Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Mafts proposition, angående försäljning af ett till indragna hospitalshemmanet å/s mantal Lilla Bälg n:o 16 i Malmöhus län hörande område m. m.

1902-04-18 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:43, Utlåtande, i anledning af Kongl. Mafts proposition, angående försäljning af ett till indragna hospitalshemmanet å/s mantal Lilla Bälg n:o 16 i Malmöhus län hörande område m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

X:o 43.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1902, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Mafts proposition, angående försäljning

af ett till indragna hospitalshemmanet å/s mantal

Lilla Bälg n:o 16 i Malmöhus län hörande område m. m.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden

för den 7 februari 1902 har Ivongl. Maj:t i en till Riksdagen

aflåten proposition (n:o 49) af samma dag föreslagit Riksdagen medgifva,

att ett till indragna hospitalshemmanet 3/8 mantal killa Råby n:o

16 eller den s. k. kospitalsgården i Lunds landsförsamling och Torna

härad af Malmöhus län hörande, å en af förste landtmätaren C. M. Carlquist

år 1900 upprättad karta under egofigurerna n:is 15 och 16 upptaget

område om 2 hektar 8 ar finge från nämnda egendom afsöndras

och under de i kongl. brefvet den 29 maj 1874 föreskrifna vilkor, med

undantag af dem, som afsåge att försåld lägenhet skulle i jordeboken

under viss natur upptagas och i enlighet dermed påföras ränta, å offentlig

auktion till försäljning utbjudas med tillträdesrätt för köpare den 14

mars 1904 och med iakttagande vid auktionen, att området utbjödes dels

med derå befintliga åbyggnader och gråsten och dels utan byggnader och

gråsten men med kronan förbehållen rätt att hafva desamma qvar till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.3.

(

den 14 mars 1905 med fritt tillträde under tiden till området för byggnadernas

och stenens borttagande;

att af de medel, som genom försäljningen af nämnda område inflöte,

finge till uppförande af nya åbyggnader för lotterna litt. A, B, C och G

af hospitalsgården användas, derest området försåldes med derå befintliga

byggnader in. ro., högst 29,983 kronor 69 öre och i annan händelse

högst 27,983 kronor 69 öre; samt

att hvad i hvardera fallet af den genom försäljningen inflytande

köpeskillingen återstode, finge tilläggas fonden för anordnande af lokaler

för statens embetsverk i hufvudstaden.

Af ofvanberörda statsrådsprotokoll inhemtas, hurusom domänstyrelsen

i skrifvelse den 17 januari innevarande år anmält, att vid uppskattning, som

den 16 augusti ock den 24 september 1901 förrättats å fyra af serafimerordensgillet

genom särskilda kontrakt den 2 juli 1873 till den 14 mars

1904 utarrenderade, med litt. A, B, C och G betecknade lotter af indragna

bospitalshemmanet Lilla Båby n:o 16 om 3/s mantal eller den

s. k. hospitalsgården i Lunds landsförsamling och Torna härad af Malmöhus

län, uppskattningsmännen väckt förslag om försäljning af en del utaf

den jord, som innefattades i berörda lotter, samt att viss del af köpeskillingen

härför skulle jemte andra medel användas för nya byggnader

å egendomen; och hade domänstyrelsen understält den sålunda väckta

frågan Kongl. Maj:ts pröfning samt dervid tillika öfverlemnat instrument

öfver berörda uppskattning, yttrande i ärendet af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet jemte eu af förste landtmätaren C. M. Carlquist

år 1900 upprättad karta öfver ifrågavarande jordlotter med dertill hörande

beskrifning äfvensom öfriga till ärendet hörande handlingar.

Af berörda handlingar inhemtades, bland annat,

att uppskattningsmännen ansett lämpligt, att ifrågavarande till samme

arrendator upplåtna lotter, hvilka hvarken å berörda karta eller i den

till densamma hörande beskrifning vore särskildt upptagna, för framtiden

sammansloges till ett arrende, och i enlighet härmed vid uppskattningen

behandlat lotterna såsom en egendom;

att denna egendom bestode af tre särskilda, på högst en kilometers

afstånd från hvarandra liggande delar, af hvilka en vore belägen inom

staden Lunds gräns vid dess södra förstad;

att egendomens areal, impediment oräknade, enligt ofvan berörda

egobeskrifning utgjorde 70 hektar 40,5 ar, deraf 2 hektar 8 ar tomt och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

