Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1902-04-08 · 49 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:39, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

1

X:o 3®.

Ank. till Riksd. kansli den 8 april 1902, kl. 3 e. m.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden att införas i

det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden

i det nja reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: riksgäldskontorets

föremål; riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af

dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af

beslut vid föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande

utgifter; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna;

redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel; styrelsen

för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid

riksgäldskontoret; behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m;

samt pensioneringen af riksgäldskontorets betjening; äfvensom förslag till

aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening samt

pensionsstat vid riksgäldskontoret.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden

i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits §§ 14, 15, och 16,

som innehålla uppdrag, hvilka numera blifvit fullgjorda. I staterna har

endast företagits den ändring, att revisorn P. Gr. Hanner, som under nästlidna

år erhållit afsked från sin tjenst, uppförts å pensionsstaten.

Bill. till Biksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 30 Saft. (N:o 39).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras,

hemställer utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadgan den

samt aflönings- och pensionsstater vid riksgäldskontoret

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 8 april 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller

Riksdagen blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade

öfverskott och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för

öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke

inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer,

äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk

utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse

infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, att i vederbörlig ordning liqvidera.?, utan afseende å den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottds Utlåtande N:o 39.

tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan

skola nu eller framdeles göras gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige

göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i

dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo

kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i

afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets

räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför

olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias;

för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen;

samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes,

Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med

Riksgäldskontorets medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af

Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår

till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst

en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000

kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt,

då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt

myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid

nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente,

böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar

för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter

ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

förvaltning stående liqvidations- och. amortissementsfonderna årligen utbetalas

en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,388 kronor 33 öve, af hvilken annuitet ränta å 1888 års

lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligation sinköp tid efter annan.

§ 4.

Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under Eiksgäldskontorets

förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år

1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall

utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas

till amortering derå på tider och sätt, som Fullmäktige i Eiksgäldskontoret

må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950.

§ 5-

Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska

statslåns upptagande från och med år 1901 till de under Eiksgäldskontorets

förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen

utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå

ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden

medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående Eiksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 6.

Beträffande Eiksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om bvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och

å bvilka, för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig

grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande

tjena till efterrättelse.

Angående Riksgiildskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt

och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas

till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill

hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar

till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och

signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt

bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor att genom försäljning af då

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller

1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med

Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att

tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1890

dels på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning

för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt,

Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot

Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof

utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel,

som, vid en af maskiningeniören Y. L. Klemming i september månad år

1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish

and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande

anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande

af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000

kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen

användas,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

7

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000

kronor, att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta

beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 9.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af

högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden

erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande

till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ io.

Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp,

som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af

högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden

erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande

till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 11.

Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande

annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och

uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som

jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst

en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla

godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande

till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda jern vägar har 1896 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kro
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

nor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej

påbörjade enskilda jemvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så

stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör

utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lenmadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lenmadt

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af låuesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning

af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

9

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande,

jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till

staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta,

med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så

länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd

medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för

trafik öppnad;

5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om

bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets

jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran

hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen

meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af

staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskape''r, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och

revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öflågt alla de

vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl.

Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå

upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 30 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är

om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes

upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med

gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans

egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara

disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ IB.

Till låneunderstöd för enskilda jern vägar har 1901 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa

år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras,

egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu

ej påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade

understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser

:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kongl. Maj: t styrka, att det förfogar öfver ett kapital,

som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst

så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som

bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

11

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af

den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen

blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kong], kungörelsen

den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning

af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en

half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning

derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre

år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kong!. Majrts bestämmande,

jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet

godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande

fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande

anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Majrts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad;

5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och

materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för

den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan

fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande

och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets

skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg

med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos

bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må

utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;
6:o)

att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas af bolaget;

7:6) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka

Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla

de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga;

samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t

så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse

af den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som

står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord

eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten

kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande

expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor

belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla;

och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala

de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

§ 14.

Riksdagen har år 1900 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande

ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås—

Alfvesta jernvägsaktiebolag för utförande af jernvägsanläggning mellan

Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra

hälften under år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande

medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar blifvit uti Riksdagens

skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda;

och har berörda belopp, 4,795,000 kronor, blifvit af Riksdagen å Riksgäldskontor

anvisadt, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

§ 15-

1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar,

af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

13

förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen

Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande

af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svärta jernväg, bemyndigat Riksgäldskontoret

att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra

liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning.

§ 16.

