Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående försäljning af vissa kronan tillhöriga tomter inom Marstrands stad.

1902-04-18 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:48, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående försäljning af vissa kronan tillhöriga tomter inom Marstrands stad.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

7

iV:o 48.

Ank. till Riksd. kansli den 18 april 1902, kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående försäljning

af vissa kronan tillhöriga tomter inom Marstrands

stad.

(I. A.)

Kongl. Maj:t bär, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver landtförevarsärenden den 7 sistlidne februari, uti

en till Riksdagen samma dag aflåten proposition (n:o 58) föreslagit Riksdagen

medgifva, att de kronan tillhöriga tomterna n:is 1, 1 a, 1 b, 1

c, 1 d, 8, 9, 10 a, 10 b, 11, 64, 98, 127, 132, 132 a, 132 b, 144, 145,

148, 151, 152, 154, 155, 156 och 157 a inom Marstrands stad måtte få

försäljas för ett belopp, ej understigande 45,083 kronor 15 öre,

samt att, vid bifall till en af Kongl. Maj:t den 7 februari 1902

jemväl aflåten proposition om bildande af en fond, benämnd »Landtförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål», de genom

försäljningen inflytande medel finge nämnda fond tilläggas.

Till ofvanberörda statsrådsprotokoll har departementschefen i

ärendet anfört följande.

Uti skrifvelse den 25 augusti 1896 hade handlanden Emil Österlind

med flere innehafvare af Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga tomter

inom staden Marstrand anhållit att få friköpa samma tomter samt till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

stöd för denna framställning anfört, bland annat, att ifrågavarande tomter

till största delen vid upplåtelsen utgjort för kronan värdelösa moras och

bergklintar, som kräft mycken möda och stor kostnad från arrendatorernas

sida, innan de blifvit försatta i sådant skick, att de kunnat bebyggas,

samt att den för tomterna, som i allmänhet utarrenderades på

tre år i sänder, betingade lega ursprungligen varit måttlig, men att

arrendatorerna, särskildt under senaste tiden, för att efter utgången arrendetid

få bibehålla tomterna måst underkasta sig betydliga förhöjningar,

som, utan att för staten vara af nämnvärd betydelse, för dem

varit högst känbara. Härjemte hade sökandena framhållit, att stadens

utvidgning och förkofran motverkades af osäkerheten i besittningsrätten,

hvartill komme, att arrendatorerna, som icke kunde få sina hus intecknade,

i följd häraf saknade erforderliga medel för att å tomterna uppföra

sådana byggnader, som för dem sjelfva och för staden Marstrand

såsom badort skulle vara fördelaktigast.

Enligt ansökningen vidfogadt utdrag af protokoll vid stadsfullmägtiges

sammanträde den 10 april 1896 hade stadsfullmägtige besluta

att på det kraftigaste understödja ansökningen under uttalande

af den åsigten, att det vore af den största vigt för staden, om till

dess fria disposition öfverlemnades sådana inom stadens planlagda

område befintliga tomter, som icke blifvit af kronan inköpta, samt att

af kronan inköpta tomter finge friköpas, dervid hänsyn borde tagas

till det inköpspris, desamma ursprungligen betingat, men icke till de

högt uppdrifna arrendeafgifterna, en anordning, som icke, enligt stadsfullmäktiges

förmenande, skulle ådraga kronan någon förlust, men deremot

för en ändamålsenlig reglering vore för staden af högsta vigt.

Öfver ifrågavarande ansökning hade arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

afgifvit utlåtande och dervid till eu början

erinrat, att samtliga kronans inom staden belägna tomter inköpts under

början af adertonde århundradet mot de på sin tid för dylika tomter

gällande pris för att användas för befästningsändamål; att, då emellertid

de ifrågasatta befästningsarbetena icke kommit att utföras, tomterna

utarrenderats mot eu billig afgift; samt att arrendeafgifterna, som inbetaltes

till fortifikationskassan och inginge till arrende-, jordskyldsoch

tomtöremedlen, vid legoaftalens utgång reglerats i förhållande till

då i allmänhet gällande tomtlegor, men i allt fall icke varit oskäliga

och ej så höga som de utgifter, hvilka betingats för enskilde egare

eller Marstrands stad tillhöriga tomter. Då det emellertid vore af fördel

för sökandena och staden att få friköpa tomterna, hvarigenom

möjligheten såväl för eu reglering af stadsplanen som för arrendato
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 4.8.

9

terna att inreda eller uppföra sådana byggnader, som för dem sjelfva

och för Marstrand såsom badort skulle vara fördelaktiga, otvifvelaktigt

skulle underlättas, och då flertalet af de inom stadens planlagda områdebefintliga

kronotomter, äfven om den numera desarmerade fästningen

Karlsten framdeles skulle komma att tagas i anspråk för försvarsväsendet,

ej körnare att användas för något försvarets omedelbara behof, hade

arméförvaltningen, med hänsyn jemväl till de med förvaltningen af

tomterna för kronans räkning förenade olägenheter, ansett sig kunna

förorda bifall till framställningen med de inskränkningar likväl, att den

rätt, kronan hade till de utanför den egentliga staden å Marstrandsön

belägna tomter — hvilken rätt kunde närmare bedömas efter utgången

af en nu pågående rättegång emellan kronan, å ena, samt Marstrands

stad, å andra sidan — fortfarande blefve kronan bibehållen, samt att

derjemte de inom staden befintliga tomterna n:is 2 och 3, 114 och

118, hvilka vore bebyggda med kronan tillhöriga hus och källare, äfvensom

n:is 175, 176 och 177, omfattande berg vid kafsstranden och det

af granit uppförda södra strandverket, från försäljningen undantoges.

