Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående bildande af en fond för landtförsvarets byggnader och andra försvarsändamål.

1902-04-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:47, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående bildande af en fond för landtförsvarets byggnader och andra försvarsändamål.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 47,

1

X:o 47.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1902, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

bildande af en fond för landtförsvarets byggnader och

andra försvarsändamål.

(I. A.)

Kongl. Maj:t har, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver landtförsvarsärenden den 7 februari 1902, uti en samma

dag afbiten proposition (n:o 61) föreslagit Riksdagen, att de redan nu

inbesparade medel för försäljning af gardesregementenas forna tomter

i Stockholm och Kommendantsängen i Göteborg måtte jemte köpeskillingen

för öarne Frejsbolmen och Boön sammanföras samt af statskontoret

förvaltas och förräntas såsom en särskild fond, benämnd »Landtförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål», att af Kongl.

Maj:t, efter inhemtande i hvarje fall af Riksdagens medgifvande, för

sagda ändamål användas; samt att de belopp, som af försäijningsmedlen

ytterligare besparades, skulle tillgodoföras nämnda fond för att på enahanda

sätt användas.

Med bifall till en af Kongl. Maj:t derom gjord framställning hade,

enligt hvad departementschefen till ofvanberörda statsrådprotokoll erinrat,

1885 års Riksdag beslutit, att vissa Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga,

af fotgardesregementena då disponerade tomter i Stockholm skulle förBih,

Ull Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 34 Häft. (N:o 47—52). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N.-o 47.

säljas, och. att det öfverskott af försäljningsmedlen, som uppstode efter

bestridande af kostnaderna för uppförande af nya kasernetablissement

för nämnda regementen samt för vissa nya gators ordnande, skulle reserveras

för framtida disposition af Riksdagen.

Vidare hade 1891 års Riksdag medgifva, att åtskilliga i dess

skrifvelse den 13 maj närmare angifna, af landtförsvaret disponerade

områden och byggnader i Göteborg, bland andra den s. k. Kommendantsängen

vid skansen Kronan, skulle försäljas, och att det öfverskott af

försäljningsmedlen, som uppstode efter bestridande af kostnaderna för

ett nytt kasernetablissement åt Första Göta artilleriregemente, skulle till

statsverket ingå och bland dess inkomster redovisas under titel extra uppbörd.

På derom af Kong! Maj:t framstäldt förslag hade sedermera 1892

års Riksdag beslutit, att vissa kronan tillhöriga, af Lifgardet till häst

dittills innehafda tomter i Stockholm skulle försäljas och af köpeskillingen

ett belopp af 1,886,000 kronor användas till bekostnad af ett

nytt etablissement för nämnda regemente, utan att Riksdagen dock härvid

fattat beslut rörande sättet för användande af de öfverskott å försäljningsmedlen,

hvilka efter uppförandet af etablissementet kunde komma att

uppstå.

Uti proposition till nästlidet års Riksdag hade Kong]. Maj:t föreslagit

Riksdagen medgifva, att de under landtförsvarets disposition stående

öarne Frejsholmen och Boön jemte dertill hörande skär och vattenrätt

finge för en summa af 25,000 kronor till Karlshamns stad försäljas, samt

att köpeskillingen måtte få användas till beredande af egna lokaler i

Karlskrona för fortifikationens behof. I skrifvelse till Kongl. Maj:t den

29 maj 1901 hade Riksdagen beträffande dispositionen af denna köpeskilling

anfört, att Riksdagen, som visserligen icke velat motsätta sig,

att köpeskillingar, som inflöte vid försäljning af för försvaret förut disponerade

fastigheter, blefve för försvarsverkets räkning använda, funnit

den vid ifrågavarande försäljning ingående köpeskillingen böra särskildt

af sättas för att framdeles efter Riksdagens bepröfvande för byggnader, afsedda

för för svar sväsendet, disponeras. Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition

hade derför blifvit på det sätt af Riksdagen bifallen, att öarne

Frejsholmen och Boön jemte dertill hörande skär och vattenrätt finge

för en summa af 25,000 kronor till Karlshamns stad försäljas, dock att

köpeskillingen skulle för framtida disposition reserveras.

Med framhållande deraf, att någon genomgående princip sålunda

ej blifvit följd vid bestämmande under de senare åren af de ändamål,

hvartill öfverskott å försäljningsmedel, influtna vid afyttring af fast egendom,

tillhörande landtförsvaret, skulle användas, ville departementschefen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

