Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette kufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

1902-03-11 · 155 sidor, varav 149 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 149 av 155 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:7, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette kufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 11 mars 1902, kl. 3 e. tn.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

sjette kufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

(2:a U. A.)

Ordinarie anslag.

landsstaterna i länen.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari 1902 aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof har Kongl. Maj:t i

punkten 1 under sjette hufvudtiteln föreslagit Riksdagen, att anslaget till

landsstaterna i länen måtte med anledning af ändrad beräkning af ett

boställes afkastning höjas med 230 kronor.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver civilärenden

den 11 sistlidne januari har föredragande departementschefen

anmält, hurusom, enligt hvad statskontoret i sin berättelse om statsverkets

inkomster m. m. meddelat, det länsmanstjensten i Yifolka härad

anslagna bostället, V2 mantal Viby n:o 14, jemlikt kongl. bref den 8

februari 1900, undergått förnyad uppskattning, hvarvid afkomsten af

bostället, som förut beräknats till 900 kronor, faststälts till 670 kronor.

Då detta förhållande påkallade en förhöjning af anslaget till landsstaterna

i länen med 230 kronor, hemstälde departementschefen, att

Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att anslaget till landsstaterna i

länen måtte höjas med sistnämnda belopp.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot denna Kongl. Maj:ts

framställning, hemställer alltså,

att anslaget till landsstaterna i länen må, med

anledning af ändrad beräkning af afkastningen från

iänsmansbostället Va mantal Viby n:o 14, höjas med

230 kronor.

Ang. höjning i

anslaget till

följd af ändrad

beräkning af

ett länsmansboställes

afkastning.

[10

Bih, till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Åfd. 7 Saft. (N:o 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. höjning

i anslaget till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

[2-]

I händelse af bifall härtill, kommer anslaget till landsstaterna i

länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag) att höjas från 2,728,045

kronor till 2,728,275 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstaten.

2:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen medgifva, dels att i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat finge i stället för den deri uppförda

aflöningen med 4,500 kronor till en andra gradens tjensteman,

ledamot i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda

jernvägar, uppföras aflöning till en tredje gradens tjensteman (byråchef),

ledamot i styrelsen och föredragande för nämnda ärenden, med 6,400

kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år kunde höjas med

600 kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar, dels oclc att,

under vilkor att det i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat uppförda

anslaget till vikariats ersättning, arfvoden åt extra ordinarie tjenstemän,

rit- och skrifbiträde minskades med 3,000 kronor, eller från 17,000

kronor till 14,000 kronor, i samma stat uppfördes aflöning till ytterligare

en byråingeniör med 3,500 kronor, hvaraf 2,300 kronor i lön,

som efter fem år kunde höjas med 500 kronor och efter tio år med

ytterligare 500 kronor, samt 1,200 kronor i tjenstgöringspenningar.

Den utredning, som ligger till grund för ifrågavarande framställning,

återfinnes i statsrådsprotokollet å sid. 2—12.

Sedan Kongl. Maj:t år 1899 af Riksdagen äskat, jemte andra anslag

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, aflöning till samma belopp,

som i Kongl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning begäres till en ledamot

i styrelsen och föredragande för ärenden angående enskilda

jernvägar, blef denna framställning, enligt hvad Riksdagen i skrifvelse

till Kong!. Maj:t den 13 maj 1899 anmält, allenast på det sätt bifallen,

att Riksdagen — under vilkor att vid först inträffande ledighet vid

någon af de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat då uppförda byråingeniörsbefattningar

den lediga befattningen indroges — i nämnda

stat uppförde aflöning till ytterligare en ledamot i styrelsen, föredragande

för ärenden angående enskilda jernvägar, med 4,500 kronor,

deraf 3,000 kronor i lön, som efter fem år kunde höjas med 500 kronor

och efter tio år med ytterligare 500 kronor, samt 1,500 kronor i

tj enstgöringsp enningar.

Under år 1899 har i sammanhang med en af de förutvarande byråingeniörernas

afgåug den af Riksdagen begärda indragningen af en

byråingeniörsbefattning egt rum.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

3

Utskottet, som nu icke velat motsätta sig förhöjningen i aflöningen

för ofvannämnda ledamot i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har

emellertid icke af den i statsrådsprotokollet lemnade redogörelsen för

arbetet inom styrelsen kunnat finna, att efter tiden för omförmälda

riksdagsbeslut sådana förhållanden inträffat, som nödvändiggöra återupptagande

i staten af den byråingeniörsbefattning, som enligt nämnda

Riksdags beslut blifvit ur staten utesluten. Utskottet anser sig följaktligen

böra hemställa,

a) att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens stat

må, i stället för den deri uppförda aflöningen med

4,500 kronor till en andra gradens tjensteman, ledamot

i styrelsen och föredragande för ärenden angående

enskilda jern vägar, uppföras aflöning till en tredje

gradens tjensteman (byråchef), ledamot i styrelsen

och föredragande för nämnda ärenden, med 6,400

kronor, deraf 4,400 kronor i lön, som efter fem år

kan höjas med 600 kronor, samt 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar;

samt

b) att Kongl. Maj:ts förslag om uppförande i

nämnda stat af aflöning till ytterligare en byråingeniör

icke må vinna Riksdagens bifall.

3:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att reservationsanslaget

till vägundersökningar måtte från och med år 1903 höjas från 35,000

kronor till 40,000 kronor, eller med 5,000 kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen hänvisas till statsrådsprotokollet

sid. 12—15.

Utskottet, som funnit giltiga skäl vara anförda för den begärda

höjningen af ifrågavarande anslag, hemställer alltså,

att reservationsanslaget till vägundersökningar

må från och med år 1903 höjas från 35,000 kronor

till 40,000 kronor eller med 5,000 kronor.

I händelse af bifall härtill samt till hvad i föregående punkt af

utskottet föreslagits, kommer anslagstiteln väg- och vattenbyggnadsstaten

med följande ändrade lydelse: »väg- och vattenbyggnadsstaten

(deraf två särskilda reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till expen
-

Ang. höjning

af reservationsanslaget

till vägundersökningar.

[3-J

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 7,

Angående

anslag till

postverket.

[4.]

ser för allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor till vägundersökningar)»

att höjas från 154,500 kronor till 161,400 kronor eller med

6,900 kronor.

Postverket.

4:o) Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkännande

af de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 11 januari 1902

intagna förslagen till ntgiftsstater för postverket att tillämpas under år

1903 och till afiöningsreglemente för tjensteman och betjente vid postverket,

för år 1903 bestämma postverkets anslag, förslagsvis beräknadt,

till 13,007,000 kronor, att utgå direkt af postmedlen, dels och medgifva,

att under år 1903 finge af postmedlen användas så stort belopp, som

utöfver tillgängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof innehållna

postexpeditörslöner erfordrades för att med löner enligt äldre stat förse

de under nämnda år å äldre stat qvarstående kontrollörer.

Ofvanberörda förslag till utgiftsstater för postverket samt till aflöningsreglemente

för tjenstemän och betjente vid postverket hafva följande

lydelse:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

5

Utgiftsstater för postverket

att tillämpas under år 1903.

K r o

n o r.

Tjenst-

A. Aflöningsstat.

Lön.

görings-

pennin-

Summa.

gar.

Generalpoststyrelsen.

G-eneralpostdirektören.........................

7.000

3,000

10,000

1 byråchef.........................................

4,400

2,000

6,400

[Efter 5 år kan lönen

4 byråchefer.......................................

17,600

8,000

25,600

| höjas med 600 kr.

Kanslibyrån.

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

1 registrator......................................

1,800

1,200

3,000

1 notarie och ombudsman...................

1,800

1,200

3,000

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

1 d:0 .................................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..................................,.v

Trafikbyrån.

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen

liöjas med 500 kr.

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

och efter 10 år med

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

ytterligare 500 kr.

1 d:o.................................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1.200

3,000

Kameralbyrån.

•

1 kamrerare och sekreterare...............

3,000

1,500

4,500

1 kassör.............................................

3,000

1,500

4,500

Transport

—

—

84,000

—

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Krono

r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

—

—

84,000

1 intendent vid postverkets frimärkes- förråd.............................................

3,000

1,500

4,500

1 intendent vid postverkets persedel- förråd..............;.............................

3,000

1,500

4,500

1 notarie...........................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o.................................................

1 revisor och bokhållare.....................

1,800

1,800

1,200

1,200

3,000

3,000

5 revisorer och bokhållare..................

9,000

6,000

15,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o.................................................

1,800

1,200

3,000

Utrikes- och författningsbyrån.

3,000

1.500

4,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

1 aktuarie..........................................

1,800

3,600

1,200

2,400

3.000

6.000

Revisionsbyrån.

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

1 revisor............................................

1,800

1,200

3,000

9 revisorer.........................................

16,200

10,800

27,000

Till vikariatsersättning samt arfvoden åt

extra biträden m. m., förslagsvis......

—

—

85,000

1 förste vaktmästare...........................

CO

O

O

300

1,100

1 vaktmästare....................................

8 d:o.................................................

») 500

») 4,000

300

2,400

800

6,400

265,800

) Efter 5 år kan lönen

| höjas med 100 kr.

Transport

—

—

265,800

*) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge, denna förmån qvarstår,

lönen minskas med 150 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

7

K r o

n o i

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

—

—

—

265,800

Distrikt»- och lokalförvaltningarna.

2 postdirektörer, en i Stockholm och en

i Göteborg, hvardera:

lön ............................... 3,500

tjenstgöringspenningar1) .. 2,000 ^

1 postdirektör i Malmö.......................

5 postinspektörer, hvardera:

arfvode .......................... 4,125

tjenstgöringspenningar .... 1,375 ^ Aflfl

7,000

3,200

20,625

4,000

>) 2,000

6,875

11,000

5,200

27,500

Efter 5 år kan lönen

> höjas med 500 kr.

| och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

öfrige postförvaltare vid fullständiga

fasta postanstalter.

l:a klassen:

16 postmästare, af hvilka en vid hvart- dera af postkontoren i Falun, Gefle,

Helsingborg, Jönköping, Kalmar, Karls- krona, Karlstad, Kristianstad, Linkö- ping, Lund, Norrköping, Sundsvall,

Upsala, Vexiö, Örebro och Östersund:

lön................................. 3,200

tjenstgöringspenningar1) .. 1,500 ^ ynri

2:a klassen:

44 postmästare, af hvilka en vid hvart- | dera af postkontoren i Arvika, Bollnäs,

Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna,

Eslöf, Falköping, Filipstad, Hallsberg,

Halmstad, Haparanda, Hernösand,

Hessleholm, Hudiksvall, Karlshamn,

Katrineholm, Kristinehamn, Köping,

Landskrona, Ljusdal, Luleå, Lysekil,

Mariestad, N orrtelge, Nyköping, Nässj ö,

Oskarshamn, Sala, Skara, Sköfde, Sol- lefteå, Söderhamn, Södertelge, Trelle- borg, Uddevalla, Umeå, Yarberg,

51,200

24,000

75,200

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

Transport

—

—

118,900

265,800

1) Garanterad minimiprovision.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Krono

r.

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

gar.

Transport

—

—

118,900

265,800

Venershorg, Vestervik, Vesterås, Visby,

Ystad och Örnsköldsvik:

lön................................ 2,600

tjenstgöringspenningar1).. 1,000 g gQQ

114,400

44,000

158,400

3:e klassen:

65 postmästare, hvardera:

lön................................ 2,200

tjenstgöringspenningar1).. 800 g qqq

143,000

52,000

195,000

4:e klassen:

75 postmästare, hvardera:

Efter 5 år kan lönen

lön .............. 2.000

höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

tjenstgöringspenningar1).. 600 2 600

150,000

45,000

195,000

Biträdande tjensteman.

30 kontrollörer, hvardera:

lön................................. 2,200

tjenstgöringspenningar.... 1,000 g 9nfl

320 postexpeditörer af l:a lönegraden,

66,000

30,000

96,000

hvardera:

lön................................. 1,725

tjenstgöringspenningar.... 775 c,finn

552,000

248,000

800,000

320 postexpeditörer af 2:a lönegraden,

hvardera:

lön................................. 1,500

tjenstgöringspenningar .... 700 9 9nn

Efter 5 år kan lönen

höjas med 300 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 300 kr.

480,000

224,000

704,000

55 postexpeditörer af 3:e lönegraden,

hvardera:

höjas med 150 kr.

lön................................ 1,250

och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar.... 500 1750

68,750

27,500

96,250

ytterligare 150 kr.

Transport

—

—

2,363,550

265,800

l) Garanterad minimiprovision.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

9

K r o

- .

n o r.

Tjenst- i

Lön. |

görings-1

S u in m a.

pennin- i

gar.

Transport

1

_

2,363,550

265,800

55 postexpeditörer af 4:e lönegraden,

!

Efter 5 år kan lönen

hvardera:

i liöjas med 150 kr.

lön................................ 1,050

'' och efter 10 år med

ytterligare 150 kr.

tjenstgöringspenningar .... 450 jqq

Valctbetjente.

57,750

24,750

82,500j

I Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen-

630 af T.a lönegraden, hvardera:

[ ningarna höjas med

lön................................ 600

200 kr. och efter

10 år med ytter-

tjenstgöringspenningar.... 400 ^ non

378,000

252,000

630,000

ligare 200 kr.

280 af 2:a lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen-

tjenstgöringspenningar.... 350 ^

168,000

98.000

266,000

ningarna höj as med

340 af 3:e lönegraden, hvardera:

> 150 kr. och efter

10 år med ytter-

lön................................. 600

ligare 150 kr.

tjenstgöringspenningar.... 300

204,000

102,000

306,000

3,648,050

850,000

Anslag till aflönande af poststationsföre-

ståndare, förslagsvis.........

—

—

—

» » aflönande af extra biträden

vid distriktsförvaltningamaj

och postanstalterna, för

slagsvis..........................

—

—

—

700,000

» » ålderstillägg, förslagsvis.....

» » arfvoden åt extra vaktbetjentc

600,000

och till hnshyresbidrag föi

en del betjente, förslagsvis

—

—

400,000

> » arfvoden åt ordinarie vakt

betjente för tjenstgöring så

som förmän m. m., förslags

45,000

vis.................................

—

—

» » gratifikationer m. m. åt tjen

12,000

stemän och betjente........

—

—

—

6,520,850

••

B. Öfrergångsstat.

Generalpoststyrelsen.

j 1 kammarskrifvare.............................

900

300

1,20C

—

1,200

Transpor

t —

—

j -

—

6,522,050

Bih. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

■..............•••''

I

K r o

]

n o r.

I *

Transport

6,522,050

C. Pensionsstat.

1 1

j Tjensteman och betjente, som erhållit afsked, ur postverkets tjenst..

83,375

| Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner förslagsvis.......................

2,000

1 Aflidne tjenstemäns och betjentes enkor och barn..........................

I

1,575

86,950

f

D. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Anslag till uppbörds- och frimärkesprovision..................................

220,000

» » felräkningspenningar......................... ..........................

50,000

» 1 förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter

samt till bestridande af utgifterna för posthusens under-

håll m. m...................................................

250,000 ;

* expensutgifter........................

550,000

!

> » rese- och traktamentsersättningar:

för resor i tjensteärenden i allmänhet.................. 50,000

till traktamenten för tjensteman i jernvägspost-

kupé ........................................................... 150,000

1

I

till traktamenten för vaktbetjente....................... 150,000

350,000

i

» » posfcbetjentes beklädnad och beväring............................

175,000

» » inköp och underhåll af inventarier...............................

265,000

Transport

1,860,000 |

6,609,000 |

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

11

Transport

Anslag till postföringskostnad:

vid befordran å jernväg..................

2,500,000

» » å landsväg och inom

postanstalternas

områden samt till

landtbrefbäring ....

1,000,000

3,500,000

vid befordran sjöledes:

mellan fasta landet och Gotland ...

72,000

» öfriga inrikes orter ...........

90,000

. » Sverige och Finland ..........

20,000

» Sverige och Danmark.........

16,000

* Sverige och Tyskland.......:

240,000

» Sverige samt England och

Amerika ........................

7,000

445,000

» > godtgörelse till främmande postverk

kortbref.............

diverse utgifter......

E. Oförutsedda utgifter ....

K r o

n o r.

1,860,000

6,609,000

'' *•'' ■ * ■ ''Å ■ -

3,945,000

Hy?\ <

10,000

''-i :

150,000

\

45,000

6,010,000

-:

n,

255,000 |

■

—

133,000

13,007,000

I

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Aflöniugsreglemente för tjensteman och betjente vid postverket.

§ 1.

Aflöning, som tillkommer vid postverket anstäld tjensteman eller

betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, utgår såsom i staten

finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

Vissa tjensteman tillkommer ock uppbörds- och frimärkesprovision,

såsom i § 2 förmäles.

§ 2.

Uppbörds- och frimärkesprovision utgår vid postkontoren å influtna

postafgifter och försålda frankotecken med:

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 6,000 kronor,

5 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000, men ej

10,000 kronor, och

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 kronor,

under iakttagande härvid,

dels att i omförmälda uppbörds- och frimärkesprovision icke ingår

den provision, som enligt gällande bestämmelser tillfaller underlydande

poststationers och ångbåtspostexpeditioners föreståndare, antagna särskilda

frankoteckensförsäljare eller allmänheten vid partiköp,

dels ock att postkontors provision för de vid underlydande poststationer

och ångbåtspostexpeditioner försålda frankotecken alltid skall

utgå med allenast 1 procent.

Den provision, som sålunda utgår vid postkontoren, skall vid postkontor

af 3:e och 4:e klass tillfalla postmästaren ensam, vid postkontor

af l:a och 2:a klass delas mellan postmästaren och den närmast under

honom å kontoret anstälde postexpeditör, på det sätt att en fjerdedel

af provisionen, för år räknadt, skall tillkomma denne postexpeditör,

men återstoden tillfalla postmästaren, samt vid Stockholms, Göteborgs

och Malmö postkontor delas mellan postdirektören och de vid vederbörande

postkontor anstälde kontrollörer och andra afdelnings- eller

filialkontorsföreståndare, på det sätt att i Stockholm sju åttondedelar,

i Göteborg sju tiondedelar och i Malmö sju tolftedelar af provisionen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

13

för år skola tillfalla kontrollörer och andra afdelnings- eller filialkontorsföreståndare

att dem emellan å hvarje ort fördelas enligt de närmare

bestämmelser, som af Kongl. Maj:t, efter generalpoststyrelsens

hörande, meddelas, hvaremot återstoden af provisionen skall tillkomma

vederbörande postdirektör ensam.

Med tillämpning af nu gifna beräkningsgrunder må dock icke

provisionsbeloppet för år räknadt understiga:

för postdirektör 2,000 kronor,

för postmästare af l:a klass 1,500 kronor,

för postmästare af 2:a klass 1,000 kronor,

för postmästare af 3:e klass 800 kronor och

för postmästare af 4:e klass 600 kronor;

hvadan af postmedlen må, utöfver ofvan angifna procentbelopp,

utgå hvad som till äfventyrs erfordras för att fylla denna minimiprovision

till postförvaltare.

Minimiprovisionen för postförvaltare betraktas såsom tjenstgöringspenningar.

§ 3.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande

förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande

allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i generalpoststyrelsen:

att tjensteman eller'' betjent skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen

tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att.

tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men

skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från

tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad

att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor

eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,

densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för

handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar

hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara

pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen

hörande löpande göromål;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen

angår, deraf att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstateus trädande i kraft förflutit från hans till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

15

träde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;

samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då lian uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller generalpoststyrelsen,

om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

skolande dylik pension utgå af postmedlen;

för tjensteman ocli betjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad icke allenast

den utvidgade eller förändrade tjenstgöring utan ock — med undantag

för postdirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan

varda honom i behörig ordning ålagd;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjenst å rikets, Pdksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester eller — beträffande vaktbetjent —- sådan kostnadsfri

ledighet, som i § 5 omförmäles, men skola för den tid, tjensteinnehafvaren

eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre

månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära

hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och

tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på

grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen

att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar, provision

och sportler, äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än

tredjedelen deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,

eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den

tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ningar, provision och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,

ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen

å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af

Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå

efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning vid distrikts- eller lokalförvaltning, densamma

bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under

ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till

följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,

de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,

men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast

den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fem

grupper, nemligen:

första gruppen: postdirektörer;

andra gruppen: postmästare af l:a klassen;

tredje gruppen: postmästare af 2:a klassen;

fjerde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;

femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första

förhöjningen, skall inträda fem år, och tidpunkten, då han kan komma

i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år sedan lian tillträdt innehafvande

tjenst eller tjenst, tillhörande samma eller närmaste grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande

slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda

tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,

som befattningen från 1903 års början tillhör;

att postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat, hvilka varda hänförda

till lägre klass än den 2:a enligt 1903 års stat, samt kontrollörer må,

derest de tillträdt sina tjenster före 1902 års utgång och i föreskrifven

ordning inträdt å 1903 års stat, ega att, beträffande rätt till förhöjning

af lönen, vid befordran jemväl till postmästarebefattning inom aflöningsgrupp

utöfver den närmast högre räkna sig tillgodo tjenstgöring efter

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

17

anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt den äldre staten eller

såsom kontrollör;

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmälda löneförhöjningarna

angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid han åtnjutit semester; samt att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af

fullmakt eller konstitutorial;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöj

ning tillträda;

att qvinna, för hvilken utfärdats förordnande att tills vidare vara

postmästare eller postexpeditör, skall, så länge hon innehar sådan befattning,

vara i fråga om löneförhöjning och semester likstäld med

man, som innehar ordinarie dylik befattning;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning

såsom tjensteman vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltningar,

skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser;
att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka

före den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda

års aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt

för dem nu gällande grunder, dock utan rättighet för tjensteman till

sådan godtgörelse, som enligt kongl. brefven den 1 juni 1900 och den

8 februari 1901 tills vidare medgifvits för minskad inkomst i provision

till följd af nya postexpeditörstjensters tillsättande;

att till vaktbetjente i l:a lönegraden hufvudsakligen skola höra

vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och

Malmö, äfvensom de vid jernvägsposten tjenstgörande betjente, som

stationeras å någon af dessa orter;

att till vaktbetjente i 2:a lönegraden skola höra de vaktbetjente,

hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund af särskilda

omständigheter böra med dessa i aflöningsvilkor likställas;

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 7 Hiift. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att till vaktbetjente i 3:e lönegraden skola höra öfriga vaktbetjente;

att vaktbetjent må tillträda medgifven aflöningsförhöjning respektive

fena och tio år efter det han tillträdt ordinarie postvaktbetjentbcfattning;
att

för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen

angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med

godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras

honom till last den tid, han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i

§ 5 omförmäles; samt att den högre afiöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tillägg

tillträda;

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda

aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a eller 3:e graden, aflöningstillägg

skola till honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda båda

grader bestämts, men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till

l:a graden från lägre grad, aflöningstillägg skola utgå med de för l:a

graden bestämda högre belopp;

att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning den,, somt å befattningen

antages, anses icke böra placeras å. ort eller i syssla, för

hvilken ledig, till l.a eller 2:a lönegraden hörande aflöning är afsedd,

generalpoststyrelsen eger att tills vidare och intill dess ledighet inom

vederbörlig lönegrad uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende

af erforderlig andel af den lediga afiöningen, tilldela den till

befattningen antagne'' aflöning i lägre lönegrad; samt

att tjensteman eller betjent vid distrikts- eller lokalförvaltning skall

efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjensteår vara förpligtad att

med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå,. Kongl. Maj:t

eller generalpoststyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; skolande dylik pension utgå af postmedlen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets .Utlåtande N:o 7.

19

§ 4.

Tjenstemännen i generalpoststyrelsen ega årligen, när sådant utan

Hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören,

byråchefen och tjenstemännen af 2:a lönegraden en

hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden

en hvar under en månad.

§«•

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distrikts- eller

lokalförvaltning åtnjutas, i den män sådant pröfvas kunna ske utan

hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade

myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

Vid distrikts- eller lokalförvaltning anstäld vaktbetjent må kunna,

i den mån i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag

förslår, tilldelas ledighet högst femton dagar under ett och samma

kalenderår med bibehållande af sin aflöning.

§ 6.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under

tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 7.

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder

tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,

skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af generalpoststyrelsen

pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

§ 8-

Vid afgång från postverkets tjenst till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut, Enahanda

är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode

och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid postverket anstäld person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

§ 9.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, i

följd af olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, må ett belopp,

motsvarande den aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp

tilldelas hans dödsbo.

§ io.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, derest icke

för vissa slag af tjensteresor andra föreskrifter eller bestämmelser om

lägre ersättningsberäkning blifvit, efter af Kongl. Maj:t faststälda grunder,

af generalpoststyrelsen meddelade.

§ 11.