trädgård samt 68 hektar 32,5 ar åker, hvilken sistnämnda till största

delen vore af mycket god beskaffenhet;

att åbyggnaderna, hvilka hade ett brandförsäkringsvärde af 21,500

kronor, till stor del vore gamla, men uppförda af goda materialier, ännu

användbara för sitt ändamål och väl underhållna;

att byggnadernas läge vore ytterst ofördelaktigt för egendomen, i

det att de vore förlagda i en utkant af egorna å den del af egendomen,

som läge inom stadens område, hvarigenom stora olägenheter uppstode för

såväl arrendatorn som i närheten bosatta personer;

att för transport af gröda, foder och spillning m. m. till och från

byggnaderna ej funnes annan väg än utefter den starkt trafikerade hufvudgata,

som åt söder upptoge trafiken till och från staden;

att uppskattningsmännen ansett möjligt, att från stadens sida kunde

komma att ifrågasättas, att transport af spillning och dylikt från ladugården

vissa tider på dagen ej finge ega rum;

att det i spannmål bestämda arrendet för egendomen, hvilken vore

bevillningstaxerad till 98,200 kronor, för år 1900 utgjort 4,593 kronor

89 öre;

att såsom ersättning för mark, som från egendomen tagits i anspråk

för Lund—-Trelleborgs jernväg, till serafimerordensgillet utbetalts ett belopp

af 4,016 kronor 31 öre, hvilka medel enligt medgifvande i nämnda

ordensgilles skrifvelse af den 28 september 1876 fått af egendomens dåvarande

arrendator, såsom godtgörelse för den förlust, honom tillskyndats

och framdeles tillskyndades genom jernvägens framdragande öfver egendomen,

lyftas för att af arrendatorn under den tid, för hvilken hans

arrendekontrakt vore gällande, räntefritt innekafvas;

samt att, enligt uppskattningsmännens åsigt, någon brist i arrendatorns

byggnadsskyldighet ej komme att vid egendomens afträdande förefinnas.

Vidare hade uppskattningsmännen tagit under öfvervägande, huruvida

icke det för kronan skulle vara fördelaktigast, att den inom staden

Lunds område belägna del af egendomen, som utgjorde byggnadstomt med

trädgård och med en areal af 2 hektar 8 ar omfattade egofigurerna

n:is 15 och 16 å ofvanberörda karta, försåldes och att egendomens byggnader

förlädes till annan lämpligare plats å egendomen. Med afseende

å byggnadernas för egendomens skötsel otjenliga läge hafva uppskattningsmännen

dervid funnit sig böra på det lifligaste tillstyrka, att, derest

vederbörligt tillstånd dertill kunde utverkas, eu sådan flyttning måtte

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

9

komma att ske. Uppskattningsmännen, som nogsamt kade sig bekant,

att afsöndringar från kronans egendomar egentligen endast afsåge bildandet

af mindre jordbrukslägenheter, hvarom bär icke kunde vara tal, då marken

efter skedd försäljning otvifvelaktigt komme att användas till byggnadstomter,

förestälde sig, att vid det säregna förhållande, som bär rådde,

eller att byggnaderna vore belägna inom Lunds stads område, tillstånd

till försäljningen möjligen kunde utverkas; och då uppskattningsmännen

vore öfvertygade, att åtgärder förr eller senare måste komma att vidtagas

för byggnadernas förläggning till annan plats och att sådant kunde ske

med ekonomisk fördel för kronan, enär den del af egendomen, der byggnaderna

nu funnes, borde vid försäljning betinga ett så högt pris, att

ingen jemförelse kunde ifrågakomma mellan årliga arrendet för denna

jord och räntan å försäljningssumman, ansåge sig uppskattningsmännen

böra redan nu framlägga förslag i sådant syfte.

