Utlåtande, i anledning af Kongl. Mafts proposition, angående försäljning af ett till indragna hospitalshemmanet å/s mantal Lilla Bälg n:o 16 i Malmöhus län hörande område m. m.
1902-04-18 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1902:43, Utlåtande, i anledning af Kongl. Mafts proposition, angående försäljning af ett till indragna hospitalshemmanet å/s mantal Lilla Bälg n:o 16 i Malmöhus län hörande område m. m.
Dokumentets text
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
X:o 43.
Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1902, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Mafts proposition, angående försäljning
af ett till indragna hospitalshemmanet å/s mantal
Lilla Bälg n:o 16 i Malmöhus län hörande område m. m.
(I. A.)
Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden
för den 7 februari 1902 har Ivongl. Maj:t i en till Riksdagen
aflåten proposition (n:o 49) af samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,
att ett till indragna hospitalshemmanet 3/8 mantal killa Råby n:o
16 eller den s. k. kospitalsgården i Lunds landsförsamling och Torna
härad af Malmöhus län hörande, å en af förste landtmätaren C. M. Carlquist
år 1900 upprättad karta under egofigurerna n:is 15 och 16 upptaget
område om 2 hektar 8 ar finge från nämnda egendom afsöndras
och under de i kongl. brefvet den 29 maj 1874 föreskrifna vilkor, med
undantag af dem, som afsåge att försåld lägenhet skulle i jordeboken
under viss natur upptagas och i enlighet dermed påföras ränta, å offentlig
auktion till försäljning utbjudas med tillträdesrätt för köpare den 14
mars 1904 och med iakttagande vid auktionen, att området utbjödes dels
med derå befintliga åbyggnader och gråsten och dels utan byggnader och
gråsten men med kronan förbehållen rätt att hafva desamma qvar till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets Utlåtande N:o 4.3.
(
den 14 mars 1905 med fritt tillträde under tiden till området för byggnadernas
och stenens borttagande;
att af de medel, som genom försäljningen af nämnda område inflöte,
finge till uppförande af nya åbyggnader för lotterna litt. A, B, C och G
af hospitalsgården användas, derest området försåldes med derå befintliga
byggnader in. ro., högst 29,983 kronor 69 öre och i annan händelse
högst 27,983 kronor 69 öre; samt
att hvad i hvardera fallet af den genom försäljningen inflytande
köpeskillingen återstode, finge tilläggas fonden för anordnande af lokaler
för statens embetsverk i hufvudstaden.
Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, hurusom domänstyrelsen
i skrifvelse den 17 januari innevarande år anmält, att vid uppskattning, som
den 16 augusti ock den 24 september 1901 förrättats å fyra af serafimerordensgillet
genom särskilda kontrakt den 2 juli 1873 till den 14 mars
1904 utarrenderade, med litt. A, B, C och G betecknade lotter af indragna
bospitalshemmanet Lilla Båby n:o 16 om 3/s mantal eller den
s. k. hospitalsgården i Lunds landsförsamling och Torna härad af Malmöhus
län, uppskattningsmännen väckt förslag om försäljning af en del utaf
den jord, som innefattades i berörda lotter, samt att viss del af köpeskillingen
härför skulle jemte andra medel användas för nya byggnader
å egendomen; och hade domänstyrelsen understält den sålunda väckta
frågan Kongl. Maj:ts pröfning samt dervid tillika öfverlemnat instrument
öfver berörda uppskattning, yttrande i ärendet af Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i länet jemte eu af förste landtmätaren C. M. Carlquist
år 1900 upprättad karta öfver ifrågavarande jordlotter med dertill hörande
beskrifning äfvensom öfriga till ärendet hörande handlingar.