Felräkningspenningar tillkomma:

kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor;

den såsom kassör hos postdirektör tjenstgörande kontrollör eller

postexpeditör med 300 kronor;

de tjensteman och af styrelsen antagna extra biträden, som å

postkontoren i regelbunden tjenstefördelning betjena allmänheten samt

dervid emottaga eller utlemna kontanta medel, med 120 kronor till dem

hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid

postkontor af l:a och 2:a klass samt med 60 kronor till dem hvar vid

postkontor af 3:e och 4:e klass;

allt för år räknadt.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

21

§ 12-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos generalpoststyrelsen

anstälda tjensteman enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t

bestämmer, med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund

af anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till postverket inflyter och utan anmärkningens framställande

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt debiteradt,

till vederbörande återgäldas.

§ 13.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

belopp må tilldelas vid postverket anstälda betjente, ordinarie och extra,

enligt reglemente, som af generalpoststyrelsen fastställes.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikts- och

lokalförvaltningarna anstälda ordinarie och extra betjente.

§ 15-

De ordinarie betjente, som äro anstälda såsom förmän för vaktbetjentpersonal

vid Stockholms, Göteborgs, Malmö eller andra postkontor,

eller Indika tjenstgöra ensamma eller såsom förste män i s. k.

postiljonskupéer, eller som vid postanstalterna användas i andra jemförliga

sysslor eller till bestridande af göromål, Indika hittills i regel

utförts af tjenstemän, må, utöfver den fasta aflöningen, kunna af generalpoststyrelsen

tilldelas arfvode till belopp af högst 20 kronor för månad

räknadt.

§ 16-

Grunderna för aflöningen till den extra personalen vid postverket

bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af generalpoststyrelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 7..

§ 17.

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan

varda af Kong!. Maj:t bestämd, samt den jemkning af grunderna för

uppbörds- och frimärkesprovisions beräkning, som, i händelse af förhöjning

af postafgifter, kan finnas skälig, äfvensom de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

Slutsummorna af de för år 1903 föreslagna staterna, jemförda med

de för innevarande år af Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad åberopade

statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

år .1902

aflöningsstaten ................................. kr. 4,974,300: —

öfvergångsstaten..................:.............. » 1,200: —

pensionsstaten .................................... » 81,950: —

omkostnadsstaten............................... » 6,070,000: —

oförutsedda utgifter........................... » 769,500: —

afkortningar och restitutioner ...... » 123,050: —

tillsammans kr. 12,020,000

år 1903

kr. 6,520,850: —

» 1,200: —

» 86,950: —

» 6,010,000: —

» 255,000: —

,» 133,000: —

kr. 13,007,000: —

Af den i statsrådsprotokollet lemnade utredning inhemtas, att de

förslagna ändringarne i de särskilda staterna afse:

ökning.

Aflöningsstaten.

genom uppförande i staten af aflöning

för en femte byråchef samt för ytterligare

en sekreterare, tre notarier,

tre revisorer och bokhållare,

tre revisorer, en aktuarie och tre

vaktmästare hos generalpoststyrelsen

med................................................... kr. 43,300: —

i afton inge anslaget till postdirektörer

med......................................................... )> 4,200: —

Transport kr. 47,500: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

2?»

Transport kr. 47,500: —

i anslaget till aflönande af öfriga postförvaltare

vid fullständiga fasta

postanstalter med ............................... » 210,800: —

i dito till aflönande af postexpeditö
rer

med ................................................ » 864,750: —

i dito till aflönande af vaktbetjente med » 191,300: —

i dito till aflönande af poststations
föreståndare

med................................. » 125,000: —

i dito till ålderstillägg med ............... » 154,000: —

i dito till arfvoden åt extra vaktbetjente

och till hushyresbidrag fölen

del betjente med .......................... » 25,000: —

genom uppförande i staten af ett anslag

till arfvoden åt ordinarie vaktbetjente

för tjenstgöring såsom

förmän m. m. med ........................... )) 45,000: —

i anslaget till gratifikationer m. m. åt

tjensteman och betjente med ......... » 3,000: — pr

1,666,350: —

Pensionsstaten

genom af Kong]. Maj:t beviljade nya pensioner ......... kr. 14,775: 1—

Omkostnadsstaten

genom uppförande i staten af ett anslag

till felräkningspenningar med kr. 50,000: —

i anslaget till förhyrande af de för

postverket erforderliga lägenheter

samt till bestridande af utgifterna

för posthusens underhåll in. m. med » 50,000: —

i dito till postbetjentes beklädnad och

beväring med ...................................... » 15,000: —

i dito till postföringskostnad vid befordran

å jernväg med.................... » 200,000: —______

Transport kr. 315,000: — 1,681,125: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kr. 315,000: — kr.

i anslaget till postföringskostnad vid

befordran å landsväg och inom postanstalternas

områden samt till landt
brefbäring

med.................................... » 85,000: —

i dito till postföringskostnad sjöledes

mellan Sverige och Finland med .. » 10,000: —

i dito till tillverkning af frimärken,

frankokuvert, brefkort och kortbref

med ..................................................... » 30,000: —

i dito till diverse utgifter med ....... » 5,000: —

1,681,125:

445,000:

Afkortning av och restitutioner in. m.

höjning af anslaget med ..................................................... kr. 9,950: —

Summa ökning kr. 2,136,075: —

Minskning''.

Aflöning sstaten

genom indragning af en notarietjenst

hos generalpoststyrelsen i sammanhang

med inrättandet af ytterligare

en sekreteraretjenst derstädes kr.

i anslaget till vikariatsersättning samt

arfvoden åt extra biträden in. m.

med ....................................................... »

genom uteslutande ur staten af anslaget

till ersättning för mistning af

uppbörds- och frimärkesprovision åt

de kontrollörer och postexpeditörer

vid postanstalterna, som beordras

att tjenstgöra vid distriktsförvalt
ningarna

med ....................................... »

i anslaget till aflönande af kontrollörer

med.................................................. b

Transport kr.

3,000: —

5,000:

8,200: —

3,600: —

19,800: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

25

Transport kr. 19,800: —

i anslaget till aflönande af extra biträden

vid distriktsförvaltningarna och

postanstalterna med ......................... » 100,000: — pr gQQ. _

Pensionsstaten

besparing med ...................................................................... kr. 9,775: —

Omkostnadsstaten

i anslaget till uppbörds- och frimärkes
-

provision med ..................................... kr. 260,000: —

i dito till traktamenten för tjensteman

i jernvägspostkupé med ......... » 195,000: —

i dito till traktamenten för vaktbe
tjente

med............................................. x> 50,000: - 505,000: -

Oförutsedda utgifter

minskning af anslaget med ..................................................kr. 514,500: —

Summa minskning kr. 1,149,075: —

Om från summan af ökningen ............................... kr. 2,136,075: —

dragés summan af minskningen ...................................... » 1,149,075: —

erhålles det belopp af kr. 987,000: —

hvarmed enligt Kongl. Maj:ts förslag postverkets utgiftsstater skulle

komma att för år 1903 på det hela ökas.

Postmedlen, som i riksstaten för innevarande år uppförts med

12,400,000 kronor, hafva för år 1903 beräknats till 13,340,000 kronor.

Då, på sätt ofvan angifvits, postverkets utgifter enligt staterna för år

1903 af Kongl. Maj:t beräknats till 13,007,000 kronor, skulle alltså

inkomsterna komma att öfverstiga utgifterna med 333,000 kronor. Till

detta öfverskott skulle emellertid kunna komma den ytterligare inkomst

af postverkets tidningsrörelse, som skulle blifva en följd af bifall till

förslag, som afgifvits af de enligt af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande

för revision af gällande stadgande angåenden tillhandahållande af

tidningar genom postverkets försorg utsedde komiterade. Desse komiterade

hafva, enligt hvad af statsrådsprotokollet inhemtas, beräknat

den ökade inkomsten i detta hänseende efter 1898 års förhållanden till

Bih. till Riksd. Prot." 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

291,547 kronor 25 öre. Härvid må ock anmärkas, att generalpoststyrelsen

i sitt den 23 november 1901 öfver komiterades förslag afgifna

utlåtande framstält ändringsförslag, som skulle medföra en inkomstökning,

jemväl enligt 1898 års förhållanden, af icke mindre än 552,429

kronor 39 öre.

De skäl, som ligga till grund för Kongl. Maj:ts här ofvan omförmälda

framställningar, hafva af departementschefen till statsrådsprotokollet

anförts beträffande:

aflöningsanslagen till

generalpoststyrelsen .......................

distriktsförvaltningarne ...................

postanstalterna .................................

aflöningsreglementet .................................

öfriga anslag under aflöningsstaten ...

pensionsstaten...........................................

omkostnadsstaten m. m...........................

sid. 19—38,

» 38—43,

» 43-87,

» 87—97,

» 97—102,

» 102,

» 103—109.

Utskottet har i detta sammanhang äfven haft att taga under öfvervägande

en inom Riksdagens Andra Kammare väckt motion (n:o 129),

uti hvilken herr J. Johansson i Noraskog i sammanhang med af honom

väckt förslag i afseende å af Kongl. Maj:t under åttonde hufvudtiteln

föreslagen lönereglering för de ecklesiastika konsistoriernas tjenstemän,

derom utskottet kommer att i annat sammanhang sig utlåta, tillika hemstält,

att, med anledning af öfriga af Kongl. Maj: t i statsverkspropositionen

föreslagna ändringar i vissa lönestater, statsutskottet måtte,

der så lämpligen ske kunde, formulera förslag till de ifrågasatta aflöningsförmånernas,

särskildt ålderstilläggens, fördelning efter de aflöningsgrunder,

hvilka angifvits i statskommissarien Chr. L. Tenows

särskilda mening i statskontorets protokoll för den 22 oktober 1901,

så att Riksdagen måtte blifva i tillfälle att derom fatta beslut.

Enligt hvad den af motionären framlagda motivering och det åberopade,

vid motionen fogade protokollet i statskontoret utvisa, skulle

grundtanken i det nya förslaget vara, att under alla förhållanden ett

sådant aflöningssystem borde föredragas, »som med en lägre begynnelselön,

genom många, ofta återkommande ålderstillägg småningom stegrat

aflöningen utöfver den gräns, som i allmänhet hittills inom de särskilda

tjenstekategorierna utstakats för det högsta lönebelopp, en tjensteman

inom kategorien kan ernå».

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

27

I fråga om livad i motionen för öfrigt anföres tillåter sig- utskottet

att hänvisa till sj elfva motionen.

Det förslag till omreglering af postverkets stat, som sålunda af

Kongl. Maj:t förelagts Riksdagen, grundar sig hufvudsakligen på det

betänkande, som afgifvits af den komité, hvilken med anledning af Riksdagens

i skrifvelse den 14 maj 1899 gjorda uttalanden angående aflöningsprinciperna

inom postverket den 2 juni samma år af Kongl. Maj:t

tillsattes med uppdrag att utarbeta förslag till nj stat för postverket

och åt hvilken jemväl anförtroddes att föreslå ny stat för telegrafverket,

deri inbegripet äfven statens telefonväsende.

Till nämnda års Riksdag hade Kongl. Maj:t i sammanhang med

förslag om tillökning af den ordinarie personalen inom åtskilliga grupper

af tjenstemän och betjente vid postverket gjort framställning om

fullständig lönereglering för postverkets distrikts- och lokalförvaltningar,

hvilken reglering väsentligen var grundad på fixering af den i ett

stort antal posttjenstemäns aflöning ingående s. k. uppbörds- och frimärkesprovisionen

och aflöningarnas bestämmande till fasta belopp. En

sådan principiel förändring af aflöningssystemet inom postverket ansåg

sig emellertid Riksdagen i frågans dåvarande läge icke kunna godkänna,

utan förklarade i nyssberörda skrifvelse, att enligt Riksdagens

åsigt en dylik förändring icke borde beslutas, förrän en grundlig utredning

angående det förutvarande och det föreslagna aflöningssättets särskilda

fördelar och olägenheter blifvit med hänsyn till de inom postverket

rådande särskilda förhållanden åstadkommen. Den sålunda ifrågasatta

utredningen har nu verkstälts af omförmälda komité, hvilken i

förevarande principfråga på anförda grunder stannat vid den åsigt, att

uppbördsprovisionen borde såsom aflöningsform bibehållas, dock endast

i väsentligen minskad omfattning såväl med afseende å antalet af de

tjenstemän, som skulle ega åtnjuta provision, som med afseende å de

belopp, hvarmed provisionen skulle utgå i förhållande till uppbördens

belopp vid de särskilda postanstalterna. Genom de föreslagna inskränkningarna

i provisionens användande har komitén till en början velat

undanrödja det hinder för ett efter tidsförhållandena afpassadt anordnande

af postverkets lokalförvaltningar, som vållats deraf, att enligt nu

gällande aflöningsgrunder de ordinarie tjenstemännens vid ett postkontor

inkomster undergått minskning genom tillkomsten af nya ordinarie

tjenstebefattningar vid kontoret likasom ock genom underlydande poststationers

förändring till sjelfständiga kontor eller förläggande under

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

annat postkontor, och. sålunda bereda möjlighet till återställande och

bibehållande för framtiden af ett skäligt förhållande emellan antalet

ordinarie och extra ordinarie tjenstemän inom postverket. De''förändrade

bestämmelser komitén föreslagit rörande beräkningen af uppbördsprovisionen

afse vidare å ena sidan att förekomma, att provisionen vid

de större kontoren skulle stiga till belopp, som komme att för de provisionsberättigade

tjenstemännen medföra oskäligt stora inkomster och

å andra sidan att betrygga de ifrågavarande tjenstemännen mot alltför

obetydlig inkomst af provisionen. I sistberörda syfte har komitén beträffande

postdirektörerna och postmästarne föreslagit, att en viss minimiprovision,

hvars belopp i händelse af behof borde fyllas af postmedlen,

skulle under alla omständigheter vara dem tillförsäkrad och att

till undvikande jemväl af alltför många aflöningsformer denna minimiprovision

skulle träda i stället för och anses utgöra tjenstgöringspenningar.

Under det uppbörd sprovisionen för närvarande vid de fullständiga

fasta postanstalterna utgår med 10 procent af uppbörd, som för

år ej öfverstiger 3,000 kronor, med 6 procent af den del af uppbörden,

som öfverskjuter 3,000 men ej 15,000 kronor samt med 3 procent åt

den del utaf uppbörden, som öfverstiger 15,000 kronor, skulle enligt

komiténs förslag provisionen vid postkontoren utgå med 10 procent

af uppbörd, som för år ej öfverstiger 6,000 kronor, med 5 procent af

den del af uppbörden, som öfverstiger 6,000 men ej 10,000 kronor,

och med allenast 1 procent å den del af uppbörden, som öfverstiger

10,000 kronor, äfvensom å de vid underlydande poststationer och ångbåtspostexpeditioner

försålda frankotecken.

Anledningen, hvarför komitén ansett provisionssystemet icke böra

helt och hållet afskaffas, har väsentligen varit den, att detsamma ansetts

egnadt att hos de provisionsberättigade tjenstemännen — till

hvilka enligt komiténs förslag skulle hänföras endast postförvaltarne,

afdelnings- och filialkontorsföreståndarne vid Stockholms, Göteborgs och

Malmö postkontor samt de vid första och andra klassens postkontor

närmast under postmästarne anstälde expeditörer — framkalla ett stegradt

intresse för deras arbete och att genom dettas större intensitet

rörelsen vid postkontoren kunde väntas vinna ökad utveckling. Och

komitén har vidare såsom fördelar af systemets bibehållande i dess förändrade

form framhållit, att härigenom skulle möjliggöras bestämmandet

af ett mindre antal löneklasser för postförvaltarne, då äfven emellan

postförvaltare inom samma klass någon skilnad i aflöning kunde

uppkomma i samma mån som rörelsen vid vissa kontor öfverstege rörelsen

vid andra kontor inom klassen, samt att de ändringar i klass
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

29

indelningen, hvartill poströrelsens olika utveckling vid kontoren tid efter

annan måste gifva anledning, kunde antagas mindre ofta blifva behöfliga.

På sätt redan blifvit antydt, har provisionssystemet i sin förutvarande

form i hög grad försvårat inrättandet af nya ordinarie tjenstemannabefattningar

vid postverkets lokalförvaltningar. Också framgår

det af 1899 års Riksdags ofvan omförmälda skrifvelse till Kungl. Maj:t,

att Riksdagen på grund af det nära sammanhanget emellan Kongl.

Maj:ts af Riksdagen afslagna framställning om provissionssystemets afskaffande

samt förslagen om ökning af vissa grupper af tjenstemannapersonalen

ansett sig äfven böra i hufvudsakliga delar afslå sistnämnda

förslag. Det i samma riksdagsskrifvelse anmälda beslutet om inrättande

af nya expeditörsbefattningar till ett antal af 143 nödvändiggjorde

också ett medgifvande af 1900 års Riksdag af särskild ersättning

enligt angifna grunder åt de före år 1900 anslälda ordinarie tjensteman,

hvilka till följd af de nya expeditörsbefattningarnas inrättande

lidit minskning i sina inkomster. Då på grund af antydda orsaker

postverkets ordinarie tjenstemannapersonal icke kunnat ökas i den utsträckning,

som poströrelsens starka utveckling under de senare åren

betingat, ligger det i sakens natur, att de kraf på ökade tjenstemannakrafter,

som i sammanhang med aflöningssystemets reformerande skulle

komma att framställas, måste erhålla en betydande omfattning. Också

har komitén väckt förslag om ökning af postkontorens antal med 12

äfvensom om inrättande af ej mindre än 250 nya postexpeditörsbefattningar,

hvarigenom antalet ordinarie postexpeditörer skulle ökas från

500 till 750.

Missförhållandet mellan antalet ordinarie och extra ordinarie befattningshafvare

inom generalpoststyrelsen och bland postvaktbetjente

har äfven beaktats af komitén och föranledt densamma att föreslå dels

inrättande inom styrelsen af en ny ordinarie byråchefsbefattning och

10 biträdande tjenstemannabefattningar äfvensom 3 vaktmästarebefattningar

utöfver det nuvarande antalet och dels ökning af antalet vaktbetjentbefattningar

vid distrikts- och lokalförvaltningarna med 200.

Utskottet öfvergår nu till att yttra sig angående de särskilda punkterna

i Kongl. Maj:ts framställning, dervid utskottet kommer att följa

den ordning, hvari desamma i statsrådsprotokollet omförmälas.

Utskottet har icke funnit anledning till någon erinran emot Kongl.

Maj:ts i enlighet med komiténs hemställan gjorda förslag om uteslutande

ur generalpoststyrelsens aflöningsstat af den i nu gällande stat

intagna bestämmelsen, att, derest generalpostdirektören i sådan egenskap

Generalpost
styrelsen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

åtnjuter fri bostad, lönen skall, så länge denna förmån qvarstår, minskas

med 1,000 kronor.

Förslaget att å ordinarie stat uppföra befattningen såsom chef för

den femte byrå inom generalpoststyrelsen, som från början af år 1896

varit derstädes provisoriskt anordnad, anser utskottet sig böra förorda,

då nödvändigheten af arbetets inom styrelsen definitiva uppdelning på

fem byråer, hvarom styrelsen vid åtskilliga tillfällen gjort framställning

hos Kongl. Maj:t, numera utan meningsskiljaktighet vitsordats af oftanämnda

komité och utskottet äfven för sin del funnit det stadigvarande

behofvet af denna organisation styrkt genom den utredning, som i frågan

blifvit förebragt.

I sammanhang härmed har komitén framlagt förslag till omreglering

af byråerna inom styrelsen samt till inrättande af åtskilliga nya

biträdande tjenstemannabefattningar såväl å den nyinrättade som å de

förutvarande byråerna. Enligt ifrågavarande, af Kongl. Maj:t i oförändrad

form till Riksdagens pröfning framlagda organisationsförslag, skulle

i generalpoststyrelsens stat uppföras anslag till aflönande af följande

nya ordinarie biträdande tjensteman å styrelsens byråer, nemligen: å

trafikbyrån en notarie, å kameralbyrån en notarie, en revisor och bokhållare

vid postverkets hufvudkassa, en revisor och bokhållare vid

postverkets frimärkesförråd samt en revisor och bokhållare vid postverkets

persedelförråd, å utrikes- och författningsbyrån, hvilken skulle

handlägga hufvudsakligen de till den nu i staten uppförda revisionsbyrån

hörande ärenden, som under den provisoriska anordningen

handlagts å den s. k. revisionsbyrån I, en sekreterare och eu aktuarie

å det statistiska kontoret samt å den nya revisionsbyrån, motsvarande

den provisoriskt anordnade s. k. revisionsbyrån IT, en notarie och tre

revisorer. Af de i nuvarande stat under revisionsbyrån uppförda tjenster

skulle två aktuarietjenster hänföras till utrikes- och författningsbyrån

samt en aktuarietjenst och samtliga sju revisorstjenster till den nya

revisionsbyrån, hvarjemte, i sammanhang med inrättandet af den föreslagna

sekreteraretjensten å utrikes- och författningsbyrån, notarietjensten

å den nuvarande revisionsbyrån, hvilkens innehafvare nu tjenstgör

å revisionsbyrån I, skulle bortfalla. Organisationsplanen ställer

vidare i utsigt, att till följd af den föreslagna ökningen af den ordinarie

tjenstemannapersonalen inom poststyrelsen antalet af de derstädes

anstälda amanuenser skulle minskas med sexton, hvarigenom enligt

generalpoststyrelsens beräkning skulle inbesparas amanuensarfvoden till

belopp af 19,480 kronor. Af de föreslagna nya tjenstemännen skulle

sekreteraren å utrikes- och författningsbyrån erhålla aflöning i andra

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

31

lönegraden med 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjenstgöringspenningar

jemte två ålderstillägg å 500 kronor, det första efter fem ock

det andra efter tio års tjenstgöring samt de öfriga i likhet med förut

i motsvarande tjenstegrader anstälde tjensteman aflönas med 3,000

kronor, deraf 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar,

med enahanda ålderstillägg som sekreteraren. Beträffande de nuvarande

tjenstemännens aflöningsförhållanden föreslås ingen annan förändring

än att kassören vid postverkets hufvudpostkassa skulle genom derom i §

11 af det föreslagna aflöningsreglementet intagen bestämmelse tillerkännas

felräkningspenningar till belopp af 500 kronor årligen. Slutligen

föreslås inrättande af tre nya ordinarie vaktmästarebefattningar

inom generalpoststyrelsen med enahanda aflöning som till styrelsens

förutvarande ordinarie vaktmästare utgår; och skulle härigenom möjliggöras

indragning af tre extra vaktmästarebefattningar, hvilkas innehafvare

äro aflönade med tillhopa 2,160 kronor.

Inrättandet af en ständig femte byrå inom generalpoststyrelsen

nödvändiggör uppförandet å ordinarie stat af erforderlig biträdande

personal för den nya byråns behof, och utskottet har äfven funnit, att

till följd af poströrelsens utveckling och den deraf föranledda ökningen

i generalpoststyrelsens arbetsmaterial en ej oväsentlig ökning af den

ordinarie tjenstemannapersonalen äfven å styrelsens öfriga byråer är af

behofvet påkallad. Att de föreslagna nya tjensternas antal icke är för

högt tilltaget, synes framgå redan deraf, att efter den föreslagna organisationens

genomförande styrelsen ändock beräknats vara i behof af,

förutom extra biträden, ej mindre än 41 amanuenser med fast arfvode,

under det att den biträdande ordinarie tjenstemannapersonalen

å byråerna efter de nya tjensternas besättande skulle komma att uppgå

till ett antal af 40. Äfven de föreslagna tre nya vaktmästarebefattningarna

synas utskottet vara för styrelsen behöfliga.

Då utskottet, som ej heller funnit anledning till erinran beträffande

de nya tjensternas fördelning emellan de särskilda byråerna och

emellan olika slag af tjenstebefattningar eller i fråga om felräkningspenningar

till generalpoststyrelsens kassör, följaktligen anser sig böra

tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts förslag i nu förevarande del, förutsätter

utskottet, att vid meddelandet af de bestämmelser angående

arbetets fördelning emellan styrelseas tjensteman, som kunna föranledas

af de nya tjensternas inrättande, full sysselsättning tilldelas innehafvarne

af de ordinarie befattningarna och den beräknade indragningen

af amanuensbefattningar hos styrelsen till fullo genomföres samt

att för framtiden nya amanuensbefattningar inrättas allenast i den mån

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Distriktsför
valtningarna.

Postanstalterna.

Uppbördsprovision.

Sportler.

behofvet sådant oundgängligen krafvel’. Till detta uttalande finner

utskottet en ytterligare anledning i det af Kongl. Maj:t framstälda förslaget

derom, att förslagsanslaget till vikariatsersättning samt arfvoden

åt extra biträden in. m. skulle i 1903 års stat nedsättas med allenast

5,000 kronor eller från 90,000 till 85,000 kronor, en nedsättning, som

i betraktande af den stora ökningen af styrelsens ordinarie tjenstemannapersonal

synes utskottet vara påfallande obetydlig. I hvad härutinnan

blifvit hemstäldt har utskottet emellertid icke ansett sig böra

föreslå någon förändring, då upplyst är, att det ifrågavarande förslagsanslaget

under de senaste åren måst öfverskridas.