Sedan på anhållan af uppskattningsmännen Kong! Maj:ts befallningshafvande

förordnat sakkunnig person att biträda med upprättande af ritningar

och kostnadsförslag till lämpliga byggnader för egendomen och

denne aflemnat —- jemte plan för byggnadernas anordnande å en plats

på egorna, der en arrendatorn enskildt tillhörig logbyggnad finnes uppförd

— ritningar och kostnadsförslag till boningshus, ekonomibyggnad,

stallbyggnad och eu tillbyggnad till förenämnda loge äfvensom ett sammandrag

öfver kostnaderna för egendomens bebyggande, deri upptagits,

förutom de belopp, hvarå nyssberörda kostnadsförslag slutade, utgörande

tillhopa 32,369 kronor 90 öre, jemväl kostnaden för en brunn med pump

och en gödselbehållare med 529 kronor samt värdet å arrendatorns logbyggnad

med 4,500 kronor eller allt sammanlagdt 37,398 kronor 90 öre,

hade uppskattningsmännen efter härom tagen kännedom och sedan i instrumentet

antecknats, att den arrendatorn tillhöriga logbyggnaden, som

uppförts 4 år förut, vore i synnerligen godt stånd samt att densamma,

om byggnadsförslaget komme till utförande, skulle qvarligga å den plats,

der den nu vore förlagd, förklarat, att de ansåge de föreslagna byggnaderna

ändamålsenliga och för egendomens behof, hvad storleken vidkom me,

väl afpassade samt att den för dem föreslagna platsen, som funnes å

kartan Öfver egendomen angifven, vore den mest centrala och lämpligaste,

hvadan de ville förorda, att byggnadsarbetet komme till utförande i öfverensstämmelse

med ritningarne och kostnadsförslagen endast med den förändring,

att å ritningen till ekonomibyggnaden uteslötos några fönster

till vinden, hvilka syntes öfverflödiga.

Bill. till Bil:sd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 33 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

Beträffande kostnadsförslagens belopp funne emellertid uppskattningsrnännen

dessa kunna något nedsättas, hvillcet äfven kunde ske i afseende

ä det beräknade värdet för arrendatorns logbyggnad; ock ansåge uppskattningsmännen,

att kostnaderna för de nya byggnaderna, brunnen med

pump ock gödselbehållaren, efter för kvar ock eu angifvet belopp, kunde

upptagas till sammanlagdt 30,000 kronor, hvartill vid beräkning af kostnaderna

för byggnadsarbetet i sin kelket borde läggas ett ersättningsbelopp

till arrendatorn för afstående! af hans logbyggnad, om kan sådant medgåfve,

med 4,000 kronor, så att kela kostnadssumman körnare att uppgå

till 34,000 kronor, hvarifrån dock borde afdragas värdet af de gamla

byggnaderna och den å gårdstomten befintliga gråsten med 2,000 kronor.

Med afseende å hvad sålunda anförts, hade uppskattningsmännen

föreslagit, att en blifvande arrendator å egendomen skulle åläggas att

utföra ofvan omförmälda nybyggnadsarbeten i enlighet med de upprättade

ritningarne och kostnadsförslagen, dock med iakttagande af den föreslagna

ändringen i afseende å ekonomibyggnaden, äfvensom anlägga brunn med

pump ock anordna gödselbekållare, på sätt som föreslagits, med skyldighet

för arrendatorn att hafva fullbordat byggnaderna: stallbyggnaden ock tillbyggnaden

till logen före den 1 oktober 1904, ekonomibyggnaden före

den 1 oktober 1905 och boningshuset samt öfriga arbeten före den 1

oktober 1906; att arrendatorn skulle härför i ett för allt erhålla ersättning

med 28,000 kronor samt berättigas att fritt disponera öfver de gamla

byggnaderna och all dervid befintlig gråsten; och att kronan skulle af

egendomens nuvarande arrendator, om han dertill lemnade sitt medgifvande,

inlösa den honom tillhöriga logbyggnaden, försatt i fullgodt skick, för ett

belopp af 4,000 kronor och åt blifvande arrendatorn öfverlemna densamma

såsom kronans hus; hvarjemte uppskattningsmännen, då det för en arrendator

skulle blifva alltför betungande att förskottera byggnadskostnaderna,

derest han, såsom i liknande fall egde rum, endast skulle erhålla ersättning

härför medelst afdrag å arrendet, hemstälde, att ersättningen måtte

tillhandahållas honom i den mån arbetet fortskrede; och ansåge uppskattningsmännen,

att vederbörligt tillstånd borde utverkas att för detta

ändamål och för inlösen af nuvarande arrendatorns logbyggnad disponera

dels de hos arrendatorn, enligt hvad ofvan nämnts, innestående expropriationsmedel,

4,016 kronor 31 öre, dels ock så stor del af de medel,. försäljningen

af den dertill föreslagna delen af egendomen komme att inbringa,

som utöfver nyssnämnda belopp för ändamålet enfordrades, eller 27,983

kronor 69 öre, att i den mån sådant vore behöflig! förskottsvis utanordna».

