Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1902-02-11 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:4, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

*

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 11 februari 1902, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a IT. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å regleringen af denna hufvudtitel, under hvilken finnas i

nu gällande riksstat till årliga eller ständiga utgifter anvisade 652,050 kronor,

har Kong! Maj:t, under hänvisning till det vid den kong!, propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof fogade statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden

den 11 januari innevarande år, föreslagit, att nedannämnda

ordinarie anslag måtte af Riksdagen anvisas att utgå emot nu gällande redovisningsskyldighet

samt med samma rätt till deras användande och under

enahanda vilkor som hittills, nemligen:

Kabinettskassans utgifter:

[1.] departementschefen, ministern för

utrikes ärendena................................................ kronor 24,000: —

[2.] utrikesdepartementet..................... » 32,365: —

[3.] ministerstaten ................................. » 357,705: —

[4.] militärattachéer.............................. » 8,470: —

[5.] skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter...................................................... » 73,660: — 496,200: —

Transport kronor 496,200: —

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 4 Häft. (N:o 4.) 1

Angående

ordinarie

anslagen.

[1-9.]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Transport kronor 496,200: —

Konsulsbassans utgifter:

[6.] utrikesdepartementet kronor 9,290: —

[7.] konsulsstaten............ » 243,590: —

[8.] skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter......... » 18,300: — 271,180:

eller efter afdrag af hvad som häraf beräknas

kunna bestridas af inflytande konsulat- och

expeditionsafgifter................................................... 111,180: — 160,000: _

summa kronor 656,200: —

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena;

[9.] svenska kyrkan i Paris....................................... » 2,950: —

tillsammans kronor 659,150: —

Vid jemförelse mellan den för innevarande år gällande riksstaten och

de af Kongl. Maj:t nu äskade anslagen framgår, att en ökning i anslagen

till kabin ettskassans utgifter af 7,100 kronor blifvit föreslagen, hvaraf 7,058

kronor belöpa på anslaget till ministerstaten och utgöra Sveriges andel af

en föreslagen ökning med 10,000 kronor af den under nämnda anslag upptagna

rubriken »a. traktamenten m. m.» för beredande af arbetsbiträde vid

de beskickningar, som deraf funnes vara i behof. Återstående 42 kronor af

berörda höjning af kabinettskassans utgifter äro föranledda af företagna

jemkningar å anslagen till militärattachéer samt till skrifmaterialier, expenser

och extra utgifter för vinnande af önskvärd afrundning af några siffror.

I afseende å anslagen till konsulskassan hafva utgifterna upptagits

till ett belopp, som är 4,229 kronor lägre än det i nu gällande stat uppförda,

men som de inkomster, hvilka, inflyta genom konsulat- och expeditionsafgifter

för svenska fartyg i utländska hamnar, och med hvilka bestridas

utgifter å konsulskassan, för år 1903 beräknats till ett med motsvarande

summa minskadt belopp i förhållande till år 1902, förändras icke härigenom

beloppet af det statsanslag, som blifver erforderligt från Sverige för fyllande

af konsulskassans medelsbehof under år 1903, eller 160,000 kronor.

I de utgifter, som bestridas af svenska statsverket allena, har icke

ifrågasatts någon förändring.

I fråga om förberörda förhöjning i kabinettskassans anslag till ministerstaten

har ministern för utrikes ärendena till protokollet i sammansatt stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

3

råd den 5 december 1901 (sid. 11) erinrat, att lian redan i ett preliminärt

förslag till gemensam utrikesbudget för år 1902 upptagit arfvoden åt tre

kanslister, nemligen vid beskickningarne i Berlin, Paris och S:t Petersburg,

med kr. 4,000 för hvarje eller tillsammans kr. 12,000, men att, sedan norska

regeringen förklarat sig icke kunna tillstyrka, att nämnda belopp upptoges

i budgetförslaget, frågan härom vid föredragning den 7 december 1900

fått förfalla.

Ministern har vidare meddelat, att redan under samma månad ministern

i Bryssel och Haag inkommit med en framställning om anställande af en

kanslist vid den honom anförtrodda beskickning, som hvarken egde någon

tjensteman på stat till ministerns biträde eller ens något anslag till skrifbiträde

sig anvisadt.

