Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

1902-02-14 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:17, Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

1

sr:o 17.

Ank. till Riksd. kansli den 14 febr. kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående riksgäldskontorets förvaltning under den tid,

som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes fullmäktige

i nämnda kontor.

(E. A.)

Sedan statsutskottet tagit kännedom om den af Eiksdagens år 1901

församlade revisorer afgifna berättelse om granskningen af riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning, hvilken berättelse till utskottet remitterats och

bland kamrarnes ledamöter i tryck utdelats, samt genomläst de protokoll,

hvilka blifvit hos fullmäktige i riksgälds kontoret förda efter den 26 september

1901, med hvilken dag revisorernas protokollsgranskning slutade,

till och med den 18 januari 1902, å hvilken dag fullmäktiges berättelse

till innevarande års Riksdag blifvit afgifven, får utskottet nu meddela

yttrande med anledning af berörda, sålunda verkstälda granskning.

l:o.

Angående skilnaden mellan statens utgifter för jernvägslån och statens

inkomster dels af behållna trafikmedel, dels af enskilda jernvägsaktiebolags

annuitetsliqvider.

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 15 Häft. (N:o 17.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Till fullföljande af de i ofvan angifna afseende af föregående Riksdagars

statsutskott lemnade uppgifter får utskottet för det senast tilländagångna

året 1901 meddela följande siffror:

Till statskontoret levererad behållning af trafikinkomster å statens jern
vägar

.............................................................................. kr. 8,000,000.—

Till riksgäldskontoret inbetald ränta å lånen till enskilda

jern vägar* .................................... kr. 1,600,006.82

Amortering å dito** ........................... » 6,587,024.91 » 8; 187,031.73

kr. 16,137,081.73

Af riksgäldskontoret utbetald ränta å de fonderade

statslånen.................................... kr. 12,022,300.2 8

Med anledning deraf att i denna

post ingår ränta dels å medel,

som upplånats för odlingslånefondens

räkning och till fortsatt

utveckling af statens telefonväsende,

dels ock å den del,

25 millioner kronor, af valutan

för 1899 års statslån, som stälts

till riksbankens förfogande, bör

från ofvan utförda räntepost

af dragas:

af statskontoret inbetald ränta å försträckningar

till • odlingslåne
fonden.

...........kr. 177,969.43

af telegrafverket

betald ränta å

lyftade medel

för utveckling

af statens telefonväsende

» 250,971.71

Transport kr. 428,941.14 kr. 12,022,800.28 kr. 16,137,031.73

* Den för år 1901 debiterade räntan utgjorde 1,731,249 kronor 33 öre.

** Häruti inberäknadt det belopp, 5,988,600 kronor, hvarmed de riksgäldskontoret tillhöriga

obligationer af Bergslagernas jernvägsaktiebolags 5 % lån blifvit under året infriade.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

3

Transport kr. 428,941.14 kr. 12,022,800,28 kr. 16,187,031.73

af riksbanken erlagd *

ränta å förberörda

till densamma

lemnade

försträckning.

.............. » 1,062,500.— » 1,491,441.14

kr. 10,580,859.14

Deremot skall härtill läggas ränta

dels å de i följd af vestkustbanans

förvärfvande af staten öfvertagna

kommun- och obligationslån

.................. kr. 89,451.49

dels ock å den bos

staten innestående

andel af

köpeskillingen

för bandelen

Örebro—Frövi » 120,000.— » 209,451.49

utvisande dessa summor en statens

ränteutgift å upplåningen för

jernvägar af................................. kr. 10,740,310.63

Enligt gällande amorteringsplaner

verkstäld kapitalafbetalning å

de fonderade statslånen

............ kr. 2,386,400.01

Stadgad afsättning

till amortering

å dito... 264,800.—

Kapitalafbetalning

å öfvertagna

kommun- och

obligationslån

............... » 46,080.32 » 2,696,780.33 » [8,437,090.96

Öfverskott statsverket till godo kr. 2,699,940.77

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

Hämd är dock att märka, att a vissa lan till enskilda jernvägsanläggningar

för år 1901 upplupit ränta, med hvars erläggande anstånd af Riksdagen

medgifvits, men hvilken räntefordran i sjelfva verket utgör ett riksgäldskontorets

under året uppkomna tillgodohafvande hos enskilda jernvägar.

