Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring samt till brooch hamnbyggnader m. m.

1902-02-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:19, Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring samt till brooch hamnbyggnader m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

3

N:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 14 februari 1902, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning

och förbättring samt till bro- och hamnbyggnader m. m.

(R. A.)

l:o.

I den till Riksdagen den 14 nästlidne januari aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t under sjette

hufvudtiteln föreslagit Riksdagen att för år 1903 ställa till Kong], Maj:ts

förfogande 1,000,000 kronor till bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar.

Enligt hvad af det vid statsverkspropositionen fogade protokollet

öfver civilärenden för den 11 nästlidne januari inhemtas, har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen i skrifvelse till Kongl. Maj:t af den 12 oktober

1901 anfört, att ifrågavarande anslag, som från och med år 1900 utgått

med sitt nuvarande belopp, 1,000,000 kronor, fortfarande vore i hög

grad anlitadt och icke tillräckligt att motsvara de kraf, som derå framstäldes,

men att, då för närvarande sjunkande pris å arbete och materialier

gåfve anledning förmoda, att under år 1902 kostnaderna för vägarbeten

kunde i någon mån reduceras och i följd deraf de anslagna medlen

något bättre än förut tillgodose behofvet, styrelsen ansåge sig nu ej böra

ifrågasätta en ytterligare ökning af samma anslag.

Enligt hvad statsutskottet inhemtat, har vägbyggnadsfonden för

år 1901 fördelats på det sätt, att till sammanlagdt 59 företag med en

väglängd af 383,2 kilometer och en beräknad kostnad af 1,502,380

Statsbidrag

till väganläggningar

och

vägförbättringar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

kronor anslag beviljats till följande belopp för arbeten inom nedan

nämnda län, nemligen:

inom

Kronobergs

län..

............. kronor

2,900

—

»

Kristianstads

» ..

............... »

37,600

_

»

Malmöhus

» ...

.............. »

8,500

_

»

Hallands

» ...

............... »

27,600

_

»

Göteborgs och Bohus

» ...

............... »

49,300

_

>

Elfsborgs

» ...

63,600

—

Vermlands

» ..

............... »

51,600

_

»

Östergötlands

» ...

.............. »

109,000

—

»

J önköpings

» ...

............... »

35,300

—

»

Skaraborgs

» ..

%

.............. »

39,000

—

»

Stockholms

» ...

7 800

Södermanlands

» ...

............... »

62,700

Vestmanlands

» ...

»

74,500

__

»

Kopparbergs

» ...

............... »

61,500

—

»

Gefleborgs

» ...

............... »

19,500

—

»

Vesternorrlands

» ...

............... »

80,800

_

J emtlands

» ...

............... »

61,600

__

»

Yesterbottens

» ...

............... »

150,100

_

Norrbottens

» ...

............... »

57,100

—

Summa kronor

1,000,000

—

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,

må, till bidrag för anläggning af nya samt förbättring

eller omläggning af backiga eller eljest mindre

goda vägar, för år 1903 anvisa 1,000,OOO''kronor.

2:o.

Till understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder har Kongl. Maj:t begärt

ett anslag för år 1903 af 300,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin ofvanberörda skrifvelse

af den 12 oktober 1901 anfört, att ifrågavarande anslag toges starkt i

anspråk, men att, då anslaget så nyligen som vid 1898 års riksdag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

5

böjts till ett belopp, dubbelt emot det förutvarande anslaget, styrelsen

ansåge sig för närvarande ej böra ifrågasätta en ytterligare ökning af

anslaget.

Utskottet bar inbemtat, att nästlidna års anslag för ändamålet

blifvit till hela sitt belopp, 300,000 kronor, fördeladt mellan 13 särskilda

företag.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag,

må, till understödjande af brobyggnader och,

företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning

af åar och farleder, för år 1903 anvisa 300,000

kronor.

3:o.

De nu gällande allmänna vilkor och bestämmelser för erhållande och

tillgodonjutande af ofvan omförmälda statsbidrag samt kontrollen derå, att faststälda

planer varda vid arbetenas utförande följda, innehållas i Riksdagens

skrifvelse den 15 mars 1899 (n:o 17) samt äro till allmänhetens kännedom

meddelade genom kungörelse den 29 i samma månad (Svensk författningssamling

1899 n:o 21); och har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att bibehålla dessa vilkor och bestämmelser.

