Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor under riksstatens nionde hufvudtitel.

1902-04-25 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:63, Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor under riksstatens nionde hufvudtitel.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

1

N:o 63.

Ank. till Riksd. kansli <fpn 25 april 1902, kl. 2 e. m.

Memorial, i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i vissa frågor

under riksstatens nionde hufvudtitel.

(I. A.)

Statsutskottet, som erhållit del af kamrarnes beslut i anledning af

utskottets utlåtande n:o 10 angående regleringen af utgifterna under riksstatens

nionde hufvudtitel, får här nedan afgifva de yttranden och förslag,

hvartill berörda beslut funnits höra föranleda.

l:o.

Sedan Kong! Maj:t i statsverkspropositionen uti punkten 1 under

nionde hufvudtiteln föreslagit, att Eiksdagen under förutsättning att behållna

afkastningen af ej mindre den staten tillhöriga, till Alnarps landtbruksinstitut

anvisade fasta egendom än äfven den vid institutet inrättade hofbeslagsskolan

tillika med elevernas vid institutet och lärlingarnes vid den till egendomen

förlagda landtbruksskolan afgifter och hyresbidrag blefve till statsverket redovisade,

måtte

dels, med godkännande af det i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

den 11 sistlidne januari intagna förslag till stat för landtbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp äfvensom af de vilkor och förbehåll, som i samma

protokoll föreslagits för åtnjutande af de i staten för sagda institut upptagna

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 41 Raft. (N:is 63 och 64.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 63.

löneförmåner, höja det under denna anslagstitel uppförda anslag till landtbruksinstitutet

vid Alnarp från 29,400 kronor med 35,600 kronor till 65,000

kronor under benämning »till landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp»;

dels ock medgifva,

att besparingar, som å det i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ettåruppkomme,

finge användas till bestridande af utgifter under ett kommande år, samt

att Kongl. Maj:t finge under en tid af fem år ega att vidtaga de

ändringar i staten, som för genomförande af institutets förändrade organisation

kunde erfordras, med vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp eller

aflöningsstatens slutsumma öfverskredes;

hade utskottet i punkten l:o af berörda utlåtande hemstält, att Riksdagen

i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande framställning och under

förutsättning att behållna afkastningen af ej mindre den staten tillhöriga,

till Alnarps landtbruksinstitut anvisade fasta egendom än äfven den vid institutet

inrättade hofbeslagsskolan tillika med elevernas vid institutet och

lärlingarnas vid den till egendomen förlagda landtbruksskolan afgifter och

hyresbidrag blefve till statsverket redovisade, måtte

a) med godkännande ej mindre af följande

Stat

för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp:

Aflöning:

1 rektor......................................................

Löner.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

2,000

12,000

1,000

6,000

2,000

3,000

18,000

11,700

300

Efter fem år kan

lönen höjas med 500

\kr., efter tio år med

/ytterligare 500 kr. och

efter femton år med

ytterligare 500 kr.

1 lektor......................................................

6 lektorer ...................................................

Extra lärare, arfvoden.................................

1 bibliotekarie.............................................

Aflöning summa kronor

Till betäckande af möjligen uppkommande för- lust å mejerirörelsen.................................

Till institutets öfriga utgifter ........................

—

—

35.000

5,000

25.000

Summa kronor

—

—

65,000

Anm. Rektor och öfriga lektorer åtnjuta jemväl fri bostad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

3

än äfven af de i statsrådsprotokollet för jordbruksärenden den 11 januari

1902 angifna vilkor och förbehåll för åtnjutande af de i berörda stat upptagna

löneförmåner,

höja det under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar uppförda anslag till landtbruksinstitutet vid Alnarp från

29,400 kronor med 35,600 kronor till 65,000 kronor under benämning »till

landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp»; samt

b) medgifva,

att besparingar, som å det i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år

uppkomme, finge användas till bestridande af utgifter under ett kommande

år, samt

att Kongl. Maj:t finge under en tid af fem år ega att vidtaga de ändringar

i staten, som för genomförande af institutets förändrade organisation

kunde erfordras, med vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp eller aflöningsstatens

slutsumma öfverskredes.

Hvad utskottet sålunda hemstält har af Andra Kammaren bifallits,

hvaremot Första Kammaren antagit det förslag, som innefattades i den vid

förenämnda punkt afgifna reservation, deri hemstälts, att Riksdagen måtte,

med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande framställning, under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar» uppföra anslaget

till landtbruksinstitutet vid Alnarp med oförändradt belopp af 29,400 kronor,

samt att Riksdagen måtte för uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet

vid Alnarp pa extra stat för år 1903 bevilja ett anslag af 8,000

kronor.

