Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om inrättande af nya tjenster vid statens jernväg av m. rn.

1902-02-21 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:26, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds i statsverkspropositionen gjorda framställningar om inrättande af nya tjenster vid statens jernväg av m. rn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

1

\to 26.

Ank. till Riksd. den 21 kansli februari 1902, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om inrättande af nya tjenster vid

statens jernväg av m. rn.

(R. A.)

l:o.

I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har Kong!, inrättande

Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, ster mT''

att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens jernvägar statejia /«•«- uppfördes arfvoden till följande nya tjensteman vid distrikten, nemligen v ga>''

en trafikinspektör, en maskiningeniör och eu byråassistent,

samt att bland tilläggsarfvoden till fasta arfvoden upptoges ett

tilläggsarfvode efter 500 kronor för år för ytterligare en maskiningeniör.

Till det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 11 nästlidne januari har föredragande departementschefen

erinrat, hurusom jernvägsstyrelsen uti skrifvelse den 25

oktober 1900 hos Kongl. Maj:t hemstälde om inrättande af två nya

distrikt vid statens jernvägar äfvensom om upptagande i staten öfver

fasta arfvoden för personal vid nämnda jernvägar af arfvoden till sådana

befattningshafvare, hvilkas anställande skulle antingen omedelbart betingas

af inrättandet af de ifrågasatta nya distrikten eller ock deraf

vara eu mer eller mindre omedelbar följd; och hade styrelsen såsom

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afä. 20 Raft. (N:o 26). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

befattningshafvare af sistnämnda slag, beträffande hvilka framställning

till 1901 års Riksdag vore erforderlig, angifvit bland andra 3 trafikinspektörer,

3 byråassistenter, 8 baningeniörer och 1 maskiningeniör.

Af den redogörelse, styrelsen uti nämnda skrifvelse lemnade rörande

dels statsbanenätets dåvarande indelning i trafiksektioner dels ock

den indelning i sådant afseende, som styrelsen, vid bifall till framställningen

om ökning i trafikinspektörernas antal med ytterligare tre, tänkt

genomföra, framginge, att en af de ifrågasatta nya trafikinspektörerna

skulle, med bandelen Gellivare—riksgränsen såsom trafiksektion, placeras

i Kiruna.

Å samma plats skulle också, då enligt organisationens grunder

såsom biträde hos hvarje trafikinspektör skall anställas en byråassistent,

en af de föreslagna tre 113m byråassistenterna stationeras.

Af de ifrågasatta åtta nya baningeniörerna skulle sex anställas

såsom biträden, eu å bandirektörsexpeditionen vid hvarje af de sex distrikt,

i hvilka enligt styrelsens förslag statens jernvägar skulle indelas,

en vid den bansektion, som skulle bildas af den blifvande bandelen

Gellivare—riksgränsen, för hvilken 230 kilometer långa banlinie styrelsen

ansåg det vara tydligt att en ny baningeniör erfordrades, samt

en vid den bansektion, som skulle uppkomma af den anledning att eljest

två bansektioner vid det då föreslagna nya femte eller Örebrodistriktet

i längd komme att högst betydligt öfverskrida hvad under senaste

tiden ansetts skäligt för bandelarna i mellersta och södra Sverige med

der befintliga större stationer och der rådande lifliga trafik. I samma

skrifvelse af den 25 oktober 1900 anmälde styrelsen derjemte behofvet

af ytterligare en baningeniör vid den bansektion, som det skulle blifva

nödvändigt att bilda af den under byggnad varande statsbanan Göteborg—Skee,

då densamma blefve färdig; men ansåg styrelsen att, som

detta icke kunde beräknas komma att ske på flera år, framställning

för det dåvarande icke behöfde göras om upptagande i staten af arfvode

för denne befattningshafvare.

Hvad slutligen beträffar den maskiningeniörstjenst, om hvars inrättande

styrelsen uti sin ifrågavarande skrifvelse gjorde framställning,

afsåg denna den nordligaste delen af statsbanenätet. Styrelsen ansåg

nemligen, att den intensiva trafik, som kunde beräknas uppstå å linien

norr om Gellivare, och de säregna förhållanden i öfrigt, som kunde

antagas blifva rådande å denna sträcka, gjorde det oundgängligt, att

ett högre maskinbefäl med maskiningeniörs qvalifikationer och kompetens

placerades i Kiruna.