3

erinra om innehållet af ett utaf arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

afgifvet, i sammanhang med statsregleringen för innevarande

år af departementschefen föredraget utlåtande öfver chefens för

generalstaben förslag till ny härordning, i hvad det anginge kostnaderna

för de byggnadsarbeten, som för härordningens genomförande blefve

erforderliga. Arméförvaltningen hade härvid anfört, bland annat, att

tillgångar för betäckande af vissa af dessa kostnader utan tvifvel kunde

beräknas blifva disponibla genom försäljning af en del kronan tillhöriga

tomter och områden. Af medel, som influtit vid försäljningen af de

tomter, hvilka af Kongl. Maj:t stälts till förfogande för bestridande af

kostnaderna för fotgardesregementenas nya kaserner, återstode, enligt från

statskontoret vid slutet af år 1900 lemnad uppgift, efter afdrag af då

ännu icke ersatta kostnader för gat-uregleringar, en hufvudsakligen å

oguldna köpeskillingen behållen summa af 502,670 kronor. Lifgardets

till häst gamla tomter, af hvilka endast en mindre del dittills kunnat

försäljas, enär det gamla etablissementet behöft disponeras för Andra

Svea artilleriregementes tillfälliga inqvartering, kunde, med stöd af ett

år 1898 afgifvet anbud å hela den ännu osålda delen, beräknas lemna

ett öfverskott af minst 360,000 kronor, efter det kostnaden för regementets

nya etablissement och för gaturegleringar m. fl. utgifter afdragits

från den beräknade försäljningssumman. — Enligt likaledes från

statskontoret meddelad upplysning skulle dåmera återstå att gälda ett

belopp af 31,543 kronor för artillerietablissementet å Qviberg vid Göteborg.

Emellertid återstode ännu att sälja större delen af KommendantsUngen

vid skansen Kronan i Göteborg, och den inkomst, som häraf

kunde erhållas, skulle efter afdrag af ofvannämnda icke ersatta utgift

samt återstående omkostnader, enligt försäljningsmannens värdering,

blifva 1,490,000 kronor. I Marstrand egde kronan en del tomter, hvilka,

enligt arméförvaltningens åsigt, icke vore för kronan behöfliga. Jemlikt

ett värderingsinstrument, som uppgjorts af en utaf arméförvaltningen

samt länstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordnad värderingsnämnd,

skulle inkomsten af de tomter i Marstrand, som ansåges

kunna afhändas kronan, uppgå till 60,000 kronor. Det belopp, som af

de sålunda angifna försäljningsmedlen blefve disponibelt, kunde sålunda

beräknas till sammanlagdt 2,412,000 kronor.

Vid en senare företagen uppskattning af tomterna i Marstrand

hade värdet å dessa dock ansetts icke böra sättas högre än till 45,000

kronor, hvadan den besparing, som kunde å försäljningsmedlen beräknas,

icke kunde antagas blifva högre än 2,397,000 kronor.

I skrifvelse den 5 innevarande februari hade arméförvaltningen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

vidare anfört, att, enligt från statskontoret inhemtade upplysningar, för

närvarande funnes under nämnda embetsverks vård och förvaltning ett

kontant belopp af 116,373 kronor 74 öre, utgörande behållningen af

hittills influtna räntor och köpeskillingar för fotgardesregementenas

tomter. Dessutom hade statskontoret under sin förvaltning ofvanberörda

belopp 25,000 kronor, utgörande köpeskillingen för Frejsholmen och

Boön, hvadan för närvarande funnes en kontant tillgång af sammanlagdt

141,373 kronor 74 öre af köpeskillingar, som influtit vid försäljning af

ifrågavarande för försvaret förut disponerade fastigheter.

Med erinran, att 1901 års Riksdag, på sätt ofvan anförts, vid fråga

om försäljning af nyssnämnda Öar uttalat, det Riksdagen ej motsatte

sig, att köpeskillingar, som inflöte vid försäljning af fastigheter, hvilka

förut varit för försvaret disponerade, blefve använda för försvarsverkets

räkning, framhölle arméförvaltningen derjemte lämpligheten deraf, att

beloppen af nämnda köpeskillingar sammanfördes till bildande af en fond,

att, efter Riksdagens medgifvande i hvarje särskilt fall, användas till

fyllande af vissa kostnader för de nu förestående byggnadsföretagen

för landtförsvarets räkning.

I denna af arméförvaltningen uttalade åsigt ansåge departementschefen

sig desto hellre böra instämma, som — utom det att genom

bildande af en sådan fond bragtes reda och planmessighet i afseende å

sättet för användande af ifrågavarande köpeskillingsbelopp, om hvilkas

reserverande och redovisning olikartade föreskrifter hittills af Riksdagen

lemnats —- härigenom äfven tillgodoses den rättvisa fordran från landtförsvarets

sida, att dessa efter hand inflytande medel, hvilka ostridigt

tillhörde försvarsverket, äfven blefve för dess räkning, särskilda från

öfriga statsmedel, förvaltade och fruktbargjorda.

I likhet med arméförvaltningen och jemväl den utaf Kougl. Maj:t

år 1897 tillsatta komité för verkställande af utredning rörande landets

fasta försvar ansåge departementschefen det synnerligen lämpligt, att

ifrågavarande medel användes i första rummet till bestridande af sådana

kostnader, som stode i samband med uppförandet af kasernbyggnader

och hvilka ej kunnat i de framlagda förslagen på förhand med större

grad af noggrannhet beräknas, företrädesvis inköp af jord, äfvensom

oförutsedda utgifter, uppkomna genom oväntade stegringar i pris å

materiel, arbetslönernas hastiga uppdrifning m. in.