Beträffande organisationen af postverkets distriktsförvaltningar,

de fem s. k. postinspektionerna, har af komitén föreslagits, att till

biträde åt postinspektörerna, hvilka för närvarande hvar för sig hafva

en kontrollör hos sig anstäld såsom assistent och dessutom biträdas af

postexpeditörer, extra biträden och vaktbetjente till det antal, som för

hvarje inspektion af generalpoststyrelsen bestämmes, skulle anställas

ytterligare en kontrollör vid hvarje postinspektion; och har detta förslag

nu af Kongl. Maj:t förelagts Riksdagen.

Då utskottet icke genom hvad i detta afseende anförts blifvit

öfvertygadt om nödvändigheten af att dessa nya kontrollörstjenster inrättas,

anser utskottet det af Kongl. Maj:t till upptagande i staten

föreslagna antalet af 30 kontrollörer böra minskas med 5. Angående

de återstående 25 kontrollörsbefattningarna kommer utskottet att här

nedan afgifva yttrande.

Utskottet har förut i korthet redogjort för den ståndpunkt, komitén

intagit till frågan om uppbördsprovisionens bibehållande eller afskaffande.

De af komitén härutinnan uttalade åsigter, hvilka ligga till

grund för Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, synas äfven

utskottet vara välgrundade. Utan att vilja bestrida önskvärdheten ur

åtskilliga synpunkter deraf, att aflöningarna inom postverket likasom

inom andra områden af statens verksamhet regleras så, att hvarje tjenstemans

inkomster af tjensten blifva till beloppet noggrant bestämda, har

utskottet likväl icke kunnat underkänna de skäl, som föranledt komitén

att föreslå bibehållande i inskränkt omfattning af den ifrågavarande,

inom postverket häfdvunna aflöningsformen, hvars egentliga olägenheter

synas vara genom komiténs förslag väsentligen undanröjda. Berörda

förslag, hvilket icke heller i sina detaljer gifvit anledning till någon

erinran, anser sig utskottet följaktligen böra till bifall förorda.

Beträffande de vissa posttjenstemän tillkommande sportler, hvilka

utgå direkt från allmänheten och utgöras af afgift för s. k. fackaf
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

33

läggning, afgift för postutvexling medelst lösväska samt afgift för postafgifters

bokförande eller s. k. räkningshållning, har komitén föreslagit

vissa ändringar, livilket likväl icke föranledt Kong!. Maj:t att i sammanhang

med statsförslaget göra någon framställning hos Riksdagen.

Vidare har komitén framhållit, att den posttjenstemännen tillkommande

ersättning för bestyret med postsparbanksrörelsen borde vid aflöningarnas

bestämmande lemnas ur räkningen, enär arbetet för postsparbanken

ej godtgöres med postmedel. Hvad i dessa afseenden förekommit

synes icke påkalla något'' yttrande af utskottet.

De allmänna grunder, hvilka enligt komiténs af Kongl. Maj:t upptagna

förslag skulle vara bestämmande för postkontorens indelning i

klasser, synas utskottet vara för ändamålet lämpliga, såsom bildande en

såvidt möjligt tillförlitlig mätare af arbetet vid postkontoren. Enligt

förslaget skulle postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö, som

nu hänföras till första klassen, bilda en grupp för sig utanför den

egentliga klassindelningen och fortfarande förestås af direktörer samt

vara undantagna från den för öfriga postanstalter gällande indelning i

inspektionsdistrikt. Beträffande direktörernas aflöning, som för närvarande

utgår med 3,000 kronor i lön och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar

jemte provision och öfriga extra inkomster, har föreslagits,

att lönen måtte bestämmas för direktörerna i Stockholm och Göteborg

till 3,500 kronor och för direktören i Malmö till 3,200 kronor med

rätt för en hvar af direktörerna till två ålderstillägg å lönen, hvartdera

å 500 kronor, äfvensom att den tjenstgöringspenningarne motsvarande

minimiprovisionen skulle utgöra 2,000 kronor, samt att postdirektören

i Stockholm skulle åtnjuta en åttondedel af den vid postkontoret i hufvudstaden

utgående provision, postdirektören i Göteborg tre tiondedelar

af uppbördsprovisionen derstädes och postdirektören i Malmö fem tolftedelar

af den vid dervarande postkontor inflytande provision; och har

departementschefen vid ärendets föredragning anmält sin afsigt att hos

Kongl. Magt göra särskild hemställan om utfärdande af bestämmelser

af innehåll, att för postdirektörerna i Stockholm och Göteborg inkomsten

af räkningshållning med enskilda korrespondenter och bolag skulle begränsas

för den förre till eu femtedel och för den senare till hälften

af nettoinkomsten af räkningshållningen vid vederbörande postkontor,

dock att dessa postdirektörer skulle hvar för sig vara tillförsäkrade

en minimiinkomst af ifrågavarande sportel å 2,500 kronor under förutsättning,

att densamma under året lemnade minst detta belopp i

nettoinkomst. Den föreslagna höjningen i direktörernas fasta begynnelseaflöning

och den enligt förslaget dem tillerkända rätten till

Bill. till RiM. Pro!. 1!>Ö2. 4 <SW. / A fä. 7 Haft. 5

Postkontorens

klassindelning.

Postdirektörerna.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Postmästarne.

ålderstillägg, hvaraf de förut ej varit i åtnjutande, motsvaras sålunda af

en väsentlig nedsättning i öfriga inkomsttitlar dels genom tjenstgöringspenningarnes

uppgående i minimiprovisionen, dels beträffande direktörerna

i Göteborg och Malmö genom den förändrade beräkningen såväl

af hela den vid postkontoren utgående provisionen som af vederbörande

direktörers andel deri och dels för direktörerna i Stockholm och Göteborg

genom de tillämnade bestämmelserna angående inskränkningen af

deras inkomst af räkningshållning. Enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle

direktörernas pensionsvilkor, hvilka hittills icke synas hafva stått i

skäligt förhållande till deras inkomster under tjenstetiden, i väsentlig

mån förbättras.

Utskottet anser sig med hänsyn till de inkomster postdirektörerna

hittills åtnjutit icke böra föreslå någon nedsättning i de aflöningsbelopp,

som af Kongl. Maj:t för dem föreslagits.

Öfriga postkontor inom riket skulle enligt komiténs förslag uppdelas

i fyra klasser. Till första klassen har komitén velat hänföra 16

postkontor, af hvilka 14 nu tillhöra andra klassen samt två tillhöra

tredje klassen; till andra klassen skulle hänföras 44 postkontor, af

hvilka 11 tillhöra nuvarande tredje klassen, 25 nuvarande fjerde klassen

och 8 nuvarande femte klassen; till tredje klassen skulle höra 65 postkontor,

af hvilka för närvarande 13 tillhöra fjerde klassen, 8 femte

klassen och 44 sjette klassen; och till fjerde klassen skulle höra 75

postkontor, af hvilka ett tillhör nuvarande fjerde klassen, ett nuvarande

femte klassen och 61 nuvarande sjette klassen samt 12 af komitén upptagits

såsom vakanta och afsetts för orter, der nya postkontor kunde

under de närmaste åren behöfva inrättas.

Postmästarne åtnjuta för närvarande, jemte provision och sportler,

fäst aflöning till följande belopp: inom andra aflöningsklassen 3,600

kronor jemte ett ålderstillägg å 400 kronor efter tio år, i tredje klassen

3,000 kronor med enahanda ålderstillägg, i fjerde klassen 2,600

kronor med två ålderstillägg å 300 kronor, i femte klassen 2,000 kronor

med två ålderstillägg å 400 kronor och i sjette klassen 1,800 kronor

med samma ålderstillägg som postmästarne i femte klassen, fre

fjerdedelar af aflöningen anses utgöra lön och en fjerdedel tjenstgöringspenningar.

De fasta aflöningsförmånerna för postmästarne hafva af komitén

föreslagits till följande belopp, nemligen: i första klassen 4,500 kronor,

deraf lön 3,000 kronor och minimiprovision (motsvarande tjenstgöringspenningar)

1,500 kronor, i andra klassen 3,400 kronor, deraf 2,400

kronor lön och 1,000 kronor minimiprovision, i tredje klassen 2,800

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

35

kronor, deraf 2,000 kronor lön och 800 kronor minimiprovision samt

i fjerde klassen 2,400 kronor, deraf 1,800 kronor lön och 600 kronor

minimiprovision.

Dertill skulle för samtliga postmästare komma två ålderstillägg,

hvartdera å 400 kronor, efter respektive 5 och 10 år, hvilka ålderstilllägg

skulle tillhöra lönen.

Härjemte synes böra anmärkas, att enligt bestämmelserna i §§ 2

och 11 af förslaget till aflöningsreglemente postmästare skulle ega rätt

att åtnjuta dels uppbörds- och frimärkesprovision och dels under vissa

fö rats ättni ngar f elr äkningspenninga r.

I fråga om postkontorens klassindelning öfverensstämmer Kongl.

Maj:ts till Riksdagen gjorda framställning med komiténs förslag, hvaremot

Kongl. Maj:t i fråga om aflöningen för postmästarne hemstält,

att begynnelselönen måtte för hvarje postmästare sättas 200 kronor

högre än enligt komiténs förslag, och sålunda gjort framställning om

följande begynnelselöner:

för postmästare af l:a klass....................................................... 3,200 kronor

» » » 2:a » 2,600 »

» » » 3:e » 2,200 »

» » » 4:e » 2,000 » I

I fråga om tjenstgöringspenningarna och ålderstilläggen har Kongl.

Maj:t deremot utan ändring förelagt Riksdagen komiténs förslag.

Utskottet, som redan uttalat sin anslutning till de allmänna grunder,

komitén uppstält för postkontorens klassindelning, har emellertid

ansett, att utan någon rubbning af dessa grunder gränsen emellan tredje

och fjerde klassens postkontor skulle kunna flyttas på det sätt, att iö

af de minst betydande bland de kontor, som af komitén hänförts till

tredje klassen, i stället förlädes till fjerde klassen, hvilken sålunda

skulle innehålla 90 postkontor, under det att antalet postkontor i tredje

klassen komme att utgöra 50. Då för närvarande 107 postkontor tillhöra

lägsta eller sjette klassen, har utskottet icke trott någon

olägenhet vara att befara deraf, att ett något större antal än komitén

föreslagit hänfördes till den blifvande lägsta eller fjerde klassen, helst

som dessa kontor i likhet med kontoren i den blifvande tredje klassen

icke äro afsedda att i staten uppräknas, utan endast skulle till antalet

angifvas, till följd hvaraf förflyttningar af kontor från fjerde till tredje

klassen eller omvändt skulle kunna vid förefallande behof företagas

utan Riksdagens medgifvande, allenast antalet kontor i hvardera klassen

bibehålies oförändradt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Postkontrollö
rerna.

Hvad angår de för postmästarne föreslagna aflöningsförmåner anser

utskottet visserligen, att då till följd af hittills gällande bestämmelser

angående postförvaltares rätt till provision inkomsterna för åtskilliga

postmästare under poströrelsens hastiga utveckling stigit till belopp,

hvilka säkerligen icke varit vid föregående lönereglering förutsedda,

innehafvarne af ifrågavarande postmästarebefattningar icke kunna anses

hafva grundade anspråk på att vid ny lönereglering oafkortade behålla

de sålunda vunna aflöningsförmånerna. Men då utskottet funnit de nedsättningar

i aflöningsbeloppen, hvilka enligt de i statsrådsprotokollet

omförmälda beräkningar skulle för ett flertal postmästare blifva eu följd

af komiténs förslag, vara i många fall väl känbara, har utskottet ansett

billigheten kräfva, att begynnelseaflöningarna för postmästarne bestämmas

till de något högre belopp, som af Ivongl. Maj:t föreslagits.

Ett antagande i oförändrad form af Kongl. Maj:ts förslag angående

postmästarnes aflöningsförmåner skulle emellertid medföra förhöjning

äfven af deras pensioner, hvilka enligt utskottets åsigt äro redan enligt

komiténs förslag tillräckliga; och har i anledning häraf utskottet ansett

sig böra hemställa om den ändring i förslaget angående ålderstillägg

för postmästare, att ålderstilläggen icke skola i sin helhet tillhöra

lönen, utan 1 4 af dem anses såsom tjenstgöringspenningar, dock

utan att någon ökning af den garanterade minimiprovisionens belopp

häraf skulle föranledas. Enligt detta förslag, hvilket innefattar en fortsatt

tillämpning på ålderstilläggen af nu gällande allmänna bestämmelser

angående postmästareaflöningarnas fördelning i lön och tjenstgöringspenningar,

skulle pensionerna för de postmästare, som åtnjuta två

ålderstillägg, stanna vid samma belopp, hvartill desamma af komitén

beräknats skola uppgå.

Beträffande kontrollörerna, hvilka för närvarande utgöra ett antal

af 34 och äro fördelade i tre lönegrader med begynnelseaflöning af

3,600, 3,000 och 2,400 kronor jemte ett ålderstillägg å 400 kronor

efter tio år, har komitén föreslagit, att de skulle sammanföras till en

enda lönegrad och deras antal bestämmas till 30, af hvilka 20 skulle

tjenstgöra vid direktörskontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö

såsom afdelnings- eller filialkontorsföreståndare samt 10 placeras vid

postinspektionerna. Deras aflöning har åt komitén föreslagits till 3,200

kronor, hvaraf 2,200 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar

med rätt för kontrollörerna att efter fem års tjenstgöring erhålla

ett ålderstillägg å 400 kronor och efter 10 års tjenstgöring ytterligare

ett ålderstillägg å enahanda belopp, hvilka ålderstillägg skulle

tilläggas lönen. De vid direktörskontoren tjenstgörande kontrollörerna

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

37

skulle dessutom ega rätt till andel i den vid kontoren inflytande provision

äfvensom under viss förutsättning rätt till felräkningspenningar.

Slutligen liar komitén i öfverensstämmelse med sitt förslag om minskning

af antalet kontrollörstjenster hemstält, att för beredande af aflöning

åt de redan utnämnda kontrollörer, för hvilka vid den nya statens

trädande i tillämpning kontrollörslöner ej funnes att tillgå, postexpeditörsbefattningar,

motsvarande antalet öfvertaliga kontrollörer, skulle tills

vidare lemnas obesatta.

Komiténs sålunda gjorda förslag har af Kongl. Maj:t förelagts

Riksdagen allenast med det tillägg, att Riksdagens medgifvande äskats

dertill, att under år 1903 finge af postmedlen användas så stort belopp,

som utöfver tillgängliga kontrollörslöner och fyra i mån af behof innehållna

postexpeditörslöner erfordrades för att med löner enligt äldre

stat förse de under nämnda år å sådan stat (kvarstående kontrollörer.

Utskottet, som här ofvan vid behandlingen af frågan om postinspektionerna

uttalat den åsigt, att någon ökning af det derstädes nu

tjenstgörande antalet af fem kontrollörer icke är af behofvet påkallad,

har i öfrigt icke funnit anledning till annan erinran emot hvad i förevarande

afseende af Kongl. Maj:t föreslagits, än att, derest utskottets

hemställan om kontrollörstjenster nas bestämmande till ett antal af 25

skulle vinna Riksdagens bifall. Riksdagen synes böra medgifva användande

af postmedel till beredande af erforderlig lönefyllnad enligt af

Kongl. Maj:t föreslagna grunder åt ett antal af nio öfvertaliga kontrollörer,

för livilkas förseende med löner enligt äldre stat lika många postexpeditörslöner

höra få i mån af behof disponeras.

I nu gällande aflöningsstat för postverket äro upptagna 500 postexpeditörer,

fördelade i fyra lönegrader på följande sätt: i första lönegraden

210, i andra lönegraden 210, i tredje lönegraden 40 och i fjerde

lönegraden likaledes 40, och äro befattningarna i tredje och fjerde

lönegraderna afsedda att hufvudsakligen besättas med qvinlig personal.

Postexpeditörernas aflöningsförmåner i de särskilda lönegraderna

uppgå till följande belopp:

lur lönegraden:

lön ...................................................................... 1,350 kr.

tjenstgöringspenningar.................................... 450 »

uppbördsprovision (medeltal för år 1899) 418 » g 218 kr

2 ålderstillägg å 400 kr. efter 5 och 10 år ............ 800 » 3 ()kg pr

Postexpedi
törerna.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

2:a lönegraden:

lön ........................................................................

1,200

kr.

tjenstgöringspenningar....................................

400

uppbördsprovision (medeltal för år 1899)

394

1,994 kr.

2 ålderstillägg å 400 kr. efter 5 och 10

år ......

800 »

3:e lönegraden:

lön .....................................................................

1,050 kr.

tjenstgöringspenningar....................................

350

uppbördsprovision (medeltal för år 1900)

312

))

1,712 kr.

2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10

år ......

300 j>

4:e lönegraden:

lön .......................................................................

900

kr.

tj en stgör in gsp enningar....................................

300

»

uppbördsprovision (medeltal för år 1900)

303

»

1,503 kr.

2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10 år ............ 300 »

2,794 kr.

2,012 kr.

1,803 kr.

I denna af komitén upprättade tablå har hänsyn tagits dertill, att

postexpeditörer, som tjenstgöra å postinspektionskontoren, i stället för

andel i uppbördsprovisionen åtnjuta ersättning med 401) kronor om året

äfvensom att postexpeditörerna vid jern vägsposten och inom vissa sjöpostexpeditioner

anses åtnjuta eu motsvarande ersättning för mistad

uppbördsprovision uti en del af det traktamente, de för närvarande

utöfver den fasta aflöningen åtnjuta.

På sätt ofvan blifvit omförmäldt, har komitén föreslagit inrättande

af ytterligare 250 postexpeditörstjenster, af hvilka 110 skulle hänföras

till hvardera af första och andra lönegraderna samt 15 till hvardera af

tredje och fjerde lönegraderna. I sammanhang med sitt förslag, att af

postexpeditörerna endast de, som antingen tjenstgjorde såsom afdelnings-

eller filialkontorsföreståndare i Stockholm, Göteborg och Malmö

eller å postkontor af första och andra klasserna vore anstälda såsom

postmästarens närmaste man skulle åtnjuta andel i uppbörds- och frimärkesprovisionen,

har komitén uppgjort följande förslag till aflöning

för postexpeditörerna:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

39

l:a lönegraden:

lön ........................................................

tjenstgoringspenningar.....................

2 ålderstillägg å 400 kr. efter 5

1,725 kr.

775 » 2,500 kr.

och 10 år 800 » 3,300 kr.

2:a lönegraden:

lön ....................................................................... 1,500 kr.

tjenstgoringspenningar.................................... 700 )) g 200 kr

2 ålderstillägg å 300 kr. efter 5 och 10 år ............ 600 » g 800 kr

3:e lönegraden:

lön ....................................................................... 1,250 kr.

tjenstgoringspenningar.................................... 500 )> ] 750 kr

2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10 år ............ 300 » g 050 kr

4:e lönegraden:

lön ...................................................................... 1,050 kr.

tjenstgoringspenningar.................................... 450 » ] ^qq ja,

2 ålderstillägg å 150 kr. efter 5 och 10 år ............ 300 » ^

Alderstilläggen skulle, likasom för andra posttjenstemän är af

Kongl. Maj:t föreslaget, tillhöra lönen.

Slutligen torde böra erinras om dels den i § 11 af förslaget till

aflöningsreglemente innefattade bestämmelse om felräkningspenningar

till vissa expeditörer och dels den förut omförmälda, i § 2 af samma

regleraentsförslag innefattade bestämmelse om rätt för vissa expeditörer

till andel i uppbörds- och frimärkesprovision.

Kongl. Maj:ts till Riksdagen gjorda framställning ansluter sig i

allo till hvad komitén i nu förevarande afseenden föreslagit.

Utskottet har funnit genom den förebragta utredningen ådagalagdt,

att det betydande antal nya postexpeditörsbefattningar, om hvilkas inrättande

fråga sålunda föreligger, är af behofvet påkalladt såväl med

afseende å önskvärdheten deraf, att det vid postanstalterna förekommande

arbete af mera maktpåliggande beskaffenhet anförtros åt fast

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

anstäld personal som från synpunkten af posttjenstemännens billiga anspråk

på mera normala befordringsförhållanden, i bvilket sistberörda

afseende beräknats, att efter de nya befattningarnas tillkomst ett extra

biträde inom postverket skulle kunna påräkna att omkring sju eller

åtta år efter sitt inträde i postverkets tjenst vinna befordran till postexpeditör.

Hvad angår fördelningen af de nya befattningarna emellan de

särskilda lönegraderna bär utskottet ansett, att ett något större antal

af dessa befattningar bör tilläggas tredje och fjerde lönegraderna.

Enligt hvad komitén härutinnan yttrat, borde till sistnämnda båda, hufvudsakligen

för qvinlig personal afsedda lönegrader hänföras så många

tjenstår, att qvinligt extra biträden kunde vinna befordran i tur och

ordning med manliga, hvadan antalet nya tjenster i de två ifrågavarande

lönegraderna borde ställas i proportion till antalet qvinnor bland

de till befordran närmast ifrågakommande 250 extra biträden. Emot

den sålunda angifna beräkningsgrunden anser sig utskottet endast böra

anmärka, att antalet befattningar i tredje och fjerde lönegraderna,

hvilka lönegrader icke äro uteslutande förbehållna den qvinliga personalen,

synes böra bestämmas på sådant sätt, att sannolikhet förefinnes,

att, äfven vid starkare tillströmning af qvinliga extra biträden,

befordran må kunna dessa beredas i tur och ordning med de manliga

extra biträdena. I)å komitén synes i detta sammanhang endast

hafva fäst sin uppmärksamhet vid antalet af de manliga och qvinliga

extra biträden, hvilka närmast kunna ifrågakomma att befordras till

postexpeditörer, men enligt utskottets åsigt hänsyn jemväl bör tagas

till framtida befordringsförhållanden, i den män de kunna på förhand

beräknas, anser sig utskottet böra meddela, att, enligt hvad utskottet,

inhemta!, vid 1901 års utgång funnits i postverket anstälde 700 af

generalpoststyrelsen antagna extra biträden, deraf 511 manliga och 189

qvinliga. Af dessa hade antagits

före år. 1895......

..................... 70

manliga

33

qvinliga

år 1895 ...............

..................... 29

»

4

)>

» 1896...............

..................... 36

»

3

»

« 1897 ...............

..................... 71

10

»

» 1898 ...............

................... 74

13

»

» 1899 ...............

................. 85

)>

41

» 1900 ...............

.................... 84

»

35

»

» 1901 ...............

.................... 62

»

50

»

Summa 511

manliga

189

qvinliga

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

41

Med hänsyn särskild! till det jemförelsevis betydliga antalet qvinligt

extra biträden, som under de senaste åren antagits, och på de skäl,

som i öfrigt bär ofvan angifvits, bar utskottet trott sig böra hemställa,

att af de nya befattningarna 90 måtte tilldelas en hvar af första och

andra lönegraderna samt 35 hvardera af tredje och fjerde lönegraderna,

hvarigenom antalet postexpeditörer i hvardera af de två högsta lönegraderna

komme att utgöra 300 och i hvardera af de två lägsta 75.

Beträffande de för postexpeditörerna föreslagna aflöningarna anser

sig utskottet böra tillstyrka bifall till det föreliggande förslaget, hvarigenom

aflöningsförmånerna blifvit så bestämda, att lön och tjenstgöringspenningar

inom alla lönegraderna ökats med ungefär de belopp,

hvartill expeditörernas inom hvarje lönegrad inkomst af provision beräknats

hafva i medeltal uppgått under år 1899 eller 1900, samt dessutom

för expeditörerna i första lönegraden aflöningen höjts med 300 kronor och

för andra lönegradens expeditörer begynnelseaflöningen ökats med 200

kronor, men hvardera ålderstillägget minskats med 100 kronor, så att

slutaflöningen beräknats för dessa postexpeditörer blifva ungefär densamma

som hittills.

I sammanhang med frågan om inrättande af nya postexpeditörsbefattningar

har komitén uttalat sig angående frågan om ökadt verksamhetsområde

för postvaktbetjente genom öfverflyttande på dem af en

del göromål, som förut ansetts böra utföras af tjenstemän, dervid komitén

framhållit de stora ekonomiska uppoffringar, som kräfvas för inrättande

af ständigt nya postexpeditörsbefattnmgar, samt den olägenhet

för postexpeditörerna sjelfva, att, då antalet postmästare och kontrollörer

icke kunde i motsvarande mån höjas, det stora flertalet af expeditörerna

icke vidare kunde påräkna att vinna befordran till högre tjenst

med dermed förenade bättre inkomster och pensionsvilkor. Komitén

har ansett det kunna antagas, att flere duglige ordinarie postvaktbetjente

under sin tjenstgöring i postverket komme att i vissa grenar af

det, postala arbetet förvärfva sådan kännedom och erfarenhet, som kunde

gorå dem lämpliga att sköta en del enklare tjenstemannagöromål, hvilkas

öfvertagande kunde för dem medföra någon aflöningsföibättring i

form af arfvode. Vidare har komitén omförmält, hurusom generalpoststyrelsen

under många år egnat denna fråga sin uppmärksamhet och

sökt i allt större utsträckning tillämpa regeln att för arbete af enklare

beskaffenhet hufvudsakligen anlita biträde af vaktbetjente. Sålunda

hade bland annat inrättats så kallade postiljonskupeer, skötta uteslutande

af vaktbetjente, hvilka härför åtnjöte särskildt tilläggstraktamente,

hvarjemte i utfärdadt reglemente af den 10 januari 1900 af general
Bih.

till Rikad. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 6

Användning

af betjente.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Postvaktbe
tjente.

poststyrelsen närmare angifvits vissa göromål, som finge åt vaktbetjent

vid postkontor eller i postkupéexpedition anförtros.