Vid föredragning inför Kongl. Maj: t den 11 januari 190J af jern
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;u 26.

3

v&gsslyrelsens ofta berörda skrifvelse af deri 25 oktober 1900 förklarade

departementschefen sig hafva af de af styrelsen angifna sakförhållandena

och hvad af styrelsen i öfrigt anförts funnit det ådagalagdt, att samtliga

dessa befattningar blefve för jernvägsförvaltningens behöriga skötande

erforderliga dels omedelbart och dels i den mån de pågående

jernvägsbyggnaderna nådde sin fullbordan. Men af samma grunder,

som föranledt jernvägsstyrelsen att anse det kunna något anstå med

tillsättandet af den baningeniör, som skulle hafva linien Göteborg—Skee

till sektion, ansåg departementschefen det icke heller vara nödvändigt

att till 1901 års Riksdag göra framställning i fråga om tillsättande af

de tjenstemäu, hvilka skulle erhålla sin sysselsättning uteslutande vid

bandelen Gellivare—riksgränsen, nemligen den trafikinspektör, som

skulle förestå den föreslagna 15:de trafiksektionen, omfattande nämnda

linie med station i Kiruna, den till biträde åt denne trafikinspektör

afsedde byråassistenten, den baningeniör, som skulle förestå 27:de bansektionen,

omfattande nyssberörda linie, samt den maskiningeniör, som

skulle blifva placerad i Kiruna; och hemstälde departementschefen förty,

att Kongl. Magt täcktes föreslå Riksdagen medgifva, att i staten öfver

fasta arfvoden för personal vid statens jernvägar måtte, hvad nu

ifrågavarande befattningshafvare beträffade, uppföras arfvoden till ytterligare

allenast två trafikinspektörer, två byråassistenter och sju baningeniörer,

hvaremot departementschefen fann sig icke böra då göra

hemställan om framställning rörande ökning af antalet maskiningeniörer.

I öfverensstämmelse med hvad departementschefen i detta hänseende

föreslagit, blef af Kongl. Magt proposition i ämnet afiåten till

1901 års Riksdag.

Riksdagen, som biföll Kongl. Maj:ts förslag att å hvarje bandirektörsexpedition

skulle anställas eu baningeniör för biträde vid handläggning

af löpande ärenden, men som ansåg, att för det dåvarande endast

ett nytt distrikt borde inrättas och att förty antalet af de såsom biträden

åt bandirektörerna afsedda baningeniörernas antal skulle inskränkas

till fem, biföll i öfrigt Kongl. Magts förslag, i följd hvaraf i staten

öfver fasta arfvoden för personal vid statens jernvägar upptagits arfvoden

till ytterligare två trafikinspektörer, två byråassistenter och sex

baningeniörer, af hvilka sistnämnda befattningshafvare en är afsedd att

förestå en ny bansektion.

Enligt hvad departementschefen vidare meddelat, har jernvägsstyrelsen

nu uti skrifvelse af den 3 december 1901 hos Kongl. Maj:t

anhållit om aflåtande till Riksdagen af den framställning, som finnes

intagen i början af detta utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

Beträffande de befatlningshafvare, hvilkas antal enligt föreliggande

förslag skulle ökas, bär departementschefen meddelat följande.

Å hvarje trafik sektion skall en trafikinspektör vara anstäld, och

åligger det enligt gällande instruktion trafikinspektör att inom sin sektion

biträda distriktschefen vid afdelningens förvaltning och dervid,

bland annat, handhafva ledningen af tågens gång samt vidtaga erforderliga

åtgärder vid tågrubbningar, ombesörja tågens utrustande med

vagnar och trafikpersonal, anordna extra tåg och vidtaga andra särskilda

åtgärder vid tillfällen, då ökad trafik är att emotse, ombesörja

vagnfördelningen inom sektionen och i öfrigt förestå den löpande trafiktjensten

derstädes, till utbetalning godkänna räkningar på distriktskassan

för sektionens behof och ansvara för utbetalningens behörighet

samt att, i fråga om beviljande af tjenstledighet åt underlydande personal

och verkställande af undersökningar i disciplinära eller andra

mål, utöfva den myndighet och vidtaga de åtgärder, styrelsen genom

särskild instruktion kan föreskrifva.