Under innevarande år hade ministrarne i Berlin och Paris å nyo framhållit

behofvet af kanslisters anställande vid nämnda beskickningar, hvarjemte

ministern i S:t Petersburg i afvaktan på lösningen af frågan om en kanslists

anställande begärt och erhållit bemyndigande att för verkställande af öfversättningar

från eller till ryskan uppföra nödiga medel bland beskickningens

extra utgifter.

De skäl, som blifvit från nämnda olika håll anförda för beredande af

ökadt arbetsbiträde, funnes sammanfattade i en vid statsrådsprotokollet fogad

promemoria.

För att undanrödja de betänkligheter, som från norsk sida år 1900

uttalats mot förökandet af beskickningarnes fasta personal, hade utrikesministern

nu trott sig böra ändra framställningen till att gälla beredande af arbetsbiträde

vid de beskickningar, som deraf funnes vara i behof, jemte det

att beloppet blifvit nedsatt från kr. 12,000 till kr. 10,000.

Derest framställningen vunne bifall, borde fördelningen af medlen blifva

föremål för Kongl. Maj:ts beslut för ett år i sänder.

Förenämnda af utrikesministern åberopade promemoria är af följande

lydelse:

»Det visar sig år efter år, att svenska och norska regeringsmyndigheter,

komitéer och enskilde i allt större utsträckning anlita beskickningarnes

mellankomst för erhållande af upplysningar af den mest mångskiftande art.

Detta föranleder allt oftare personliga besök af beskickningspersonalen i

embetsverk och hos institutioner för att om möjligt undvika den tidsutdrägt,

som vore förbunden med en officiel skriftvexling. I många fall är det emellertid

för ändamålet erforderligt att uppsöka flere olika tjensteman uti olika

embetsverk, hvilka icke sällan äro belägna i skilda stadsdelar, hvadan beskickningspersonalens

tid tages starkt i anspråk, särskilt i städer som Paris,

Petersburg och Berlin, der afstånden äro stora. Antalet af såväl i offentligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

uppdrag utsände stipendiater som enskilde personer, hvilka personligen vända

sig till beskickningarne för att erhålla anbefallningär och upplysningar, ökas

alltjemt, och med underlättade reseförbindelsér växer jemväl antalet resande

landsmän, som äfven i mindre och måhända rent privata angelägenheter begära

råd eller vägledning af ett eller annat slag.

Personalen vid de större beskickningarne är derför i allmänhet så upptagen,

att föga eller ingen tid blifver öfrig hvarken för legationssekreterare

eller attachéer att fullständigt sätta sig in i det främmande landets förhållanden

utöfver ramen af de ärenden de handlägga. Attachéerna, hvilkas antal

är mycket vexlande, tjenstgöra dessutom i första rummet för sin egen utbildning

och måste i dennas intresse ofta flyttas från ett land till ett annat.

Legationssekreterarne kunna och böra icke heller förblifva mer än vissa år

på samma plats. Kontinuiteten i de löpande ärendenas behandling äfventyras

emellertid vid hvarje ombyte af legationssekreterare och jemväl under detines

tjenstledighet, ty hvarken den nyutnämnde eller den tillförordnade kunna vara

i besittning af den kännedom om lokala förhållanden eller precedenser, som

mången gång allena möjliggör ett ärendes snabba behandling. En vid en

och samma beskickning för längre tid fäst tjensteman, väl förfaren i landets

språk med småningom utbildad kännedom om lokala förhållanden, personer

och precedenser, vore derför påtagligen af mycket stor betydelse för tj enstens

behöriga gång.

Utom dessa allmänna synpunkter finnas åtskilliga, som äro värda att

beaktas för särskilda beskickningsorter.

Beskickningen i Berlin framhåller särskildt den omständigheten, att de

särskilda tyska staternas lagar och författningar, ekonomiska och sociala förhållanden

äro ganska olika. Såväl förfrågningar som rekommendationer måste

i allmänhet göras på flere håll i samma sak eller för samma person.

Vid beskickningen i Bryssel och Haag finnes intet fast biträde anstäldfi

Ministern framhåller de olägenheter i afseende å de löpande ärendenas behandling,

som häraf vållas, när beskickningschefen är tjenstledig eller uppehåller

sig i Haag.