För denna frågas afgörande genom gemensam omröstning får utskottet

föreslå följande voteringsproposition:

»Den, som i likhet med Andra Kammaren vill, att Riksdagen i anledning

af Kongl. Maj:ts framställning i ämnet och under förutsättning att

behållna afkastningen af ej mindre den staten tillhöriga, till Alnarps landtbruksinstitut

anvisade fasta egendom än äfven den vid institutet inrättade

hofbeslagsskolan tillika med elevernas vid institutet och lärlingarnas vid den

till egendomen förlagda landtbruksskolan afgifter och hyresbidrag varda till

statsverket redovisade, må

a) med godkännande ej mindre af följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Stat

för landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp:

Aflöning:

1 rektor......................................................

Löner.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

2,000

12,000

1,000

6,000

2,000

3,000

18,000

11,700

300

Efter fem år kan

lönen höjas med 500

skr., efter tio år med

lytterligare 500 kr. och

'' efter femton år med

ytterligare 500 kr.

1 lektor......................................................

6 lektorer ...................................................

Extra lärare, arfvoden.................................

1 bibliotekarie.............................................

Aflöning summa kronor

Till beteckande af möjligen uppkommande för- lust å mejerirörelsen.................................

Till institutets öfriga utgifter........................

—

35.000

5,000

25.000

Summa kronor

—

—

65,000

Anm. Rektor och öfriga lektorer åtnjuta jemväl fri bostad.

än äfven af de i statsrådsprotokollet för jordbruksärenden den 11 januari

1902 angifna vilkor och förbehåll för åtnjutande af de i berörda stat upptagna

löneförmåner,

höja det under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och

landtmannanäringar uppförda anslag till landtbruksinstitutet vid Alnarp från

29,400 kronor med 35,600 kronor till 65,000 kronor under benämning »till

landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp»; samt

b) medgifva,

att besparingar, som å det i staten för landtbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp till »institutets öfriga utgifter» uppförda belopp under ett år

uppkomma, må användas till bestridande af utgifter under ett kommande

år, samt

att Kongl. Maj:t må under en tid af fem år ega att vidtaga de ändringar

i staten, som för genomförande af institutets förändrade organisation

kunna erfordras, med vilkor att hvarken faststälda aflöningsbelopp eller aflöningsstatens

slutsumma öfverskrides,

röstar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

5

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Första Kammaren, med afslag

å Kong!. Maj:ts förevarande framställning-, under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och landtmannanäringar» uppfört anslaget till landtbruksinstitutet

vid Alnarp med oförändradt belopp af 29,400 kronor, samt

för uppehållande af undervisningen vid mejeriinstitutet vid Alnarp på extra

stat för år 1903 beviljat ett anslag af 8,000 kronor.»

2:o.

I punkt 3:o af ifrågavarande utlåtande hade utskottet hemstält, att

Riksdagen, under förutsättning af bifall till hvad utskottet under punkt 1 i

utlåtandet föreslagit, måtte till bestridande af kostnader för nya byggnader

vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp på extra stat för år 1903

anvisa ett anslag af 118,300 kronor, med rätt för Kong!. Maj:t att af nämnda

belopp under innevarande år förskjuta hvad derunder för ändamålet erfordrades.

Denna hemställan har af Andra Kammaren bifallits, hvaremot Första

Kammaren visat punkten åter till utskottet.

Med afseende derå, att Andra Kammarens beslut är fattadt under

förutsättning af bifall till hvad utskottet i punkt l:o af ifrågavarande utlåtande

föreslagit, skall utskottet, sedan den i berörda punkt upptagna fråga

blifvit genom gemensam omröstning, enligt hvad utskottet i punkt l:o här

ofvan föreslagit, af Riksdagen afgjord, afgifva yttrande i anledning af omförmälda

återremiss; hvilket utskottet skolat härigenom

anmäla.

3:o

Under nionde hufvudtiteln hade Kong!. Maj:t i punkt 21 vidare föreslagit

Riksdagen att, såsom bidrag till bildande och upprätthållande, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet angifna hufvudgrunder, af

afvelscentra för nötboskap, på extra stat för år 1903 anvisa ett anslag af

9,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 63.