För närvarande, efter den förändring, som skett i följd af 1901

års Riksdags beslut i ämnet, finnas i stat upptagna arfvoden till 14

trafikinspektörer, och är arfvodet för dessa befattningshafvare bestämdt

till 3,000 kronor för år, hvilken aflöning efter 5 år kan höjas med

500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor. Trafikinspektör

åtnjuter dessutom fri bostad eller hyresbidrag med 20 procent af arfvode!;

hvarförutom till trafikinspektör utgår särskild! tilläggsarfvode

efter 500 kronor för år.

Maskiningeniör åligger att biträda maskindirektören vid maskinafdelningens

och verkstädernas förvaltning. Arfvodet till maskiningeniör

utgår med 3,000 kronor för år, hvilken aflöning efter 5 år kan höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, hvarförutom

maskiningeniör åtnjuter fri bostad eller hyresbidrag med 20 procent

af arfvodet. Dessutom finnes i staten för maskiningeniörer upptagna

särskilda tilläggsarfvoden å 500 kronor, Indika tilläggsarfvoden tilldelats

de maskiningeniörer, Indika såsom föreståndare för verkstäder, belägna

utom distriktens hufvudstationér, intaga eu särskild ställning. Antalet

af dessa tilläggsarfvoden var enligt den genom aflöningsreglementet

för tjenstemän och betjente vid statens jernvägar af den 15 oktober

1897 faststälda staten tre, deraf ett uppbars af den i Boden stationerade

maskiuingeniören. Såsom eu följd af beslutet om inrättandet af ett

nytt distrikt för öfre Norrland med hufvudstationen i Luleå blef det

för maskiuingeniören i Boden afsedda tilläggsarfvode! indraget; och

antalet tilläggsarfvoden för maskiningeniörer bär alltså uti den genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

/Statsutskottet* Utlåtande N:o z6.

o

förnyade aflöningsreglementet för tjensteman och betjente vid statens

jernvägar af den 3 maj 1901 faststälda staten upptagits till allenast två.

Hvad slutligen beträffar byråassistent har denne befatjtningshafvare

att biträda trafikinspektören vid ledandet af tågens gång samt att under

trafikinspektören utöfva närmaste tillsynen öfver arbetenas gång å trafikinspektörsexpeditionen.

Byråassistent uppbär i arfvode 2,100 kronor

för år, hvilken aflöning efter 3 år kan höjas med 300 kronor, efter sex

år med ytterligare 300 kronor och efter 9 år med ytterligare 300 kronor,

hvarförutom byråassistent åtnjuter fri bostad eller hyresbidrag med

20 procent af arfvodet.

Med afseende å den nu gjorda framställningen både, yttrar departementschefen

vidare, jernvägsstyrelsen i sin skrifvelse af den 3 december

1901 anfört, att, då enligt det rörande byggandet af statsbancliiuen

Gellivare-riksgränsen med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag ingångna

kontrakt, sagda linie skall vara färdig att öppnas för allmän

trafik innan 1903 års början, de i styrelsens skrifvelse den 25 oktober

1900 för b an delen Gellivare-riksgränsen begärda tjenstebefattningar

syntes böra vara att påräkna senast från början af år 1903. För deri

skull både styrelsen, som, efter det Kong! Maj:t den 15 november

1901 bestämt, att statens jeravägar skulle fördelas i fem distrikt, den

3 december 1901 fastställa trafiksektionsindelning för de nuvarande statsbanelinierna,

dervid dessa fördelats på 14 trafiksektioner, nu ansett sig

höra förnya sin framställning om proposition till Riksdagen angående

uppförande af arfvoden till ytterligare eu trafikinspektör, en byråassistent

och en maskiniugeniör, samtliga afsedda för den nya bandelens

behof och med station i Kiruna.