Beskickningen i Paris framhåller den ökning i göromålen, som uppstått

derigenom, att densamma anlitas för förhandlingar med flere, särskildt utomeuropeiska

staters representanter derstädes, dels för meddelande af upplysningar

rörande de Förenade Rikena, dels såsom mellanhand för anställande

af lärare från Sverige eller Norge, dels för att tillvarataga de Förenade

Rikenas intressen i åtskilliga stater, der de icke hafva diplomatiska representanter.

Beskickningen i Petersburg påvisar, att det ryska språket inom de

administrativa kretsarne allt mer och mer undantränger de främmande språk,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

5

på hvilka man förr kunde förhandla äfven med de lägre tjenstemännen, hvadan

den är i behof af ett biträde, fullt mäktigt ryska språket. Utan ett sådant

är beskickningen äfven ur stånd att följa med ens den ryska pressens huvudorgan,

då det endast undantagsvis förekommer, att nytillträdande tjensteman

vid beskickningen redan äro förtrogna med ryska språket, och det i regeln

tager minst ett par år, innan man tillegna!’ sig det tillräkligt för att kunna

läsa och tala det med någon lätthet.»

Sedan norska regeringens betänkande inhemtats, föredrogs ärendet

å nyo i sammansatt statsråd den 11 januari 1902, dervid ministern för utrikes

ärendena anförde, bland annat, följande.

Angående den ifrågasatta förhöjningen hade departementet för det inre

i det utlåtande, som läge till grund för norska regeringens betänkande, anfört,

att, enär utrikesministern ansett sig böra å nyo framlägga förslag om beviljande

af anslag för ifrågavarande ändamål, och förslaget nu förelåge i en form,

hvarigenom ökning af den fasta diplomatiska staten undvekes, departementet

funne sig under förevarande omständigheter icke böra motsätta sig, att i

utrikesbudgeten till arbetsbiträde vid beskickningarne uppfördes ett belopp af

intill kronor 10,000. Detta öfverensstämde ock med utrikesministerns uttalande

till protokollet den 5 december, enligt hvilket Kongl. Maj:t, derest anslaget

beviljades, skulle årligen besluta om anslagets fördelning.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna ökningen af anslaget till ministerstaten

för beredande af arbetsbiträde vid de beskickningar, som deraf finnas

vara i behof, anser utskottet sig böra förorda, dervid utskottet emellertid

velat uttala den mening, att det torde vara af synnerlig vigt, att embetsoch

tjenstemännen vid de Förenade Rikenas utländska beskickningar antingen

redan vid anställningen ega eller åtminstone snarast möjligt söka förvärfva

erforderlig kunskap i det främmande lands språk, der de anställas.

Emot hvad Kongl. Maj:t beträffande de ordinarie anslagen under

denna hufvudtitel föreslagit har utskottet intet att erinra och hemställer alltså,

att hvad Kongl. Maj:t i fråga om de ordinarie anslagen

under tredje hufvudtiteln föreslagit må af Riksdagen bifallas.

Extra anslag.

2:o. För fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater» har Kongl. Maj:t fnåa^till

jemväl för år 1903 äskat ett extra anslag af 4,500 kronor. »Sveriges

traktater >.

[10.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 3) innehåller angående

arbetets fortskridande, hemställer utskottet,

att, till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater», må

på extra stat för år 1903 anvisas ett anslag af 4,500

kronor.

anåa^tål 3:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat för år

internatio- 1903 bevilja 2,500 kronor till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna

nefaH^ran under innevarande år för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag.

'' Departementschefen har anfört, att ehuru vid tiden för statsverks
propositionen

föredragning inför Kongl. Maj:t meddelande ännu icke ingått

om beloppet af Sveriges andel i kostnaderna för innevarande år för den i

Haag, jemlikt konventionen för afgörande på fredlig väg af internationella

tvister den 29 juli 1899, upprättade byrå, kunde dock med ledning af den

för byrån faststälda budgeten för året antagas, att denna andel icke komme

att uppgå till högre belopp än 2,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må till bestridande af Sveriges andel i

kostnaderna under innevarande år för den internationella

skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för år 1903

anvisa ett belopp af 2,500 kronor.