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

11

Vid företagandet härefter af frågan om det saluvärde, den till försäljning

föreslagna delen af egendomen borde åsättas, hade uppskattningsmännen,

enär marken med afseende å sitt läge synnerligen väl lämpade

sig till byggnadstomter samt med fästadt afseende å de billiga betalningsvilkor,

som gälde vid försäljning af från kronans egendomar afsöndrade

lägenheter, och jemväl med ledning af vunnen upplysning om värdet af

enskildes mark, lika väl belägen som den ifrågavarande, ansett, att denna

borde vid försäljning betinga 50,000 kronor, motsvarande obetydligt öfver

2 kronor 40 öre för qvadratmeter, och hade uppskattningsmännen hemstält,

att vid försäljning skulle göras förbehåll om rätt för en blifvande arrendator

af egendom att till den 14 mars 1905 begagna sjelfva tomtområdet

för nedtagning och bortförande af dervarande byggnader och den å

gården befintliga gråsten.

Slutligen hade uppskattningsmännen uppgjort alternativa förslag till

arrendevärde å egend.omen, det ena för det fall att den mark, som motsvarade

de å kartan upptagna egofigurerna n:is 15 och 16, komme att

försäljas och föreslagna byggnadsarbetet blefve utfördt, det andra för den

händelse att den ifrågasatta afsöndringen ej komme till stånd; och skulle

arrendet enligt det förra alternativet utgå med 4,100 kronor och enligt

det senare med 3,740 kronor; hvarjemte uppskattningsmännen, under

erinran att bostad för gift arbetsfolk saknades å egendomen men blefve

behöflig under nya arrendeperioden, föreslagit, att den blifvande arrendatorns

byggnadsskyldighet skulle fastställas till ett årligt belopp af 300

kronor, om första alternativet komme till tillämpning, och af 370 kronor,

i fall andra alternativet antoges.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet både tillkännagifvit, att

Kong!. Maj:ts befallningshafvande ej hade något att erinra emot de af

uppskattningsmännen föreslagna värden, samt i afseende å förslaget i öfrigt

anfört, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande lika med uppskattningsmännen

ansåge ifrågavarande jordlotter böra såsom en domän utarrenderas, likasom

Kongl. Maj:ts befallningshafvande delade uppskattningsmännens mening

om de nuvarande byggnadernas högst olämpliga belägenhet; och hade

Kongl. Maj:ts befallningshafvande derför tillstyrkt, att, äfven om förslaget

rörande försäljning af den inom Lunds stads område belägna del af egendomen

för närvarande icke skulle anses böra genomföras, byggnaderna i

allt fall måtte utflyttas till den af uppskattningsmännen föreslagna plats.

Kongl. Maj-.ts befallningshafvande hade ej heller haft något att erinra mot

uppskattningsmännens förslag i afseende å ersättningen för de föreslagna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

nybyggnaderna, men hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande ifrågasatt,

huruvida denna ersättning kunde utgå på sätt uppskattningsmännen föreslagit.

Då det emellertid svårligen kunde påfordras, att vederbörande

arrendator skulle förskottera dessa jemförelsevis stora belopp emot afdrag

å blifvande arrendeafgifter, borde, enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

åsigt, medel anvisas till byggnadernas uppförande att tillhandahållas arrendatorn

i mån som byggnadsarbetet framskrede.

För egen del både domänstyrelsen i likhet med uppskattningsmännen

såsom sin åsigt uttalat, att de fyra ifrågavarande lotterna af bospitalsgården

för framtiden borde upplåtas under gemensamt arrende såsom en egendom.

För skötseln deraf både de nuvarande åbyggnaderna uppenbarligen ett

högst ogynsamt läge, och det vore gifvet, att de olägenheter, som nu förefunnes

i följd af grannskapet till staden, skulle i mån af dennas utveckling

allt mera ökas. Det hade derför synts styrelsen vara af vigt, att

åtgärder i tid vidtoges för att detta missförhållande å en bördig och välbelägen

egendom, hvars arrendeafkomst derigenom måste i ej ringa grad

nedtryckas, blefve afhulpet. Då de nuvarande byggnaderna ej vore af

beskaffenhet att kunna med fördel flyttas, syntes nämnda missförhållande

icke kunna afhjelpas annorledes än genom uppförande af nya hus.