Af berörda handlingar inhemtades, bland annat,
att uppskattningsmännen ansett lämpligt, att ifrågavarande till samme
arrendator upplåtna lotter, hvilka hvarken å berörda karta eller i den
till densamma hörande beskrifning vore särskildt upptagna, för framtiden
sammansloges till ett arrende, och i enlighet härmed vid uppskattningen
behandlat lotterna såsom en egendom;
att denna egendom bestode af tre särskilda, på högst en kilometers
afstånd från hvarandra liggande delar, af hvilka en vore belägen inom
staden Lunds gräns vid dess södra förstad;
att egendomens areal, impediment oräknade, enligt ofvan berörda
egobeskrifning utgjorde 70 hektar 40,5 ar, deraf 2 hektar 8 ar tomt och
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
trädgård samt 68 hektar 32,5 ar åker, hvilken sistnämnda till största
delen vore af mycket god beskaffenhet;
att åbyggnaderna, hvilka hade ett brandförsäkringsvärde af 21,500
kronor, till stor del vore gamla, men uppförda af goda materialier, ännu
användbara för sitt ändamål och väl underhållna;
att byggnadernas läge vore ytterst ofördelaktigt för egendomen, i
det att de vore förlagda i en utkant af egorna å den del af egendomen,
som läge inom stadens område, hvarigenom stora olägenheter uppstode för
såväl arrendatorn som i närheten bosatta personer;
att för transport af gröda, foder och spillning m. m. till och från
byggnaderna ej funnes annan väg än utefter den starkt trafikerade hufvudgata,
som åt söder upptoge trafiken till och från staden;
att uppskattningsmännen ansett möjligt, att från stadens sida kunde
komma att ifrågasättas, att transport af spillning och dylikt från ladugården
vissa tider på dagen ej finge ega rum;
att det i spannmål bestämda arrendet för egendomen, hvilken vore
bevillningstaxerad till 98,200 kronor, för år 1900 utgjort 4,593 kronor
89 öre;
att såsom ersättning för mark, som från egendomen tagits i anspråk
för Lund—-Trelleborgs jernväg, till serafimerordensgillet utbetalts ett belopp
af 4,016 kronor 31 öre, hvilka medel enligt medgifvande i nämnda
ordensgilles skrifvelse af den 28 september 1876 fått af egendomens dåvarande
arrendator, såsom godtgörelse för den förlust, honom tillskyndats
och framdeles tillskyndades genom jernvägens framdragande öfver egendomen,
lyftas för att af arrendatorn under den tid, för hvilken hans
arrendekontrakt vore gällande, räntefritt innekafvas;
samt att, enligt uppskattningsmännens åsigt, någon brist i arrendatorns
byggnadsskyldighet ej komme att vid egendomens afträdande förefinnas.
Vidare hade uppskattningsmännen tagit under öfvervägande, huruvida
icke det för kronan skulle vara fördelaktigast, att den inom staden
Lunds område belägna del af egendomen, som utgjorde byggnadstomt med
trädgård och med en areal af 2 hektar 8 ar omfattade egofigurerna
n:is 15 och 16 å ofvanberörda karta, försåldes och att egendomens byggnader
förlädes till annan lämpligare plats å egendomen. Med afseende
å byggnadernas för egendomens skötsel otjenliga läge hafva uppskattningsmännen
dervid funnit sig böra på det lifligaste tillstyrka, att, derest
vederbörligt tillstånd dertill kunde utverkas, eu sådan flyttning måtte
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
9
komma att ske. Uppskattningsmännen, som nogsamt kade sig bekant,
att afsöndringar från kronans egendomar egentligen endast afsåge bildandet
af mindre jordbrukslägenheter, hvarom bär icke kunde vara tal, då marken
efter skedd försäljning otvifvelaktigt komme att användas till byggnadstomter,
förestälde sig, att vid det säregna förhållande, som bär rådde,
eller att byggnaderna vore belägna inom Lunds stads område, tillstånd
till försäljningen möjligen kunde utverkas; och då uppskattningsmännen
vore öfvertygade, att åtgärder förr eller senare måste komma att vidtagas
för byggnadernas förläggning till annan plats och att sådant kunde ske
med ekonomisk fördel för kronan, enär den del af egendomen, der byggnaderna
nu funnes, borde vid försäljning betinga ett så högt pris, att
ingen jemförelse kunde ifrågakomma mellan årliga arrendet för denna
jord och räntan å försäljningssumman, ansåge sig uppskattningsmännen
böra redan nu framlägga förslag i sådant syfte.