För egen del har komitén också uttalat sig för ett fortgående i

denna rigtning så långt som arbetets art och postverkets trygghet ansåges

kunna medgifva.

Utskottet anser den sålunda af komitén berörda frågan vara förtjent

af synnerlig uppmärksamhet. Uppenbart är, att de vid postanstalterna

förekommande göromål af sådan beskaffenhet, att desamma

med fördel kunna anförtros åt erfarna och pålitliga vaktbetjente, också

böla genom sådana utföras, och utskottet är för sin del öfvertygadt,

att genom ett fortsatt sträfvande att genomföra denna grundsats stegringen

i utgifterna å postverkets aflöningsstat skall kunna i afsevärd

män begränsas. Det synes ej heller böra förbises, att, derest möjlighet

beredes postverkets betjente att genom ådagalagd duglighet i tjensten

vinna en något mera framskjuten tjensteställning och förbättrad aflöning,

ett sådant förhållande torde vara egnadt att hos personalen inom

betjeningsklassen framkalla ett ökadt intresse för tjensten och sålunda

äfven härigenom visa sig vara för postverket gagneligt.

Den för innevarande år gällande stat för postverket upptager för

nedannämnda antal vaktbetjente följande löneförmåner:

för 550 vaktbetjente af l:a lönegraden 1,000 kronor, hvaraf 600

kronor lön och 400 kronor tjenstgöringspenningar;

för 200 vaktbetjente af 2:a lönegraden 950 kronor, hvaraf 600

kronor lön och 350 kronor tjenstgöringspenningar; och

för 300 vaktbetjente af 3:e lönegraden 900 kronor, hvaraf 600

kronor lön och 300 kronor tjenstgöringspenningar.

Vaktbeijent kan tillerkännas fyra ålderstillägg till tjenstgöringspenningarna,

hvarje ålderstillägg å 100 kronor för vaktbetjent af l:a

lönegraden och 75 kronor för vaktbetjent af 2:a eller 3:e lönegraden,

att _ tillträdas respektive 5, 10, 15 och 20 år efter det han tillträdt

ordinarie postvaktbetjentbefattning.

Någon förändring i vaktbetjentes begynnelseaflöning har icke blifvit

ifrågasatt, hvaremot komitén föreslagit, dels att de nu utgående fyra

alderstilläggen måtte sammanslås till två, att efter respektive 5 och 10

ars väl vitsordad tjenstgöring i ordinarie postvaktbetjentbefattning utgå

hvardera med 200 kronor för vaktbetjent af första lönegraden och med

150 kronor för vaktbetjent af andra och tredje lönegraderna, dels ock

att åt vaktbetjente, som finge sig anförtrodda vissa mera maktpåliggande

göromål, matte beredas ersättning i form af särskilda arfvoden om högst

20 kronor i månaden, att åtnjutas så länge den särskilda tjenstgöringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

4?»

fortfore. Vidare har af komitén föreslagits, att ett antal af 200 nya

postvaktbetjentbefattningar måtte inrättas och af dessa 80 uppföras i

första, 80 i andra och 40 i tredje lönegraden. Berörda förslag hafva

utan någon förändring upptagits i Kongl. Maj:ts föreliggande framställning.

Utskottet har funnit den föreslagna tillökningen af antalet vaktbetjentbefattningar,

hvarigenom möjlighet ansetts kunna beredas för

befordran till ordinarie vaktbetjent efter omkring fyra års tjenstgöring

såsom extra vaktbetjent, vara af behofvet påkallad och har icke funnit

anledning till erinran emot förslaget om de nya befattningarnas fördelning

emellan de särskilda lönegraderna. Beträffande aflöningsförmånerna

för vaktbetjente anser utskottet visserligen, att, då reglering

i förevarande afseende verkstäldes af 1899 års Riksdag och derigenom

för postvaktbetjente faststäldes hufvudsakligen de löneförmåner, som då

af generalpoststyrelsen ansetts erforderliga, hemställan om ny reglering

icke bort vara att redan nu förvänta. Emellertid bär utskottet ansett

sig böra tillstyrka den föreslagna sammanslagningen af ålderstilläggen,

hvilka derigenom skulle komma att för postvaktbetjente utgå i samma

antal som för tjenstemännen vid postverkets lokalförvaltningar.

I fråga om aflöningsförmånerna för den ordinarie personalen vid

postverket har komitén gjort det allmänna uttalande, att vid uppgörande

af förslaget till aflöning för tjensteman och betjente vid postverket

komitén ansett sig böra lemna å sido de tillfälliga aflöningsförbättringar,

som på grund af 1901 års Riksdags beslut tillkommit denna

personal i form af dyrtidstillägg, hvadan komitén afsett, att, om och i

den mån sådant dyrtidstillägg komme att beredas andra statstjenare,

äfven postpersonalen, när nu föreslagna aflöningsbelopp tillämpades,

borde komma i åtnjutande af dyrtidstillägg; och har chefen för civildepartementet

till statsrådsprotokollet i förevarande ärende erinrat om

hvad komitén sålunda yttrat.

1 anledning häraf anser sig utskottet böra framhålla, att någon

reglering af lönerna icke blifvit ifrågasatt för tjenstemännen i generalpoststyrelsen,

hvars förutvarande tjenstemän skulle bibehålla sina löneförmåner

oförändrade, under det att innehafvarne af de nyinrättade tjensterna

skulle inträda i samma aflöningsvilkor, som nu gälla för innehafvarne

af motsvarande äldre tjenstebefattningar. Icke heller postinspektörernas

löner skulle enligt de framstälda och af utskottet tillstyrkta

förslagen undergå någon reglering. Deremot har en verklig lönereglering

blifvit föreslagen och af utskottet förordad beträffande samtliga

till postverkets lokalförvaltningar hörande tjenstemän och betjente.

Dyrtids
tillägg.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Aflönings
reglemente.

Postdirektörerna och åtskilliga postmästare hafva visserligen enligt detta

förslag fått sina löneförmåner bestämda till något lägre belopp, än som

under de senaste åren till dem utgått, men en afgjord förbättring har

dock vidtagits såväl i fråga om dessa tjenstemäns fasta aflöning som

beträffande deras pensionsförhållanden; och då härtill kommer, att enligt

utskottets förslag samtliga postmästares begynnelselöner skulle

sättas 200 kronor högre, än komitén föreslagit, torde det med fogkunna

påstås, att dessa tjenstemän blifva genom den ifrågasatta löneregleringen

väl tillgodosedda. Och genom denna lönereglering torde

för postkontrollörsgraden aflöningarna och än mera pensionerna i det

hela få anses blifva förbättrade, hvarjemte hvad postexpeditörerna beträffar

aflöningen i första graden, hvilken hvarje manlig postexpeditör,

som förhållit sig väl i tjensten, kan antagas under sin tjenstetid uppnå,

komme att blifva afsevärdt förhöjd, begynnelselönen i andra graden

likaledes höjas och pensionsvilkoren för samtliga pensionsberättigade

expeditörer förbättras. Hvad angår vaktbetjeningen vid postverkets

lokalförvaltningar, skulle enligt det föreliggande förslaget en afsevärd

förbättring för dem vinnas derigenom, att de tidigare, än hittills varit

fallet, skulle komma i åtnjutande af fullständiga ålderstillägg. Slutligen

synes böra framhållas, hurusom genom tillkomsten af de föreslagna nya

tjensterna förbättrade befordringsmöjligheter skulle beredas.

Utskottet, som finner det uppenbart, att, då ny lönereglering företages,

aflöningarna böra så bestämmas, att de utan några ytterligare

tillskott från statsverkets sida blifva med afseende såväl å tjensteinnehafvarnes

åligganden och tjensteställning som å de vid tiden för löneregleringen

rådande prisförhållanden tillräckliga, har vid uppgörandet

af sina förslag till lönestater utgått från denna uppfattning och har

till följd häraf beträffande personalen vid postverkets lokalförvaltningar,

för hvilken fullständig lönereglering nu är i fråga, icke kunnat dela

den mening, som innefattas i komiténs nu ifrågavarande, af departementschefen

omförmälda uttalande. Hvad angår dels generalpoststyrelsens

personal och dels postinspektörerna, för hvilka tjenstemannagrupper

någon förändring af gällande lönebelopp ej blifvit ifrågasatt, har utskottet,

då det förevarande förslaget till stat är afsedt att tillämpas

först med ingången af år 1903, men någon framställning om dyrtidstillägg

för nämnda år ej nu föreligger, ansett sig icke böra i detta

afseende afgifva något yttrande.

Beträffande det här ofvan intagna förslaget till aflöningsreglemente

för postverket har utskottet ansett sig böra erinra följande.

Bland de allmänna bestämmelser för aflönings åtnjutande af tjenste
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7

45

män och betjente dels i generalpoststyrelsen och dels vid postverkets

distrikts- och lokalförvaltningar, hvilka innefattas i § 3 af reglementsförslaget,

har komitén i sammanhang med bestämmelserna derom, att

med omförmälda befattningar icke må förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,, med

mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen eller postverket, tillika hemstält, att »enskildt uppdrag))

endast under nämnda vilkor skulle få innehafvas al tjensteman i

styrelsen eller postverket. De skäl, på grund af hvilka sistberörda

bestämmelse af departementschefen ansetts icke böra upptagas i Kongl.

Maj :ts förslag, synas utskottet visa, att ett stadgande af den ordalydelse,

komiténs förslag innehåller, icke lämpligen bör meddelas. Anledningen

till berörda förslag torde emellertid vara att söka i missförhållanden, dem

komitén iakttagit och funnit ega sådan utbredning, att för deras afhjelpande

strängare bestämmelser i förevarande afseende vore erforderliga. Äfven

utskottet håller före, att sådana missförhållanden förefinnas, och har trott

sig finna, att desamma till stor del sammanhöra dermed, att tjensteman

låta sig användas i stadigvarande eller regelbundet återkommande, aflönade

uppdrag, som af bolag lemnas. Att sådant uppdrag, icke bör få

af tjensteman mottagas, med mindre detsamma vid pröfning i vederbörlig

ordning befinnes icke vara för tjenstgöringen hinderligt, anser

utskottet emellertid framgå äfven af den lydelse, ifrågavarande punkter

i aflöningsreglementet, erhållit i det af Kongl. Maj:t framlagda reglementsförslaget.

Med afseende å bestämmelsen i § 11 om felräkningspenningar för

tjenstemän och extra biträden å postkontoren har utskottet ansett sig

höra uttala, att vid anordnandet af den i paragrafen omtalade tjenstefördelningen

bör tillses, att icke flere tjenstemän vid samma kontor,

än som oundgängligen erfordras, må användas i sådan tjenstgöring, som

enligt samma § medför rätt till felräkningspennigar.

I § 14 af reglementsförslaget föreskrifves, att kostnadsfri läkarevård

jemte medikamenter skall enligt af Kongl. Maj:t meddelade närmare

bestämmelser lemnas åt de vid distrikts- och lokalförvaltningarna

anstälde ordinarie och extra betjente; och har komitén upplyst, att

några bestämmelser i förevarande hänseenden icke finnas med afseende

å postverket meddelade, hvaremot dessa frågor varit föremål för uppmärksamhet

inom telegrafverket och vid statens jernvägar samt. beträffande

dessa verk föranledt utfärdandet af åtskilliga föreskrifter i ämnet,

för hvilkas hufvudsakliga innehåll komitén redogjort.

Utskottet, som delar komiténs uppfattning, att bestämmelser i detta

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ämne icke böra saknas beträffande postverket, anser emellertid särskilda

åtgärder böra vidtagas till förhindrande deraf, att medikamenter på

postverkets bekostnad anskaffas, utan att verkligt behof deraf föreligger.

I likartad!; syfte har beträffande statens jern vägars till fria medikamentei

berättigade personal föreskrift lemnats i § 5 af kongl. kungörelsen

den ol december 1897 af innehåll, att såväl jernvägsstyrelsen som de

under, styrelsen lydande distriktsförvaltningarna hafva att öfvervaka,

att missbruk åt rättigheten att kostnadsfritt bekomma medikament icke

ega ruin. Då utskottet emellertid funnit sig böra tillstvrka godkännande

af § 14 i aflöningsreglementet för postverket, har utskottet dervid

förutsatt, att beträffande postverket komma att meddelas föreskrifter

af sådan art, att missbruk i berörda afseende så vidt möjligt icke måtte

undgå att uppmärksammas och stäfjas.

. Emot. öfriga delar af aflöningsreglementet har utskottet icke ansett

sig böra framställa någon anmärkning.

öfriga anslag. . Hvad af Kongl. Maj:t. föreslagits beträffande de anslag under aflöningsstaten,

som icke blifvit här ofvan särskildt omförmälda, äfvensom i

fråga om anslagen under öfvergångs- och pensionsstaterna har icke

gifvit utskottet anledning till någon erinran.

Det under omkostnadsstaten uppförda förslagsanslaget till traktamenten

för tjenstemän i jernvägspostkupé har i enlighet med komiténs

hemställan af Kongl. Majrt föreslagits till 150,000 kronor. Då, på sätt

utskottet. ofvan uttalat, vaktbetjente torde kunna användas till utförande

af åtskilliga enklare göromål, indika hittills varit anförtrodda åt tjensteman,

läiei den ökning i tjenstemann apersonalen vid jern vägsposten,

som komitén beräknat skola intill utgången af år 1903 ega ruin, kunna

i icke oväsentlig grad inskränkas, och har på grund häraf utskottet

ansett förevarande anslag böra bestämmas till allenast 140,000 kronor,

hvilket belopp med 20o,000 kronor understiger anslagets för innevarande

år faststälda belopp.

I sammanhang härmed torde emellertid för beredande af ökad tillgång

till traktamenten åt vaktbetjente det för sådana traktamenten

under omkostnadsstaten uppförda anslag böra höjas med 5,000 kronor

utöfver det af Kongl. Majrt föreslagna beloppet eller till 55,000 kronor.

Beträffande öfriga anslag under omkostnadsstaten likasom anslagen

till oförutsedda utgifter samt till afkortningar och restitutioner m. m.

hai utskottet icke något att erinra emot hvad Kongl. Majrt härutinnan

föreslagit.

Hvad slutligen angår herr Johanssons ofvannämnda motion, torde

af hvad förut yttrats framgå, att utskottet, som i afgifvet utlåtande

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

47

angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel

från allmännare synpunkt yttrat sig i fråga om de af motionären förordade

aflöningsgrunderna, icke funnit skäl att beträffande de föreslagna

lönestaterna för postverket hemställa om någon förändring i den af

motionären angifna rigtning.

De förslag, utskottet sålunda ansett sig böra till Riksdagen afgifva,

skulle föranleda följande ändringar i det af Kongl. Maj:t framstälda

förslag till utgiftsstater för postverket.

Anteckningen angående postmästarnes rätt till ålderstillägg synes

böra erhålla följande lydelse: »Efter 5 år kan aflöningen höjas med

400 kronor och efter 10 med ytterligare 400 kronor; skolande 3A af

ålderstilläggen räknas till lönen och 14 anses såsom tjenstgöringspenningar.

»

Då antalet postmästare inom de båda lägsta klasserna enligt utskottets

åsigt bör upptagas till 50 i tredje och 90 i fjerde klassen,

skulle aflöningen uppgå för postmästare i tredje klassen till lön 110,000

kronor och tjenstgöringspenningar 40,000 kronor eller sammanlagd! till

150.000 kronor samt för postmästare i fjerde klassen till lön 180,000

kronor och tjenstgöringspenningar 54,000 kronor eller sammanlagdt till

234.000 kronor.

För de biträdande tjenstemännen vid distrikts- och lokalförvaltningarna

böra, enligt de grunder utskottet ofvan angifvit, aflöningsbeloppen

i staten upptagas på följande sätt: för 25 kontrollörer lön 55,000

kronor, tjenstgöringspenningar 25,000 kronor eller sammanlagdt 80,000

kronor, för 300 postexpeditörer af första lönegraden lön 517,500 kronor,

tjenstgöringspenningar 232,500 kronor eller sammanlagdt 750,000 kronor,

för 300 postexpeditörer af andra lönegraden lön 450,000 kronor,

tjenstgöringspenningar 210,000 kronor eller sammanlagdt 660,000 kronor,

för. 75 postexpeditörer af tredje lönegraden lön 93,750 kronor,

tjenstgöringspenningar 37,500 kronor eller sammanlagdt 131,250 kronor

samt för 75 postexpeditörer af fjerde lönegraden lön 78,750 kronor,

tjenstgöringspenningar 33,750 kronor eller sammanlagdt 112,500 kronor.

Summan af generalpoststyrelsens stat äfvensom utaf aflöningarna

till postinspektörer, postdirektörer och öfriga postförvaltare vid fullständiga

fasta postanstalter samt biträdande tjensteman och vaktbetjente

vid distrikts- och lokalförvaltningarna kommer härigenom att från det

i Kongl. Maj:ts förslag angifna beloppet 3,648,050 kronor nedsättas

med 51,000 kronor eller till 3,597,050 kronor och aflöningsstatens slutsumma

att minskas med samma belopp eller till 6,469,850 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Vidare skulle genom bestämmande af det under omkostnadsstaten

upptagna anslaget till traktamenten för tjensteman i jernvägspostkupé

till 140,000 och af anslaget till traktamenten för vaktbetjente till 155,000

kronor det för båda dessa anslag äfvensom anslaget för resor i tjensteärenden

i allmänhet gemensamt utförda belopp komma att minskas med

5.000 kronor eller till 345,000 kronor och omkostnadsstatens slutsumma

att minskas likaledes med 5,000 kronor till 6,005,000 kronor.

Postverkets utgiftsstater för år 1903 skulle sålunda enligt utskottets

förslag erhålla en slutsumma af 12,951,000 kronor, hvilket belopp med

56.000 kronor understiger den i Kongl. Maj:ts förslag upptagna slutsumman.

Behållningen å poströrelsen under år 1903, som, på sätt ofvan omförmälts,

af Kongl. Maj:t beräknats skola uppgå till 333,000 kronor,

skulle sålunda, om till grund för beräkningen lägges utskottets förslag,

kunna anslås till 389,000 kronor, hvartill möjligen skulle komma den

ytterligare inkomst af postverkets tidningsrörelse, som kan blifva en

följd af det förslag, hvilket afgifvits af de enligt Kongl. Maj:ts bemyndigande

för revision af gällande stadganden angående tillhandahållande

af tidningar genom postverkets försorg utsedde komiterade, hvilken

inkomstökning enligt 1898 års förhållanden beräknats af nämnde

komiterade till 291,547 kronor 25 öre, men af generalpoststyrelsen, i

enlighet med uppgjordt ändringsförslag, till 552,429 kronor 39 öre.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa, I)

I) att Riksdagen må, i anledning af Kongl. Maj:ts

förevarande framställning och utan afseende å herr

Johanssons ofvanberörda motion, godkänna följande,

i den vid detta utlåtande fogade bilaga A upptagna

utgiftsstater för postverket att tillämpas under år 1903,

nemligen:

A) Aflöningsstaten:

l:o) Generalpoststyrelsen............... kr. 265,800: —

2:o) Distrikts- och lokalförvaltnin
t

gärna.......................................... » 3,597,050: —

3:o) (Kriga anslag, förslagsvis...... » 2,607,000: —

B) Ofvergångsstaten............................. » 1,200: —

C) Pensionsstaten.................................... » 86,950: —

D) Omkostnadsstaten (förslagsanslag) » 6,005,000: —

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

49

E) Oförutsedda utgifter........................ kr. 255,000: —

F) Afkortningar och. restitutioner

in. in., förslagsvis ........................... » 133,000: —

samt sålunda för år 1903 bestämma postverkets anslag,

förslagsvis beräknadt, till 12,951,000 kronor, att

utgå direkt af postmedlen;

II) att Riksdagen må godkänna det förslag till

aflöningsreglemente för tjensteman och betjente vid

postverket, hvilket innefattas i den vid detta utlåtande

fogade bilaga B; samt

ni) att Riksdagen må medgifva, att under år 1903

må af postmedlen användas så stort belopp, som utöfver

tillgängliga kontrollörslöner och nio i mån af

behof innehållna postexpeditörslöner erfordras för att

med löner enligt äldre stat förse de under nämnda

år å äldre stat qvarstående kontrollörer.

Telegrafverket.

5:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att dels, med godkän- [5.]

nande af de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 11 januari Ang. anslag

1902 intagna förslagen till utgiftsstater för telegrafverket att tillämpas tlllv))Jcej)''af

under år 1903 och till aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente

vid telegrafverket, för år 1903 bestämma telegrafverkets anslag, förslagsvis

beräknadt, till 6,330,000 kronor, att utgå direkt af telegrafmedlen,

dels ock medgifva, att af telegrafmedlen finge användas så stort

belopp, som utöfver en kommissarielön af 3:e klassen erfordrades för

att åt telegrafkommissarien i Umeå, derest han icke inträdde å ny stat,

bereda l:a klass kommissarielön enligt äldre stat.

Ofvanberörda förslag till utgiftsstater för telegrafverket samt till

aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente vid telegrafverket hafva

följande lydelse:

Bill. till Riksd. Pr oi. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Utgiftsstater för telegrafverket

att tillämpas under år 1903.

K r

n o

,

Tjenst-

A. Aflöningsstat.

Lön.

görings-

pennin-

Summa.

gar.

Telegrafstyrelsen.

Generaldirektören...............................

7,000

3,000

10,000

1 byråchef.........................................

4,400

2,000

6,400

\Efter 5 år kan lönen

3 byråchefer......................................

13,200

6,000

19,200

/ höjas med 600 kr.

Administrativa byrån.

3,000

3,000

1,500

1,500

4.500

4.500

1 kamrerare.......................................

1.800

1,200

1,200

3,000

3,000

1 registrator och aktuarie...................

1,800

1 revisor............................................

1,800

1,200

3,000

3 revisorer.........................................

5,400

3,600

9,000

1 hufvudkassör...................................

1,800

1,200

3,000

1 bokhållare och kassakontrollant........

1,800

1,200

3,000

1 statistiker.......................................

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen

Liniebyrån.

höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

1 öfveringeniör...................................

3,000

1,500

4,500

ytterligare 500 kr.

1 byråingeniör och ritare....................

1,800

1,200

3,000

1 notarie...........................................

1,800

1,200

3,000

1 förrådsförvaltare..............................

1,800

1,200

3,000

Byrån för telegraftrafiken.

1 elektriker .......................................

3,000

1,500

4,500

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

1 byråingeniör och föreståndare för tele-

grafverkets undervisningsanstalt.......

1,800

1,200

3,000

Transport

—

—

95,600 |

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

51

Krono

1

r.

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

gar.

Transport

—

—

95,600

Byrån för telefontrafiken.

1 notarie..........................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie.........................

1,800

1,200

3,000

Verkstaden:

Efter 5 år karl lönen

3,000

1,500

4,500

höjas med 500 kr.

1 föreståndare................

och efter 10 år med

1,800

1,200

3,000

ytterligare 500 kr.

1 kassör och bokhållare..

1,800

1,200

3,000

1 bokhållare och materialförvaltare..

1,800

1,200

3,000

*) 800

300

1,100

1 förste vaktmästare.......

'') 800

300

1,100

1 vaktmästare................

'') 500

300

800

\ Efter 5 år kan lönen

2 d:o ................

*) 1,000

600

1,600

119,700

1 höjas med 100 kr.

Distriktsförvaltningarna.

4 telegrafinspektörer, hvardera:

arfvode.........................

3,750

tjenstgöringspenningar ...

1.250 5.000

15,000

5,000

20,000

6 liniedirektörer, hvardera:

lön...............................

3,000

tjenstgöringspenningar...

1,500 4.500

18,000

9,000

27,000

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.

8 linieingeniörer, hvardera:

och efter 10 år med

lön................................

2,200

ytterligare 400 kr.

tjenstgöringspenningar ...

1,000 3,200

17,600

8,000

25,600

6 bokhållare, hvardera:

Efter 5 år kan lönen

lön...............................

tjenstgöringspenningar ...

1,500

1 höjas med 300 kr.

j och efter 10 år med

700 2.200

9,000

4,200

13,200

ytterligare 300 kr.

Transport

—

—

85,800

119,700

*) Om förråds vaktare eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge

denna förmån qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

K r o

n o r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

6 materialvakter, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar.... 400 1,000

3,600

-

2,400

85,800

6,000

119,700

91,800

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- ningarna höjas med

200 kr. och efter

10 år med ytter-

ligare 200 kr.