Under erinran vidare att enligt de för förvaltningen af kronans utarrenderade

egendomar nu gällande grunder i afseende å nybyggnad vore

stadgadt, att arrendator^ nybyggnadsskyldighet skulle, der så ske kunde,

före egendomens utarrendering bestämmas och i arrendekontraktet angifvas

eller att, derest sådant förslag ej kunde på förhand uppgöras, genom

arrendekontraktet borde bestämmas visst för år beräknadt belopp i penningar,

ej öfverstigande en tiondedel af arrendet, att genom byggnad under

arrendetiden redovisas eller vid egendomens afträdande till kronan kontant

gäldas, under rätt för arrendatorn att för nybyggnad, som af domänstyrelsen

medgåfves, men droge större kostnad, än som motsvarade den enligt

kontraktet bestämda byggnadsskyldigheten,'' erhålla godtgörelse genom

arrendeafdrag eller vid egendomens afträdande af den nye arrendatorn,

har domänstyrelsen framhållit, att dessa bestämmelser läte sig väl användas,

då, såsom händelsen vanligen vore, nybyggnaden för en arrendeperiod

stannade vid uppförandet af en eller ett par byggnader, men svårligen

kunde utan eu i förhållande till byggnadskostnaden oproportionerlig sänkning

i arrendet tillämpas i förevarande fall, der alla egendomens åbyggnader

skulle med nya ersättas och byggnadsarbetet gräfde betydliga kostnader,

hvilka dertill ej kunde fördelas på en längre tidsrymd genom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

13

arbetets utförande efter hand under arrendeperioden, enär det långa afståndet

mellan nuvarande gårdstomten och den centrala delen af egendomen,

der de nya byggnaderna borde förläggas, ej medgåfve egendomens brukande

under någon längre tid med en del af byggnaderna på ena stället och en

del på det andra. För ändamålet i fråga ansåge domänstyrelsen lika med

uppskattningsmännen, att i första rummet borde tagas i anspråk de expropriationsmedel,

egendomens nuvarande arrendator jemlikt serafimerordensgillets

förberörda medgifvande innehade, men för hvilka han vore pligtig

redovisa vid arrendetidens slut.

Äfven det förslag, som uppskattningsmännen framstält angående sättet

för anskaffande af de medel, som utöfver de nyssnämnda erfordrades för

de nya byggnaderna, eller att försäljning skulle ske af den å kartan under

egofigurerna n:is 15 och 16 upptagna del af egendomen, der åhyggnaderna

vore belägna, hade domänstyrelsen ansett böra godkännas. Denna

del, som med sin ringa areal och från egendomen i öfrigt afskeda läge

efter byggnadernas borttagande ej kunde för egendomen vara af någon

betydelse, borde nemligen enligt styrelsens åsigt såsom användbar till byggnadstomter

vid en försäljning inbringa så hög köpeskilling att, äfven om

deraf användes hvad som fordrades för fyllande af den för de nya byggnadernas

uppförande nödiga summa, för statsverket återstode vida mera än

som kunde anses motsvara den afkomst, ifrågavarande område skulle komma

att vid en förnyad utarrendering lemna.

I fråga om uppskattningsmännens förslag rörande de byggnader, som

borde å egendomen uppföras, och de inrättningar, bestående af brunn och

gödselbehållare, som de ansett böra i sammanhang dermed anordnas, samt

de härför af uppskattningsmännen beräknade kostnader hade domänstyrelsen

ej funnit något att anmärka och ej heller mot vare sig den föreslagna

nya byggnadsplatsen eller det nuvarande åbyggnaderna jemte gråstenen å

gårdstomten åsätta värde.

Slutligen hade domänstyrelsen, då styrelsen funnit lämpligt, att den

egendomens arrendator enskildt tillhöriga logbyggnad förvärfvades åt kronan,

ifall detta kunde ske mot den af uppskattningsmännen föreslagna ersättning

och byggnaden lemnades i fullgodt skick, i detta afseende infordrat

yttrande från arrendatorn, hvilken förklarat sig villig att mot det föreslagna

beloppet, 4,000 kronor, till kronan såsom dess tillhörighet öfverlemna

ifrågavarande byggnad i fullgodt skick.