Sedan på anhållan af uppskattningsmännen Kong! Maj:ts befallningshafvande
förordnat sakkunnig person att biträda med upprättande af ritningar
och kostnadsförslag till lämpliga byggnader för egendomen och
denne aflemnat —- jemte plan för byggnadernas anordnande å en plats
på egorna, der en arrendatorn enskildt tillhörig logbyggnad finnes uppförd
— ritningar och kostnadsförslag till boningshus, ekonomibyggnad,
stallbyggnad och eu tillbyggnad till förenämnda loge äfvensom ett sammandrag
öfver kostnaderna för egendomens bebyggande, deri upptagits,
förutom de belopp, hvarå nyssberörda kostnadsförslag slutade, utgörande
tillhopa 32,369 kronor 90 öre, jemväl kostnaden för en brunn med pump
och en gödselbehållare med 529 kronor samt värdet å arrendatorns logbyggnad
med 4,500 kronor eller allt sammanlagdt 37,398 kronor 90 öre,
hade uppskattningsmännen efter härom tagen kännedom och sedan i instrumentet
antecknats, att den arrendatorn tillhöriga logbyggnaden, som
uppförts 4 år förut, vore i synnerligen godt stånd samt att densamma,
om byggnadsförslaget komme till utförande, skulle qvarligga å den plats,
der den nu vore förlagd, förklarat, att de ansåge de föreslagna byggnaderna
ändamålsenliga och för egendomens behof, hvad storleken vidkom me,
väl afpassade samt att den för dem föreslagna platsen, som funnes å
kartan Öfver egendomen angifven, vore den mest centrala och lämpligaste,
hvadan de ville förorda, att byggnadsarbetet komme till utförande i öfverensstämmelse
med ritningarne och kostnadsförslagen endast med den förändring,
att å ritningen till ekonomibyggnaden uteslötos några fönster
till vinden, hvilka syntes öfverflödiga.
Bill. till Bil:sd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 33 Häft.
2
10 Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
Beträffande kostnadsförslagens belopp funne emellertid uppskattningsrnännen
dessa kunna något nedsättas, hvillcet äfven kunde ske i afseende
ä det beräknade värdet för arrendatorns logbyggnad; ock ansåge uppskattningsmännen,
att kostnaderna för de nya byggnaderna, brunnen med
pump ock gödselbehållaren, efter för kvar ock eu angifvet belopp, kunde
upptagas till sammanlagdt 30,000 kronor, hvartill vid beräkning af kostnaderna
för byggnadsarbetet i sin kelket borde läggas ett ersättningsbelopp
till arrendatorn för afstående! af hans logbyggnad, om kan sådant medgåfve,
med 4,000 kronor, så att kela kostnadssumman körnare att uppgå
till 34,000 kronor, hvarifrån dock borde afdragas värdet af de gamla
byggnaderna och den å gårdstomten befintliga gråsten med 2,000 kronor.
Med afseende å hvad sålunda anförts, hade uppskattningsmännen
föreslagit, att en blifvande arrendator å egendomen skulle åläggas att
utföra ofvan omförmälda nybyggnadsarbeten i enlighet med de upprättade
ritningarne och kostnadsförslagen, dock med iakttagande af den föreslagna
ändringen i afseende å ekonomibyggnaden, äfvensom anlägga brunn med
pump ock anordna gödselbekållare, på sätt som föreslagits, med skyldighet
för arrendatorn att hafva fullbordat byggnaderna: stallbyggnaden ock tillbyggnaden
till logen före den 1 oktober 1904, ekonomibyggnaden före
den 1 oktober 1905 och boningshuset samt öfriga arbeten före den 1
oktober 1906; att arrendatorn skulle härför i ett för allt erhålla ersättning
med 28,000 kronor samt berättigas att fritt disponera öfver de gamla
byggnaderna och all dervid befintlig gråsten; och att kronan skulle af
egendomens nuvarande arrendator, om han dertill lemnade sitt medgifvande,
inlösa den honom tillhöriga logbyggnaden, försatt i fullgodt skick, för ett
belopp af 4,000 kronor och åt blifvande arrendatorn öfverlemna densamma
såsom kronans hus; hvarjemte uppskattningsmännen, då det för en arrendator
skulle blifva alltför betungande att förskottera byggnadskostnaderna,
derest han, såsom i liknande fall egde rum, endast skulle erhålla ersättning
härför medelst afdrag å arrendet, hemstälde, att ersättningen måtte
tillhandahållas honom i den mån arbetet fortskrede; och ansåge uppskattningsmännen,
att vederbörligt tillstånd borde utverkas att för detta
ändamål och för inlösen af nuvarande arrendatorns logbyggnad disponera
dels de hos arrendatorn, enligt hvad ofvan nämnts, innestående expropriationsmedel,
4,016 kronor 31 öre, dels ock så stor del af de medel,. försäljningen
af den dertill föreslagna delen af egendomen komme att inbringa,
som utöfver nyssnämnda belopp för ändamålet enfordrades, eller 27,983
kronor 69 öre, att i den mån sådant vore behöflig! förskottsvis utanordna».