Att någon framställning om uppförande af arfvode till den baningeniör,

som vore behöflig för den nya bandelen, icke erfordrades,

berodde derpå, att arfvode för honom redan funnes disponibelt. Såsom

i det föregående antydts, hade nemligen styrelsens i skrifvelsen af den

25 oktober 1900 framstälda förslag om uppförande af arfvoden till 2

baningeniörer för skötseln af nya bansektioner afsett, att den ene skulle

få sin sektion å linien Gellivare—riksgränsen och den andre sin å det

då föreslagna femte eller Örebrodistriktet. Såsom styrelsen ock framhållit,

hade anledningen till att den senare baningeniörstjensten begärdes,

varit den, att det vid inpassandet inom de nya distriktsgränserna

af bansektionerna icke kunnat undvikas, att eu ny bansektion blifvit

behöflig vid sistnämnda distrikt, enär eljest två bansektioner korume

att blifva allt för långa. Då Riksdagen'' emellertid icke velat bevilja

medel till mera än ett nytt distrikt, hade styrelsen haft att inpassa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

bähsektionerna på Allenast fem distrikt; och både det genom af styrelsen

likaledes den 3 december 1901 faststäld bansektionsindelning lyckats

styrelsen att indela det nuvarande statsbanenätet på 24 bansektioner, i

följd hvaraf en af de i staten för fasta arfvoden uppförda baningeniörsbefattningarna

blifvit disponibel för bandelen Gellivare—riksgränsen.

Hvad slutligen angår styrelsens framställning om upptagande i

staten af ytterligare ett tilläggsarfvode för maskiningeniörer, hade styrelsen

anfört, att, på sätt styrelsen i sin skrifvelse den 25 oktober 1900

redan angifvit, den ifrågasatte nye maskiningeniören såsom stationerad

i Kiruna syntes böra, i likhet med de öfriga maskiningeniörer, hvilka

voro placerade utom distriktens hufvudstationer, erhålla ett tilläggsarfvode

af 500 kronor för år.

Derjemte hade styrelsen erinrat, hurusom jemlikt § 3 anm. 2 af

gällande aflöningsreglemente tilläggsarfvode till enahanda belopp, 500

kronor, tillkomme den föreslagne nye trafikinspektören i likhet med

öfriga trafikinspektörer.

Genom hvad till statsrådsprotokollet sålunda blifvit anfördt, hatutskottet

funnit behöfligheten af de nu föreslagna nya tjensterna vid

statens jernvägär vara ådagalagd och vill derför tillstyrka dessa tjensters

uppförande i staten. Hvad åter angår framställningen om ytterligare

ett tilläggsarfvode för maskiningeniörer, får utskottet erinra, att

hittills endast de tjenstemän af detta slag, hvilka äro föreståndare för

verkstäder belägna utom distriktens hufvudstationer, kommit i åtnjutande

äf dylikt tilläggsarfvode. Den nu föreslagne maskiningeniören, för

hvilken det begärda tilläggsarfvodet är afsedt, skulle deremot icke

blifva föreståndare för verkstad, och den af jern vägsstyrelsen framhållna

omständigheten att han komme att placeras i annan ort än distriktets

hufvudstation har icke synts utskottet innefatta tillräckligt skäl för

beredande åt honom af den ifrågasatta särskilda förmånen.

Med anledning häraf får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att i

staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens

jernvägär må uppföras arfvoden till följande nya

tjenstemän vid distrikten, nemligen en trafikinspektör,

en maskiningeniör och en byråassistent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlutande N:o 20,

i

2:o.

1 statsverkspropositionen har Kong!. Maj:t vidare föreslagit Riks

dagen medgifva, att, derest t. f. öfverdirektören och chefen för trafik- dhtrikischeafdelningen

inom jern vägsstyrelsen, distriktschefen Axel Rudolf Corin

bleive i nåder konstituerad till öfverdirektör och diet tor samma atdel- chef för

ning, till Corin finge från och med den dag, han blefve konstituerad,

af jernvägstrafikmedlen utanordnas ett personligt lönetillägg af 2,100 jernvttgskronor

för år räknadt, hvilket belopp dock, iden mån Corin åntjenade ^ tyr elsen.