I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts hade domänstyrelsen

hemstält,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

dels att styrelsen måtte medgifvas rätt att för inlösen af ofvan omförmälda,

arrendatorn enskildt tillhöriga logbyggnad, hvilken vore för

egendomen behöflig, vare sig de ifrågasatta nya byggnaderna komme till

stånd eller icke, samt i öfrigt för nybyggnad eller annan förbättring å

egendomen, som ansåges under nästkommande arrendeperiod nödig, men

ej enligt arrendekontraktet borde af arrendatorn bekostas, disponera ofvan

berörda expropriationsmedel,

dels ock att Ivongl. Maj:t måtte i proposition till Riksdagen föreslå

ej mindre att den inom staden Lunds område belägna delen af egendomen

Ange från densamma afsöndras och å offentlig auktion till den högstbjudande

försäljas med tillträdesrätt den 14 mars 1904 och i öfrigt på de i

kongl. brefvet den 29 maj 1874 föreskrifna vilkor med undantag af dem,

som afsåge, att försåld lägenhet skulle i jordeboken under viss natur upptagas

och i enlighet dermed påföras ränta, men med tillägg att i försäljningen

ej inginge vare sig de å gårdstomten befintliga byggnader eller

der varande gråsten, som skulle förbehållas kronan med fritt tillträde till

tomten till den 14 mars 1905 för byggnadernas och stenens bortförande,

än äfven att af den inflytande köpeskillingen ett belopp af 27,983 kronor

69 öre, att, i den mån sådant blefve behöflig!, förskottsvis utanordnas,

finge användas för uppförande af nya åbyggnader å ifrågavarande egendom

samt återstoden tilläggas fonden för anordnande af lokaler för statens

embetsverk i hufvudstaden.

Mot hvad domänstyrelsen sålunda hemstält hade departementschefen

ej annat att erinra, än att föreskrift borde meddelas derom, att vid försäljningen

af nyssnämnda område fastigheten utbjödes dels med och dels

utan derå befintliga byggnader. Det hade nemligen synts departementschefen

icke osannolikt, att för byggnaderna, hvilka vitsordats vara i godt

stånd, på detta sätt kunde betingas högre ersättning, än hvad eljest blefve

fallet. För den händelse att genom ett dylikt förfarande de till 2,000

kronor värderade materialier, som de nuvarande åbyggnaderna beräknats

lemna, icke skulle blifva att tillgå vid de nya husens uppbyggande, borde

den beräknade kostnaden för dessa nybyggnader höjas med 2,000 kronor.

På grund af hvad sålunda anförts och i öfrigt i ärendet förekommit

hemstälde departementschefen, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta

ifrågavarande proposition.

Emot Kongl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet icke haft

annat att erinra, än att då ifrågavarande, till indragna hospitalshemmanet

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

15

3/s mantal Lilla Råby n:o 16 börande område, om än beläget inom Lunds

stad, otvifvelaktigt är en del af en landsfastighet, den genom områdets

försäljning inflytande köpeskillingen synes i afseende å den del, som icke,

på sätt Kong!. Maj:t föreslagit, kommer att användas till uppförande af

nya åbyggnader, böra i likhet med hvad som är föreskrifvet i fråga om

köpeskillingarne för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp

för kronans räkning af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Kong], Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver att ett

till indragna hospitalshemmanet s/8 mantal Lilla Råby

n:o 16 eller den s. k. hospitalsgården i Lunds landsförsamling

och Torna härad af Malmöhus län hörande,

å en af förste landtmätaren C. M. Carlquist år 1900

upprättad karta under egofigurerna n:is 15 och 16

upptaget område om 2 hektar 8 ar må från nämnda

egendom afsöndras och under de i kongl. brefvet den

29 maj 1874 föreskrifna vilkor, med undantag af dem,

som afse att försåld lägenhet skall i jordeboken under

viss natur upptagas och i enlighet dermed påföras

ränta, å offentlig auktion till försäljning utbjudas med

tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1904 och med

iakttagande vid auktionen att området utbjudes dels

med derå befintliga åbyggnader och gråsten och dels

utan byggnader och gråsten men med kronan förbehållen

rätt att hafva desamma qvar till den 14

mars 1905 med fritt tillträde under tiden till området

för byggnadernas och stenens borttagande;

att af de medel, som genom försäljningen af

nämnda område inflyta, må till uppförande af nya

åbyggnader för lotterna litt. A, B, C och Gr af

hospitalsgården användas, derest området försäljes med

derå befintliga byggnader in. m., högst 29,983 kronor

69 öre och i annan händelse högst 27,988 kronor 69

öre; samt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

att hvad i hvardera fallet af den genom försäljningen

inflytande köpeskillingen återstår må, på

samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre

kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning

af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark.

Stockholm den 18 april 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHE. LUNDEBEEG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:64 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Majds proposition angående försäljning af ett till indragna hospitalshemmanet 8/s mantal Lilla Baby n:o 16 i Mal s. 9 i texten