Till fullbordande af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har

1901 års Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret

anvisat 10,407,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition

utbetalas.

§ 17.

Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1901 års

Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat

2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 21.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret

att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga

anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det

belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock

med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar yet medgifva,

återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit.

Angående Riksgäldskontor» inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 38.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke,

under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förord

nande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och

må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens

särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 39.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta

vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas

auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. flottans

i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida

ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål

anvisade.

§ 40.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om berg ver kstion dens upphörande,

beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk,

alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande,

från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda

verk angår med följande vilkor och förbehåll:

a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen

till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller

ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt,

till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen,

som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter

erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut

till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad

med 11,844 kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta

verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling

för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af

befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de

ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för

sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp,

hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret

inbetalas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

15

§ 41.

Om Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken,

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande

anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas,

sådana behållningar af Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 42.

Från Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1902 och 1903 utbekomma de i bvartdera årets riksstat till utgående

från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesocb

revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar

å statsskulden efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar;

börande i den liqvid, som skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret

med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras

det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda

anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda

utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret

utgått.

§ 43.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller

derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874,

af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11

i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att

der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om. deras användande

till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark finge, i

den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl.

Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från

de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af

Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa

andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna

försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven

dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras

på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar,

som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag

medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den

18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna

ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889,

af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra

mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om

försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens

inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående

stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet

den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år

1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning

på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid

fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande

det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition,

samma medel utbetala.

Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser

rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å

de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden

till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till

och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med

utgången af år 1908; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att,

såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

I öfverenstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet

af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel,

intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,

till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas

till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana

mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Statskontoret uppå dess

reqvisitioner tillhandahålla.

44.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

17

§ 45.

Riksdagen bar år 1899 bemyndigat Riksgäldskontoret att i utlandet

mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor

att tillhandahållas Riksbanken, som å sin sida bär att å tid samt på sätt och

vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Riksbanken

och Fullmäktige i Riksgäldskontoret kan komma att träffas, till Riksgäldskontoret

återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de

utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för

den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras.

§ 46.

(kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut om Riksgäldskontorets upplåning.

)

§ 47.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af

sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta

liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna

kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 48.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar

äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga

kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas

för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller

hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning

på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet;

egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga

obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och

kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Yid utlåning skola Riksgäldskontorets

räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför

hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande

till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till RiksBih.

till Rilcsd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afä. 30 Käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

gäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som

säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 49.

För bestridande af Riksgäldskontor! åliggande betalningar eger detta

verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million

fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de

uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 50.

Derest sådant för verkställigheten af Kiksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga

medel genom upplåning mot Kiksgäldskontorets skuldförbindelser eller

begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande

Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning

åt Statskontoret i mån af behof upplåna medel mot vare sig

Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen

antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Kiksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med

hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden,

bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa

obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer

lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Kiksgäldskontoret

ingående medel.

§ 51.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

19

upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och

afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör

föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och

amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven

dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma

under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda

redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den

1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade

och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Statskontoret

till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar

må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 52.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda

ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående

året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna

utdelas.

§ 53.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med

statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt

godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit

försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Statskontoret, bör

till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok

biläggas.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 54.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig

välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 55.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af

Riksdagen bestämd ordning.

§ 56.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 57.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente

samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige

doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller,

som tyst vara bör.

§ 58.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 59.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af

Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige

att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån

samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige

gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill

gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster,

med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till Riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

21

som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest

tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen

varder betäckt.

§ 60.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 69 innehåller,

två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider,

anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen

bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut

och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan

närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Yid hvarje sammankomst

böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges

näst föregående sammankomst förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det

sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att

under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet

under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande

intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl

beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen

i sådant afseende innehåller.

Deputerade ega att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta

ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland Fullmäktige, som

af dem utses att under sådan ledighet bestrida Deputerads befattning, utgår

af de till Riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med

belopp motsvarande den ledige Deputeradens arfvode för ifrågavande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för

lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 61.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående

användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N;o 39.

få icke af Fullmäktige åtfydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för

sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer

allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar

ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers

beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

« § 62.

Till ledning vid pröfningen och afgörandét af förekommande ärenden,

för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och

bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne

begära råd och yttranden.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 63.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem

bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet Och oafbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, söm Ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 64.

Med undantag af de enligt § 60 åt vissa Deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 65.

Astundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

afresa, hör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla

samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 66.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39. 23

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje

gång tillkännagifva.

§ 67.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän

vigt få icke afgöras, ej heller fenster tillsättas eller pensioner beviljas, så

vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande.