Detta räntebelopp uppgår till 195,426 kronor 24 öre.

2:o.

Fullmäktige hafva å sid. 9—15 af sin den 18 sistlidne januari till

Riksdagen afgifna, i statsutskottets memorial n:o 1 intagna berättelse meddelat,

hvilka da till betalning förfallna (innuitetshelopp å de från riksgäldskontor

till kanal- och jernvägsanläggningars utförande samt till byggnader

utgifna lån icke vid nämnda tid blifvit af vederbörande gäldade. Enligt

hvad utskottet inhemtat, har efter berättelsens afgifvande icke inträffat annan

förändring i berörda hänseende, än att Gotlands jern vägsaktiebolag inbetalt

förfallen ränta a lyftade andelar af lanet för anläggning af jernväg1

från Vestkinde till Tingstäde, att direktionen för högre lärarinneseminarium

i Stockholm erlagt förfallen annuitet å det för inköp af byggnad åt seminariet

utlemnade lånet, samt att i afräkning å förfallen ränta för det till

förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara beviljade

lånet inbetalts 500 kronor.

Till jemförelse mellan förhållandena under de senast förflutna åren vill

utskottet här meddela, att riksgäldskontorets fordran för förfallna, men icke

verkstälda inbetalningar å utgifna lån för enskilda jernvägar, kanal- och

slussanläggningar m. m. uppgått till följande belopp, nemligen:

vid början af år 1898

b )) » » 1894

» b » b 1895

» b b b 1896

b » b » 1897

b » » b 1898

B B b b 1899

B B B B 1900

B B B B 1901

B B B B 1902

kr. 1,889,751: 24

b 1,749,591: 60

b 1,955,930: 41

b 2,820,768: 10

b 2,486,682: 85

b 2,336,180: 09

b 1,909,558: 73

b 2,031,872: 38

b 2,184,776: 46

b 2,471,280: 06

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

o

3:o.

Angående Svartélfs jernvägsaktiébolag.

(Rev. ber. sid. 200—205. Förkl. sid. 327.)

Med afseende å nämnda bolag hafva Riksdagens revisorer meddelat

följande.

I revisionsberättelsen rörande detta bolag hade — jemte meddelande

att någon rånte- och kapi tala!''beta 1 n i n g å statslånet ej heller under år 1900

kunnat verkställas, enär, liksom under föregående år, trafiköfverskottet åtgått

till betalning af äldre skulder till enskilda personer för materiel och jernvägens

komplettering — vidare anförts:

»Bolagets ställning har under året icke oväsentligt förbättrats såväl

genom ökadt trafiköfverskott, som ock hufvudsakligen genom träffad öfverenskommelse

med vissa af bolagets större fordringsägare om betalning af

upplupen och ogulden ränta å deras fordringar med aktier i jernvägen till

deras nominella värde mot att de afstode från anspråk på dem i räkenskaperna

godtgjord ränta på ränta å samma fordringar. För sådant ändamål

har styrelsen, då bolagets ifrågavarande skulder tillkommit genom lån, som

upptagits för jernvägens slutliga komplettering, hvartill ursprungliga aktiekapitalet

och statslånet icke varit tillräckliga, med stöd af § 18 i bolagsordningen

ansett sig kunna utsläppa ytterligare 360 st. stamaktier (serien

B). Härigenom har å bolagets ränteskuld kunnat afbetalas 36,000 kronor

samt bokförd ränta på ränta fått återföras med 9,265 kronor 25 öre.»

Rörande denna åtgärd hade statens i bolagets revision deltagande ombud

tillkännagifvit, att, då det vore uppenbart, att genom omförmälda

aktieeraission hvarken statsverkets eller bolagets öfriga fordringsegares rätt i

någon mån försämrats utan fastmer förbättrats, ban icke ansett sig böra

vid revisionen framställa någon erinran mot berörda åtgärd.