Departementschefen ville i detta afseende erinra derom, att —

såsom han i sitt anförande till statsrådsprotokollet för den 11 januari

1901 i fråga om äskande af anslag till nya byggnader för armén närmare

omförmält — i de beräknade kostnaderna för beredande af nya

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

5

eller utvidgade lokaler för arméns förläggning och utbildning enligt den

nya härordningen, icke inginge medel för tomtinköp, enär man ansett, att

all erforderlig mark, som icke redan vore i kronans ego, borde kostnadsfritt

ställas till kronans disposition af kommunerna. Det vore också

antagligt, att kommjmerna skulle finna med sin egen fördel förenligt

att göra en sådan uppoffring för att vinna förmånen af ett garnisoneradt

regementes förläggning inom samhället. Vid vissa fästningsorter kunde

dock i hvarje händelse sådant bidrag icke påräknas, men för förvärfvandet

af den mark, som der behöfdes, skulle måhända andra resurser,

såsom tomtförsäljningsmedlen, kunna anlitas. I sitt ofvannämnda utlåtande

rörande statsregleringen för innevarande år fäste arméförvaltningen

jemväl uppmärksamheten dervid, att de undersökningar, som utförts

på orter, der kasernetablissement tänkts förlagda, icke varit och ej

heller kunnat vara annat än okulära. Platsundersökningar, utförda till

sådan omfattning, att full klarhet i förhållandena kunnat vinnas, skulle,

då det gälde en så vidt omfattande byggnadsfråga, blifva icke allenast

mycket tidsödande, utan äfven så kostsamma, att de knappast kunde

komma till verkställighet förr än i samband med byggnadernas uppförande.

Sådana undersökningar hade också så mycket mindre kunnat

ske, som förläggningsorterna ännu icke kunnat definitivt bestämmas.

Men under dessa förhållanden vore den faran icke alldeles utesluten,

att det vid planläggningen eller utförandet kunde uppstå arbeten eller

utgifter, som icke på förhand kunnat förutses. På grund af hvad sålunda

anförts, hade arméförvaltningen ansett försigtigheten bjuda, att

särskilda medel för eventuella fall blefve reserverade. Med den tillgång,

som, enligt hvad arméförvaltningen påvisat, kunde beräknas blifva tillgänglig

genom tomtförsäljningarna, skulle jemväl för detta ändamål en

utväg kunna beredas.

För egen del hade departementschefen härutinnan anfört, att

arméförvaltningens uppfattning om nödvändigheten af utgifter för anskaffande

af mark för nya kasernetablissement å vissa fästningsorter —

Vaxholm och Boden — öfvereusstämde med hans egen, och att han i

likhet med arméförvaltningen hölle före, att ifrågavarande utgifter lämpligen

kunde bestridas med tomtförsäljningsmedlen. Han ansåge nemligen,

att sådana medel rätteligen borde i fall som detta tjena som en

reservfond, och de borde äfven lemna full tillgång för gäldande af alla

kostnader, som möjligen på en eller annan ort kunde kräfvas till lokaler

för arméns förläggning och utbildning utöfver dem, som vore beräknade

och upptagna i det af chefen för generalstaben insända sammandraget

öfver dessa kostnader.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 47.

Hvad departementschefen då yttrade egde fortfarande giltighet.

Enligt hans åsigt borde sålunda ifrågavai''ande medel utgöra en reservfond,

att anlitas för oförutsedda och icke på förhand beräkneliga utgifter

för de förestående militära byggnadsföretagen, i motsats mot

ändamålet med den fond, om hvars bildande Kongl. Maj:t uppå förslag

af statsrådet och chefen för finansdepartementet enligt statsrådsprotokollet

den 11 sistlidne januari beslutat hos Riksdagen göra framställning,

och hvars ändamål skulle vara att täcka de för kasernbyggnadernas

uppförande nödvändiga och hufvudsakliga kostnaderna, hvilka med visshet

kunde beräknas komma att uppstå.

På.^sättjpfbtatsrådsprotokollet erinras, anförde nästlidet års Riksdag

i skrifvelse den 29 maj 1901 i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

angående försäljning af öarna Frejsholmen och Boön med tillhörande

skär och vattenrätt, att Riksdagen, som visserligen icke velat

motsätta sig, att köpeskillingar, som inflöte vid försäljning af för försvaret

förut disponerade fastigheter, blefve för försvarsverkets räkning

använda, funnit den vid nämnda försäljning ingående köpeskillingen

böra särskild! afsättas för att framdeles efter Riksdagens bepröfvande

för byggnader, afsedda för försvarsväsendet, disponeras, hvadan

köpeskillingen skulle för framtida disposition reserveras. Då Kongl.

Maj:ts förevarande framställning står i öfverensstämmelse med den af

Riksdagen sålunda uttalade åsigt och under erinran att enligt Kong].

Maj:ts förslag medel från ifrågavarande fond icke kunna utan Riksdagens

medgifvande användas, får utskottet hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 april 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR, LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:68 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj.-ts proposition angående bildande af en fond för landtförsvarets byggnader och andra försvarsändamål. a1 i texten