Stationerna.

Stationsföreståndare.

2 telegrafdirektörer, en i Stockholm och

en i Göteborg, hvardera:

lön................................. 3,500

tjenstgöringspenningar.... 2,000 5500

1 telefondirektör i Stockholm..............

7,000

3,500

4.000

2.000

11,000

5,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

j och efter 10 år med

2 telegrafdirektörer, en i Malmö och en

i Sundsvall, hvardera:

ytterligare 500 kr.

lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar.... 2,000 50OO

6,000

4,000

10,000

5 kommissarier af l:a klass, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Gefle,

Helsingborg, Luleå, Norrköping och

Örebro:

j lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar.... 1,500 4,500

15,000

7,500

22,500

23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Borås,

Eskilstuna, Ealun, Halmstad, Hernö- sand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar,

Karlshamn, Karlskrona, Karlstad,

Kristianstad, Landskrona, Linköping,

Lund, Nyköping, Nässjö, Söderhamn,

TJpsala, Vesterås, Vexiö, Ystad och

Östersund:

Efter 5 år kan lönen

) höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

lön................................. 2,500

tjenstgöringspenningar .... 1,100 3,600

57,500

25,300

82,800

24 kommissarier af 3:e klass, hvardera:

lön................................. 2,200

tjenstgöringspenningar .... 1,000 320O

52,800

24,000

76,800

Transport

—

—

208,600

211,500

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

53

1

K r o

n o r.

Tjenst-

/

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

gar.

Transport

_

_

208,600

211,500

i 17 kommissarier af 4:e klass, hvardera:

Efter 5 år kan lönen

lön.................................

2,000

höjas med 400 kr.

1 och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ....

800 2.800

34,000

13,600

47,600

| ytterligare 400 kr.

100 telegrafister eller stationsmästare,

hvardera:

900

Efter 5 år kan lönen

höjas med 150 kr.

lön................................

och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ....

400 1,300

90,000

40,000

130,000

ytterligare 150 kr.

Ännu Telegrafist, som förestår

station, och

stationsmästare ega åtnjuta bostads- förmån eller hyresbidrag med 200

kronor om året.

Biträdande tjenstemän.

3 kommissarier af 2:a klass

, af hvilka

två i Stockholm och en

Göteborg,

hvardera:

lön................................

2,500

tjenstgöringspenningar ....

1,100 3,600

7,500

3,300

10,800

9 kommissarier af 3:e klass, hvardera:

lön.................................

2,200

Efter 5 år kan lönen

tjenstgöringspenningar ....

1,000 3,200

19,800

9,000

28,800

höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

i 6 kontrollörer, hvardera:

ytterligare 400 kr.

lön.................................

2,200

tjenstgöringspenningar ....

1-000 3.200

13.200

6.000

19.200

] 2 kassörer, hvardera:

lön.................................

2,000

tjenstgöringspenningar....

800 2,800

4,000

1,600

5,600

110 assistenter, hvardera:

''j Efter 5 år kan lönen

lön ...............................

1,500

1 höjas med 300 kr.

[ och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ....

700 2.200

165,000

77,000

242,000

) ytterligare 300 kr.

200 telegrafister, hvardera:

1 Efter 5 år kan lönen

lön.................................

900

[ höjas med 150 kr.

| och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ....

400 1,300

180,000

80,000

260,000

J ytterligare 150 kr.

i

Transport

—

952,600

211,500

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

K r

n 0

r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

. —

—

952,600

211,500

2 qvinliga bokhållare, hvardera:

lön.................................

850

tjenstgöringspenningar ...

350 1.200

1.700

700

2,400

40 qvinliga vaktföreståndare,

hvardera:

lön................................

850

tjenstgöringspenningar ....

350 1.200

34,000

14,000

48,000

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 100 kr.

100 interurbantelefonister af

graden, hvardera:

lön.................................

l:a löne-

700

tjenstgöringspenningar____

300 1.000

70.000

30,000

100,000

50 interurbantelefonister af

graden, hvardera:

2:a löne-

lön ................................

550

tjenstgöringspenningar ....

8

CO

O

kQ

G<*

27.500

12,500

40,000

Vaktbetjente.

7 vaktbetjente af l:a lönegraden, hvar- dera :

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar .... 400 1,000

4,200

2,800

7,000

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- [ ningarnahöjasmed

f 200 kr. och efter

10 år med ytter- 1 ligare 200 kr.

18 vaktbetjente af 2:a lönegraden, hvar- dera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar.... 350 950

10,800

6,300

17,100

1.167,100

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- ningarnahöjas med

150 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 150 kr.

Transport

- |

—

—

1,378,600

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

55

K r o

n o r.

Transport

1,378,600

_

Särskilda anslag.

Alderstillägg:

för styrelsens personal, förslagsvis................... 8,600

» distriktsförvaltningarnas personal, förslagsvis 5,200

» stationspersonalen, förslagsvis ................... 108,900 122.700

Arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersätt- ning m. m.:

för styrelsen, förslagsvis................................. 50,000

» distriktsförvaltningarna, förslagsvis............ 59,900

> stationerna, förslagsvis............................. 979,600 p ogg 50Q

Arfvoden till extra ordinarie vaktbetjente vid distrikts- förvaltningama och stationerna, förslagsvis.................. 151,000

Gratifikationer åt tjensteman och betjente m. m............... 10,000

1.373,200

2,751,800

B. Pensions- och understödsstater.

Förre telegrafisten å Sandhamns indragna optiska station A. Löfgren,

enligt kong! brefvet den 17 september 1869 ...............................

240

Förre befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, fanjunkaren

L■ F. Österberg, enligt kongl. brefvet den 25 november 1870 .........

400

Förre korporalen å Vinga station J. A. Andersson, enligt samma kongl.

bref........................................................................................

270

Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station, sergeanten

A. Liljander, enligt kongl. brefvet den 2 juni 1876.......................

600

Förre telegrafisten å Lalarö indragna optiska station C. A. Törnros,

enligt samma kongl. bref...........................................................

400

Förre telegrafisten å Ornö indragna station J. E. Åkerström, enligt

samma kongl. bref...................................................................

400

Förre telegrafisten å Nynäs indragna station G. Sjöberg, enligt kongl.

brefvet den 23 mars 1877 ..........................................................

400

Förre telegrafisten å Ornö indragna station F. 0. Åkerlind, enligt

samma kongl. bref.....................................................................

270

Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz,

enligt kongl. brefvet den 13 juli 1887.........................................

300

Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Charlotta Lagerberg,

enligt kongl. brefvet den 27 maj 1898 .................................

500

Förre arbetsledåren August Andersson, enligt kongl. brefvet den 26

maj 1899 ..................................................................................

600

Transport

4,380

2,751,800

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

K r o

n o r.

Transport

4,380

2,751,800

Förre reparatören Fritz Bergman, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899

480

Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell.....................................

480

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, fem procent af den

för året till 1,800,000 kronor beräknade portoinkomst af telegraf- medel, jemte ett tilläggsbelopp af 102,500 kronor, förslagsvis........

192,500

Bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa.............................

8,000

Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i kongl. brefvet den

22 juni 1883, förslagsvis...........................................................

48,000

253,840

C. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Stationers och liniers underhåll ....................................................

1,200,000

Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler........................

20,000

Besekostnads- och traktamentsersättning .......................................

45,000

Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, renskrifning

m. m.......................................................................................

147,500

Hyror..........................................................................................

124,000

Eldning, belysning och städning af tjenstelokaler...........................

158,000

Postporto.....................................................................................

30,000

Beklädnad....................................................................................

75,000

Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m..........................

70,000

Sjukvård och begrafningshjelp......................................................

15,000

Frakt- och transportkostnader.......................................................

60,000

Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegrafbyrån i

Bern........................................................................................

1,500

i Telegrafverkets undervisningsanstalt .............................................

15,000

Felräkningspenningar ...................................................................

3,500

! Diverse utgifter...........................................................................

66,120

2,030,620

D. Ränta och amortering

1,293,740

Summa kronor

—

6,330,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

57

Aflöningsreglemente för tjensteman ocli betjente vid telegrafverket.

§ I
Aflöning,

som tillkommer vid telegrafverket anstäld tjensteman

eller betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, fördelas i lön!1 och

tjenstgöringspenningar eller i arfvode och tjenstgöringspenningar, såsom

i staten finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande

förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla

följande allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i telegrafstyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i

sådant hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen

tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att

tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den.

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas

Bill. till Rihd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Raft. 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

5g

Statsutskottets Utlåtande N:o i.

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från

tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad

att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor

eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

var^ skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,

densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för

handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar

hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara

pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen

hörande, löpande göromål;

att, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord

bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen

angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller

förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation i anledning af

telefonväsendets tillkomst; samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj: t eller telegrafstyrelsen,

om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberät
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

59

tigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande

pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt det

för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt

fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel;

för tjensteman och betjente vid distriktsförvaltningarna och stationerna:

att tjensteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade

eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör

och telefondirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort

eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med enahanda

aflöning å stat, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, samt

vaktbetjent vara pligtig underkasta sig den förändring i tjenstgöring

och den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som honom i behörig

ordning ålägges;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annans tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar och sportler få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest vant från tjenstgöring befriad, utgå

till den, som uppehållit befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre

månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära

hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och

tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på

grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen

att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar och sportler,

äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen

deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,

eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhilider den

tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspenningar

och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,

ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen

å stat kunna, efter styrelsens hopropande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af

Kong!. Maj:t, till huru stor del aflöning kan höra till den skadade utgå

efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning vid distriktsförvaltning eller station, densamma

bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under

ett och samma kalenderår; egande han, om förordnandet erfordras till

följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,

de med den tjenstledigés befattning förenade tjenstgöringspenningar,

men då förordnandet erfordras för beredande af semester,

allenast den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fyra

grupper, nemligen:

första gruppen: telegraf-, telefon- och liniedirektörer äfvensom kommissarier

af loa klass;

andra gruppen: kommissarier af 2:a och 3:e klass, linieingeniörer,

kontrollörer, kommissarier af 4:e klass och kassörer;

tredje gruppen: assistenter och manliga bokhållare;

fjerde gruppen: telegrafister, qvinliga bokhållare och vaktföreståndare

samt interurbantelefonister;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första

förhöjningen, skall inträda fem år och tidpunkten, då han kan komma

i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande

tjenst eller tjenst, tillhörande samma grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande

slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda

tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,

som befattningen från 1903 års början tillhör;

att för öfrigt, hvad hvar och en af de omförmälda löneförhöjningarna

angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra

femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid han åtnjutit semester; samt att den högre aflöningen ej

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

61

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från lians tillträde till befattningen, vare sig på grund af

fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets

omorganisation i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder

särskild! till efterrättelse, att kommissarie af l:a klass bör tillgodoräknas

den tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning

af l:a klass enligt hittillsvarande stat;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning

tillträda;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning

såsom tjensteman vid telegrafverkets distriktsför vattningar eller

stationer, skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser;
att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före

den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års

aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser och som icke lagligen

kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för dem nu

gällande grunder;

att hvad ofvan är stadgadt i fråga om rätt för tjensteman till

förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst skall

i tillämpliga delar lända till efterrättelse jemväl beträffande stationsmästare;

egande, hvad angår tidpunkten för dylik löneförhöjnings inträdande,

stationsmästare att räkna sig till godo den tid, han innehaft

ordinarie vaktbetjentbefattning vid telegrafverket;

att öfrige vaktbet jemte må tillträda medgifven aflöningsförhöjning

respektive fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vakbetjentbefattning

vid telegrafverket;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen

angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med

godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, samt att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tilllägg

tillträda;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda

aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till

honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,

men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a från 2:a graden,

aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre

belopp; samt

att tjensteman eller betjent vid distriktsförvaltning eller station skall

efter uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjensteår vara förpligtad

att med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl.

Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning

enligt det för denna inrättning gällande reglemente, dels

ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel, och skall

jemväl iakttagas, att, om betjent enligt reglementet för pensionsinrättningen

är berättigad till högre pension än lönens belopp, den högre

pensionen må till honom utgå.

§ 3-

Tjenstemännen i telegrafstyrelsen ega årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,

byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en

hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden

en hvar under en månad.

§ 4.

Semester af eu månad årligen må af tjensteman vid distriktsförvaltning

eller station åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan

hinder för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade

myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

§ 5.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter undertiden

de med densamma förenade aflöningsförmåner.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

63

§ 6.

Afliåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder

tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,

skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen

pröfvats böra användas till befattningens uppehållande innehållas,

så vida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

§ i■

Vid afgång från telegrafverkets tjenst till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall utgår sj elfva lönen till månadens slut. Enahanda

är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode

och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid telegrafverket anstäld person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

§ 8.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, eller

vid verket anstäldt underbefäl eller arbetare i följd af olyckshändelse,

timad under tjensteutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp,

motsvarande den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp

tilldelas hans dödsbo.

§ 9.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

för tjensteman enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,

dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,

vid ofta återkommande tjensteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna

dertill eljest föranleda, telegrafstyrelsen eger att bestämma

lägre resekostnads- och traktamentsersättning.

För betjent eger styrelsen att fastställa resekostnads- och traktamentsersättning,

dock ej till högre belopp, än gällande resereglemente

för närmast motsvarande klass bestämmer.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

§ 10.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anstälde hufvudkassören med 500 kronor,

för år räknadt;

kassör vid centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg med

300 kronor, likaledes för år räknadt; samt

tjensteman, som tjenstgör i kassan vid telegraminlemning, der

telegramuppbörden under näst föregående år uppgått till minst 75,000

kronor, med en half procent af derstädes till honom kontant inbetalda

afgifter.

§ 11.

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen

anstälda tjenstemän enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer,

med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af

anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt

debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 12-

Den stationsföreståndare å lägsta klassens station tillkommande

bostadsförmån utgöres af fri bostad, bestående af ett rum och kök,

jemte fri vedbrand och belysning.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt fall bestämma,

huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 13.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

årligt belopp må tilldelas vid telegrafverket anstälda ordinarie och extra

betjente samt vid liniebyggnaderna anstälda underbefäl och arbetare,

allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

65

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas åt betjente vid

distriktsförvaltningarna och stationerna samt vid liniebyggnaderna anstälda

underbefäl och arbetare, äfvensom åt annan med desamma jemförlig,

i telegrafverkets tjenst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare

bestämmelser Kongl. Maj:t meddelar.

§ 15-

Grunderna för aflöningen till extra tjenstemän och betjente vid

telegrafverket bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 16.

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig underkasta

sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan varda

af Kongl. Maj:t bestämd.

Slutsummorna af de för år 1903 föreslagna staterna, jemförda med

de för innevarande år af Kongl. Maj:t faststälda, äro, enligt hvad åberopade

statsrådsprotokollet gifver vid handen, följande:

år 1902. år 1903.

aflöningsstaten ....................................... kr. 1,084,100: — kr. 2,751,800: —

öfvergångsaflöningsstaten .................. » 1,800: — » —

pensions- och un der stödsstaterna . . » 127,530: — » 253,840: —

omkostnadsstaten .............................. » 354,768: — » 2,030,620: —

ränta och amortering.......................... )) --— » 1,293,740: —

tillsammans kr. 1,568,198: — kr. 6,330,000: —

Telegrafverkets inkomster under år 1903 hafva beräknats:

inkomsterna af telegrafmedel till................................. kronor 1,800,000: —

» » telefonmedel » ................................. » 4,700,000: —

eller tillhopa kronor 6,500,000: —.

Då nu utgifterna föreslagits till 6,330,000 kronor, skulle alltså inkomsterna

komma att öfverstiga utgifterna med 170,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prat. 1902. 4 Sami 1 Afl 7 Käft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

De skäl, som ligga till grund för Kong’!. Maj:ts här ofvan omförmälda

framställningar, hafva af departementschefen till statsrådsprotokollet

anförts beträffande:

aflöningsanslagen till

telegrafstyrelsen...........................................

...................sidd

. 133-

-147

distriktsförvaltningarna ................................

................... )>

147-

-159

telegrafverkets stationer..............................

.................... »

159-

-187

aflöningsreglementet ..............................................

................... »

187-

-190

öfriga anslag under aflöningsstaten.....................

................... »

190-

-195

öfvergångsafiöningsstaten.......................................

.................... »

196

pensions- och understödsstaterna .......................

..................... »

196-

-200

omkostnadsstaten ....................................................

.................... »

200-

-203

ränta och amortering.............................................

.................... »

204

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 119) har herr

A. F. Liljeholm yrkat, att Riksdagen måtte såsom öfvergångsvilkor till

telegrafverkets utgiftsstater införa den bestämmelsen, att ordinarie

qvinliga stationsföreståndare, hvilka enligt den nya aflöningsstaten för

telegrafverket vore afsedda att utbytas mot manliga föreståndare, måtte

tillåtas att fortfarande qvarstå å deras nuvarande platser, såvida anmärkning

mot deras tjenstgöring icke förekommit, och de sjelfva sådant

önska.

Till stöd för denna framställning yttrar motionären följande:

Genom Riksdagens godkännande af Kongl. Maj:ts förslag till nya

stater för telegrafverket skulle af de nu tjenstgörande qvinliga föreståndarne

för telegrafstationer ett antal af femton komma att utbytas

mot kommissarier och ett antal af högst tjugo att utbytas mot manlige

föreståndare af betjentgrad. Ett flertal af dessa qvinliga stationsföreståndare

hade under lång tid, intill 25 år och derutöfver, tjenstgjort

såsom föreståndare vid sina respektive stationer, utan att anmärkning

förekommit emot deras tjenstgöring, och hade de naturligtvis derunder

blifvit väl förtrogna med ortens alla förhållanden beträffande telefonabonnement,

rikstelefonsamtals dirigering och taxering m. m. Att efter

så lång tjenstgöring degradera dem till biträden vid samma stationer

syntes icke vara lämpligt, synnerligast som de på intet vis gjort sig

förtjenta af en sådan åtgärd; ej heller skulle vid blifvande mästarestationer

sådant enligt post- och telegrafkomiténs förslag låta sig göra.

Genom deras insättande såsom biträden å andra stationer komme de,

i de flesta fall, in uti alldeles nya och ovana förhållanden, med hvilka

det för äldre personer kunde möta svårighet att göra sig förtrogne, och

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

67

på de större stationerna torde expeditionen blifva dera för ansträngande,

då de icke från yngre år invant sig vid sådant arbete. Tillika komme

de, genom mistning af sina nuvarande platser, att i jemförelse med

dem. af deras kamrater, som fortfarande komme att förblifva stationsföreståndare,

förlora de dem nu tillförsäkrade förmånerna af fri bostad,

ljus och ved.

Vidare har herr M. F. Nyström, med hvilken herr Tli. af Callerholm

instämt, uti två särskilda inom Andra Kammaren väckta motioner

hemstält dels (uti motionen n:o 53) att Riksdagen, med ändring af

Kongl. Maj:ts förslag till ny stat för telegrafverket, i hvad detta förslag

afsåge aflöning för telegrafister och stationsmästare, måtte besluta,

att aflöningen för telegrafister och stationsmästare i staten uppföres

med 1,400 kronor, utom hyresbidrag för stationsmästare och de telegrafister

som förestode station, dels ock (uti motionen n:o 54) att Riksdagen

ville, med ändring af Kongl. Maj:ts förslag till ny stat för telegrafverket,

besluta, att i denna stat måtte uppföras 360 qvinliga telegrafister

i stället för af Kongl. Maj:t föreslagna 280.

Beträffande de skål, som af motionären anförts för det förstnämnda

förslaget, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Till stöd för den senare framställningen har i motionen andragits

följande.

Vid uppgörande af förslag till ny stat för telegrafverket hade postoch

telegrafkomitén för sin del fattat det beslut, att det antal qvinliga

telegrafister, som borde uppföras å den nya staten, borde ökas från nu

upptagna 210 till 280. Grenom denna ökning, sade komitén, komme

väntningstiden på befordran till ordinarie inom denna tjenstemannaklass

att nedsättas från nuvarande 17 år till 13 år. Samtidigt hade komitén

i sitt förslag till ny stat för postverket föreslagit en ökning af postexpeditörernas

antal från 500 till 750, hvarigenom väntningstiden på

befordran inom denna tjenstemannaklass nedbringades från nuvarande

13 år till Vis år. Komitén hade vid uppgörande af dessa förslag sökt

att fastställa en förmånligare proportion mellan befordrade och obefordrade,

än hittills varit fallet, men den hade dervid ej för båda embetsverken

följt samma principer. Under det den nemligen för postverket

stält hela antalet extra postexpeditörer mot de ordinarie och derefter

afvägt proportionen, hade den deremot för telegrafverket mot de ordinarie

telegransterna endast stält så många af de extra, som vid 1900

års slut hade förordnande året rundt, och derefter beräknat behofvet af

nya ordinarie befattningar.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Att då utgångspunkterna varit så olika, resultatet äfven skulle blifva

olika, vore helt. naturligt. Om nu komiténs ifrågavarande förslag för

båda embetsverken, hvilka Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen upptagit,

af Riksdagen godkändes, skulle de extra postexpeditörernas

antal — beräknadt efter förhållandena vid 1900 års slut — komma att

uppgå till 369 eller 49,2 % af antalet ordinarie (750), under det att antalet

extra telegrafister — likaledes beräknadt efter förhållandena vid

1900 års slut — skulle komma att uppgå till 97,5 % af antalet ordinarie

(280). Dessa proportioner ändrades alltjemt, men alltid till nackdel

för de extra i båda verken, hvarför en fördelning som vore afsedd

att träda i kraft år 1903 och då ansåges mer eller mindre fördelaktig,

redan inom få år icke längre motsvarade behofvet. Att under sådana

förhållanden ställa telegrafistkåren i så ogynsamt läge, som här föreslagits,

syntes motionären vara ur alla synpunkter olämpligt.

Mot komiténs förslag i denna punkt hade reservation anförts af

en dess ledamot, byråchefen i telegrafstyrelsen M. Wennman, som hemstält,

att det nuvarande antalet ordinarie telegrafister måtte ökas med

åtminstone 125, hvarigenom befordringstiden till ordinarie kunde nedbringas

till omkring 10 år. Reservanten beräknade, att vid bifall till

denna hemställan 45 extra telegrafister ändock måste bibehållas vid

förordnande året om, men att erfarenheten gifvit vid handen, att detta

antal årligen ökades med 12, under det att de öfriga extra äfven årligen

ökades i mycket större proportion än den beräknade afgången

bland de ordinarie.

Då motionären ansett det vara eu billig fordran, att telegrafisternas

utsigter till befordran i anseende till väntningstiden likstäldes med

de qvinliga postexpeditörernas, hade motionären i tillgängliga personalförteckningar

sökt vinna upplysning om, huru stort antal nya telegrafistplatser,

som behöfde i staten uppföras utöfver de 70, som af Kongl.

Maj:t föreslagits för att väntningstiden skulle förkortas från 13 till 7 3/3

år, och hade dervid kommit till det resultat, att ytterligare 81 nya

platser måste för ändamålet tillskapas. Den äldsta obefordrade extra

telegrafisten skulle, om så skedde, hafva en pröfvotid bakom sig af nära

8 år, en pröfvotid, som i fråga om postexpeditörerna i statsverkspropositionen

betecknades såsom »uppenbarligen allt för lång».

De dryga pensionsafgifter, som telegraftjenstemän i allmänhet hade

att erlägga, gjorde det särskild! angeläget, att icke denna pröfvotid

blefve allt för lång. Genom tillägg af retroaktivafgifter, som alltid

tillkomme för tjensteman, som efter fylda 25 år vunne befordran, blefve

nemligen pensionsafgifterna mycket höga, och det hade, såsom byrå
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

69

chefen Wennman i sin reservation anmärkt, på senare tiden ofta inträffat,

att en sent befordrad telegrafist fått betala ända till 10 och 14

procent af aflöningen till pensionsinrättningen. Om nu väntningstiden

sattes till 13 år, så komme hvarenda telegrafist, som hädanefter utnämndes

att få erlägga rätt dryga retroaktivafgifter, under det, om

denna tid sattes till 7 f s år, de flesta torde kunna slippa denna extra

tunga.

Den föreslagna stationsmästareinrättningen borde, så vidt motionären

kunde finna, ej utgöra något hinder mot tillsättande af ett större

antal telegrafister än det nu påtänkta. För stationsmästareämnenas

utbildning kräfdes alltid en viss tid, som, om i densamma skulle ingå

lefvande språk, ej kunde blifva alltför kort, och sannolikt vore väl också,

att äfven för dem någon extra ordinarie tid erfordrades, innan de kunde

anses mogna att som ordinarie mästare förestå egen station.

För de ytterligare skäl, som talade för en ökning af det af Kongl.

Maj:t föreslagna antalet qvinligt ordinarie telegrafister, har motionären

hänvisat till byråchefen Wennmans här ofvan omförmälda reservation.