Adyrtids- 4:o. Kongl. Maj:t har i punkten 12 under denna hufvudtitel före
tillägg.

slagit Riksdagen att, till beredande af dyrtidstillägg för innevarande år åt

[12.] tjensteman och betjente i utrikesdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli, såsom förslagsanslag bevilja ä extra stat för år 1903 ett belopp af

4,200 kronor.

Öfver ifrågavarande framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

ansla^tili 5:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att å extra stat för år 1903

den interm- bevilja såsom bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern ett anslag af

fredsb^rån j^50 ^r0110r
re

Bernn * Ministern för utrikes ärendena har i fråga härom erinrat, att, vid före[13.

] dragning inför Kongl. Maj:t den 7 juni 1901 af Riksdagens skrifvelse

den 29 nästförutgångne maj angående regleringen af utgifterna under riks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

7

statens tredje hufvudtitel, han, med anledning af Riksdagens i punkt 5) af berörda

skrifvelse gjorda anmälan, att Riksdagen, med bifall till en inom Riksdagen

väckt motion, å extra stat för år 1902 till den internationella fredsbyrån i

Bern beviljat ett bidrag af 750 kronor, anfört, att han vore i tillfälle upplysa,

att bidrag af statsmedel lemnats densamma från Norge, Danmark och Schweiz,

samt att han såväl af hänsyn härtill som på grund af det humanitära syftet

i fredsbyråns sträfvanden, hvilket likaledes vore föremål för åtskilliga svenska

fredsföreningars varma intresse, funne skäl tillstyrka Kongl. Maj:t att godkänna

Riksdagens beslut i denna punkt; och hade Kongl. Maj:t fattat beslut

i enlighet med denna hemställan.

Af de skäl, som föranledt honom att tillstyrka Kongl. Maj:t att godkänna

Riksdagens nyssnämnda beslut, förklarade sig ministern anse, att ekonomiskt

understöd'' från svenska statens sida borde komma fredsbyrån till del

äfven för år 1903, helst ett sådant, enligt hvad af byråns redogörelser för

de senare årens arbeten framginge, ingalunda syntes obehöflig^

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, å extra stat för år 1903 bevilja såsom

bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern ett anslag

af 750 kronor.

6:o. Uti punkten 14 under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att medgifva, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar

Unge för innevarande år äfvensom för år 1903 användas 8,000

kronor till konsulsstipendier samt 3,000 kronor till bestridande, i mån af behof,

af stipendiats resekostnader, eller tillsammans 11,000 kronor för hvartdera året!

Ministern för utrikes ärendena har till statsrådsprotokollet öfver utrikesdepartementsärenden

den 11 januari 1902 i detta ämne anfört följande.

I enlighet med derom af låten proposition hade 1895 års Riksdag medgifvit,

att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar skulle från och

med 1896 under högst tre år få årligen användas 4,000 kronor till ett konsulsstipendium

och 1,500 kronor till bestridande, i mån af behof, af stipendiatens

resekostnader. Vid 1898 års riksdag hade medgifvits användande från och

med 1899 af 11,000 kronor för två dylika stipendier, och hade äfven då

tidsperioden bestämts till högst tre år, alltså till och med år 1901.

I afseende å frågan om framtida anslag till konsulsstipendier hade den

af Kongl. Maj:t den 1 juli 1898 tillsatta komité för behandling af vissa

Angående

konsuls
stipendier.

[14.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

sjöfartsnäringen och den utrikes handeln rörande frågor i sitt den 12 december

1900 afgifna betänkande, hvilket, i hvad detsamma afsåge konsulatväsendet,

blifvit enligt Kong!. Maj:ts beslut öfverlemnadt till utrikesdepartementet —

jemte förmälan, att, då med dessa stipendier afsåges att bereda tillgång till

lämpliga adepter för konsulatens rekrytering, det derför också vore gifvet, att

anslaget borde vara tillräckligt stort för att fylla ett sådant behof, helst man

naturligen alltid måste räkna med möjligheten, att icke alla stipendiater

egnade sig för vidare befordran — såsom sin åsigt uttalat, att anslaget borde

höjas^ åtminstone så mycket, att det lemnade tillgång till tre stipendier, för

hvilket ändamål erfordrades ytterligare 5,500 kronor; och hade komitén i

enlighet fhärmed hemstält, att Kong! Maj:t måtte föreslå Riksdagen att medgifva,

att af ofvan omförmälda besparingar matte för tre år i sänder användas

12,000 kronor årligen till tre konsulsstipendier, hvart och ett å 4,000 kronor,

samt 4,500 kronor till erforderliga resekostnader, eller tillsammans 16,500

kronor.