I afseende härå hade Riksdagens revisorer vidare inhemtat, att, sedan

fullmäktige i riksgäldskontoret vid det förhållande att vid granskning af

revisionsberättelsen för år 1900 rörande bolaget befunnits, att, ehuru någon

inbetalning af förfallna belopp å det med främsta förmånsrätt i bolagets

jernväg intecknade statslånet ej blifvit verkstäld, bolaget likväl under ifrågavarande

år af sina inkomster användt 22,194 kronor 63 öre till ränteoch

kapitalafbetalning å annan skuld, i skrifvelse till bolagsstyrelsen anhål
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

lit, att styrelsen måtte inkomma med förklaring öfver hvad sålunda förekommit,

så hade bolagsstyrelsen i svarsskrifvelse till fullmäktige anfört:

»Den skuld, som jern vägsbolaget åsamkat sig genom tillfälligt lemnade

försträckningar från enskilda personer och bolag för banans färdigbyggande

och inköp af bandelen Kortfors—Karlsdal, var vid 1899 års slut bokförd

till kronor 181,508: 46, deraf upplupna oguldna räntor 51,352 kronor 84 öre.

Dessutom finnes, äfven tillkommen för banans färdigbyggande, en skuld

med styrelsens borgen till sparbanken i Nora å 10,500 kronor vid årets slut.

Då jernvägens inkomster under år 1900 syntes visa nämnvärd benägenhet

att ökas, ansåg styrelsen önskvärdt och möjligt söka erhålla någon

öfverenskommelse med dessa fordringsegare, så att de inom en möjligast

kort tid kunde återfå de utlägg, som de gjort för jernvägens fullbordande,

och jern vägsbolaget således blifva i stånd att derefter söka fullgöra sina

skyldigheter med afseende å statslånet.

Jernvägsbolaget har nu fått ordna saken så, att sagde fordringsegare

tecknat nya aktier af serien B för samtliga upplupna räutor, hvarjemte godtskrifven

ränta på ogulden ränta afförts, så att utom till riksgäldskontoret

endast kapitalskuld kronor 78,846: 44 återstå vid 1900 års slut att betala

i den mån sådant kan ske.

På detta sätt ansåg styrelsen, att jernvägsbolaget borde inom fyra år

kunna hafva afbördat sig sina skulder för de till banans fullbordande lemnade

tillfälliga försträckningar från enskilda och bolag, för att derefter odeladt

egna sin uppmärksamhet å de utfiistade förbindelserna i och för statslånet.

Af de under år 1900 gjorda utbetalningar å kronor 22,194: 93 användes

kronor 17,310 i sammanhang med förut omnämnda uppgörelse såsom

sista kapitalliqvid för den vid jernvägens byggande inköpta bandelen Kortfors—Karlsdal,

uti hvilken säljaren erhållit inteckning den 12 mars 1890.

Styrelsen vill slutligen uttala den förhoppning, att de vidtagna åtgärderna

må vinna riksgäldskontorets odelade bifall i likhet med hvad skedde

af kronans ombud i styrelsen vid beslutets fattande angående härofvan antydda

arrangement.»

För egen del hafva Riksdagens revisorer anfört, hurusom bolagsstyrelsen,

enligt hvad i dess ofvanintagna förklaring antyddes, ansett bolagets

inkomster åtminstone under de närmaste åren böra, liksom under år 1900

egt rum, användas till afbetalning å annan bolagets gäld än skulden för

statslånet. Då det alltså syntes vara bolagsstyrelsens afsigt att å statslånet,

som dock hade på grund af inteckning främsta rätt i hufvudsakliga delen

af bolagets jernväg, icke afbetala ens förfallna räntor, förr än all annan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

7

åsamkad skuld blifvit Infriad, hade revisorerna, som funnit bolagsstyrelsens

afgifna förklaring i detta afseende mindre tillfredsställande, velat hvad sålunda

förekommit för Riksdagen omförmäla.

Med anledning häraf har styrelsen för Svartelfs jern vägsaktiebolag till

riksgäldskontor inkommit med yttrande af den 19 december 1901 och

deruti till en början framhållit, att bolagets skuld till enskilda tillkommit

— utom för anskaffande af materiel och för jern vägens komplettering samt

för inköp af bandelen Kortfors—Karlsdal — äfven genom den högre anläggningskostnaden

för banans byggande bredspårig i stället för smalspårig,

för hvilket senare systemstatslånet beviljades. Det dyrare byggnadssättet

hade tillkommit på grund af statens myndigheters starka påyrkande, utan

att ökadt statslån derför erhölls; förhållanden som förut af bolagsstyrelsen

för fullmäktige framhållits.