Slutligen har i två särskilda motioner, väckta den ena (n:o 20) i

Första Kammaren af herr F. E. Pettersson och den andra (n:o 141) i Andra

Kammaren af herr Henrik Hedlund, med hvilken herrar Joll. Nydal,

Elof Biesert och K. G. Karlsson instämt, sammanstämmande föreslagits,

att Riksdagen måtte — för åstadkommande af förbättring i aflöningen

åt de lokaltelefonister inom lägsta arfvodesklassen, hvilka hade fullständig

tjenstgöring, samt för beredande i vissa fall af sjukhjelp eller inrättande

af sjukhjelpskassa för statens samtliga lokaltelefonister — höja

det i telegrafverkets utgiftsstat för år 1903 uppförda förslagsanslag för

»arfvoden till extra ordinarie tjenstemän, vikariatsersättning, m. m. för

stationerna», med 21,000 kronor.

Såsom skäl för berörda framställning hafva motionärerna anfört

följande.

I Kongl. Maj:ts proposition till innevarande Riksdag angående ny

stat för telegrafverket hade icke någon som helst aflöningsförbättring

blifvit beredd åt den stora arbetspersonal, som under benämning lokaltelefonister

vore anstäld i verkets tjenst.

Dessa lokaltelefonister uppginge för närvarande till ett antal af

omkring 750 stycken samt intoge, på grund af sjelfva arbetets beskaffenhet

och betingelserna för dess utförande, eu undantagsställning mot

öfrig personal inom verket. De erhölle icke fäst anställning, utan

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

komme endast i åtnjutande af månadsarfvoden, samt afskedades i regel

vid de större stationerna efter 5 års tjenst.

Den begynnelseaflöning, som tilikomme en lokaltelefonist efter slutad

utbildning, utgjordes af i Stockholm och Göteborg 40 kronor i

månaden, samt å öfriga stationer 35 kronor, och visade nedanstående

tabell den arfvodesstat, som för närvarande tillämpades på grund af

telegrafstyrelsens skrifvelse den 30 mars 1900.

Månadsarfyoden.

För

1 o k a 1 t e

1 e f o n i

s t e r.

35 kronor.

40 kronor.

45 kronor.

50 kronor.

I.

Stockholm.......................................

6 mån.

6 mån.

derefter

IT.

Göteborg .......................................

Gefle, Helsingborg, Malmö, Norrkö-

6 mån.

12 mån.

derefter

III.

ping, Sundsvall............................

Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö- sand, Jönköping, Luleå, Örebro,

6 mån.

6 mån.

12 mån.

derefter

Östersund, Örebro. Borås.....

6 mån.

12 mån.

6 mån.

12 mån.

derefter

derefter

IV.

Öfriga stationer............................

_ |

Dessutom kunde telefonisterna vid de största stationerna, der det

mest jägtande arbetet förekomme, göra sig berättigade till smärre belöningar

i form af flitpenningar, ersättning för öfvertidsarbete m. m.

Att denna ersättning för öfvertidsarbete vore obetydlig, särskildt för

den lägsta arfvodesklassen, framginge emellertid af telegrafstyrelsens

statsverkspropositionen bifogade utlåtande enär densamma vid Stockholms

station för sistlidne september månad blott utgjorde i medeltal

kronor 1: 68 för denna klass.

Det vore gifvet, att vexlingar i lefnadsomkostnader å de olika

platserna skulle på ett ytterst känsligt sätt göra sig gällande vid så

minimala aflöningsbelopp, och motionärerna ansåge derför det vara

fullt berättigad!, att, såsom nu skedde, hänsyn toges till stationsorten,

liksom äfven att aflöningen efter viss tjenstetid höjdes enligt

bestämda grunder. Men sjelfva begynnelseaflöningen vore alldeles för

låg, särskildt i betraktande af att eleven måste vidkännas uppoffringar

för sin utbildning, samt att hennes sålunda förvärfvade yrkesskicklighet

i allmänhet icke vore grundläggande för stadigvarande framtida utkomst.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

71

Enligt nedanstående uppgift vore för närvarande lokaltelefonisterna

på följande sätt fördelade inom de olika aflöningsgraderna:

235

med månadsarfvode af

50

kronor.

222

)>

»

45

»

155

»

»

)>

40

»

139

»

»

35

Såsom jemförelse torde förtjena omnämnas, att under ett tidigare

skede af rikstelefonens verksamhet, eller år 1889, då delvis telegrafister

användes såsom lokaltelefonister, tillämpades följande arfvodesstat:

1 med månadsarfvode af 70 kronor.

1 » » » 65 »

2 » » 3> 60 »

2 » » » 55 »

41 » t> » 50 »

21 » » » 40 »

6 » » )) 30 »

Sålunda hade, i olikhet mot hvad på andra arbetsfält egt rum,

aflöningsförmånerna ingalunda ökats, oaktadt stegrade lefnadsomstnader

och större kraf på personalens expeditionsförmåga, under det telefonverket

utvecklat sig till en synnerligen vinstgifvande affär. Visserligen

hade telegrafstyrelsen i sitt nu afgifna utlåtande förklarat tjenstgöringstiden

ej vara betungande, men i ett annat sammanhang hade

samma styrelse på det kraftigaste vitsordat, att denna telefontjenst vore

så svår och profvande, att det blefve omöjligt för den dermed sysselsatta

personalen att kunna, i likhet med andra statens tjenare, dermed

fortsätta till uppnådd pensionsålder.

Men om lokaltelefonistens ekonomiska existens vore bekymmersam

redan under helsans dagar, så framträdde dock de svårigheter, som

otryggheten i hennes ställning föranledde, ännu skarpare vid inträffadt

sjukdomsfall. Äfven om hennes sjukdom orsakats af öfveransträngning

under arbetet, vore hon dock i saknad af något som helst understöd från

telegrafverket, och för den ledighet hon åtnjöte, måste hon sjelf ersätta

sin vikarie.

Telegrafstyrelsen hade visserligen beträffande arbetarne vid verkets

luder och förråd erhållit tillstånd att utbetala sjuklijelp, men för den

extra personalen i öfrigt funnes icke någon sådan förmån. De e. o. telegrafisterna

hade derför sjelfva bildat en sjuklijelpskassa, från hvilken

de åtnjöte understöd vid inträffad sjukdom, mot erläggande af en års
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

afgift af 8 kronor. Gifvet vore, att inrättandet af en sådan sjukhjelpskassa

skulle åt lokaltelefonisterna bereda en önskvärd förmån, men

dessa senares aflöning vore i allmänhet alltför knapp för att kunna

medgifva de härför erforderliga inbetalningarna.

Uti post- och telegrafkomiténs betänkande af den 31 oktober 1901,

hvilket läge till grund för den kongl. propositionen, funnes reservationsvis

uttalad den mening, att grundaflöningen för lokaltelefonister

borde i regel ej utgå med lägre belopp än 50 kronor pr månad. Den

ökning i utgiftsstaten, som under nuvarande förhållanden härför vore

erforderlig, skulle enligt ofvan anförda arfvodesfördelning utgöra:

för 222 lokaltelefonister 5 kronor i månaden.

)) 155 » 10 » » »

» 139 » 15 » » »

eller summa pr år kronor 56,940.

Då antalet telefonapparater för närvarande uppginge till cirka

57,500, skulle alltså telefonverkets driftkostnader ökas med icke fullt

1 krona för hvarje apparat, i händelse personalen erhölle denna aflöning.

Då emellertid en sådan betydlig förbättring i grundaflöningen

skulle kunna väcka berättigade anspråk på förhöjning inom öfriga arfvodesklasser,

ansåge motionärerna försigtigheten bjuda att blott söka

ernå en mindre sådan förbättring i de lägst aflönade telefonisternas

bekymmersamma existensvilkor. Äfven den minsta aflöningsförhöjning

vore gagnelig, särskild! om dermed förenades sjukhjelp.

Beträffande denna senare, kunde densamma enligt motionärernas

mening antingen ordnas så, att telegrafstyrelsen i ömmande fall utbetalade

sådan sjukhjelp, eller ock på det sätt, att staten genom bidrag

intill hälften af de erforderliga årsafgifterna sökte medverka till inrättandet

af en sjukhjelpskassa för lokaltelefonisterna. Enligt ofvan angifna

siffra för e. o. telegrafisternas sjukhjelpskassa, skulle på så sätt

staten för hvarje lokaltelefonist betala till en sådan kassa 4 kronor per

år eller tillsammans för 750 lokaltelefonister 3,000 kronor, under det

att delegarna sjelfva vidkändes den andra hälften af årsafgiften.

Beträffande grundaflöningens höjning för den lägsta arfvodesklassen

med 5 kronor i månaden eller från 40 till 45 kronor i Stockholm

och Göteborg, samt från 35 till 40 kronor å öfriga stationer, så kunde

icke den årliga kostnadsökningen härför med noggrannhet beräknas af

annan än telegrafstyrelsen. Med ledning af ofvanstående tabeller öfver

antal och fördelning af nuvarande personal i arfvodesklasser, torde man

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

73

dock kunna anse, att denna ökning ej skulle öfverstiga 18,000 kronor,

äfven om de minsta stationer medräknades. Då emellertid åtskilliga af

dessa sistnämnda stationer i landsorten ej kräfde så sträng tjenstgöring,

samt lefnadsomkostnaderna å dessa platser ofta vore lägre än i de

större samhällena, så ansåge motionärerna, att telegrafstyrelsen i hvarje

fall borde pröfva, för hvilka bland dessa smärre stationer en sådan förhöjning

skulle utgå.

Utskottet har vidare vid behandlingen af Kong!. Maj:ts förslag i

fråga om telegrafverkets stater haft att taga under öfvervägande en af

herr J. Johansson i Noraskog inom Andra Kammaren väckt motion

(n:o 129), för hvars hufvudsakliga innehåll utskottet redogjort under

nästföregående punkt i detta utlåtande.

Utskottet anser sig jemväl böra omförmäla, att chefen, för civildepartementet

med skrifvelse den 31 januari 1902 till utskottet öfverlemnat

en af åtskilliga telegrafkommissarier till Kongl. Maj:t ingifven

skrift, deruti de gjort framställning derom,

att kommissariernas af de tre högsta klasserna aflöningar måtte

höjas, utöfver hvad komitén föreslagit, med 200 kronor till hvarje,

att antalet kommissarier af den nya l:a klassen måtte fastställas

till 10 stycken,

att kommissarierna af 2:dra klassen måtte utnämnas af Kongl. Maj:t,

att kommissariernas af 2:dra klassen aflöning måtte höjas med ytterligare

200 kronor, utöfver hvad förut vore nämndt,

att, med afseende å rätt till löneförhöjning på grund af ålder inom

stationspersonalen, samma gruppindelning, som nu är gällande, måtte

fortfarande bibehållas, så att alla kommissarier och deras vederlikar

måtte räknas till en grupp, men med tillägg dertill af den förändring,

att direktör finge tillgodoräkna sig den tid, han eventuelt varit kommissarie

af l:a klassen,

att ingen hänsyn måtte tagas till komiténs förslag om inrättande

af en så kallad stationsmästareklass af betjentgrad, samt

att åtgärder måtte vidtagas, för att lokaltelefonister och reparatörer

måtte vinna en mera tryggad ställning.

Kongl. Maj:ts nu förevarande framställningar om anslag till telegrafverket

grunda sig, likasom förslagen om anslag till postverket, på

Bih. till Rilcsd. Prot. 1202. 4 Sami. I Afd. 7 Haft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

det betänkande, som afgifvits af den år 1899 af Kong’!. Maj:t tillsatta

komité för uppgörande af förslag till nya stater för post- och telegrafverken.

I fråga om telegrafverket karakteriseras komiténs förslag hufvudsakligen

deraf att, under det verkets ordinarie stat hittills varit

uppgjord allenast med hänsyn till telegrafrörelsen, komitén afsett, att

telegrafverkets organisation och antalet af dess fasta personal nu borde

afpassas efter de förändrade förhållanden, som telefonväsendets tillkomst

och hastiga utveckling medfört. De förslag, komitén i detta

syfte framstäf, ansluta sig delvis till de anordningar, som för telefonrörelsens

uppehållande varit provisoriskt vidtagna, men innefatta i andra

afseenden, särskildt i fråga om distriktsförvaltningarnas organisation

väsentliga förändringar i de nu bestående förhållandena.

Beträffande telegrafstyrelsen, hvarest för närvarande endast två

byråer äro å ordinarie stat uppförda, men hvars arbete emellertid genom

provisoriska anordningar faktiskt är uppdeladt på fyra byråer,

nemligen den administrativa byrån, liniebyrån, byrån för telegraftrafiken

och byrån för telefontrafiken, har komitén hemstält om uppförande

å styrelsens stat af dessa fyra byråer med för dem erforderliga tjensteman.

De nya tjenstemännen skulle enligt förslaget blifva till antalet

15, af hvilka de båda byråcheferna skulle erhålla aflöning i tredje

lönegraden, 3 tjenstemän, af hvilka 1 vid telegrafverkets verkstad,

aflöning i andra lönegraden och 10 tjenstemän, bland hvilka 3 vid verkstaden,

aflöning i tredje lönegraden.

Komiténs förslag afser vidare, att såsom mellanmyndigheter mellan

telegrafstyrelsen och lokalförvaltningarna skulle — vid sidan af de sex

cheferna för liniedistrikten, hvilka skulle under ändrad benämning af

liniedirektörer bibehållas såsom arbetsledare och inspektörer med

afseende å telegraf- och telefonledningar samt andra telegrafverkets

byggnader — insättas fyra tjenstemän med benämning telegrafinspektörer,

hvilka skulle hvar inom sitt område öfvervaka telegraf- och telefontrafiken

och vidtaga åtgärder för befrämjande af dess obehindrade

gång och ändamålsenliga skötsel, i sammanhang hvarmed den föreståndarne

för hufvudstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall

enligt gällande instruktion åliggande skyldighet att inspektera stationerna

inom dem tilldelade trafikdistrikt och öfvervaka telegramvexlingen

inom distrikten skulle inskränkas till att endast afse deras egna

stationsområden, hvilka följaktligen skulle undantagas från telegrafinspektörernas

befogenhet i likhet med telefonväsendet i Stockholm, för

hvilket skulle tillsättas en särskild telefondirektör.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

75

Beträffande telegrafstationernas indelning och deras föreståndares

aflöning afser komiténs förslag hufvudsakligen dels att stationernas

nuvarande klassindelning, hvilken särskildt till följd af telefontrafikens

tillkomst icke vidare kan anses motsvara sitt ändamål, skulle omregleras

och 15 telegrafiststationer uppflyttas till kommissarieklass men i

stället anslag beviljas till inrättande af lika många nya stationer af

lägsta klassen, dels att direktörernas och kommissariernas inom de särskilda

klasserna aflöning skulle undergå reglering, dervid hänsyn jemväl

ansetts böra tagas till de för posttjenstemännen föreslagna löner

och dels att en del af de hittillsvarande telegrafiststationerna skulle ererhålla

manliga, från betjeningsklassen hemtade föreståndare med aflöning

lika med de qvinliga stationsföreståndarne samt aflöningen regleras

äfven för telegrafister och nyssnämnde manlige stationsföreståndare.

Slutligen föreslås beträffande den vid stationerna biträdande personalen

dels ökning af antalet tjänster af vissa förut i staten förekommande

slag, dels uppförande i staten af åtskilliga, i allmänhet för tjenstgöring

vid telefonväsendet afsedda nya grupper af befattnings häfvare

och dels fastställande af nya lönebelopp för hela den biträdande personalen.

Utskottet, som i likhet med komitén är öfvertygadt, att tefonväsendets

definitiva ordnande och statens för telegrafverket omreglering

i enlighet med de af statstelefonväsendets utveckling föranledda nya

förhållandena icke vidare bör undanskjutas, öfvergår nu till att afgifva

yttrande angående de särskilda delarna af nu förevarande framställning.

Mot den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen af generaldirektörens

aflöning med 1,000 kronor har utskottet icke funnit anledning till erinran.

På sätt ofvan blifvit omförmäldt, skulle enligt komiténs, af Kongl.

Maj:t upptagna förslag i telegrafstyrelsens stat uppföras ytterligare två

byråchefsbefattningar och derigenom den nuvarande provisoriska fördelningen

af styrelsens arbete på fyra byråer blifva definitivt fastslagen.

Då utskottet funnit genom den förebragta utredningen ådagalagdt,

att de fyra byråerna inom styrelsen äro af beliofvet påkallade, och någon

minskning af byråernas antal icke heller, såvidt nu kan bedömas,

lärer kunna framdeles ifrågakomma, anser utskottet Kongl. Maj:ts ifrågavarande

förslag böra af Riksdagen godkännas.

De å telegrafstyrelsens byråer biträdande tjenstemännen äro för

närvarande följande:

å administrativa byrån, på ordinarie stat: 1 kassör och bokhållare,

1 bokhållare, 1 statistiker och 3 revisorer, samt på extra stat: 1 kamrerare

och ytterligare 1 revisor;

Telegraf
styrelsen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

å liniebyrån, på ordinarie stat: 1 förrådsförvaltare och 1 notarie,

samt på extra stat: 1 byråingeniör;

å byrån för telegraftrafiken, på ordinarie stat: 1 öfveringeniör samt

på extra stat: 1 notarie; samt

å byrån för telefontrafiken: 1 aktuarie och 1 notarie, båda på extra stat.

Dertill kommer det för alla byråerna gemensamma kansliet med 1

sekreterare, hvilken det jemväl åligger att bestrida ombudsmansgöromålen,

samt 1 registrator och aktuarie, sistnämnda båda tjenstemän

på ordinarie stat.

I fråga om den för telegrafstyrelsen erforderliga personal har af

komitén föreslagits

beträffande administrativa byrån: att styrelsens sekreterare samt

registratorn och aktuarien måtte i den nya staten hänföras till denna

byrå, att derstädes å extra stat anstälde en kamrerare och en revisor

måtte uppföras å ordinarie stat, att en ny notarie- och ombudsmanstjenst

måtte inrättas och i sammanhang dermed sekreteraren befrias

från de honom nu åliggande ombudsmansgöromålen samt att benämningarna

för dels en kassör och bokhållare och dels en bokhållare vid

byrån måtte ändras, för den förre till hufvudkassör och för den senare

till bokhållare och kassakontrollant;

beträffande liniebyrån: att den på extra stat anstälde byråingeniören

måtte med ändrad benämning af öfveringeniör uppföras å ordinarie

stat och att en ny tjenst af första lönegraden, hvars innehafvare skulle

benämnas byråingeniör och ritare, måtte inrättas;

beträffande byrån för telegraf trafiken: att å byråns stat måtte uppföras

såväl den under nuvarande trafikbyrån hörande öfveringeniören,

hvilkens benämning borde ändras till elektriker, som ock den å samma

byrå nu anstälde extra notarien samt att föreståndaren för telegrafverkets

undervisningsanstalt måtte under ändrad benämning af byråingeniör

och föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt upptagas

å ordinarie stat;

beträffande byrån för telefontrafiken: att å denna byrås stat måtte

uppföras den extra notariebefattning och den extra aktuariebefattning,

hvilkas innehafvare nu tjenstgöra å den för en adjungerad ledamot

från och med år 1898 anordnade byrå, att under byrån måtte sortera

telegrafverkets verkstad och såsom der anstälde tjenstemän å ordinarie

stat upptagas en verkstadsföreståndare, en verkstadsingeniör, eu kassör

och bokhållare samt eu. bokhållare och materialförvaltare.

Angående aflöningarna inom telegrafstyrelsen har komitén hemstält,

att generaldirektörens lön måtte höjas från 9,000 till 10,000 kronor,

att någon ändring i aflöningsförmånerna för öfriga tjenstemän, som

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

77

nu äro upptagna å ordinarie stat, icke måtte vidtagas, att de två nya

byråcheferna måtte i likhet med de båda förutvarande erhålla aflöning

i tredje lönegraden med 4,400 kronor i lön och 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar

jemte ett ålderstillägg å 600 kronor efter fem år, att

kamreraren, öfveringeniören och verkstadsföreståndaren måtte erhålla

aflöning i andra lönegraden med 3,000 kronor lön och 1,500 kronor

tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg å lönen efter fem och

tio år, hvartdera å 500 kronor, samt att de öfriga föreslagna nya tjenstemännen

måtte erhålla aflöning i första lönegraden med 1,800 kronor

lön och 1,200 kronor tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg i likhet

med tjenstemännen i andra lönegraden, äfvensom att hufvudkassören

hos telegrafstyrelsen, till hvilken för närvarande å extra stat utgår felräkningspenningar

med 500 kronor årligen, måtte genom derom i aflöningsreglementet

intagen bestämmelse tillerkännas enahanda förmån.

Slutligen har af komitén föreslagits inrättande af ytterligare en

vaktmästarebefattning hos telegrafstyrelsen med samma aflöning som

för närvarande utgår till styrelsens vaktmästare eller 500 kronor lön

och 300 kronor tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg å lönen efter

fem år med 100 kronor, dock med förbehåll att, derest fri bostad åtnjutes,

lönen minskas med 150 kronor årligen.

I sin nu förevarande framställning till Riksdagen har Kongl. Maj:t

utan någon ändring upptagit hvad sålunda af komitén föreslagits beträffande

å telegrafstyrelsens personal och densammas aflöning.

Med afseende å den stora ökning i telegrafstyrelsens arbetsbörda,

som af telefonväsendet förorsakats, och på de skäl, som i öfrigt blifvit

i statsrådsprotokollet anförda, har utskottet funnit sig öfvertygadt derom,

att en väsentlig ökning af telegrafstyrelsens personal är af oafvisligt

och stadigvarande behof påkallad. Endast beträffande två af de föreslagna

tjensterna, nemligen befattningarna såsom kassör och bokhållare

och såsom bokhållare och materialförvaltare vid telegrafverkets verkstad,

har utskottet ansett sig icke böra tillstyrka Kongl. Maj:ts förslag. Utskottet

har nemligen icke funnit det vara ådagalagdt, att dessa befattningar

skulle för verkstadens förvaltning hafva sådan betydelse, att

desamma skulle jemte föreståndare- och ingeniörsbefattningarna derstädes

böra framför andra vid verkstaden behöfliga befattningar upptagas å

ordinarie stat.

Utskottet har här ofvan lemnat en antydan om den uppgift, som

enligt komiténs förslag skulle åligga telegrafinspektörerna. Genom de

ifrågavarande tjensterna, hvilka skulle inom telegrafverket- bilda eu

motsvarighet till de vid postverket inrättade postinspektörstjenst-erna,

Telegraf
inspektörer.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Liniedirektörer

m. m.

Telegrafsta
tionerna.

skulle dels telegrafstyrelsen befrias från handläggningen af en del

mindre vigtiga ärenden, dels ökad möjlighet beredas för telegrafverkets

tidsenliga utveckling och för sådana anordningar, hvarigenom telegrafverkets

ledningar så fullständigt som möjligt utnyttjades och rörelsen

i öfrigt ordnades på det i ekonomiskt afseende mest fördelaktiga sätt

och dels förbättrad kontroll å tjenstemännens medelsförvaltning åvägabringas.

Tjensterna skulle enligt förslaget uppföras å ordinarie stat

men deras innehafvare i likhet med postinspektörerna endast erhålla

förordnande på viss tid, nemligen tre år. Aflöningen för inspektörerna

har föreslagits till 5,000 kronor för år, deraf 3,750 kronor arfvode och

1,250 kronor tjenstgöringspenningar.

Då utskottet genom den i förevarande ämne af lcomitén lemnade

utredning funnit sig öfvertygadt om gagnet af de ifrågavarande tjensternas

inrättande, och utskottet icke funnit något att invända vare sig

i fråga om de föreslagna trafikdistriktens antal eller beträffande aflöningarna

till inspektörerna, anser sig utskottet böra förorda bifall till

Kongl. Maj:ts framställning i nu förevarande del.

Komitén har vidare föreslagit, att de sex cheferna för liniedistrikten,

de nu så kallade linieingeniörerna, skulle under namn af liniedirektörer

uppföras å ordinarie stat med 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor

i tjenstgöringspenningar jemte rätt till två ålderstillägg, hvartdera å

400 kronor, äfvensom att såsom deras biträden å distriktsbvråerna skulle

i staten upptagas dels 8 biträdande ingeniörer med 2,200 kronor i lön

och 1,000 kronor i tjenstgöringspenningar jemte ålderstillägg i likhet

med liniedirektörerna, dels sex bokhållare med 1,500 kronor i lön och

700 kronor i tjenstgöringspenningar med två ålderstillägg, hvartdera å

300 kronor, och dels sex materialvakter med 600 kronor i lön, 400

kronor i tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvartdera å 200

kronor, att tilläggas tjenstgöringspenningarne. Hvad komitén sålunda

liemstält har utan någon förändring upptagits i det af Kongl. Maj:t

framlagda förslaget till stat för telegrafverket.

Utskottet anser sig så mycket hellre böra tillstyrka chefernas för

liniedistrikten uppförande å ordinarie stat, som gagnet af dessa tjenstemäns

verksamhet blifvit genom erfarenheten ådagalagdt; och har utskottet

äfven i fråga om den biträdande personalens vid liniebyråerna

upptagande i staten på sätt som föreslagits samt beträffande aflöningarnes

belopp funnit sig böra biträda den gjorda framställningen.