Uti ifrågavarande utlåtande hade utskottet under punkt 21:o i detta

ämne anfört, bland annat:

»Det sätt, på hvilket denna angelägenhet, enligt hvad i statsrådsprotokollet

meddelas, kommer att ordnas, synes utskottet vara välbetänkt. I nedannämnda

hänseenden har dock utskottet funnit anledning till erinran. För att

kunna godkännas såsom afvelscentra få nemligen enligt det föreliggande förslaget

boskapsstammarne icke vara af annan ren ras än fjellras, ayreshireras

och svartbrokig låglandsras. Utskottet har emellertid trott sig finna

korthornsrasen vara af sådan betydelse för den svenska boskapsafveln, att

denna ras hör upptagas bland dem, inom hvilka afvelscentra få bildas. Tilllika

har utskottet velat erinra, att det ifrågasatta antalet af 25 kor, för att

en stam, med undantag hvad anginge fjellrasen, må vara berättigad att deltaga

i täflan, synes alltför stort, i anledning hvaraf, och på det att tillfälle

till nämnda deltagande må kunna utsträckas till flera kreatursuppfödare, berörda

antal torde böra nedsättas till 10».

Och hade utskottet, under åberopande af hvad utskottet i ärendet anfört,

hemstält, att Riksdagen måtte å extra stat för år 1903 anvisa ett anslag

af 9,000 kronor såsom bidrag till bildande och upprätthållande af afvelscentra

för nötboskap enligtjde i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 11

januari 1902 omförmälda hufvudgrunder med de i dem af utskottet angifna

jemkningar.

Hvad utskottet sålunda hemstält är af Andra Kammaren bifallet, hvaremot

Första Kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring, att

slutorden näst efter »hufvudgrunder» skulle erhålla följande lydelse: »med

den jemkning, att korthornsrasen upptages bland dem, inom hvilka afvelscentra

få bildas».

Första Kammaren har sålunda godkänt den bland de i statsrådsprotokollet

angitna hufvudgrunder för bildande och upprätthållande af afvelcentra

för nötboskap upptagna bestämmelsen derom, att, för att stam må vara berättigad

att deltaga i täflan, antalet af till stammen hörande kor icke må,

med undantag hvad anginge fjellrasen, understiga 25, under det att Andra

Kammaren deremot besluta att detta minimiantal kor skall utgöra 10.

Då det åligger utskottet, att söka sammanjemka de skiljaktiga meningarna,

får utskottet i sådant syfte hemställa,

att kamrarne, hvardera med frånträdande af sitt i detta

ämne fattade beslut, må besluta, att, för kreatursstams

deltagande i täflan om att förklaras för afvelcentrum, an
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 63.

7

talet till stammen hörande kor icke må, med undantag

hvad angår fjellrasen, understiga 15.

4:o.

Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för skogsodlingens befrämjande

för år 1903 bevilja ett extra anslag af 70,000 kronor att ställas till

Kongl. Maj:ts förfogande för att i mån af tillgång tilldelas landsting och

hushållningssällskap, som understödde enskilde skogsodlare genom tillhandahållande

af skogsfrö och plantor till billigt pris eller beredande af kostnadsfritt

biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med vilkor, att statsbidrag icke

finge till något län utgå med högre belopp, än hvad landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera af dem för ändamålet anslagit, ej heller till

högre belopp än 4,000 kronor för hvarje landstingsområde, äfvensom att efter

årets utgång redogörelse öfver anvisade statsbidrags användning af vederbörande

afgåfves till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet.

Denna hemställan är af Första Kammaren bifallen, hvaremot Andra

Kammaren med afslag å utskottets hemställan för sin del besluta, att Riksdagen

må för skogsodlingens befrämjande för år 1903 bevilja ett extra anslag

af 70,000 kronor, att ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för att i mån af

tillgång tilldelas landsting och hushållningssällskap, som understödja enskilde

skogsodlare genom tillhandahållande af skogsfrö och planta till billigt pris

eller beredande af kostnadsfritt biträde vid skogsodlingsarbeten, dock med

vilkor, att statsbidrag icke må till något län utgå med högre belopp än det,

hvarmed landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera af dem

till ändamålet bidragit, ej heller till högre belopp än 4,000 kronor för hvarje

landstingsområde, äfvensom att efter årets utgång redogörelse öfver användningen

af de af staten samt af landstingen och hushållningssällskapen lemnade

bidragen af vederbörande afgifves till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i länet.

Skilnaden emellan kamrarnes beslut består alltså endast deri, att Andra

Kammaren, som i likhet med Första Kammaren ansett, att redogörelse öfver

det för ifrågavarande ändamål anvisade statsbidragets användning skall af

vederbörande afgifvas till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i länet, för sin

del besluta, att sådan redogörelse jemväl skall afgifvas för de af landstingen

och hushållningssällskapen lemnade bidragen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial JS:o 63.

Utskottet hemställer,

att Första Kammaren må biträda Andra Kammarens i

detta ämne fattade beslut.

Stockholm den 25 april 1902.

På statsutskottets vägnar:

P. PEHRSON.

Det skulle här antecknas, att herr Clir. Lunäeberg af sjukdom varit

förhindrad att närvara vid förestående ärendes behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.