ålderstillägg såsom öfverdirektör, eller för den händelse genom reglering

af öfverdirektörens för trafikafdelningen i aflöningsreglementet nu

uppförda aflöning ökning i aflöningsförmånerna för denne kunde komma

att inträda, skulle minskas med belopp, motsvarande ålderstillägget

eller ökningen.

Af det i ärendet förda statsrådsprotokollet inhemtas, hurusom

generaldirektören och chefen för jernvägsstyrelsen i skrifvelse till

Kong!. Magt den 23 oktober 1901 anfört, att, sedan öfverdirektören

och chefen för trafikafdelningen inom jernvägsstyrelsen J. E. M. Halm

hos Kongl. Magt anhållit om afsked, det enligt den för styrelsen med

underlydande distriktsförvaltningar gällande instruktion tillkomme generaldirektören

att afgifva underdånigt förslag till befattningens återbesättande;

att det emellertid, med hänsyn särskildt till otillräckligheten

af de med berörda befattning förenade löneförmåner, mött stora svårigheter

att finna en lämplig person, som velat åtaga sig densamma; att

slutligen distriktschefen vid statens jernvägar Axel Rudolf Corin förklarat

sig villig att, derest honom kunde beredas full ersättning för

den ekonomiska förlust, han komme att lida genom frånträdande af sin

då innehafvande tjenst, åtaga sig den ifrågavarande öfverdirektörsbefattningen;

samt att, vid sådant förhållande och enär aflöningsfrågan

icke utan Riksdagens medverkan kunde tillfredsställande ordnas, generaldirektören

ansåge sig icke för det dåvarande kunna föreslå någon

till befattningens erhållande, utan allenast böra hemställa, det Kongl.

Maj:t täcktes förordna bemälde Corin att, räknadt från och med den 1

november 1901, tillsvidare uppehålla de med omförmälda öfverdirektörsbefattning

förenade göromål; och hade generaldirektören tillika hemstält,

att, då Corin, derest han erhölle sådant förordnande, dels måste

afstå sina med distriktschefstjensten förenade tjenstgöringspenningar

jemte tilläggsarfvode, dels ock vistas å annan ort, än der han vore med

sin familj bosatt, honom måtte beredas en godtgörelse af, förutom öfverdirektörs

tjenstgöringspenningar, 250 kronor i månaden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

Vid föredragning den 25 oktober 1901 af detta ärende hade

Kong]. Maj:t, som förut samma dag beviljat öfverdirektöreu Hahr afsked

med utgången af oktober månad, funnit godt förordna distriktschefen

Corin att från och med den 1 november 1901 tills vidare uppehålla

befattningen såsom öfverdirektör och chef för trafikafdelningen

hos jernvägsstyrelsen, med rätt för honom att såsom godtgörelse härför

uppbära, förutom tjenstgöringspenningar såsom öfverdirektör efter

2,000 kronor för år, ett tilläggsarfvode af 250 kronor i månaden, men

med förbindelse för honom att under tiden afstå de honom såsom distriktschef

vid statens jern vägar tillkommande tjenstgöringspenningar

jemte tilläggsarfvode.

Efter erinran härom har föredragande departementschefen anmält,

att jernvägsstyrelsen i skrifvelse af den 27 december nästlidna år gjort

framställning om aflåtande till Riksdagen af proposition angående sådan

ersättning till Corin, som vid meddelandet af förordnandet för honom

att uppehålla öfverdirektörsbefattningen förutsattes för hans definitiva

tillträdande af öfverdirektörsplatsen.