§ 68.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro

af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 69.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,

hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra

de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas.

Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens

röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig,

som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett

föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

dertill någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 70.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet

anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning

upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade

beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad

före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början,

derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige,

af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller

Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar

efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande

till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas.

Angående ftetjeningen vid Riksgiildskontoret.

§ 88.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande:

en sekreterare och ombudsman,

en kamrerare,

en kassör,

en revisor,

en kassabokbållare,

en lånebokbållare,

en registrator och kanslist samt

två kammarskrifvare.

§ 89.

Yaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare och

tre vaktmästare.

§ 90.

För tillgodonjutande af de för Riksgäldskontorets tjenstemän och

vaktbetjening i staten faststälda aflöningsförmåner gälla följande vilkor och

bestämmelser:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

25

l:o) Tjensteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller den jemkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjensteinnehafvare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara

underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles

kunna varda meddelade.

2:o) Riksgäldskontorets tjensteman ega, så vidt sådant utan hinder

för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half

månad och de öfriga tjenstemännen under en månad hvarje år.

3:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar eller

missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han

eljest varåt från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat,

dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som

af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma

tjenst anvisade tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon

del deraf, och ega Fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester,

anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjenstemans ledighet på

förordnande sköter hans tjenst, må komma i åtnjutande af ersättning till

belopp, motsvarande de för samma tjenst anslagna tjenstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

4:o) Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande

erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens

förrättande under den tid, tjenstledigheten fortfar.

5:o) Tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande

af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar

eller deremot svarande belopp, dock med afstående af egna

tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar.

6:o) Der förhöjning af aflöningen efter viss tids tjenstgöring är enligt

stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda

efter fem år, under vilkor att tjensteinnehafvaren af denna tid mer

än fyra år sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjenst

inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han

Bth. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Åfd. 30 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter

ytterligare fem år under samma vilkor.

7:o) Tjensteman vid Eiksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Eiksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Eiksgäldskontoret

utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning

genast frånträda.

§ 91.

Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller

annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande

bestrider vaktmästaresyssla, eger derför tillgodonjuta ersättning med

samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten

anslagen.

§ 92.

Yid inträffad ledighet af tjenst, som bör återbesättas, skall, efter

afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing,

hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan

stadgad ordning biff vit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla

enke- och pupillkassan vid Eiksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt

till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å

tj ensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 93.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de

med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken

sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen

inom Eiksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 94.

För att kunna antagas till tjensteman vid Eiksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

27

böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva afiagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli

eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på

dem, som i domarevärf må begagnas.

§ 95.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest

skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna,

tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman,

som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver,

eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen al* frågor rörande tjensteförsumnielser

m. m.

§ 96.

Om någon Eiksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten

ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit

beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i

allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför

Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt

undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige

att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare

tid .suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller

halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjensteus förrättande

användas.

§ 97.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid

detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges

särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer

afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.

§ 98.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller

utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende

fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande

tjenst.

§ 99.

Om någon af vaktbetj eningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på

ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos

Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 100.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande,

honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir

ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig

ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af

Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner

åtnjuta.

§ ioi.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

29

efter hvarandra följande månader, eller vid liera tillfällen undandragit sig

att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin

rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig

försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 96 stadgas,

blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret

skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 102.

Tjensteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjenst, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension från tjensten afgå, Fullmäktige likväl obetaget att låta med

afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna

i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna Riksgäldskontoret och kan

finnas villig att i tjensten qvarstå.

§ 108.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter ådagalagdt välförhållande

anhåller om afsked, är, så vida han fylt sextio år och varit i allmän tjenst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar

af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem

tjenstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till

vidare tjenstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjensteåren allena medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en trettiofemtedel

för hvarje bristande tjensteår.

Öfverstiga deremot tjensteåren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfver
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

skjutande tjensteår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande

åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden

utfalla förmånligare.

§ 104.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteinnehafvare, som

af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt gagna Eiksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked

anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjensteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna

lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen,

dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

31

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1901 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1880 38

1886

1887

1888

1890

42

40

40

39

Obligationer för 1880 års

statslåns tre emissioner å

tillsammansKr.il

motsvarande £ St.6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ............

Obligationer för 1886 års

statslån å Kr. 72,000,000

eller Rmk 81,000,000, hvaraf

blifvit utlemnade obligationer

å tillsammans Kr.

60,673,333:38.....................

Obligationer för 1887 års

statslåns fem emissioner å

tillsammans Kr. 50,000,000,

hvaraf blifvit utlemnade

obligationer å.....................