Deremot hafva uti två inom Andra Kammaren väckta motioner,

nemligen n:o 113 af herr G. Kronlund och n:o 64 af herr J. Larsson i

Presstorp, ifrågasatts vissa ändringar i berörda vilkor i hvad de afse

anslaget till väganläggningar och vägförbättringar.

Herr Kronlund har sålunda i motionen n:o 113 hemstält:

att Riksdagen ville i sammanhang med anvisandet af det utaf Kongl.

Maj:t i nådiga propositionen om statsverkets tillstånd och behof begärda

anslag för anläggning af nya och omläggning af backiga eller eljest

mindre goda vägar, under bibehållande af öfriga för dylika anslag stadgade

vilkor, medgifva Kongl. Maj:t rätt att utöfver det nu tillåtna anslaget

af högst 2/rdelar af den beräknade kostnaden för arbeten af ifrågavarande

art låta statsanslaget utgå till belopp af högst den beräknade kostnadens

storlek, derest denna kostnad understiger den verkliga kostnaden, eller

i annat fall med belopp motsvarande denna senare kostnad, derest Kongl.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

Maj:t med hänsyn till i motionen angifna förhållande pröfvar ett dylikt högre

anslag af trängande behof påkalladt,

samt att Riksdagen ville i samband härmed i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t tillika täcktes lemna nödiga föreskrifter

till åstadkommande af en verksam och effektiv kontroll öfver väghållningsdistriktens

användning af erhållna statsbidrag uti ifrågavarande afseende.

Herr Larsson i Presstorp har i sin förenämnda motion föreslagit,

att Riksdagen måtte besluta eu skrifvelse till Kongl. Maj :t med anhållan,

att Kongl. Maj:t täcktes taga under öfvervägande,

dels i hvad mån andra föreskrifter än de nu gällande böra meddelas

i fråga om vilkoren för erhållande af bidrag till förbättring af

landsvägar,

dels huruvida icke fördelningen af statsanslaget till väganläggningar

kunde förändras till 4/s-delar och på grund deraf anslaget i sin helhet ökas.

Herr Kronlund har i sin motion anfört, att statsbidraget till vägbyggnader,

hvithet bidrag enligt gällande bestämmelser får utgå med

högst två tredjedelar af den i faststäld arbetsplan beräknade kostnaden,

visat sig vid företag inom de nordligaste länen i vanliga fall betäcka

högst halfva verkliga kostnaden för vägarbetet. Med anledning häraf

och då under det sista årtiondet byggandet af vägar i nämnda landsdelar

pågått med forcerad fart, vore åtskilliga vägdistrilct derstädes mycket

hårdt betungade genom deraf föranledda kostnader. För att bördan i

någon mån skulle lättas för de af väghållningsbesväret tyngst tryckta

vägdistrikten, borde, på sätt motionären nu föreslagit, statsbidraget kunna

i särskilda fall af Kongl. Maj: t bestämmas till högst hela den beräknade

kostnadens storlek.

Jemväl i herr Larssons motion har framhållits, hurusom å eu del

orter förekomme, att kostnadsförslagen uppgjordes orimligt lågt, hvarigenom

det inträffat, att kommunernas utgifter för företaget stigit till lika

högt belopp som statsanslaget och till och med högre. Med anledning

häraf ansåge motionären det böra föreskrifvas, att den verkliga kostnaden

skulle ersättas af stat och kommun med hvar sina bestämda delar, så att

den ena parten icke betungades på den andres bekostnad. Men att

komma derhän kunde, fortsätter motionären, antagligen icke ske på annat

sätt, än att landsvägsarbetena utfördes efter räkning, dervid statens ingeniörer

vore statens ombud och vederbörande vägstyrelse vore kommunernas,

och skulle det då ligga i deras gemensamma intresse att få allting

gjordt så billigt och bra som möjligt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