Någon höjning af ifrågavarande anslag, på sätt sagda komité föreslagit,

ansåge ministern för utrikes ärendena emellertid icke vara afbehofvet

påkallad, men då de skäl, som föranledt upprättandet af ifrågavarande stipendier

i syfte att bereda unge män tillfälle att genom tjenstgöring vid de

Förenade Rikenas konsulat förvärfva den utbildning, som kunde göra dem

egnade för konsulstjensten, fortfarande egde sin giltighet, ansåge han, med stöd

af hvad kommerskollegium i ärendet anfört, anledning föreligga att söka

åvägabringa det hittills utgående anslagets förnyande, likväl med någon ändring

i bestämmelserna om dess användande. Erfarenheten hade nemligen visat,

att det hittills för hvarje stipendiat faststälda stipendiebeloppet af 4,000

kronor i allmänhet varit alldeles otillräckligt till bestridande af stipendiatens

lefnadskostnader. I all synnerhet hade denna olägenhet gjort sig känbar

vid de tillfällen, då stipendiatens verksamhetsfält varit förlagdt till någon utom

Europa belägen konsulsstation, och då af lätt insedda skäl en sändning till

utomeuropeiska platser äfven framdeles måste ifrågakomma, syntes särskildt

med hänsyn härtill vara nödigt, att anslaget icke på förhand uppdelades på

två stipendier a 4,000 kronor hvartdera, utan att det öfverlemnades åt Kongl.

Maj:t att efter omständigheterna bestämma, huruvida stipendiemedlen, 8,000

kronor, borde användas till ett eller flera stipendier, äfvensom beloppet af

hvarje stipendium. Ersättning för resekostnader borde såsom hittills bestämmas

till 3,000 kronor, att utgå i mån af behof.

Rörande dispositionen af eventuelt uppkommande öfverskott å stipendiemedlen,

vore det önskvärdt, att detsamma finge användas till att bereda den,

som innehaft ett stipendium, tillfälle att studera de merkantila och industriella

förhållanden i hemlandet, om hvilka en konsulatstjensteman ej borde sakna

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

9

kännedom, eller ock, när så funnes lämpligt, under en begränsad tid tjenstgöra

i utrikesdepartementet eller kommerskollegium.

I fråga om tilldelandet och åtnjutandet af stipendier syntes i öfrigt

hufvudsakligen samma bestämmelser böra fastställas som de för de senast

tilldelade stipendierna föreskrifna, nemligen:

att ministern för utrikes ärendena skulle låta kungöra, att ansökningar

till stipendiums erhållande kunde inom viss tid inlemnas till utrikesdepartementet,

att ansökningarne skulle af utrikesdepartementet öfversändas till kommerskollegium

för upprättande af förslag,

att stipendium skulle tilldelas på ett är, men att ministern för utrikes

ärendena skulle kunna förlänga tiden för stipendiets innehafvande för högst

ett är i sänder,

att åtnjutande af stipendium icke skulle för stipendiat medföra någon

rätt att efter stipendietidens utgång vinna befordran,

att stipendium icke skulle behöfva ovilkorligen utgå för hvart år, utan

allenast i den mån lämplig person anmält sig,

att inga särskilda kompetensvilkor borde föreskrifvas, utan en hvar

sökandes lämplighet bedömas efter föreliggande omständigheter,

att ministern för utrikes ärendena skulle, efter att hafva inhemtat

yttrande af kommerskollegium, utfärda instruktion för stipendiaten,

samt att stipendiat skulle i öfrigt vara skyldig ställa sig till efterrättelse

de föreskrifter, som meddelades af ministern för utrikes ärendena.

Af hänsyn till möjligen förestående ändringar i afseende å konsulatafgiften,

till följd hvaraf konsulskassans besparingar framdeles kunde komma

att betydligt nedgå, ansåge utrikesministern det mindre lämpligt att af Riksdagen

begära anvisande af anslag till stipendier på dessa besparingar för

någon längre tid, utan vore det hans afsigt att hädanefter årligen, i sammanhang

med förslaget till regleringen af utgifterna under tredje hufvudtiteln,

underställa Kongl. Maj:t denna fråga.