Obligationer för 1888 års

statslån åKr.26,666,666:67,

motsvarandeRmk30,000,000

eller £ St. 1,470,000 eller

Francs 37,020,000 ............

Obligationer för1890 års statslån

åKr. 35,555,555:66,mot
-

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

1880 d. 7„

1886 d. 7,

1887 d. 3%s

1888 d. 7,

Räntefot.

37,

Återstående kapitalskuld den 31 December

1901.

Fonderad skuld.

37,

37,0 %

Kr. 95,287,500

£ St. 5,250,000

Frcs 132,300,000

Rmk 107,100,000

/Kr. 57,625,777:7 7

(Rmk 64,829,000: —

Kr. 48,799,500

Kr. 25,111,111:11

Rmk 28,250,000

£ St. 1,384,250

Frcs 34,860,500

Icke fonderad

skuld.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Reglemen-

tets

Årtal.

§•

svarande Kink 40,000,000,

£ St. 1,960,000 eller Francs

49,360,000 ........................

1894

42

Obligationer för 1894 års stats- lån å Kr. 36,000,000, mot- svarande Francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller Kink

40,400,000, hvaraf hälften

utlemnats...........................

1899

42

Obligationer för 1899 års stats-

43

lån å Kr. 72,000,000, mot- svarandeFrancsl00,000,000,

£ St. 3,960,000 eller Rmk

80,800,000, hvaraf hälften

utlemnats...........................

1900

44

Obligationer för 1900 års stats- lån å Kr. 36,320,000, mot- svarande £ St. 2,000,000,

Rmk 40,800,OOOellerFrancs

50,400,000 ........................

1866

13

Det s. k. gamla lånet, ut- görande ouppsägbara skulder

till Södertelge stads kyrka

och Skepparesocieteten i

Stockholm...........................

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande ......

1895

16

Af Malmö—Billesholms jern- vägsaktiebolag upplagdt ob- ligationslån, för hvilket sta- ten i sammanhang medYest- kustbanans förvärfvande öf- vertagit betalningsskyldig- heten .................................

1895

16

Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1901.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1890 d. V8

37, X

Kr. 31,988,444:4 4

Rmk 35,987,000

£ St. 1,763,363

Frcs 44,407,958

1894 d. »/,„

3 X

Kr. 18,000,000

Frcs 25,000^000

£ St. 990,000

Rmk 20,200,000

1899 d. ‘76

37, X

Kr. 36,000,000

Frcs 50,000,000

£ St. 1,980,000

Rmk 40,400,000

1900 d.

4 X

t. o. m.

d 15/

u- / 8

1910,

derefter

. 37, X

’ Kr. 36,320,000

£ St. 2,000,000

Rmk 40,800,000

Frcs 50,400,000

/1798 d. •/,

\ 1811 d. S0/12

5 X

Kr. 10,125

1833 d. 31/12

5 X

Kr. 140,889

4 X

Kr. 1,201,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

33

Eeglemen-

Tiden, då för-

Återstående kapitalskuld den 31 December

1901.

bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Icke fonderad

Årtal.

Fonderad skuld.

§•

skuld.

Vestkustbanans förvärfvan-

de öfvertagit betalnings- skyldigheten .....................

5 X

Er. 675,299:63

1895

16

Dito dito..... .........

4,7 %

Er. 127,966:77.

1899

18

Enligt kontraktet om för-

väfvande åt staten af ban- delen Örebro—Erövi inne-

stående andel af köpeskil- lingen för nämnda handel

4 %

Er. 3,000,000

—

_

Af Statskontoret till Riks-

gäldskontorets förvaltning

öfverlemnade kassabehåll-

ningar ..............................

—

Er. 26,000,000

—

—

Öfriga diverse skulder.........

Er. 2,683,460:59

1890

14

Obligationer å 30,000,000

Er., kvilka utfärdats såsom

grundfond för Sveriges all-

männa hypoteksbank, bok- förda inom linien med

nämnda belopp..................

1890 d. ‘7,

37, %

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286:88 ..................

1750 d. 7,

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr

(icke kapitaliseradt)............

1815 d. •/„

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII, hem- giftskapital, bokfördt inom

linien med R:mt 150,000

R:dr .................................

1778

5 %

Bill. till Itiksd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 30 Haft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Reglemen-

tets

Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1901.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

Årtal.

§•

skuld.

1866

20

Fond för Hjelmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

1866

21

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito) ........................

1882

3

Dito för Södertelge kanals dito

(dito) .................................

1866

23

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med Runt 100,777:16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

.