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
11
Vid företagandet härefter af frågan om det saluvärde, den till försäljning
föreslagna delen af egendomen borde åsättas, hade uppskattningsmännen,
enär marken med afseende å sitt läge synnerligen väl lämpade
sig till byggnadstomter samt med fästadt afseende å de billiga betalningsvilkor,
som gälde vid försäljning af från kronans egendomar afsöndrade
lägenheter, och jemväl med ledning af vunnen upplysning om värdet af
enskildes mark, lika väl belägen som den ifrågavarande, ansett, att denna
borde vid försäljning betinga 50,000 kronor, motsvarande obetydligt öfver
2 kronor 40 öre för qvadratmeter, och hade uppskattningsmännen hemstält,
att vid försäljning skulle göras förbehåll om rätt för en blifvande arrendator
af egendom att till den 14 mars 1905 begagna sjelfva tomtområdet
för nedtagning och bortförande af dervarande byggnader och den å
gården befintliga gråsten.
Slutligen hade uppskattningsmännen uppgjort alternativa förslag till
arrendevärde å egend.omen, det ena för det fall att den mark, som motsvarade
de å kartan upptagna egofigurerna n:is 15 och 16, komme att
försäljas och föreslagna byggnadsarbetet blefve utfördt, det andra för den
händelse att den ifrågasatta afsöndringen ej komme till stånd; och skulle
arrendet enligt det förra alternativet utgå med 4,100 kronor och enligt
det senare med 3,740 kronor; hvarjemte uppskattningsmännen, under
erinran att bostad för gift arbetsfolk saknades å egendomen men blefve
behöflig under nya arrendeperioden, föreslagit, att den blifvande arrendatorns
byggnadsskyldighet skulle fastställas till ett årligt belopp af 300
kronor, om första alternativet komme till tillämpning, och af 370 kronor,
i fall andra alternativet antoges.
Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet både tillkännagifvit, att
Kong!. Maj:ts befallningshafvande ej hade något att erinra emot de af
uppskattningsmännen föreslagna värden, samt i afseende å förslaget i öfrigt
anfört, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande lika med uppskattningsmännen
ansåge ifrågavarande jordlotter böra såsom en domän utarrenderas, likasom
Kongl. Maj:ts befallningshafvande delade uppskattningsmännens mening
om de nuvarande byggnadernas högst olämpliga belägenhet; och hade
Kongl. Maj:ts befallningshafvande derför tillstyrkt, att, äfven om förslaget
rörande försäljning af den inom Lunds stads område belägna del af egendomen
för närvarande icke skulle anses böra genomföras, byggnaderna i
allt fall måtte utflyttas till den af uppskattningsmännen föreslagna plats.
Kongl. Maj-.ts befallningshafvande hade ej heller haft något att erinra mot
uppskattningsmännens förslag i afseende å ersättningen för de föreslagna
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
nybyggnaderna, men hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande ifrågasatt,
huruvida denna ersättning kunde utgå på sätt uppskattningsmännen föreslagit.
Då det emellertid svårligen kunde påfordras, att vederbörande
arrendator skulle förskottera dessa jemförelsevis stora belopp emot afdrag
å blifvande arrendeafgifter, borde, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
åsigt, medel anvisas till byggnadernas uppförande att tillhandahållas arrendatorn
i mån som byggnadsarbetet framskrede.
För egen del både domänstyrelsen i likhet med uppskattningsmännen
såsom sin åsigt uttalat, att de fyra ifrågavarande lotterna af bospitalsgården
för framtiden borde upplåtas under gemensamt arrende såsom en egendom.
För skötseln deraf både de nuvarande åbyggnaderna uppenbarligen ett
högst ogynsamt läge, och det vore gifvet, att de olägenheter, som nu förefunnes
i följd af grannskapet till staden, skulle i mån af dennas utveckling
allt mera ökas. Det hade derför synts styrelsen vara af vigt, att
åtgärder i tid vidtoges för att detta missförhållande å en bördig och välbelägen
egendom, hvars arrendeafkomst derigenom måste i ej ringa grad
nedtryckas, blefve afhulpet. Då de nuvarande byggnaderna ej vore af
beskaffenhet att kunna med fördel flyttas, syntes nämnda missförhållande
icke kunna afhjelpas annorledes än genom uppförande af nya hus.