Telegrafverkets för närvarande gällande aflöningsstat upptager för

personalen vid stationerna följande grader och aflöningsbelopp, nämligen:

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

79

4 direktörer:

lön.........................................

tjenstgöringspenningar .....

29 kommissarier af l:a klassen:

lön.............................................

tjenstgöringspenningar .......

24 kommissarier af 2:a klassen:

lön............................................

tjenstgöringspenningar ......

13 kommissarier af 3:e klassen:

lön...........................................

tjenstgöringspenningar .......

“j

102 assistenter:

lön..............................................

tjenstgöringspenningar .......

210 telegrafister:

lön............................................

tjenstgöringspenningar .......

3.000 kr.

1.000 »

2,250 kr.

750 »

2,025 kr.

675 »

1,800 kr.

600 %

1,200 kr.

400 »

675 kr.

225 »

4,000 kr.

3,000 kr.

2,700 kr.

2,400 kr.

1,600 kr.

900 kr.

Förenämnda stationspersonal eger att under stadgade vilkor åtnjuta

två ålderstillägg, utgående det första efter 5 och det andra efter 10

års väl vitsordad tjenstgöring inom graden till följande belopp hvardera

gången, nemligen:

för direktör och kommissarie af l:a klassen .. 500 kr.

» kommissarie af 2:a klassen........................... 400 »

» » » 3:e » ........................... 300 »

» assistent.............................................................. 300 »

» telegrafist....................................................... 100 » ;

hvarjemte telegrafister ega att efter 15 års val vitsordad tjenstgöring

ytterligare uppbära ett tredje ålderstillägg till samma belopp

och under enahanda vilkor som hvardera af de två föregående ålderstilläggen.

Af ålderstilläggen anses tre fjerdedelar tillhöra lönen och en fjerdedel

tjenstgöringspenningarna.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets , Utlåtande N:o 7.

Förutom de sålunda faststälda aflöningsförmånerna åtnjuter flertalet

stationsföreståndare för bestyret med telefongöromål särskilda

arfvoden, vexlande mellan 100 och 1,000 kronor.

Dessutom utgår hushyresersättning åt föreståndaren för Stockholms

centraltelegrafstation med 1,000 kronor om året samt åt föreståndaren

för Göteborgs telegrafstation med 600 kronor för år.

Af de 210 telegrafisterna äro omkring 100 föreståndare för station.

De öfriga tillhöra, liksom assistenterna, den biträdande personalen.

Telegrafister, som äro stationsföreståndare, åtnjuta, utöfver aflöningen,

fri bostad jemte fri vedbrand och belysning.

De enda sportler af någon betydenhet, som förekomma vid telegrafverket,

utgå till stationsföreståndarne och utgöras af den dem tillkommande

ersättning för telegramafgifters uppförande i räkning.

Af en genom komiténs försorg upprättad tabell öfver telegrafstationsföreståndarnes

inkomster framgår, att stationsföreståndarnes inkomster

af räkningshållningen under år 1899 uppgått i Stockholm till

omkring 5,000 kronor, i Göteborg till 3,000 kronor, i Sundsvall till

inemot 2,000 kronor, i Malmö till omkring 1,100 kronor och i Luleå

till i det närmaste 1,000 kronor och i öfrigt uppgått

vid 2 telegrafstationer till 700—800 kronor,

» 1 )) » 600—700 ))

»2 » » 500—600 »

»6 » » 400—500 b

b 8 b b 300—400 b

» 10 b b 200—300 b

B 21 B B 100-200 B O. S. V.

Beträffande stationsföreståndarnes inkomst af räkningshållning har

komitén föreslagit två ändringar nemligen dels att statens verk och inrättningar

borde, i likhet med hvad för sådana verk och inrättningar

eger rum i afseende å postafgifters förande i räkning, befrias från erläggande

af någon afgift för telegramafgifters förande i räkning, och

dels att telegrafdirektörerna i Stockholm och Göteborg borde underkastas

begränsning i inkomst af ifrågavarande sportler till halfva nettoinkomsten,

dock minst 2,500 kronor om året, medan återstoden skulle

fördelas mellan de stationstjenstemän, som lemnade direktören biträde

vid arbetet med räkningshållningen; hvaremot departementschefen till

statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning till det inom komitén väckta

och af telegrafstyrelsen förordade förslag, att stationsföreståndarne vid

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

81

telegrafverket måtte af ifrågavarande sportler odeladt uppbära en nettoinkomst

af 2,500 kronor för år; men att af hvad derutöfver inflyter

stationsföreståndaren måtte ega rätt att uppbära, sedan uppkomna förluster

afdragits, den ena hälften, och de stationstjenstemän, som biträda

stationsföreståndaren vid arbetet med räkningshållningen, den andra

hälften.

För aflöningsbeloppens afpassande efter stationsföreståndarnes olika

arbete och ansvar har komitén efter frånskiljande af å ena sidan de

stationer, hvilka ansetts fortfarande böra förestås af direktörer, och å

andra sidan de stationer, hvilkas skötsel ansetts kunna anförtros åt telegrafisk

eller åt manlig personal med mindre qvalifikationer än kommissarier,

indelat återstående stationer i fyra klasser, och har komitén

närmare angifvit de allmänna grunder, till hvilka vid uppgörandet af

berörda klassificering tagits hänsyn.

Till direktörsklassen har komitén hänfört, utom de nuvarande direktörerna

vid telegrafstationerna i Stockholm, Göteborg-, Malmö och

Sundsvall, äfven en telefondirektör i Stockholm. Enligt komiténs förslag

skulle aflöningarna utgöra för telegrafdiroktörerna i Stockholm och

Göteborg samt telefondirektören i Stockholm lön 3,500 kronor och

tjenstgöringspenningar 2,000 kronor jemte två ålderstillägg å lönen,

hvardera å 500 kronor, samt för telegrafdirektörerna i Malmö och

Sundsvall 3,000 kronor i lön och 2,000 kronor i tjenstgöringspenningar,

likaledes med två ålderstillägg till lönen å 500 kronor hvardera. Vid

tillämpandet af den nya aflöningsstaten skulle ej mindre de telegrafdirektörerna

i. Malmö och Sundsvall i deras egenskap af föreståmlare

för centraltelefonstationerna i vederbörande städer nu tillkommande årliga

arfvoden å 1,000 kronor än äfven de till direktörerna i Stockholm

och Göteborg utgående hyresersättningarna komma att försvinna.

Af de stationer, hvilka ansetts böra förestås af kommissarier, har

komitén hänfört till första klassen 5, hvilka alla redan nu tillhöra första

klassen, till andra klassen 23, af hvilka för närvarande 20 tillhöra första

och 3 andra klassen, till tredje klassen 24, af hvilka nu en tillhör

första klassen, 12 andra klassen och 7 tredje klassen, hvaremot återstående

4. för närvarande förestås af telegrafister, samt till fjerde klassen

17, af hvilka för närvarande 6 tillhöra tredje klassen och'' 11 äro telegrafiststationer.

Då å rikets största telegrafstationer dessutom skulle

placeras biträdande kommissarier till ett sammanlagdt antal af 12, af

hvilka 3 skulle hänföras till andra klassen och 9 till tredje klassen,

skulle enligt komiténs förslag samtliga kommissarietjensternas antal

komma att uppgå till 81.

Bth. till Rilcsd, Prof. 1302. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

I fråga om aflöningen för kommissarierna har komitén framstäf

följande förslag:

kommissarie af l:a klass: 3,000 kronor i lön och 1,500 kronor i tjenst
göringspenningar.

......................................................................... 4,500 kr.,

kommissarie af 2:a klass: 2,500 kronor i lön och 1,100 kronor

i tjenstgöringspenningar ................................................... 3,600 kr.,

kommissarie af 3:e klass: 2,200 kronor i lön och 1,000 kronor

i tjenstgöringspenningar.................................................... 3,200 kr.,

kommissarie af 4:e klass: 2,000 kronor i lön och 800 kronor

i tjenstgöringspenningar ............................................................ 2,800 kr.;

hvarjemte för samtliga kommissarier lönen skulle kunna höjas efter 5

år med 400 kronor och efter 10 år med ytterligare 400 kronor.

Beträffande de nuvarande 100 telegrafiststationerna föreslår komitén

dels, på sätt framgår af hvad ofvan yttrats, att 15 af dem skulle

förändras till kommissariestationer men deras antal ändock bibehållas,

så att nya stationer af ifrågavarande klass skulle kunna inrättas på 15

orter, hvilka icke förut varit försedda med telegrafstation, dels att den

regel, att dessa stationers föreståndare borde vara qvinnor, icke vidare

skulle tillämpas beträffande ett antal af högst 20 bland stationerna, för

hvilka föreståndare skulle utses bland manliga betjente, som genomgått

en inom verket anordnad teoretisk och praktisk undervisningskurs samt

nödig proftjenstgöring. Desse manlige föreståndare skulle vara i aflöning

likstälda med telegrafisterna.

De i telegrafverket anstälda telegrafisterna åtnjuta, såsom förut

meddelats, för närvarande 900 kronor i årlig aflöning jemte tre ålderstillägg,

hvartdera å 100 kronor, utgående efter respektive 5, 10 och

15 års väl vitsordad tjenstgöring, hvartill för de telegrafister, som äro

stations föreståndare, kommer förmånen af fri bostad, lyse och vedbrand.

Då denna aflöning befunnits vara efter nuvarande förhållanden för låg,

har komitén med hänsyn jemväl till de aflöningar, som föreslagits för

qvinliga postexpeditörer, hemstält, att aflöningen för de qvinliga stationsföreståndarne,

hvilka borde under denna benämning särskildt upptagas

i staten, måtte blifva densamma, som af komitén föreslagits för

postexpeditörer af fjerde graden eller 1,050 kronor lön och 450 kronor

tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg till lönen, hvartdera å

150 kronor, att utgå efter respektive fem och tio år. Efter telegrafstyrelsens

bepröfvande skulle fri bostad jemte vedbrand och belysning

kunna tilldelas qvinliga stationsföreståndare mot årligt afdrag å lönen

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

83

af 250 kronor. Samma aflöningsförmåner skulle äfven gälla för de

manliga stationsmästarne.

Hvad komitén föreslagit beträffande föreståndarne för direktörsoch

kommissariestationerna återfinnes i Kongl. Maj:ts framställning med

det tillägg beträffande kommissariestationen i Umeå, nu tillhörande första

klassen men af komitén föreslagen till placering i tredje klassen, att då

den nuvarande fasta lönen för kommissarien derstädes med 50 kronor

öfverstiger den lön, som enligt den nya staten skulle honom tillkomma,

af Riksdagen äskats särskildt medgifvande dertill, att af telegrafmedlen

finge användas så stort belopp, som utöfver en kommissarielön af tredje

klassen erfordras för att åt ifrågavarande tjensteman, derest han icke

inträdde å ny stat, bereda första klassens kommissarielön enligt äldre

stat. I fråga om föreståndarne för lägsta klassens stationer har deremot

en förändring vidtagits med anledning af en utaf telegrafstyrelsen

framstäf anmärkning af hufvudsakligen följande innehåll. Genom

benämningen »qvinliga stationsföreståndare» i stället för telegrafister

samt genom bostadsförmånens inräknande i lönen för de telegrafister,

som förestode station, syntes vara uttalad den uppfattningen, att dessa

vore af annan tjenstegrad än de öfriga telegrafisterna och att alltså aflöningsreglementets

föreskrift i § 2 om förflyttning till annan tjenstgöringsort

eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med

enahanda aflöning å stat ej vore tillämplig på alla telegrafister sinsemellan.

Det vore emellertid af vigt, att den förmån kunde bibehållas,

hvarigenom en telegrafist, som under sin arbetskraftigaste tid fått nedlägga

ett ofta ansträngande arbete på skötandet af en station, kunde

till fördel för såväl verket som henne sjelf vid högre ålder beredas ett

efter hennes krafter mera lämpadt, arbete såsom biträde å en större

station. För möjliggörande af en sådan förflyttning vore nödvändigt,

att den särskilda benämningen »qvinlig stationsföreståndare» utbyttes

mot telegrafist och att alla telegrafister i staten upptoges med den aflöning,

som komitén föreslagit för biträdande telegrafister, eller 1,300

kronor, dervid för dem, som förestode station, tillägg borde göras om

bostadsförmån eller hyresersättning. Denna ersättning syntes böra bestämmas

till samma belopp, som för närvarande utginge till qvinliga

stationsföreståndare, der ej bostadsförmånen lemnades in natura, eller

200 kronor, helst detta belopp äfven motsvarade skilnaden mellan de

af komitén föreslagna olika telegrafistlönerna. Enligt telegrafstyrelsens

åsigt borde stationsmästarnes aflöningsförmåner bestämmas på enahanda

sätt, som föreslagits för telegrafister som förestå station.

I enlighet med telegrafstyrelsens sålunda uttalade uppfattning hafva

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

i Kongl. Maj:ts statsförslag upptagits aflöningar för »100 telegrafister

eller stationsmästare» med den af telegrafstyrelsen förordade begynnelseaflöning,

som fördelats i lön 900 kronor och tjenstgöringspenningar

400 kronor äfvensom ålderstillägg, på sätt komitén hemstält, och med

det af telegrafstyrelsen föreslagna tillägget rörande bostad eller liyresersättning.

Utskottet har ansett sig böra till bifall förorda hvad af Kongl.

Maj:t föreslagits beträffande telegrafstationernas klassindelning. Hvad

angår telegrafdirektörernas aflöning har departementschefen enligt statsrådsprotokollet

beräknat, att för telegrafdirektören i Stockholm inkomsterna

skulle vid den nya statens tillämpning komma att minskas

med omkring 750 kronor, för telegrafdirektören i Göteborg ökas med

omkring 650 kronor samt för telegrafdirektörerna i Malmö och Sundsvall

bibehållas vid samma belopp som för närvarande. Vid denna beräkning

har emellertid departementschefen utgått från de bestämmelser

angående telegrafdirektörernas och öfriga stationsföreståndares ersättning

för räkningshållningen, hvilka, på sätt ofvan angifvits, af honom

ansetts böra af Kongl. Maj:t utfärdas. För sin del anser utskottet, att, då

telegrafdirektörerna synas hafva blifvit enligt komiténs förslag väl tillgodosedda,

anledning saknas till den af departementschefen förordade

ändring af de bestämmelser angående ersättning för räkningshållningen,

hvilka komitén ansett lämpliga, helst som — enligt hvad som framgår

af de uppgifter angående stationsföreståndarnes inkomster af räkningshållning,

som meddelats i en vid komiténs betänkande fogad tabell —•

denna ändring endast skulle komma direktörerna i Stockholm och Göteborg

till godo. Derest emellertid, på sätt utskottet anser skäligt, ifrågavarande

bestämmelser erhålla den af komitén förordade affattning, synes

tör direktören i Stockholm, hvillcens sammanlagda inkomst af tjensten

under år 1899 i berörda tabell uppgifvits till 10,994 kronor 33 öre,

uppkomma en minskning i inkomst med omkring 1,250 kronor utöfver

det af departementschefen i sådant afseende beräknade beloppet, under

det att den beräknade ökningen i inkomst för direktören i Göteborg

skulle inskränkas till 400 kronor. Då emellertid något beslut af Riksdagen

angående telegrafdirektörernas rätt till inkomst af räkningshållning

ej äskats, har utskottet ansett de i Kongl. Maj:ts statsförslag

upptagna löneförmåner för dessa direktörer böra godkännas endast

under vilkor, att bestämmelserna angående deras inkomst af räkningshålining

erhålla det innehåll komitén föreslagit.

Beträffande kommissarierna torde den föreslagna inkomstökningen ~—

exempelvis uppgående för de fem kommissarierna inom den första

s. 85 Kontrollera mot PDF

<

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

85

klassen till mellan 700 och 900 kronor och för elfva af andra klassens kommissarier

till belopp, vexlande mellan 200 och 600 kronor, under det för

återstående kommissarier af sistnämnda klass någon ökning icke skulle uppkomma

— icke vara större än som, med hänsyn dels till de särskild! genom

telefonväsendets tillkomst ändrade förhållandena och dels till aflöningarna

inom jemförliga områden, särskild! postverket, kan anses skäligt.

Utskottet har icke något att erinra deremot, att stationerna af lägsta

klassen fortfarande skulle, oaktadt 15 af dem uppflyttas till kommissarieklass,

upptagas till ett antal af 100.

Hvad angår förslaget, att ett mindre antal af dessa stationer skulle

hädanefter erhålla manliga föreståndare med lägre kompetens än för

kommissarierna är föreskrifven, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

hvad härutinnan föreslagits, hvarigenom möjlighet skulle vinnas att förvärfva

erfarenhet angående förutvarande vaktbetjentes lämplighet såsom

stationsföreståndare, helst som vid statens jernvägar, der stationsmästare

af betjentklass numera användas i stort antal, denna anordning lärer

visat sig ändamålsenlig.

Såväl komitén som departementschefen hafva framhållit, att anställandet

af stationsföreståndare af betjentgrad tillsvidare bör betraktas

endast såsom ett försök. Då utskottet äfven delar denna uppfattning,

har emellertid utskottet ansett, att i staten bör uttryckligen angifvas,

att stationsmästarnes antal icke får öfverstiga 20.

Beträffande herr Liljeholms ofvanberörda motion delar utskottet

visserligen den uppfattning, som ligger till grund för motionen, och

anser, att de manliga stationsföreståndarne böra efter hand placeras

hufvudsakligen å vakant» föreståndarebefattningar och deras tillsättande

åtminstone icke gifva anledning till i tjensten oförvitliga qvinliga stationsföreståndares

aflägsnande mot deras vilja. Emellertid synes det

utskottet icke lämpligt att, med bibehållande af den i förslaget till aflöningsreglemente

innefattade grundsats om qvinliga stationsföreståndares

skyldighet att vara underkastade förflyttning till annan tjenstgöringsort,

eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad, besluta en bestämmelse

i syfte att bereda dem skydd mot förflyttning under de särskilda

förutsättningar, som i motionen angifvits. Utskottet anser sig derför böra

i anledning af motionen hemställa, att Riksdagen, i sammanhang med sitt

beslut om införande af manliga föreståndare å ett antal stationer af

nuvarande lägsta klassen, må hos Kongl. Maj:t gorå framställning derom,

att vid deras tillsättande må förfaras i enlighet med nu angifna grunder.

Den af Kongl. Maj:t föreslagna höjningen i aflöningen för föreståndarne

för lägsta gradens telegrafstationer anser utskottet vara af

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

behofvet synnerligen påkallad. En ytterligare höjning i dessa löner

med 100 kronor föreslås af herr M. F. Nyström i hans ofvan omförmälda

motion, n:o 53, hvilken emellertid afser ej endast de nu ifrågavarande

stationsföreståndarne, utan också de biträdande telegrafisterna.

Vid behandlingen af desses aflöningsförhållanden kommer utskottet att

afgifva yttrande äfven angående berörda motion.

Vid de fyra direktörsstationerna finnas i gällande stat upptagna 12

biträdande kommissarier, hvilka komitén ansett böra bibehållas. Af

dessa skulle enligt komiténs förslag 3, som nu åtnjuta aflöning såsom

kommissarier af första klassen, erhålla samma aflöning som de föreslagna

stationsföreståndarne vid kommissariestationer af andra klassen,

eller 2,500 kronor i lön och 1,100 kronor i tjenstgöringspenningar, och

de 9 öfriga, som nu tillhöra andra klassens kommissarier, bekomma aflöning

i likhet med de föreslagna stationsföreståndarne vid kommissariestationer

af tredje klassen eller 2,200 kronor i lön och 1,000 kronor i

tjenstgöringspenningar, hvartill för de biträdande kommissarierna af

begge klasserna skulle komma två ålderstillägg till lönen, hvartdera å

400 kronor.

Vidare har komitén hemstält, att manliga vaktföreståndare vid

Stockholms och Göteborgs telefonstationer skulle under namn af kontrollörer

anställas till ett antal af 4 i Stockholm och 2 i Göteborg med

aflöning i likhet med kommissarier af tredje slassen, att vid hvardera

af centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg måtte å ordinarie

stat uppföras en manlig kassör och en qvinlig bokhållare med aflöning

för kassörerna af 2,000 kronor lön och 800 kronor tjenstgöringspenningar

jemte två ålderstillägg, hvartdera å 400 kronor, samt för bokhållarne

lön 850 kronor och tjenstgöringspenningar 350 kronor med

två ålderstillägg å 100 kronor hvartdera.

Komiténs sålunda framstälda förslag om särskildt för direktörsstationerna

afsedd biträdande personal har af Kong! Maj:t förelagts

Riksdagen; och har utskottet icke något att erinra emot hvad i dessa

afseenden föreslagits.

För assistenternas nuvarande antal och aflöningsförhållanden har

förut redogjorts. Komitén har med hänsyn till telefonväsendets tillkomst

hemstält, att assistenternas antal måtte ökas med 8 eller sålunda

till 110. Deras aflöningar hafva föreslagits till samma belopp som för

postexpeditörer af andra lönegraden eller till 1,500 kronor lön och 700

kronor tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg å lönen, hvartdera

å 300 kronor. Äfven i afseende å assistenterna återfinnes komiténs

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

87

förslag i Kong!. Maj:ts framställning, hvilken utskottet vill till bifall

förorda.

På sätt i det föregående meddelats, äro i nu gällande stat för telegrafverket

uppförda 210 telegrafisttjenster med lön 675 kronor och

tjenstgöringspenningar 225 kronor jemte tre ålderstillägg å 100 kronor

hvartdera, af hvilka 3 d anses tillhöra lönen och hd tjenstgöringspenningarna.

Af nämnda telegrafister äro 100 stationsföreståndare och 110

biträden å telegrafstationer. Tillika finnas, enligt i statsrådsprotokollet

lemnad. uppgift, omkring 170 extra telegrafister med ständig tjenstgöring.

Komitén, som ansett de qvinligt stationsföreståndarne och de biträdande

telegrafisterna böra i staten upptagas såsom två skilda grupper,

har funnit en ej oväsentlig ökning af antalet biträdande telegrafister

böra ega rum och i sådant afseende föreslagit, att bland den

vid stationerna biträdande personalen måtte i staten upptagas 200 telegrafister.

Då 20 af de hittillsvarande qvinliga stationsföreståndarne

enligt komiténs förslag, hvilket af utskottet i denna del förordats,

skulle under den närmaste framtiden ersättas med män, har beräknats,

att sammanlagda antalet af de för den qvinliga telegrafpersonalen afsedda

ordinarie befattningar skulle ökas med minst 70 stycken, hvarigenom

enligt komiténs åsigt skulle åstadkommas en lämplig proportion

mellan den ordinarie och den extra qvinliga telegrafpersonalen, i

det nemligen antalet af de extra telegrafister, som under hela året

skulle på förordnande tjenstgöra å telegrafstationerna och hvilket antal

torde komma att uppgå till omkring 100, således skulle komma att

motsvara omkring en tredjedel af den ordinarie qvinliga telegrafpersonalen.

Till belysning af hvilken verkan en dylik ökning af antalet ordinarie

befattningar för den qvinliga telegrafpersonalen skulle medföra

för de nu obefordrade telegrafisterna, har komitén meddelat, att samtliga

de telegrafister, hvilka före år 1890 inträdt i telegrafverkets tjenst,

beräknades genom nämnda ökning kunna med ingången af år 1903

befordras till ordinarie.

De ordinarie biträdande telegrafisternas aflöning har af komitén

ansetts böra sättas till 1,300 kronor, deraf 900 kronor i lön och 400

kronor i tjenstgöringspenningar, jemte två ålderstillägg till lönen, hvartdera

å 150 kronor.

Såväl i fråga om de biträdande telegrafisternas antal som beträffande

deras aflöningsvilkor har Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagt

komiténs förslag oförändradt; och skulle sålunda på grund af den förändring

Kongl. Maj:t vidtagit med afseende å komiténs förslag till af
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

löning för de qvinliga stationsföreståndarne dessas kontanta aflöning

enligt Kongl. Maj:ts förslag blifva densamma som de biträdande telegrafisternas.

I fråga om det behöfliga antalet telegrafister liar herr M. F. Nyström

i sin ofvanberörda motion (n:o 54) hemstält, att i staten måtte

uppföras 360 qvinliga telegrafister i stället för af Kongl. Maj:t föreslagna

280. Då motionären icke väckt något förslag om ändring i

Kongl. Maj:ts framställning om inrättande af 20 stationsmästarebefattningar,

måste motionärens förslag anses innefatta yrkande, att det i

Kongl. Maj:ts förslag bland biträdande tjenstemän vid stationerna upptagna

antalet af 200 telegrafister måtte höjas till 280.