Styrelsen hade så mycket hellre ansett sig böra söka liqvidera ifrågavarande,

för banaus åvägabringande oundgängliga skulder, som såväl statens

ombud i styrelsen som äfven statens revisor intet haft att vidare erinra

emot de af styrelsen sålunda vidtagna åtgärder.

Det hade varit styrelsens afsigt att bereda statslånet första inteckningssäkerhet

jemväl å bandelen Kortfors—Karlsdal, efter det den nuvarande

inteckningen i denna handel blefve lösgjord från enskild skuld utöfver den

numera till fullo betalda köpeskillingen, hvarigenom en väsentligt förökad

säkerhet skulle staten beredas, då egandet af denna handel, såsom den mest

lönande, vore af största vigt för Svartelfs jernväg och dess trafikförmåga

i öfrigt.

Då styrelsen, i en föregående skrifvelse, angifvit såsom sin åsigt, att

fyra år skulle såsom längsta tid (deraf ett år redan förflutit) åtgå för att frigöra

bolaget från den för banans kompletterande åsamkade lösa skulden, så

både styrelsen dervid icke tagit i beräkning dess möjliga påskyndande genom

stegring i trafiken och deraf ökade inkomster; och skulle styrelsen helt

visst låta sig angeläget vara att om möjligt äfven på kortare tid, än den

ofvan såsom längsta angifna, kunna komma i tillfälle att verkställa denna

liqvid.

Så vida denna styrelsens plan ej godkändes och styrelsen således icke

kunde, såsom den hade anledning antaga, under loppet af år 1902 bereda

staten sagda första inteckningssäkerhet äfven i bandelen Kortfors—''Karlsdal

emot rättighet för bolaget att få afveckla enskild för banans byggande såsom

bredspårig tillkomna gäld, genom hvilken anordning ej mindre staten,

med första inteckning i hela jernvägen Kortfors—G rytliy t tehed, än äfven

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

bolaget, kunde skyddas mot eljest oundvikliga stora förluster, så återstode

för styrelsen intet annat än att vara betänkt på affärens afveckling genom

liqvidation.

Riksdagens revisorer hafva ingalunda saknat anledning att fästa uppmärksamheten

vid ifrågavarande bolags förfarande att, med åsidosättande

af skyldigheten att verkställa föreskrifna inbetalningar å statslånet, använda

alla sina disponibla medel till afbetalning å annan skuld. Med afseende

härå är emellertid att märka, hurusom staten till säkerhet för sin fordran

har inteckning endast i jernvägen från Grythyttehed vid Stora Bergslagsbanan

till Karlsdals station, hvaremot den Svartelfs jernvägsaktiebolag jemväl

tillhöriga banan från sistnämnda station till Kortfors å Nora—Karlskoga

jernväg är intecknad för enskild skuld. Bolagsstyrelsen har dock

nu förklarat sig hafva för afsigt att, så snart bandelen Kortfors—Karlsdal

blefve frigjord från den deruti intecknade skulden, bereda statslånet inteckning

med första rätt jemväl i denna handel. Med hänsyn till vigten för

staten att vinna en sålunda väsentligt ökad säkerhet för sin fordran bär

utskottet ansett sig icke hafva skäl för närvarande förorda vidtagande af

särskilda åtgärder gent emot bolaget.

4:o.

Angående Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag,

(Rev. ber. sid. 256—261. Förkl. sid. 329.)

I sin redogörelse för detta bolags ställning hafva Riksdagens revisorer

anfört, hurusom af såväl revisionsberättelsen som det af statens ombud i

revisionen aflemnade räkenskapssammandrag framginge, att det öfverskott,

som under år 1900 uppstått å bolagets rörelse, tillika med ett från underhållsfonden

till inkomsterna öfverfördt belopp, tillhopa utgörande 100,422

kronor 89 öre, åtgått till gäldande af räntor. Detta förhållande hade ådragit

sig revisorernas uppmärksamhet, så mycket mer som förfallna räntan å

statslånet icke ens till någon del blifvit betald samt bolagets sväfvande

skuld, såvidt föreliggande styrelse- och revisionsberättelser rörande bolaget

gåfve vid handen, icke vore så ansenlig, att den rimligtvis kunnat kräfva

nämnda betydliga ränteutgift.