Styrelsen hade dervid till en början framhållit, att de löneförmåner,

som enligt gällande aflöningsreglemente vore beskärda öfverdirektörerna

vid statens jernvägar, öfver hufvud taget icke vore sådana, att platserna

under nuvarande förhållanden och med särskild hänsyn till de aflöningar,

som bestodes såväl det högre liniebefälet vid statens jernvägar

som ock de öfverordnade befattningshafvarne vid enskilda jernvägar

af någon betydenhet, kunde beräknas vid uppkommande ledigheter

blifva på önskvärd! sätt besatta. Öfverdirektörs aflöning utgjordes af

fast arfvode, 6,400 kronor, samt två ålderstillägg å 500 kronor efter

respektive 5 och 10 år. Distriktscheferna samt ban- och maskindirektörerna

vid statens jernvägar åtnjöte i fast arfvode 4,500 kronor med

två ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5 och 10 år samt dessutom

fri bostad in natura med vedbrand, hvartill komme för distriktsehef

ett tilläggsarfvode af 500 kronor. Då värdet af fri bostad af den

storlek och beskaffenhet samt med det läge, hvarom här måste vara

fråga, jemte vedbrand med nuvarande hyrespris i de större städerna,

särskild! hufvudstaden, torde icke obetydligt öfverstiga 2,000 kronor,

samt då vederbörande vid befordran till öfverdirektör icke vore berättigad

att tillgodoräkna sig intjenade ålderstillägg, skulle alltså eu baneller

maskindirektör samt i all synnerhet en distriktschef, som erhållit

sina ålderstillägg, vid befordran till öfverdirektör komma att lida eu

högst afsevärd minskning i sina inkomster.

Hvad de högre befattningshafvarne vid de enskilda jernvägarne

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

9

beträffade, hade dessa jernvägars förvaltningar funnit förenligt med sitt

välförstådda intresse att erbjuda ifrågavarande befattningshafvare sådana

löneförmåner, att någon möjlighet att från denna grupp erhålla öfverdirektörer

i jernvägsstyrelsen icke förefunnes, utan vore förhållandet i

verkligheten det, att det högre befälet vid statsbanorna tidt och ofta

erhölle lockande anbud att öfvergå i enskild jernvägs tjenst, anbud som

vore så mycket faidigare för statsbanorna, som de enskilda jernvägarne

numera såge sig i stånd att i pensionshänseende erbjuda vederbörande

vilkor, som icke allenast fullt motsvarade, utan vida öfverträffade hvad

som stode dem till buds vid statsbanorna.

Såsom exempel på de löneförmåner, som komme det högre befälet

till de! vid några jemförelsevis större banor i mellersta Sverige, hade

styrelsen meddelat följande uppgifter, som styrelsen under hand erhållit.

Vid Stockholm—Vesterås—Bergslagens jernväg (341 km.) uppbure

verkställande direktören i årlig aflöning 15,000 kronor och trafikdirektören

7,000 kronor. Vid Gefle—Dala jernväg (inberäknadt Falun—

Rättvik—Orsa jernväg 196 km.) åtnjöte verkställande direktören i ett

för allt 15,000 kronor samt trafikdirektören 6,400 kronor jemte 2 ålderstillägg

å 500 kronor efter respektive 5 och 10 år och dessutom i inqvarteringsersättning

1,200 kronor. Vid Upsala—Gefle jernväg (inberäknadt

Gefle—Ockelbo jernväg 175 km.) uppbure verkställande direktören 12,000

kronor och trafikchefen 8,000 kronor. Vid Bergslagernas jernvägar

(486 km.) åtnjöte verkställande direktören 10,000 kronor jemte 2,000

kronor i inqvarteringsersättning samt trafikdirektören 9,000 kronor jemte

fri bostad in natura. Trafikchefen vid Oxelösund—Flen—Vestmanlands,

Frö vi—Köping och Frövi—Ludvika förenade jernvägar (tillsammans

301 km.) hade slutligen i årlig aflöning 15,000 kronor.

Om således öfverdirektörsbefattningarna icke torde kunna besättas

från det högre liniebefälet vid statsbanorna och icke heller från de enskilda

jernvägarnes män, skulle således egentligen endast återstå att

bekläda dem med sådana tjenstemän vid statens jernvägar, hvilka ännu

icke varit så länge i tjenst, att de kunnat nå till afdelningsföreståndareplatser

å linien. Men att de yngre och mindre erfarne befatta ingshafvarne

skulle såsom regel förbigå och taga befälet öfver de äldre och

erfarnare, kunde tydligen icke vara ändamålsenligt och med verkets

sanna intresse förenligt. Med de otillfredsställande löneförmåner, som

vore faststälda för öfverdirektörerna, vore dessutom att befara, att vederbörande,

sedan han i öfverdirektörsbefattningen förvärfvat erfarenhet

och insigter, förmåddes att lemna densamma och öfvergå i enskild

jernvägs eller annan privat industrigrens tjenst.