''

1866

25

Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

1869

77

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente inne- håller) ..............................

Summa Kr.

349,132,333:62

33,838,746:99

Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande JV.-o 39.

35

Bil. B.

iksgäldskontorets vid 1901 års slut utbalanserade kapitalfordriugar för de

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen
tets
Årtal.

§.

1866

1866

1866

1866

43

36

90

37

a) Byggnadslån.

Lån till Vesterås domkyrka,

reparation

för densammas

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för elementarläroverket

.....................

Lån till Apotekare-societeten,

för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet...........................

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk..................

Transport

liden, då lånet

utbetalts.

1860

1861

1862

1864

Annuitet.

5 X

5 %

5

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

4 °/

4 /o

28,000

4 X | 120,000

50,000

25,000

af dess medel

Kapitalåterstod

vid 1901 års

slut.

28,000 —

24,040 46

4,797 83

9,282 21

66,120 50

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Årtal.

§■

Transport

—

1866

37

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes ............

1864

5 X

1866

37

Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro-

»«

verkshus derstädes ............

1865

5 X

1866

37

Lån till staden Halmstad,

för uppförande af byggnad

för ett fullständigt elemen- tarläroverk derstädes.........

1866

5 X

(1866

37 \

Lån till Kalmar Domkapitel,

\l 899

7 1

för uppförande af en ny

byggnad för läroverket i

Kalmar ..............................

1866

4 1l °/

^ /t 7°

1866

1482)

Lån till staden Yenersborg,

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

5 X

1866

1483)

Lån till staden Vestervik,

för uppförande af ny bygg-

nåd åt elementarläroverket

derstädes ...........................

1867, 1868

5 X

1866

1484)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes .........

1867, 1868

5 X

1866

1485)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes......

1868

5 X

Transport

—

Bäntefot ÄS?

beloppet. glut

— 66,120

4 % 40,000 — 14,910

4 X 12,000 — 4,432

4 % 25,000 — 10,951

4 X 22,000 - 21,775

40,000 — 18,861

20,000 — 9,681

140,000

40,000

67,657 3

20,090

234,482

*) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering ne

bragts till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande ai 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny säd

aflemnats å berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet åt 4 ''/2 % återbetalas.

2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

* *) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

5) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

37

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1901 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

_

234,482

22

1866

148‘)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes .........

1868, 1869

5 X

4 X

40,000

32,344

13

1866

1482)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes ................................

1873, 1875

5 °/C

4 o/

20,000

13,179

/o

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda sena-

narium..............................

1875

5 X

A o/

59,000

34,000

29

/o

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

1883

5 X

4 X

30,000

22,344

74

1887

15

Ytterligare lån till Linkö-

pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman- hang stående arbeten .........

1888

5 X

4 X

30,000

25,012

82

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma

1893

5 X

•i X

40,000

_

36,414

11

Transport

—

—

397,777

51

'') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

!) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefqt.

■

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1901 års

slut.

Årtal.

§■

Transport

_

_

_

_

397,777

51

1896

16

Lån till Hernösands Dom-

kapitel, för uppförande af

Lånet

ny byggnad för allmänna

las med

läroverket i Östersund.......

1897

500 kr.

årligen

—

15,000

—

13,000

—

1898

17

Lån till Yadstena och S:t

under

Pers församlingar, för full-

Lånet

bördande af Yadstena klo-

åter-

betalas

sterkyrkas restaurering ...

1898

fr. o. m.

år 1909

—

16,000

—

16,000

—

= 426,777: 51

med

b) Tomtregleringslån.

. >/» är!.

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda ............

1872

6 X

4 X

30,000

—

5,017

54

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 X

5 X

50,000

—

39,210

72

(1877

8\

Lån till staden Söderhamn,

■

(1878

6/

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878. 1879

6 X

5 X

200.000

—

138,921

99

(1880

131

Lån till staden Hudiksvall,

(1881

10/

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds-

vådor .................................

1881, 1882

6 X

5 X

200,000

—

152,685

02

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887 års

eldsvåda ...........................

1889

5 X

4 X

100,000

—

89,417

21

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

reglering i följd af den staden

år 1888 öfvergångna brand

1890

5 X

4 X

200,000

—

181,571

54

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny reglering af viss del

deraf i följd af den staden

år 1895 öfvergångna brand

1897

37,. X

150,000

—

148,500

—

= 755,324: 02

Transport

—

—•

1,182,101

53

) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

39

Eeglernentets

Årtal. §.

Tiden, då

lånet I Annuitet,

utbetalts.

1866 | 93‘)

1866

J

94‘2)

118

143

1866

1866

79

BO

Transport

c) Lån till kanal- och slussanläggningar.