Enär emellertid intet anslag för innevarande år för ändamålet funnes

att tillgå, hemstälde ministern, att denna gång Riksdagens samtycke måtte

äskas dertill, att af Sveriges andel i konsulskassans besparingar måtte för

innevarande år äfvensom för år 1903 få användas medel till konsulsstipendier

i enlighet med det nu framlagda förslaget.

Mot framställningen om bemyndigande för Kongl. Maj:t att af konsulskassans

besparingar använda angifna belopp till konsulsstipendier och resekostnadsersättning

åt konsulsstipendiater under innevarande år och år 1903

har utskottet icke något att erinra. Ej heller har utskottet ansett sig böra

Bih. till Biksd. Prot. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 4 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o i.

ifrågasätta någon förändring i de af utrikesministern angifna grunder för dylika

stipendiers utdelande under nämnda år. Utskottet har emellertid velat

uttala den mening, att, då ifrågavarande stipendier äro afsedda till att bereda

unge män tillfälle att förvärfva sådan utbildning, att konsulatens tjenstepersonal

må kunna med dem rekryteras, för detta ändamåls vinnande synes

vara önskligt, att antalet stipendiater icke allt för mycket inskränkes.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 11 februari 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

11

Bil. Litt. A.

Tabell öfver ordinarie anslagen under riksstatens

Tredje hufvudtitel

1902 års

riksstat

anslår:

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Utrikesdepartementet.

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

Kabinettskassans utgifter.

Kronor.

ö.

24,000

32,365

350,647

8,471

—

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena......

Utrikesdepartementet.........................................................

24,000

32,365

357,705

8,470

73,660

—

_

Ministerstaten.....................................................................

_

Militärattachéer..................................................................

73,617

—

Skrifmaterialier, expenser och extra utgifter..................

—

489,100

—

S:gr

496,200

—

Konsulskassans utgifter.

9,021

248,630

17,758

—

Utrikesdepartementet............... 9,290: —

Konsulsstaten ........................... 243,590: —

Skrifmaterialier, expenser och

extra utgifter........................ 18,300: —

275.409

eller efter af- drag af etc.

115.409

271,180: —

eller efter afdrag af hvad som häraf be- räknas kunna bestridas af inflytande

konsulat- och expeditionsafgifter......... 111,180: —

160,000

—

S:gr

160,000

—

2,950

Utgifter, som bestridas af svenska statsverket

allena.

Svenska kyrkan i Paris...................................................

2,950

652,050

—

Summa

659,150

—

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

Bil. JLitt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

T r e d j e Imfvudtitel.

Utrikesdepartementet,

Till fortsatt utgifvande af »Sveriges traktater».......................................

Kronor.

ö.

4.500

2.500

750

—

» bestridande af Sveriges andel i kostnaderna under år 1902 fon- den internationella skiliedomstolens byrå i Haag ...........................

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern....................................

Summa

7,750

—

;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.

13

Bil. Uti. C.

Uppgift öfver de från kabinettskassan och konsulskassan för

närvarande utgående expektanslöner och pensioner.

Från kabinettskassan.

Jemlikt nådigt

beslut af den

Pensioner:

Kronor

10 juli 1884 F. d. envoyén herr O. M. Björnstjerna........................ 6,000

7 febr. 1899 » » F. Due...................................................... 6,000

6 sept. 1895 » ministern 0. Burenstam ....................................... 5,000

Summa kronor 17,000

Från konsulskassan.

Jemlikt nådigt

beslut af den

Pensioner:

Kronor

30 dec. 1898 F. d. generalkonsuln C. Juhlin-Dannfelt........................ 4,000

1 mars 1901 » » grefve A. Cronhielm..................... 3,200

24 april 1885 Generalkonsuln G. Hegardts enka.................................... 800

16 okt. 1898 » C. Falsens enka ....................................... 800

9 juli 1896 Konsuln A. Kirseboms enka................................................ 700

29 maj 1874 Vicekonsuln Hambros enka ................................................ 400

9 juli 1896 » J. J. G. Nicolaysens enka........................... 400

Summa kronor 10,300

Éih. till Riksd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 4 Häft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:112 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. s. 1 i texten