Bill. till BiJcsd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 20 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

Enligt styrelsens förmenande förelåge alltså fullgiltiga skäl för eu

allmän reglering af öfverdirektöimrnas aflöningsförmåner; och. styrelsen

skulle vid sådant förhållande icke underlåtit att inför Kong!. Maj:t

framlägga ett förslag i sådant syfte, derest icke styrelsen genom cirkuläret

den 25 oktober 1901 till statens embetsverk och myndigheter angående

utredning rörande behofvet af ändringar i de för vederbörande

embetsverk och myndigheter gällande lönestater, fått sig ålagdt att

före utgången af maj månad 1902 till Kongl. Maj:t inkomma med utredning,

huruvida under vissa förutsättningar för tiden efter år 1902

ändringar i lönestaten för statens jernvägar kunde anses böra ega rum.

Då med1 nuvarande aflöningsbestämmelser svårigheter att, på sätt

som vederborde, besätta äfven andra befattningar än öfverdirektörstjensterna

förefunnes, särskildt i de fall, då förflyttning borde ske från

luden till styrelsen, både styrelsen nemligen trött lämpligast, att de uti

nu ifrågavarande hänseende erforderliga allmänna ändringar i gällande

bestämmelser föresloges i ett sammanhang, och förty ansett sig icke

redan nu böra påyrka eu allmän lönereglering för öfverdirektörerna.

Frågan om den ersättning, som borde komma t. f. öfverdirektören Corin

till del vid hans eventuella konstituerande till öfverdirektör, vore deremot

af beskaffenhet att snarast kräfva sin lösning, då den provisoriska

anordning, som träffats genom Kongl. Majds beslut den 25 sistliden

oktober rörande ifrågavarande öfverdirektörsbefattnings uppehållande,

uppenbarligen icke kunde längre tid fortfara. Och förevarande aflöningsfråga

syntes styrelsen så mycket hellre kunna för sig lösas, som

anledning icke syntes finnas att i lika hög grad öka samtliga öfverdirektörernas

aflöningsförmåner, utan gradationer härutinnan vore tänkbara,

samt bestämmelser i hvarje tall kunde träffas, genom hvilka Corin

blefve, åtminstone med afseende å afiöningens form, underkastad blifvande

bestämmelser af allmängiltig natur.

Hvad då anginge den ersättning, som borde komma Corin till del,

för det fall att han definitivt frånträdde sin distriktschefsbefattning, och

hvilken ersättning syntes böra utgå under formen af personligt lönetillägg,

åtnjöte Corin, hvilken intjenat båda ålderstilläggen, i egenskap

af distriktschef fast arfvode med ålderstillägg 5,500 kronor, tilläggsarfvode

500 kronor samt dessutom fri bostad i statens jernvägars hus

i Malmö jemte vedbrand. Hyreskostnaden för en våning af ungefärligen

motsvarande beskaffenhet i Stockholm jemte värdet af den fria

vedbranden syntes böra uppskattas till s&mmanlagdt icke obetydligt högre

belopp än 2,000 kronor; och då billigheten fordrade, att Corin vid öfvertagandet

af den ansträngande, ansvarsfulla och maktpåliggande be
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

11

fattningen såsom öfverdirektör för trafikafdelningen erhölle full ersättning

för hvad han mistat och derjemte åtminstone någon ekonomisk

fördel, hade styrelsen förestält sig, att det personliga lönetillägg, som

kunde komma Corin till del, icke borde understiga 2,100 kronor. I

sammanhang härmed borde emellertid stadgas, att det personliga lönetillägget

skulle, i den mån Corin intjenade ålderstillägg såsom öfverdirektör,

eller för den händelse genom reglering af öfyerdirektörens

för trafikafdelningen i aflöningsreglementet nu uppförda aflöning ökning

i löneförmånerna för denne kunde komma att inträda, minskas med

belopp, motsvarande ålderstillägget eller ökningen i löneförmånerna.