Det område, som tomterna n:is 2 och 3 omfattade, vore den enda staten

tillhöriga plats, som lämpade sig till materialgård, derest vid eventuel!:

krigstillfälle vidtagandet af några försvarsanordningar skulle beslutas

för att bereda tillfälligt skydd i hamnen för krigs- eller handelsfartyg,

och byggnaden å tomten n:o 114 borde tills vidare bibehållas för inqvarteringsändamål.

A tomten n:o 118 funnes uppförd eu artilleridepartementet

tillhörig källare, som af nämnda departement ansåges tills

vidare höra bevaras; och dä skäl ej förelåge för nedrifning af befästningsverken

å tomterna n:is 175, 176 och 177, borde jemväl dessa

tomter bibehållas.

För bestämmande af de till försäljning ifrågasatta tomternas läge

och omfattning samt deras värden hade arméförvaltningen ansett nödigt

dels att begära förordnande för landtmätare att revidera och, der så

funnes nödigt, komplettera en år 1892 öfver Marstrand upprättad karta,

i hvad den omfattade ifrågavarande tomter, äfvensom att, derest styckning

eller förändring af äldre tomter för delarnes försäljning hvar för

sig ansågs lämpligen böra ega rum, så beskaffad omreglering verkställa,

dels ock att ombesörja värdering af tomterna. Efter vederbörligt förordnande

både kommissionslandtmätaren K. Reenstierna år 1897 verkstält

den äskade landtmäteriförrättningen samt deröfver affattat karta

med beskrifning, som lagts till grund för en af tre personer derefter

företagen värdering. Som emellertid dessa värderingsman icke kunnat

komma till någon enighet, samt de af majori to ten bestämda tomtvärdena

Bill. till Jliksd. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Å/å. Hd Hä/t. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 48,

synts allt för höga, hade arméförvaltningen ombesörjt ny värderinggenom

en nämnd, bestående af nuvarande fortifikationsbefälhafvaren

kaptenen Claes Grill, förordnad af arméförvaltningen, samt f. d. kaptenen

grefve Ph. von Schvverin och stadsfiillmägtiges i Marstrand ordförande

tullförvaltaren C. M. Olson, förordnade af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

den sistnämnde såsom ombud för tomtarrendatorerna.

De af denna nämnd enstämmigt tomterna åsätta värden hade arméförvaltningen

funnit vara skäliga och böra läggas till grund för bestämmande

af tomternas försäljningspris; och hade arméförvaltningen

på grund af landtmäteriförrättningen och sistberörda värderingsförrättning

låtit upprätta eu skrifvelsen bilagd förteckning öfver de kronan

tillhöriga, inom staden belägna tomter, som utan men för kronan kunde

försäljas.

Med stöd af det anförda och öfverlemnande berörda karta, beskrifning

och värderingsinstrument hade arméförvaltningen hemstält,

att Kongl. Maj:t täcktes hos Riksdagen gorå framställning, att de å

förenämnda förteckning upptagna tomter i Marstrand måtte försäljas

mot ett pris för hvarje tomt, ej understigande det i förteckningen angifna

värde, samt att försäljningssumman efter gäldande af försäljningskostnader

måtte reserveras till framtida disposition af Riksdagen.

Jemte det departementschefen biträdde arméförvaltningens åsigt,

att ifrågavarande tomter, såsom icke vidare för kronan behöfliga, lämpligen

borde försäljas, ville han i fråga om de tomterna åsätta värden,

utgörande tillhopa 45,088 kronor 15 öre, meddela, att såsom han af

de till arméförvaltningen insända redogörelser öfver uppburna hyresoch

arrendemedel i III. fortifikationsområdet inhemtat, de särskilda tomtvärdena

vore i allmänhet högre än kapitalvärdet af de arrendeafgifter,

som för tomterna erlades. Detta oaktadt kunde likväl med hänsyn

såväl till de fördelar, som vore förenade med eganderätten till hus å

egen grund i stad, som särskilt till de för staden Marstrand såsom

för närvarande en modern badort säregna förhållanden, det med säkerhet

påräknas att vid försäljning af tomterna erhålla de pris, som dem

åsatts. Vid försäljningen syntes det böra iakttagas, att nuvarande

innehafvare af eu tomt finge vid afgifvande af lika köpeanbud som

annan spekulant vara närmast berättigad att erhålla eganderätten till

tomten.

Under åberopande af hvad han förut samma dag anfört, angående

proposition till Riksdagen om bildande af en fond för landtförsvarets

byggnadsbehof och andra försvarsändamål, ansåge departementschefen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande K o 48,

11

att de medel, som vid försäljning af ifrågavarande tomter inflöte, borde

till nämnda fond ingå.

Utskottet har icke haft något mot Kongl. Maj:ts ifrågavarande

framställning att erinra, hvadan utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 april 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:69 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning af vissa kronan tillhöriga tomter inom Marstrands stad. a1 i texten