Lån till Dalslands kanalaktiebolag,

för segelleds öppnande

från Hattefura vid

Yenern till sjön Stora Lee

Lån till Kinda kanalaktiebolag,

för utsträckning af

Kinda båtled medelst kanalisering

af Stångån från sjön

Rengen till Linköpings

hamn .................................

= 443,747: 44

d) Lån till jernvägsanläggningar.

Lån till Borås jernvägsaktiebolag,

för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga ........................

Lån till Helsingborg—Landskrona—Eslöfs

(Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsingborg—Arup)

jernvägsaktiebolag,

för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup ...........................

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

1865, 1867

/ 1865 \

(1867—70/

Transport

1862, 1863

1864, 1865

5 %

5 % j 3 %

800,000

437,500

1,377,055

4 %

24''

1,100,000

‘) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

•’) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 81 mom. 5 i 1869 års Reglemente.

Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6.

Kapitalåterstod

vid 1901 års

slut.

1,182,101 53

106,556 40

337,191 04

191,027 68

324,411 93

2,141,288 58

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Reglementets

Tiden, då

Annuitet.

Räntefot.

lånet

utbetalts.

Årtal.

§•

Transport

—

—

1866

80

Lån till Kristianstad—Hess-

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö-

fira, stam häri an ..................

1864, 1865

5 X

4 X

1866

80

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

vägsaktiebolag, för anlägg-

ning af jernväg frän Eslöfs

station på Södra stambanan

till Ystad ..........................

1864-1866

5 X

4 X

1866

80

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

tion på Södra stambanan...

1864-1866

5 %

4 X

J1866

82\

Lån till Uddevalla—Yeners-

)1897

13)

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Udde-

valla samt jernvägens om- byggnad till normalspårig

11865-1867)

) 1898 )

5 X

4 X

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an-

[1872)

läggning af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

11873

l1874J

Yexiö.................................

5X7

17, X

Transport

—

—

Ursprungliga

beloppet.

720,000 —

2,450,000 —

1,200,000 —

2,600,000*) —

2,600,000

Kapitalåterstod

vid 1901 års

slut.

2,141,288

180,750

743,707

1

356,172

2,482,767

1,780,275

7,685,052

Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 In. föl anläggning

jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,0

kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd

600,000 kr. för jernvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

2) Se § 3 af 1886 års Reglemente.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

41

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1901 års

Årtal.

utbetalts.

Deioppei.

slut.

§•

Transport

—

—_

—

7,685,052

82

1871

31

Lån till Ivrylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Krylbo och Norberg .........

|1872\

^1873/

6 X

5 X

406,000

—

212,227

94

1871

31

Lån till TJpsala—Margrete-

hills jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

1873

6 X

5 X

500,000

—

277,490

—

1871

31

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- bindelse ...........................

(18741

<18751

1187 6j

5‘AX1!

5 X

5,000,000

—

4,047,204

18

876

5

Lån till Vester vik—Åtvida-

berg—Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Vester vik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida-

(18771

berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön...............

1878}

5 X2)

4 Vs X

1,865,000

_

1,594,033

40

j1879J

1876

5

Lån till Hultsfred—Vester-

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana till sjön Yxern,

(18771

sidospår till Ankarsrum och

f1878 >

5 X2)

4IAX

1,750,000

—

1,568,179

73

hamnspår vid Verkebäck...

(1879]

Transport

—

—

15,384,188

07

‘) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 30 Haft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Reglementets

Årtal.

§•

1876

5

1876

5

(1876

51

(1879

13/

1876

1

5

1881

15

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Transport -

Lån till Yislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Yislanda öfver Ljungby till (18771

sjön Bolmen ..................... (1878/

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Yisby till

Hemse kyrka.....................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Krylbo

station på statens Norra

stambana öfver Avesta, Hedemora

och Säter genom

Gustafs och Tima socknar

tillBorlänge station åBergslagernas

jern vägsaktiebolags

jernväg jemte bibana

till Bispbergs grufvefält ...

1879

1880

1881

1882

Lån tillYarberg—Borås jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg öfver Fritsla

till Borås ...........................

(18791

1880

(1881)

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

Transport

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

5 X1)

5 X1)

5 X1)

5 X1)

41/, X

47a X

47a X

47a X

785,000

500,000

2,375,000

2,600,000

Kapitalåterstod

vid 1901 års

slut.

15,384,188 0

768,299 1

421,585 7

2,081,077 3

2,278,231 9

20,933,382 2

l) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

43

Reglementets

Årtal. I §.