Styrelsen hade slutligen ansett sig böra anmäla, att, då erfarenheten

visat, att det vore synnerligen ändamålsenligt att öfverdirektören vid

trafikafdelningen, hvilken under hela dagen mottoge telegrafiska meddelanden

och hvilkens närvaro å tjensterummet vid alla tider på dagen

kunde erfordras för meddelandet af ordres i ärenden af beskaffenhet

att ej tåla uppskof, vore bosatt i centralstationens omedelbara närhet,

styrelsen hade för afsigt att till Corin, derest han blefve till öfverdirektör

konstituerad, uthyra en boställslägenhet i centralstationshuset

mot årlig hyra, motsvarande hvad likartade våningar i trakten betingade.

För egen del har departementschefen yttrat, att distriktschefen

Corins anställande såsom öfverdirektör och chef för jernvägsstyrelsens

trafikafdelning för sig betraktadt måste anses som en afsevärd fördel

för jern vägsförvaltningen, då Corin under en långvarig och hedrande

tjenstgöring vid statens jernvägar ådagalagt sådana egenskaper och

vunnit den mångsidiga erfarenhet, att han borde anses i stånd att väl

fylla de stora fordringar, som måste ställas å innehafvare!! af ifrågavarande

befattning. Tillika har departementschefen betygat, att, om det

icke lyckades att vinna Corin för denna befattning, frågan om erhållandet

af lämplig person i hans ställe vore för det närvarande sällsynt svårlöst.

Hvad i detta ärende förekommit har synts utskottet innefatta

giltiga skäl för den af Kongl. Maj:t gjorda framställningen, och har

utskottet derför ansett sig böra tillstyrka, att Riksdagen med^ bifall

dertill medgifver utbetalning af det föreslagna personliga lönetillägget,

hvilket under närvarande omständigheter befunnits erforderligt för att

kunna erhålla en fullt kompetent och lämplig innehafvare af den nu

lediga öfverdirektörsbefattningen. Såsom i Kongl. Maj:ts förslag uttryckligen

angifvits, skulle detta lönetillägg från sitt ursprungliga belopp

2,100 kronor minskas i den mån ifrågavarande person såsom innehafvare

af öfverdirektörsbefattningen intjenade ålderstillägg eller i följd af löne
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

reglering’ erhölle tillökning i sina aflöningsförmåner på stat. Härjemte

må påpekas, att någon ekonomisk förmån icke skulle beredas den ifrågasatte

nye öfverdirektören genom den bostadslägenhet, som jernvägsstyrelsen

förklarat sig ämna åt honom uthyra i centralstationshuset.

Hyran för denna bostad skulle nemligen, på sätt styrelsen framhållit,

utgå med belopp, motsvarande hvad likartade våningar i trakten betingade.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgifva att, derest t. f.

öfverdirektören och chefen för trafikafdelningen inom

jernvägsstyrelsen, distriktschefen Axel Rudolf Corin

varder af Kongl. Maj:t konstituerad till öfverdirektör

och chef för samma afdelning, till Corin må från och

med den dag, han varder konstituerad, af jern vägs.- trafikmedlen utanordnas ett personligt lönetillägg af

2,100 kronor för år räknadt, hvilket belopp dock, i den

mån Corin intjenar ålderstillägg såsom öfverdirektör,

eller för den händelse genom reglering af öfverdirektörens

för trafikafdelningen i aflöningsreglementet

nu uppförda aflöning ökning i aflöningsförmånerna för

denne kan komma att inträda, skall minskas med belopp,

motsvarande ålderstillägget eller ökningen.

Stockholm den 21 februari 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Reservation

vid punkten 2:o: af herrar C. Persson, O. Larsson, I. Månsson,

J. A. Sjö, G. Odqvist, P. Olsson, Afl Svensson och P. Norberg.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 19 02.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.