7

Det af motionärerna påpekade förhållandet, att i flera fall kostnaderna

för vägföretag visat sig i verkligheten uppgå till väsentligt högre

belopp, än som i kostnadsförslaget beräknats, torde i allmänhet hafva sin

förklaring deruti, att under en följd af år prisen å arbete och materialier

varit i stigande och uppnått en höjd, som vid kostnadsförslagets

uppgörande knappast kunde förutses. Under tider af uppåtgående konjunkturer

lära sådana olägenheter icke gerna kunna undgås. Då emellertid

prisen nu åter börjat sjunka, torde de af motionärerna framhållna

olägenheterna åtminstone icke för det närvarande framträda i någon

större omfattning. Teoretiskt måste det visserligen synas riktigast om,

såsom i herr Larssons motion förordats, statsbidraget i hvarje fall utginge

med bestämd del af den verkliga kostnaden för företaget. Men för tilllämpningen

häraf måste med nödvändighet fordras antingen, såsom motionären

förutsatt, att staten utöfvar en effektiv tillsyn och kontroll öfver

arbetets verkställande, eller ock att staten sjelf öfvertager utförandet af

detsamma. De kontrollkostnader, som i förra fallet skulle uppstå, komma

säkerligen att visa sig ganska betydande, och hvad angår vägbyggnadernas

utförande genom statens försorg, synes det utskottet vara otvifvelaktigt,

att företagen i sådant fall komme att ställa sig ej oväsentligt dyrare,

än om de verkstäldes af enskilde. Med afseende å de praktiska svårigheter,

som torde möta för genomförande af herr Larssons ifrågavarande

förslag, och de ökade kostnader, som deraf skulle föranledas, anser sig

utskottet icke kunna förorda ett uttalande af Riksdagen till förmån för

detsamma.

Lika litet har utskottet funnit skäl tillstyrka det af samma motionär

framstälda förslaget om höjning af statens bidrag till vägbyggnadsföretag

från nuvarande 2/s till 4/s af kostnaden, ett förslag, som hufvudsakligen

motiverats dermed, att en del kommuner äro mycket betungade

genom pålagor och måste täcka sina utgifter genom upplåning.

Hvad vidare angår herr Kronlunds förslag om medgifvande för

Kongl. Maj:t att i särskilda fall låta statsbidraget utgå med mer än två

tredjedelar af den beräknade kostnaden, får utskottet erinra, hurusom

Riksdagen vid flera tillfällen, då det gält större väganläggningar i Norrland,

medgifvit, att anslag dertill finge anvisas från vägbyggnadsfonden

utan iakttagande af nyssnämnda, i de allmänna vilkoren föreskrifna begränsning.

Det synes ock utskottet vara lämpligt, att Riksdagen fortfarande

får pröfva, huruvida i särskilda fall ett proportionsvis högre

statsbidrag bör lemnas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 19.

Herr Kronlund, som ansett en mera verksam kontroll öfver vägdistriktens

användning af statsbidragen vara erforderlig, kar slutligen

kemstält, att Riksdagen skulle kos Kongl. Maj:t ankålla om meddelande

af föreskrifter för detta ändamål. I)å emellertid beköfligketen karat icke

blifvit närmare påvisad, torde detta motionärens förslag icke böra föranleda

någon Riksdagens åtgärd.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet

kemställa:

a) att Riksdagen, med afslag å kerr Kronlunds

omförmälda motion i kvad den afser ändring i nedan

angifna vilkor, må besluta, att i afseende å de af

Riksdagen för år 1903 beviljade statsbidrag till väganläggningar

och vägförbättringar samt till bro- och

hamnbyggnader äfvensom upprensningar af åar och

farleder skola gälla de allmänna vilkor ock bestämmelser,

hvilka finnas intagna i Riksdagens skrifvelse

den 15 mars 1899 (n:o 17);

b) att kvad i kerr Kronlunds ofvannämnda motion i

öfrigt föreslagits ej må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda;

c) att herr Larssons ifrågavarande motion icke

keller må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 februari 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LIJNDEBERG.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget, 1902.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:5 Skrifvelse till Konungen, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring samt till brooch hamnbyggnader m. ni. a1 i texten