1881

1881

1881

1881

1881

1886

15

15

15

16

Transport

Lenna jernväg och Norr
telje

.................................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernasjernvägsaktiebolags

jernväg till

Insjön i Dalarne ...............

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jern vägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö station

å statens Södra stambana ...

Lån för anläggning af jernväg

från Finspong till Eorsliolm

(numera öfvertaget af

Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag)

..................

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Stockholm till Rimbo gästgifvaregård

........................

Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg mellan Borås

och Svenljun ga (numera

öfvertaget af Borås—Alfve
sta

jernvägsaktiebolag) ......

Lån till Skara—Kinnekulle

—Yenerns jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Skara till Kinnekulle

och Yenern ............

Transport

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1901 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

20,933,382

26

1883

1884

1885

5 X

47a X

746,197'')

94

746,197

94

1886)

1883-1886

5 X

4.7» X

950,000

—

905,444

94

1883

.1885

5 X

47a X

300,000

274,260

14

(l886j

(

1883-1886

5 X

47a X

500,000

—

452,669

72

/1883-18S5\

( 1887 j

5 X

47a X

500,000

—

457,100

21

J1884

(1887

5 X

47a X

500,000

—

461,339

91

1887

1888

1889

f

5 X

47a X

324,000

301,577

30

_

—

24,531,972

42

’) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eger bolaget ej rättighet

t utbekomma.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Reglementets

Årtal.

§■

1886

16

1886

16

1886

16

1886

16

1886

16

1886

16

Transport

Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag,

för anläggning af

jernväg mellan Carlsdahl

och Gryt!) yttehed in. m. ...

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från

Halmstad till Bykolma och

Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen...............

Lån till Fogelsta—Yadstena

—Ödeshögs jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

mellan Fogelsta och

Yadstena till Ödeshög ......

Lån till Mellersta Blekinge

jernvägsaktiebolag, för jernvägsanläggning

från Karlshamn

till Bonneby ochGull
bärna

.................................

Lån till Mora—Yenerns jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

Östra Yermlands jernväg

med bibana ........................

Lån till Mariestad—Kinnekulle

jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Mariestads jernvägsstation

till Gössäters jernvägsstation

med bispår ...............

Transport

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Eäntefot.

j''1887''j

18881

G89(B

47,

(1887)

1888

U8901

5 %

47=-.

jl888j

|l889>

U8901

5 X

47, X

1888

1889

‘ 1890

1893

o/

fn

47,

1889-1893

5 %

47, X

Ursprungliga

beloppet.

341,000

824,915 7

300,000

1,102;2502)

1,000,000

305,000

Kapitalåterstod

vid 1901 års

slut.

24,531,972 4

341,000

774,231 3

281,567 6

1,034,534 6

959,904 2

294,756 7

28,217,967 1

*) ^Enligt Kong!, bref af d. u/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

*) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

45

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1901 års

utbetalts.

Deioppet.

slut.

Transport

28,217,967

15

Lån för anläggning af jern- väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfver taget

af Hessleholm—Markaryds

jernvägsaktieholag) ............

Lån till Skymnäs—Munkfors

1890-1892

5 ^

4 7, X

404,000

_

390,431

87

jernvägsaktieholag, för an-

läggning af jernväg mellan

Björndalsbron och Munkfors

{l892}

5 X

4Vi X

90,835

—

87,192

91

Lån för anläggning af jern- väg från Klippan till Rös- tånga (numera öfvertaget af

Helsingborg — Hessleholms

jernvägsaktieholag) ............

Lån till Malmö—Tomelilla

5 X

4T/a X

290,000

—

278,372

23

(1892)

(1893/

jernvägsaktieholag, för an- läggning af jernväg från

Malmö öfver Staffanstorps

station till Tomelilla .........

(1892,1893/

(1894,1896/

5 X

47a X

1,300,000

1,279,609

34

Lån till Norra Söderman-

lands jernvägsaktieholag, för

anläggning af jernväg från

Nyby bruk till Södertelje

med bibanor till Åkers

styckebruk, Strengnäs, Ma- riefred och Igelstaviken......

1892—1896

5 X

47a X

1,800,000

1,781,595

Lån till Hernösands—Sol-

lefteå jernvägsaktieholag, för

anläggning af jernväg från

Hernösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 X

472 X

2,350,000

2,350,000

Lån till Norrköping—Söder-

köping—Yikbolandets jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping

m. m..................................

1893—1895

5 X

47a X

653,000

639,031

70

Transport

—

—

—

35,024,200

20

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Eeglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Bäntefot.

Årtal.

§•

Transport

—

—

1891

18

Lån till Uddevalla—Lelån- gens jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Uddevalla och sjön Le- lången ..............................