Under erinran vidare att enligt de för förvaltningen af kronans utarrenderade
egendomar nu gällande grunder i afseende å nybyggnad vore
stadgadt, att arrendator^ nybyggnadsskyldighet skulle, der så ske kunde,
före egendomens utarrendering bestämmas och i arrendekontraktet angifvas
eller att, derest sådant förslag ej kunde på förhand uppgöras, genom
arrendekontraktet borde bestämmas visst för år beräknadt belopp i penningar,
ej öfverstigande en tiondedel af arrendet, att genom byggnad under
arrendetiden redovisas eller vid egendomens afträdande till kronan kontant
gäldas, under rätt för arrendatorn att för nybyggnad, som af domänstyrelsen
medgåfves, men droge större kostnad, än som motsvarade den enligt
kontraktet bestämda byggnadsskyldigheten,'' erhålla godtgörelse genom
arrendeafdrag eller vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn,
har domänstyrelsen framhållit, att dessa bestämmelser läte sig väl användas,
då, såsom händelsen vanligen vore, nybyggnaden för en arrendeperiod
stannade vid uppförandet af en eller ett par byggnader, men svårligen
kunde utan eu i förhållande till byggnadskostnaden oproportionerlig sänkning
i arrendet tillämpas i förevarande fall, der alla egendomens åbyggnader
skulle med nya ersättas och byggnadsarbetet gräfde betydliga kostnader,
hvilka dertill ej kunde fördelas på en längre tidsrymd genom
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
13
arbetets utförande efter hand under arrendeperioden, enär det långa afståndet
mellan nuvarande gårdstomten och den centrala delen af egendomen,
der de nya byggnaderna borde förläggas, ej medgåfve egendomens brukande
under någon längre tid med en del af byggnaderna på ena stället och en
del på det andra. För ändamålet i fråga ansåge domänstyrelsen lika med
uppskattningsmännen, att i första rummet borde tagas i anspråk de expropriationsmedel,
egendomens nuvarande arrendator jemlikt serafimerordensgillets
förberörda medgifvande innehade, men för hvilka han vore pligtig
redovisa vid arrendetidens slut.
Äfven det förslag, som uppskattningsmännen framstält angående sättet
för anskaffande af de medel, som utöfver de nyssnämnda erfordrades för
de nya byggnaderna, eller att försäljning skulle ske af den å kartan under
egofigurerna n:is 15 och 16 upptagna del af egendomen, der åhyggnaderna
vore belägna, hade domänstyrelsen ansett böra godkännas. Denna
del, som med sin ringa areal och från egendomen i öfrigt afskeda läge
efter byggnadernas borttagande ej kunde för egendomen vara af någon
betydelse, borde nemligen enligt styrelsens åsigt såsom användbar till byggnadstomter
vid en försäljning inbringa så hög köpeskilling att, äfven om
deraf användes hvad som fordrades för fyllande af den för de nya byggnadernas
uppförande nödiga summa, för statsverket återstode vida mera än
som kunde anses motsvara den afkomst, ifrågavarande område skulle komma
att vid en förnyad utarrendering lemna.
I fråga om uppskattningsmännens förslag rörande de byggnader, som
borde å egendomen uppföras, och de inrättningar, bestående af brunn och
gödselbehållare, som de ansett böra i sammanhang dermed anordnas, samt
de härför af uppskattningsmännen beräknade kostnader hade domänstyrelsen
ej funnit något att anmärka och ej heller mot vare sig den föreslagna
nya byggnadsplatsen eller det nuvarande åbyggnaderna jemte gråstenen å
gårdstomten åsätta värde.