Uti häröfver afgifven förklaring har bolaget meddelat, att nämnda belopp

ingalunda vore utbetaldt, utan endast utgjorde de under året upplupna

räntorna för all bolagets skuld, statslånet iuberäknadt, samt att häraf

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

9

krediterats riksgäldskontoret för kronor 81,174: 94 och öfrige fordringsegare

för kronor 19,247: 45.

I anledning af hvad sålunda förekommit har utskottet ansett sig hafva

skäl påpeka, hurusom de uppgifter, statens ombud i sitt förberörda räkenskapssammandrag

lemnat för år 1900, befunnits vara i vissa afseenden felaktiga

eller missvisande. Uti det i tabellform uppstälda sammandraget har

ombudet nemligen såsom öfverskott af bruttoinkomst öfver trafikkostnad

upptagit 100,422 kronor 39 öre samt vidare uppgifvit, att hela detta belopp

användts eller afsatts till räntor. Felaktigheten af förstnämnda uppgift

har ombudet sjelf anmärkt genom att i en not under tabellen meddela,

att öfverskottet för året rätteligen utgjort endast 90,780 kronor 71

öre. Såsom bolaget i ofvan intagna förklaring upplyst, har trafiköfverskottet

ingalunda blifvit användt till betalning af räntor, och att det ej

heller blifvit för sådant ändamål afsatt framgår tydligt af den i revisionsberättelsen

meddelade tablån öfver bolagets ställning vid 1900 års slut.

Deremot torde man, vid det förhållande att det bokförda värdet af jernvägsanläggningen

och den rörliga materielen under året ökats med mer än

94,000 kronor, hafva skäl antaga, att ifrågavarande öfverskottsmedel blifvit

till största delen använda för utvidgning och förbättring af jernvägen samt

inköp af materiel. I det formulär till räkenskapssammandrag, som från

civildepartementet tillstälts ombudet, förekommer ock en särskild kolumn

för angifvande af trafiköfverskottets användning till nyssnämnda och andra

dylika utgifter, men denna kolumn har ombudet i sitt sammandrag alldeles

uteslutit.

Med afseende å vigten af att fullt tillförlitliga och öfverskådliga uppgifter

erhållas angående de med statslån understödda jern vägsaktiebolagens

ställning, har utskottet ansett sig icke böra lemna oanmärkt hvad i ett särskilt

fall varit att erinra beträffande de uppgifter, ett statens ombud i

sådant afseende lemnat; och då det till vinnande af rättelse för framtiden

torde vara tillräckligt att å förhållandet fästa uppmärksamheten, har utskottet

endast velat hvad sålunda förekommit för Riksdagen

omförmäla.

5:o.

Hvad för öfrigt blifvit i revisorernas berättelse om granskning af riksgäld

skontorets tillstånd och förvaltning i särskilda afseenden erinradt eller

anmärkt har utskottet funnit dels icke vara af beskaffenhet att från utgift.

till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 15 Käft. (N:o 17.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 17.

skottets sida påkalla något yttrande, dels hafva medfört åsyftad rättelse;

och har utskottet funnit hvad vid läsningen af fullmäktiges protokoll förekommit

ej böra föranleda någon utskottets anmälan eller hemställan.

6:o.

Granskningen af fullmäktiges gemensamt med fullmäktige i riksbanken

vidtagna åtgärder för utförande af det fullmäktige i riksbanken och i

riksgäldskontoret gemensamt lemnade uppdrag i fråga om uppförande å

Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus har öfverlemnats till behandling

af sammansatt stats- och bankoutskott.

7:o.

Angående ansvarsfrihet för riksgäldskontorets styrelse.

Då utskottet vid den nu verkstälda granskningen af riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning funnit fullmäktige i nämnda kontor hafva

med nit och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, tillstyrker

utskottet,

att fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet

för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i

deras protokoll från den 18 januari 1901 till och med

den 18 januari 1902.

Stockholm den 14 februari 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHE. LUNDEBERG.

Det skulle här antecknas, att herr H. P. P. Tamm icke närvarit vid

utskottets slutbehandling af förestående ärenden.

Centraltryckeriet, Stockholm 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:6 Skrifvelse till fullmäktige i rihsgäldskontoret, angående riksgäldskontorets förvaltning under den Hd, som förflutit sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes ful a1 i texten