1895-1896

5 X

4 Vs %

1896

14

Lån till Östra Blekinge jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Gull- bärna station till Tkorsås

rl897t

{1898}

U8991

5 %

1896

14

Lån till Klintekamn—Boma

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Klintehamn till Boma sta- tion ....................................

/1897-,

1899

(1900''

5 X

41/2 X

1896

14

Lån till Markaryd—Yeinge

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Markaryds station till Ye- inge station........................

U897->

18981

l1900J

5 X

4VaX

1896

14

Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan Yest- kinde och Tingstäde .........

1899

5 X

4 Va*

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gefle jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Sala öfver Gysinge till Haga- ström .................................

(48991

{1900}

(l90lj

5 X

4 7* %

Transport

—

—

Ursprungliga

beloppet.

1,247,000

537,500

214,000

563,0001)

120,0002)

1,545,500

Kapitalåterstod

vid 1901 års

slut.

35,024,200

1,227,440

537,500

213,250

561,000

80,000

1,545,500

39,188,890

'') Hvaraf vid 1901 års slut återstodo ej lyftade kr. 2,000: —.

2) Af detta lån, som enligt Kong! Bref af den */„ 1900 nedsatts till 119,000 kr., återstodo vid 1901 års slut

lyftade 39,000 kr.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

47

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

Årtal, j

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1901 års

slut.

§■

Transport

—

—

—

39,188,890

84

1896

14

Lån till Östra Centralbanans

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Linköping öfver Rimforsa

(18991

och Kisa till Vimmerby ...

<1900:

5 X

I1/, X

1,710,000 *)

—

1,539,000

—

(l90lj

1896

14

Lån till Slite—Roma jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Roma

jernvägsstation å Gotlands

jernvägsaktiebolags jernväg

till Slite lastage- och hamn- plats i Othems socken......

1900

5 X

4 v* X

340,000 2)

226,600

__

1900

1901

191

18/

Lån till Borås—Alfvesta

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Borås och Alfvesta............

1901

5 X

41/* %

4,795,0003)

_

2,397,500

_„

= 41,726,141: 87

Summa

—

—

——

—

43,351,990

84

J) Hvaraf vid 1901 års slut återstodo ej lyftade kr. 171,000: —.

2) D:o vid d:o d:o kr. 113,400:—.

3) D:o vid d:o d:o kr. 2,397,500: —.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

Aflöningsstat för RiksgäMskontorets tjensteman och

y äkthetjening.

Tjenstgö-

Missräk-

Lön

ringspen-

nings-

Samma

Ålderstillägg.

ningar

penningar

kr.

kr.

kr.

kr.

1 sekreterare och ombuds-

man ..............................

4,400

2,000

_

6,400

1 Efter fem års tjenstgöring

> inom graden kan lönen

4,000

2,000

6,000

1 kamrerare .....................

—

] höjas med 600 kronor,

j Efter fem års tjenstgöring

> kan lönen höjas med 500

1 kassör ...........................

3,000

1,500

500

5,000

j kronor.

1 revisor ........................

2,500

1,500

—

4,000

Efter fem års tjenstgöring

inom graden kan lönen

. höjas med 500 kronor och

1 kassabokhållare ............

2,500

1,500

—

4,000

1 lånebokhållare...............

2,000

1,000

3,000

efter tio års tjenstgöring

1 registrator och kanslist

2,000

1,000

3,000

med ytterligare 500 kr.

1 kammarskrifvare .........

1,500

1,000

—

2,500

1 Efter fem års tjenstgöring

! kan lönen höjas med 500

1 kammarskrifvare .........

1,500

1,000

—

2,500

j kronor.

1 förste vaktmästare ......

700

200

—

900

Efter fem års tjenstgöring

kan lönen höjas med 100

1 vaktmästare..................

600

200

—

800

kronor och tjenstgörings-

2 vaktmästare..................

1,200

400

—

1,600

penningarne med 100

kronor.

Summa

25,900

13,300

500

39,700 |

Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor.

Yaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna

förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjenstgöringspenningar med 200

kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 39.

49

Pensionsstat yid Kiksgäldskontoret

Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin.........

4,400

Förre Kamreraren August Leonard Stuart ...........................

4,000

—

Förre Revisorn Per Genserik Skanner ....................................

3,500

—

Förre Notarien August Neijber ................................................

3,000

—

Förre Registratorn och Kanslisten Jakob Peter Ferdinand

Montell ....................................................................................

2,500

Förre Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ..................

1,500

Summa kronor

18,900

—

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och

äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade

vilkor upphöra.

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Samt.

1 Afd. 30 Häft.

7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.