflöningsförmåner:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

19

lön;

tjenstgöringspenningar, deri inberäknadt häradsskrifvare

tillkommande tillägg till deras fasta tjenstgöringspenningar

;

kontant bostads- och inqvarteringsersättning;

arfvode;

beklädnadsersättning vid armén och flottan;

med lön likstäldt lönetillägg; samt

dagaflöning vid armén och flottan.

6:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel

åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar,

utgår endast för en af dessa, nemligen för den,

som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på

mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken

han först blifvit befordrad; samt

7ro) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen.

II) att dyrtidstillägg i enlighet med de af utskottet

föreslagna grunder jemväl må för innevarande år utgå

till tjensteman och vaktmästare vid flottans pensionskassa;
III)

att, i anledning af hvad justitieombudsmannen

föreslagit, Riksdagen må, för beredande af

dyrtidstillägg enligt ofvanstående grunder åt tjenstemännen

vid justitieombudsmansexpeditionen, för år

1902 anvisa ett belopp af 850 kronor, att utbetalas

af riksgäldskontor!.

Stockholm den 4 april 1902.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande No 12.

Reservationer

af herrar P. Pehrson, N. Boström, A. Göransson, 0. Larsson, D.

Persson, S. O. Nyländer, J. A. Sjö, G. Odqvist, A. Petersson och 0. Anderson,

hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hafva följande

lydelse:

»Då utskottet nu går att yttra sig i denna fråga, anser sig utskottet

böra till en början erinra derom, att Riksdagen uti skrifvelse den 12

april 1900 framhöll, att, derest Kongl. Maj:t, efter förutgången utredning,

skulle finna vissa statens tjenare, eller vissa grupper af statstjenare, hvilkas

aflöningar bestämts enligt äldre stater eller enligt stater uppgjorda enligt

samma grunder, som följts vid de äldre staternas fastställande, vara i

behof af någon förbättring i aflöningsvilkoren, en revision af dessa statstjenares

aflöningsförhållanden borde verkställas. Och Riksdagen uttalade

tillika, att härigenom vunnes jemväl den fördel, att Riksdagen komme i

tillfälle att, der löneförbättring ifrågasattes, taga under ompröfning, om

och till hvilket belopp sådan kunde anses vara af förhållandena i hvarje

särskild!; fall betingad. Beviljandet af ett dyrtidstillägg kunde dessutom

skapa svårigheter vid pröfning af frågan om lönereglering för de stater,

rörande hvilka utredning för sådant ändamål då påginge.

Riksdagen — som på grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts

icke fann sig kunna bifalla Kongl. Maj:ts förslag om dyrtidstillägg för år

1900 — afsåg utan tvifvel med dessa uttalanden att för framtiden afböja

hvarje förslag om löneförbättring i sådan form.

Då emellertid denna fråga å nyo förelädes Riksdagen nästlidet år, var

det först efter mycken tvekan och meningsskiljaktighet, som statsutskottet

tillstyrkte och efter gemensam votering som Riksdagen biföll dyrtidstillägg

för år 1901, ehuru i väsentligt förminskad omfattning. Utskottet

vidhöll den af 1900 års Riksdag uttalade mening samt tilläde, att den

af Riksdagen begärda utredningen jemväl borde afse möjligheten af förenklingar

i administrationen och eventuel indragning af tjenster, som genom

förändrade anordningar skulle kunna undvaras.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

21

Riksdagens år 1900 uttalade mening, att beviljandet af dyrtidstillägg

kunde skapa svårigheter vid pröfning af frågan om lönereglering för de

stater, rörande hvilka utredning för sådant ändamål då påginge, har vid

innevarande riksdag till fullo besannat sig, i det att Kongl. Maj:t å nyo

framlagt förslag om ett dyrtidstillägg, som innebär en höjning öfver

hufvud af vissa statstjenares aflöningsförmåner samtidigt dermed att vidtomfattande

löneregleringsförslag förelagts Riksdagen under uttalande, att

dyrtidstillägg jemväl för framtiden skulle till löntagare å de nyretderade

staterna utgå. I) * * * * &

Härtill kommer, att lvongl. Maj:t uti ofvan åberopade cirkulär den

25 oktober 1901 anbefalt samtliga embetsverk och myndigheter att inkomma

med förslag till ändringar i vederbörande lönestater i syfte att

tillgodose ett eventuelt behof af dyrtidstillägg »på ett mera stadigvarande

sätt än genom ett år för år beviljadt dyrtidstillägg».

Visserligen äro vederbörande embetsverk och myndigheter anbefalda

att vid framställandet af sina förslag taga under öfvervägande, »huruvida

genom förenklingar i förvaltningen tillfälle må kunna beredas till indragning

af tjenster, som genom de förändrade anordningarne kunde undvarasix

Men då någon gemensam plan för dylika anordningar icke blifvit af Kongl.

Maj:t åvägabragt, kan icke förutses, i hvad män de förslag, som framställas,

komma Riksdagens önskningar till mötes.

Pa det att emellertid Riksdagen må vid pröfningen af de sålunda

väntade löneregleringsförslagen kunna, oberoende af ett år efter år beviljadt

dyrtidstillägg, egna uppmärksamhet åt andra med hvarje lönereglermgsfråga

nära samband egande förhållanden — exempelvis extra

inkomster i och utom tjensten, redan nu i förhållande till tjenstens beskaffenhet

tillräckliga aflöningsförmåner m. m. — anser utskottet försigtigheten

bjuda, att föreliggande förslag om dyrtidstillägg icke af Riksdagen

bifalles, helst prisstegringen otvifvelaktigt nu kan anses hafva nått sin

höjd och en återgång till lägre priser kan emotses såsom nära förestående.

På grund af hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa:

I) att Riksdagen icke må bifalla vare sig hvad

Kongl. Maj:t under 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 hufvud
titlarne

föreslagit i fråga om beviljande af anslag till

dyrtidstillägg eller hvad i herr Göthbergs och herr

Eklunds ofvannämnda motioner blifvit i samma ämne

föreslaget;

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 12 ffäft.

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 12.

II) att Kongl. Maj:ts förslag om dyrtidstillågg å

tjensteman och vaktmästare vid flottans pensionskassa

jemväl må af Riksdagen afslas; samt

III) att justitieombudsmannens ofvan omförmälda

framställning icke heller må vinna Riksdagens bifall.»

Det skulle här antecknas, att herr C. Persson icke deltagit i förestående

ärendes slutbehandling inom utskottet.

Likaledes skulle antecknas, att herr H. Andersson icke närvarit mom

utskottet vid detta ärendes behandling.

Ceutraltryckeriet, Stockholm, 1902.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

till statsutskottets utlåtande n:o 7, angående regleringen a

riksstatens sjette liufvudtitel.

Sid. 46, rad 7 nedifrån

står: till 55,000 kronor

läs: till 155,000 kronor

Sid. 95, raderna 7—9 uppifrån

står: a) Telegrafstyrelsen.....

b) Distriktsförvaltningarna .

o) Stationerna.....

läs: l:o) Telegrafstyrelsen.....

9:o) Distriktsförvaltningarna .

3:o) Stationerna.....

Sid. 95, rad 15 nedifrån

står: Omkostnadsstaten

läs: C) Omkostnadsstaten

Sid. 109, rad 5 uppifrån

står: byggnaderna

läs: byggnaden

Sid. 110, rad. 12 uppifrån

står: med bifall till

läs: i anledning af

utgifterna under

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami, 1 Afd,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:89 Riksdagens Skrifvelse N:o 89 s. 1 i texten