Slutligen hade domänstyrelsen, då styrelsen funnit lämpligt, att den
egendomens arrendator enskildt tillhöriga logbyggnad förvärfvades åt kronan,
ifall detta kunde ske mot den af uppskattningsmännen föreslagna ersättning
och byggnaden lemnades i fullgodt skick, i detta afseende infordrat
yttrande från arrendatorn, hvilken förklarat sig villig att mot det föreslagna
beloppet, 4,000 kronor, till kronan såsom dess tillhörighet öfverlemna
ifrågavarande byggnad i fullgodt skick.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts hade domänstyrelsen
hemstält,
14 Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
dels att styrelsen måtte medgifvas rätt att för inlösen af ofvan omförmälda,
arrendatorn enskildt tillhöriga logbyggnad, hvilken vore för
egendomen behöflig, vare sig de ifrågasatta nya byggnaderna komme till
stånd eller icke, samt i öfrigt för nybyggnad eller annan förbättring å
egendomen, som ansåges under nästkommande arrendeperiod nödig, men
ej enligt arrendekontraktet borde af arrendatorn bekostas, disponera ofvan
berörda expropriationsmedel,
dels ock att Ivongl. Maj:t måtte i proposition till Riksdagen föreslå
ej mindre att den inom staden Lunds område belägna delen af egendomen
Ange från densamma afsöndras och å offentlig auktion till den högstbjudande
försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1904 och i öfrigt på de i
kongl. brefvet den 29 maj 1874 föreskrifna vilkor med undantag af dem,
som afsåge, att försåld lägenhet skulle i jordeboken under viss natur upptagas
och i enlighet dermed påföras ränta, men med tillägg att i försäljningen
ej inginge vare sig de å gårdstomten befintliga byggnader eller
der varande gråsten, som skulle förbehållas kronan med fritt tillträde till
tomten till den 14 mars 1905 för byggnadernas och stenens bortförande,
än äfven att af den inflytande köpeskillingen ett belopp af 27,983 kronor
69 öre, att, i den mån sådant blefve behöflig!, förskottsvis utanordnas,
finge användas för uppförande af nya åbyggnader å ifrågavarande egendom
samt återstoden tilläggas fonden för anordnande af lokaler för statens
embetsverk i hufvudstaden.
Mot hvad domänstyrelsen sålunda hemstält hade departementschefen
ej annat att erinra, än att föreskrift borde meddelas derom, att vid försäljningen
af nyssnämnda område fastigheten utbjödes dels med och dels
utan derå befintliga byggnader. Det hade nemligen synts departementschefen
icke osannolikt, att för byggnaderna, hvilka vitsordats vara i godt
stånd, på detta sätt kunde betingas högre ersättning, än hvad eljest blefve
fallet. För den händelse att genom ett dylikt förfarande de till 2,000
kronor värderade materialier, som de nuvarande åbyggnaderna beräknats
lemna, icke skulle blifva att tillgå vid de nya husens uppbyggande, borde
den beräknade kostnaden för dessa nybyggnader höjas med 2,000 kronor.
På grund af hvad sålunda anförts och i öfrigt i ärendet förekommit
hemstälde departementschefen, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta
ifrågavarande proposition.
Emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke haft
annat att erinra, än att då ifrågavarande, till indragna hospitalshemmanet
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
15
3/s mantal Lilla Råby n:o 16 börande område, om än beläget inom Lunds
stad, otvifvelaktigt är en del af en landsfastighet, den genom områdets
försäljning inflytande köpeskillingen synes i afseende å den del, som icke,
på sätt Kong!. Maj:t föreslagit, kommer att användas till uppförande af
nya åbyggnader, böra i likhet med hvad som är föreskrifvet i fråga om
köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp
för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
På grund häraf hemställer utskottet,
att Kong], Maj:ts förevarande framställning må
på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver att ett
till indragna hospitalshemmanet s/8 mantal Lilla Råby
n:o 16 eller den s. k. hospitalsgården i Lunds landsförsamling
och Torna härad af Malmöhus län hörande,
å en af förste landtmätaren C. M. Carlquist år 1900
upprättad karta under egofigurerna n:is 15 och 16
upptaget område om 2 hektar 8 ar må från nämnda
egendom afsöndras och under de i kongl. brefvet den
29 maj 1874 föreskrifna vilkor, med undantag af dem,
som afse att försåld lägenhet skall i jordeboken under
viss natur upptagas och i enlighet dermed påföras
ränta, å offentlig auktion till försäljning utbjudas med
tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1904 och med
iakttagande vid auktionen att området utbjudes dels
med derå befintliga åbyggnader och gråsten och dels
utan byggnader och gråsten men med kronan förbehållen
rätt att hafva desamma qvar till den 14
mars 1905 med fritt tillträde under tiden till området
för byggnadernas och stenens borttagande;
att af de medel, som genom försäljningen af
nämnda område inflyta, må till uppförande af nya
åbyggnader för lotterna litt. A, B, C och Gr af
hospitalsgården användas, derest området försäljes med
derå befintliga byggnader in. m., högst 29,983 kronor
69 öre och i annan händelse högst 27,988 kronor 69
öre; samt
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 43.
att hvad i hvardera fallet af den genom försäljningen
inflytande köpeskillingen återstår må, på
samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre
kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning
af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.
Stockholm den 18 april 1902.
På statsutskottets vägnar:
CHE. LUNDEBEEG.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1902:64 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition angående försäljning af ett till indragna hospitalshemmanet 8/s mantal Lilla Baby n:o 16 i Mal s. 9 i texten