De skäl, som i motionen anförts och för hvilka här ofvan redogjorts,

synas icke kunna frånkännas betydelse. Då utskottet dessutom

inhemtat, att i februari månad 1902 antalet extra ordinarie telegrafister

med ständig tjenstgöring stigit till 206, har utskottet ansett sig böra

hemställa om någon höjning af antalet ordinarie telegrafister utöfver

hvad åt Kongl. Maj:t föreslagits, dervid utskottet likväl icke tilltrott

sig hemställa om större antal biträdande telegrafisttjenster än 55 utöfver

det antal af 70 dylika tjenster, hvarmed enligt i statsrådsprotokollet

anförd beräkning de för den qvinliga telegrafpersonalen afsedda ordinarie

befattningarna enligt Kongl. Maj:ts förslag skulle ökas. Utskottet

anser följaktligen, att i staten böra upptagas 255 biträdande telegrafister.

Härigenom skulle å anslaget till biträdande ordinarie telegrafister

uppstå en ökning af 71,500 kronor utöfver det af Kongl. Maj:t beräknade

beloppet, hvilken ökning emellertid skulle delvis uppvägas af den

minskning i förslagsanslaget för arfvoden till extra ordinarie tjenstemän,

vikariatsersättning m. m. för stationerna, hvilken skulle möjliggöras

genom minskadt behof af användning utaf extra ordinarie telegrafister;

och har utskottet ansett sig böra föreslå, att denna minskning

må beräknas till 50,000 kronor.

Äfven i fråga om aflöningsbeloppen för de biträdande telegrafisterna,

likasom ock för föreståndarne för lägsta klassens stationer, har samma

motionär (i motionen N:o 53), på sätt ofvan blifvit omförmäldt, påyrkat

ändring i det af Kongl. Maj:t framstälda förslaget till stat genom

förhöjning med 100 kronor i begynnelseaflöningen för berörda befattningshafvare.

Då emellertid den förbättring i inkomster, som enligt Kongl. Maj:ts

förslag skulle beredas telegrafisterna, måste anses vara synnerligen afsevärd,

då vidare i händelse af bifall till utskottets förslag om höjning af

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7. 89

antalet biträdande telegratister ytterligare fördel skulle beredas de qvinnor,

som framdeles komma att tillträda telegrafisttjenst, och då slutligen

tel egrafisterna genom den dem tillkommande pensionsrätt eg a ett

företräde framför de qvinliga postexpeditörerna, har utskottet icke ansett

sig kunna förorda motionen, utan trott sig för telegratister och

stationsmästare böra föreslå de i Kongl. Maj:ts statsförslag upptagna

aflöningar, hvilka af komitén likasom ock af telegrafstyrelsen ansetts

vara för desse befattningshafvare tillräckliga.

Vidare har Kongl. Maj:t, enligt hemställan af komitén, föreslagit,

att antalet af de vid större telefonstationer anstälda qvinliga vaktföreståndare

måtte höjas från SO till 40 och sistnämnda antal uppföras å

ordinarie stat äfvensom att deras aflöning, hvilken nu vexlar mellan

600 och 960 kronor för år, måtte bestämmas till 1,200 kronor, deraf

850 kronor lön och 350 kronor tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg

till lönen, hvardera å 100 kronor.

Hvad sålunda föreslagits har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

I Kongl. Maj:ts förslag till stat för telegrafverket äro vidare i öfverensstämmelse

med komiténs derom gjorda hemställan upptagna 150

interurbantelefonister, fördelade i två lönegrader med 100 i den högre

lönegraden med en aflöning af 1,000 kronor, deraf 700 kronor lön och

300 kronor tjenstgöringspenningar, samt 50 i andra lönegraden med

en aflöning af 800 kronor, deraf 550 kronor lön och 250 kronor tjenstgöringspenningar.

I hvardera graden skulle dessutom tillkomma två

ålderstillägg till lönen, hvardera å 100 kronor.

Vid 1901 års början voro vid statstelefonväsendet anstälda ungefär

lika stort antal interurbantelefonister, som nu föreslås till uppförande å

ordinarie stat. Deras arfvoden utgå för närvarande med belopp,

vexlande mellan 600 och 780 kronor årligen. En afsevärd förbättring

skulle sålunda i händelse af bifall till Kongl. Maj:ts förslag blifva dem

beredd. Då vid jemförelse med de aflöningar, som åtnjutas af i postverket

anstälda qvinnor och som föreslagits för telegrafister, någon

minskning i lönebeloppen icke synes skäligen kunna ifrågasättas och

någon anledning'' till nedsättande af interurbantelefonisteimas antal icke

heller lärer förefinnas, anser utskottet Kongl. Maj:ts förslag i denna

del böra af Riksdagen bifallas.

Antalet inom telegrafverket anstälda lokaltelefonister utgjorde vid

1901 års början omkring 750.

För att antagas till lokaltelefonist erfordras att kunna förete intyg

om genomgången folkskolekurs äfvensom s. k. friskbetyg af läkare.

Anställningen gäller vid de största stationerna vanligen endast fem år.

Bih. till Rikd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Aflöningen utgår efter olika grunder och vexlar mellan 420 och 660

kronor för år. Derest lokaltelefonist vid någon af de största stationerna

icke ådagalagt sådana egenskaper, att hon anses kunna lämpligen

befordras till interurbantelefonist, varder hon vid berörda tidrymds

slut entledigad ur telegrafverkets tjenst, men erhåller dervid en gratifikation

för en gång af 300 kronor.

Komitén har af anförda skäl ansett sig icke kunna förorda, att

några lokaltelefonister uppfördes å ordinarie stat och derför förklarat

sig sakna anledning att närmare ingå på frågan om deras aflöningsförmåner.

I sistberörda afseende har emellertid afgifvits en reservation

emot komiténs betänkande af innehåll, att komitén bort uttala sig

för en förbättring i denna personals aflöningsvilkor, dervid tillika framhållits,

att lokaltelefonisternas begynnelseaflöning — nu utgörande 35,

högst 40 kronor i månaden — icke borde i regeln utgå med lägre belopp

än 50 kronor i månaden.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande i anledning af reservationen

lemnat utförlig redogörelse för lokaltelefonisternas löneförmåner och

dervid, bland annat, framhållit, att dessa löneförmåner vore högre, än

hvad qvinnor med motsvarande kompetens i allmänhet erhölle i aflöning.

Aflöningen till lokaltelefonisterna började med 35 eller 40 kronor

i månaden och stege till 45 eller 50 kronor i månaden samt till

55 kronor för lokaltelefonister, som i Stockholm betjenade de från underlydande

vexelstationer ingående landsledningarne. Med beräkning

af tjenstgöring i halfva dagsvakter motsvarade dessa aflöningar eu

timpenning af 19,7 eller 22,6 samt 25,4 eller 28,2 och 31 öre. Härtill

komme ersättning för extra tjenstgöring och nattjenst, gratifikation vid

afgång från tjenst vid de största stationerna, gratifikationer för bästa

vexlingstider i Stockholm och Göteborg m. in.

Den för september 1901 till lokaltelefonisterna i Stockholm utbetalda

aflöningen hade för de särskilda aflöningsklasserna i medeltal

uppgått till resp. kronor 41,68, 48,25, 53,75 och 60,oo, dervid högsta aflöningen

uppgått till 65 kronor 30 öre.

I ofvan omförmälda, af herrar F. E. Pettersson och Henrik Hedlund

väckta, sins emellan lika lydande motioner angående höjning af

förslagsanslaget till arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersättning

m. m. för stationerna, från hvithet anslag lokaltelefonisternas

arfvoden skulle utgå, framhålles emellertid, hurusom enligt motionärernas

åsigt en förbättring i de lägst aflönade telefonisternas arfvoden

vore synnerligen behöflig. I sådant afseende anse motionärerna

begynnelsearfvodena böra höjas för lokaltelefonister i Stockholm och

Göteborg från 40 till 45 kronor i månaden och för lokaltelefonister

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

91

vid Övriga stationer från 35 till 40 kronor i månaden, hvarjemte motionärerna

påkalla statens mellankomst för beredande af sjukhjelp åt lokaltelefonister.

I motionen, hvars motivering finnes här ofvan intagen,

beräknas enligt närmare angifna grunder statens kostnader för sjukhjelp

åt lokaltelefonister till 3,000 kronor årligen och för ökningen i

deras minimiarfvoden till högst 18,000 kronor, och föreslås i enlighet

härmed, att omförmälda förslagsanslag måtte höjas med 21,000 kronor.

Då utskottet anser billigheten kräfva, ej mindre att på sätt af

motionärerna föreslagits någon arfvodesförhöjning beviljas de lägst aflönade

lokaltelefonisterna, än äfven att något bidrag från statens sida

lemnas till beredande åt dem af sjukhjelp, har utskottet ansett, att å

omförmälda anslag bör af denna anledning beräknas en höjning med

det belopp motionärerna föreslagit.

I telegrafverkets stat finnas för närvarande icke uppförda några

ordinarie betjente vid stationerna. Enligt komiténs förslag skulle emellertid

i staten uppföras 25 betjente, hvaraf 7 förmän, 14 telegramsorterare

och 4 vaktmästare.

Aflöningen till dessa betjente utgår för närvarande med belopp,

vexlande

för förmännen mellan 720 och 1,095 kr. för år,

» telegramsorterarne » 600 » 840 » » » och

)) vaktmästare )> 800 » 900 )) » ».

Vid uppgörande af förslag till deras aflöning såsom ordinarie betjente,

har komitén förmält sig hafva utgått från de aflöningsbelopp,

som af 1899 års Riksdag bestämdes för vaktbetjente vid postverkets

distrikts- och lokalförvaltningar. Samtliga de betjente vid telegrafverkets

stationer, hvilka af komitén föreslagits till ordinarie, skulle vara

anstälda å orter, å hvilka postvaktbetjente, enligt nu gällande aflöningsgrunder,

borde tillhöra den l:a eller 2:a af de tre lönegraderna för

sistbemälda betjente. Jemfördes de nu till ordinarie föreslagna betjentbefattningarna

vid telegrafverket sins emellan, syntes det komitén, att

förmännen vid budsändningen borde aflönas högre än telegramsorterarne

och vaktmästarne.

På grund deraf har komitén föreslagit, att i telegrafverkets stat

måtte uppföras 7 vaktbetjente af högre lönegrad med 600 kronor i lön,

400 kronor i tjenstgöringspenningar och två ålderstillägg, hvardera å

200 kronor, utgående efter respektive 5 och 10 år, samt 18 vaktbetjente

af andra lönegraden med 600 kronor i lön och 350 kronor i

tjenstgöringspenningar jemte två ålderstillägg, hvardera å 150 kronor,

likaledes efter 5 och 10 år. Ålderstilläggen skulle för begge graderna

anses tillhöra tjenstgöringspenningarne.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Dyrtidstillägg.

Afiönings
reglemente.

Detta förslag, h vilket oförändradt återfinnes i Kong]. Maj:ts framställning

till Riksdagen, anser utskottet böra bifallas.

Likasom beträffande aflöningsförslaget för postverket har komitén

äfven i fråga om aflöningsförmånerna för den ordinarie personalen vid

telegrafverket gjort det allmänna uttalande, att komitén vid uppgörande

af förslaget till aflöning för tjenstemän och betjente vid telegrafverket

ansett sig böra lemna å sido de tillfälliga aflöningsförbättringar, som

på grund af 1901 års Riksdags beslut tillkommit denna personal i form

af dyrtidstillägg, hvadan komitén af sett, att, om och i den man sådant

dyrtidstillägg komme att beredas andra statstjenare, äfven telegrafpersonalen,

när de föreslagna aflöningsbeloppen tillämpades, borde komma

i åtnjutande af dyrtidstillägg.

I öfverensstämmelse med hvad utskottet i nästföregående punkt i

förevarande afseende yttrat beträffande postverket anser sig utskottet

böra uttala, att, då fullständig lönereglering nu är i fråga för den ordinarie

personalen vid telegrafverkets distrikts- och lokalförvaltningar

och utskottet anser, att de utaf utskottet för nämnda personal förordade

lönebelopp äro med afseende såväl å tjensteinnehafvarnes åligganden

och tjenste ställning som å de nu rådande prisförhållanden tillräckliga,

några ytterligare tillskott till ifrågavarande aflöningar från statsverkets

sida icke böra ifrågakomma. Hvad angår telegrafstyrelsens personal,

för hvilken någon lönereglering icke blifvit ifrågasatt, har utskottet,

då det nu föreliggande förslaget till stat är afsedt att tillämpas först

med ingången af år 1903, men någon framställning om dyrtidstillägg

för nämnda år ej förekommit, ansett sig icke böra i detta sammanhang

afgifva något yttrande i förevarande afseende.

Beträffande det här ofvan intagna förslaget till aflöningsreglemente

för telegrafverket anser sig utskottet, i öfverensstämmelse med hvad

utskottet under nästföregående punkt yttrat beträffande aflöningsreglementet

för postverket, böra äfven med afseende å nu ifrågavarande

reglemente förslag uttala, att, då i förslagets § 2 föreskrifves angående

tjenstemän och betjente såväl i telegrafstyrelsen som vid distrikts förvaltningarna

och stationerna, att med deras befattningar icke må förenas

annan tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan

tjenstebefattning, med mindre den befinnes icke vara hinderlig förtjenst

göringen i styrelsen eller verket, uttrycket »annan tjenstebefattning»

bör anses i detta sammanhang i sig inbegripa hvarje stadigvarande

eller regelbundet återkommande, aflönadt uppdrag, som af

bolag lemnas.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

93

I öfrigt har utskottet beträffande reglementsförslaget endast funnit

sig böra erinra följande.

Den i sista stycket af § 2 i förslaget intagna bestämmelse, att

tjensteman eller betjent vid distriktsförvaltning eller station skall efter

uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjensteår vara förpligtad att

med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, synes utskottet

icke vara fullt lämpligt afpassad efter de vid telegrafverket rådande

förhållanden, i det att särskildt inom den manliga tjenstepersonalen

pensionsrätt synes kunna understundom förvärfvas vid alltför tidig lefnadsålder.

Emellertid har frågan om bibehållande af nämnda stadgande,

hvilket redan är inom telegrafverket gällande, varit föremål

för komiténs öfvervägande, dervid komitén förklarat sig anse de nuvarande

bestämmelserna för stationstjenstemännen böra tills vidare

bibehållas för tjenstemannapersonalen vid telegrafverkets distriktsförvaltningar

och stationer, desto mera som komitén antoge, att, efter

det frågan om det civila pensionsväsendet i allmänhet — hvilken

fråga vore föremål för behandling inom annan komité — vunnit sin

lösning, det ej kunde antagas dröja länge, innan frågan om ändrade

bestämmelser i afseende å telegrafpersonalens pensionering blefve

föremål för behandling. På dessa skäl har utskottet icke heller ansett

sig böra föreslå utbytande af berörda stadgande mot annan bestämmelse,

hvaremot utskottet anser, att för underlättande af genomförandet

af de nya bestämmelser i förevarande afseende, om hvilka på

förslag af pensionskomitén kan blifva fråga, i § 16 i aflöningsregleinentet

bör, på sätt af post- och telegraf komitén föreslagits, föreskrifvas,

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som

kunna varda stadgade.

I fråga om de anslag under aflöningsstaten, som icke blifvit af öfriga anslag,

utskottet särskildt omförmälda, har utskottet icke haft något att erinra

emot hvad af Kongl. Maj:t föreslagits, likasom utskottet också anser

sig böra förorda förslagen om öfvergångsaflöningsstatens uteslutande,

om anslag under pensions- och understödsstaterna samt omkostnadsstaten

äfvensom om anslaget till ränta och amortering.

Hvad slutligen angår herr Johanssons ofvanberörda motion, torde

af hvad förut yttrats framgå, att utskottet, som i afgifvet utlåtande

angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel

från allmännare synpunkt yttrat sig angående de af motionären törordade

aflöningsgrunderna, icke funnit skäl att beträffande de föreslagna

staterna för telegrafverket hemställa om någon förändring i den af

motionären angifva rigtning.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

De förslag, utskottet sålunda ansett sig böra till Riksdagen afgifva,

skulle föranleda följande ändringar i det af Kongl. Maj:t framstälda

förslag till utgiftsstater för telegrafverket.

Ur staten för telegrafstyrelsens byrå för telefontrafiken skulle uteslutas

aflöningarna till dels en kassör och bokhållare och dels en bokhållare

och materialförvaltare vid telegrafverkets verkstad, hvarigenom

den för telegrafstyrelsen utförda slutsumman skulle minskas med 6,000

kronor till 113,700 kronor.

Genom ökning af de vid stationerna biträdande ordinarie telegrafisternas

antal från 200 till 255 skulle aflöningarna för dessa telegrafister

uppgå till 331,500 kronor, deraf 229,500 kronor lön och

102.000 kronor tjenstgöringspenningar och slutsumman för stationerna

utföras med 1,238,600 kronor.

Det under rubriken »särskilda anslag» under aflöningsstaten upptagna

förslagsanslaget för arfvoden till extra ordinarie tjenstemän,

vikariats ersättning m. m. vid stationerna skulle dels minskas med

50.000 kronor i anledning af öfverflyttningen på ordinarie stat af ökadt

antal telegrafister och dels för beredande af förbättrade arfvoden äfvensom

sjukhjelp åt lokaltelefonister ökas med 21,000 kronor, hvadan

anslaget skulle komma att i staten uppföras med 950,600 kronor. Till

följd häraf skulle det för nämnda anslag äfvensom anslagen till dylika

arfvoden och vikariatsersättning m. in. för styrelsen och för distriktsförvaltningarna

gemensamt utförda belopp minskas med 29,000 kronor

till 1,060,500 kronor samt summan af omförmälda »särskilda anslag»

minskas med samma belopp och sålunda upptagas till 1,344,200 kronor.

I anledning af de sålunda gjorda ändringarna skulle aflöningsstatens

slutsumma belöpa sig till 2,788,300 kronor och telegrafverkets

utgiftsstater för år 1903 erhålla eu slutsumma af 6,366,500 kronor,

hvilket belopp med 36,500 kronor öfverstiger den i Kongl. Maj:ts förslag

upptagna slutsumma.

Behållningen å telegrafrörelsen under år 1903, som, på sätt ofvan

omförmälts, af Kongl. Maj:t beräknats skola uppgå till 170,000 kronor,

skulle sålunda, om till grund för beräkningen lägges utskottets förslag,

kunna anslås till 133,500 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

I) att Riksdagen, i anledning af Kongl. Maj:ts

förevarande framställning äfvensom herr Nyströms

ofvanberörda motion n:o 54 samt herrar Petterssons

och Hedlunds omförmälda motioner samt med afslag

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

95

herr Nyströms motion n:o 53 och utan afseende

herr Johanssons berörda motion, må

jande i den vid detta utlåtande fogade

tagna utgiftsstater för telegrafverket,

under år 1903, nemligen:

A)

Aflöningsstaten:

a) Telegrafstyrelsen

b) Distriktsförvaltningarna

kr.

c) Stationerna ..............................

under vilkor beträffande de för telegrafdirektörerna

i Stockholm och

Göteborg föreslagna atlöningar, att

deras inkomst af så kallad räkningshållning

begränsas till halfva nettoinkomsten

af ifrågavarande sportler,

dock ej till mindre belopp än 2,500

kronor om året för dem hvar, samt

att återstoden enligt af Kongl. Maj:t

faststälda regler fördelas mellan de

stationstjenstemän, som lemna direktören

biträde vid arbetet med räkningshållningen.

d) Särskilda anslag, förslagsvis

godkänna fölbilaga

C uppåta

tillämpas

113,700

91,800

1,238,600

1,344,200:

25.3,840:

2,030,620:

1,293,740:

anslag,

att

B) Pensions- och understödsstaterna

Omkostnadsstaten (förslagsanslag)

...................................................

D) Ränta och amortering..................

samt sålunda för år 1903 bestämma telegrafverkets

förslagsvis beräknadt, till 6,366,500 kronor,

utgå direkt af telegrafmedlen.

II) att Riksdagen, i händelse af bifall till hvad i

nästföregående moment I föreslagits rörande beviljande

af anslag till nya telegrafkommissariestationer

och till aflönande af stationsmästare, må i anledning

af herr Liljeholms ofvanberörda motion hos Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes tillse, att inrättandet

af nya kommissariestationer samt anordnandet

på försök af stationsmästarebefattningar ej måtte föranleda,

att ordinarie qvinligt stationsföreståndare mot

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. höjning

al tjenstgöringspenningarne

för tre

förste provinsialläkare.

[6]

Ang. ändringar

i aflöningsstaterna

för rikets

hospital.

[7]

hvilkas tjenstgöring anmärkning icke förekommit och

hvilka önska qvarstå vid sina nuvarande platser, blifva

derifrån förflyttade;

III) att Riksdagen må godkänna det förslag till

aflöningsreglemente för tjenstemän och betjente vid

telegrafverket, hvilket innefattas i den vid detta utlåtande

fogade bilaga D; samt

IV) att Riksdagen må medgifva, att af telegrafmedlen

må användas så stort belopp, som utöfver eu

kommissarielön af 3:e klassen erfordras för att åt

telegrafkommissarien i Umeå, derest han icke inträder

å ny stat, bereda l:a klass kommissarielön enligt äldre

stat.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

6:o) Kong!. Maj:t har föreslagit Riksdagen, att, för beredande af

ökning i tjenstgöringspenningarne för förste provinsialläkarne i Jemtlands,

Vesterbottens och Norrbottens län från 1,000 kronor till 1,500

kronor om året för hvar, ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen med

dithörande stater (deraf 1,500 kronor reservationsanslag) måtte höjas

med 1,500 kronor eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Den af departementschefen lemnade utredning i ämnet återfinnes

å sid. 221—225 i statsrådsprotokollet.

Då på grund af de inom de tre ifrågavarande länen numera rådande

förhållanden tjenstgöringspenningarna för förste provinsialläkarne

derstädes skäligen synas böra utgå med samma belopp, som åtnjutas

af förste provinsialläkarne i det stora flertalet af rikets län, hemställer

utskottet,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må, för beredande af ökning i

tjenstgöringspenningarne för förste provinsialläkarne i

jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län från 1,000

kronor till 1,500 kronor om året för hvar, höja ordinarie

anslaget till medicinalstyrelsen med dithörande

stater (deraf 1,500 kronor reservationsanslag) med 1,500

kronor, eller från 499,100 kronor till 500,600 kronor.

Hospitals underhåll.

7:o) Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen medgifva, att i aflöningsstaten

för Kristinehamns hospital finge åt en underläkare upptagas ett

kontant aflöningsbelopp af 2,000 kronor, hvaraf två tredjedelar skulle

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

97

utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar, samt såsom naturaförmåner

bostad med möbler och sängkläder, lyse, bränsle, tvätt och

kost lika med allmänna afdelningen äfvensom såsom kostförbättringspenningar

200 kronor; att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna

vid Upsala hospital och asyl förblefve förenade, den i aflöningsstaten

för hospitalet för sysslomannen upptagna aflöning, 3,200 kronor,

Ange höjas med 1,300 kronor till 4,500 kronor, hvaraf två tredjedelar

skulle utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar; att under

den årliga semester af en månad, som de vid hospital och asyler för

sinnessjuke anstälde syssloman egde åtnjuta, arfvode till vikarien finge

utgå till belopp, motsvarande tjensteinnehafvarnes tjenstgöringspenningar

under tiden för semestern; att, på det Kongl. Maj:t måtte komma i tillfälle

att lemna arfvoden åt en bokhållare vid Kristinehamns hospital

och åt ytterligare en bokhållare vid Upsala hospital och asyl samt bereda

höjning i nu utgående arfvoden åt eu bokhållare vid hvardera af

sinnessjukvårdsanstalterna i Vadstena och Lund äfvensom åt predikanten

och sekreteraren vid anstalten i Upsala, det belopp af högst 21,300

kronor, som af Riksdagen beviljats till arfvoden åt tjensteman, hvilka

ej vore i hospitalens och asylernas lönestater upptagna, finge höjas med

3,000 kronor till högst 24,300 kronor; att naturaförmåner för predikant,

som vore vid hospital eller asyl boende, äfvensom för bokhållarne vid

dessa anstalter, finge utgöras af bostad med möbler och sängkläder,

lyse, bränsle, tvätt och kost efter första klassens utspisning eller, der

sådan kost icke förekomme, kost lika med allmänna afdelningen samt

såsom kostförbättringspenningar 200 kronor; samt att samtliga de sålunda

föreslagna nya eller höjda aflöningsförmåner samt vikariatsersättningar

skulle utgå af förslagsanslaget till hospitals underhåll.

1 fråga om den af departementschefen framlagda utredning af förevarande

ärende hänvisas till statsrådsprotokollet sid. 225—239.

Af hvad i statsrådsprotokollet blifvit anfördt har utskottet icke

funnit sig öfvertygadt om nödvändigheten af en underläkares anställande

vid Kristinehamns hospital; utan föreställer sig utskottet, att

läkarevården vid detta hospital, äfven om enligt derom af Kongl. Maj:t

framstäldt förslag en öppen afdelning för 29 patienter skulle blifva der

inrättad, bör kunna fortfarande bestridas af öfverläkaren och den biträdande

läkare, som för närvarande är derstädes anstäld.

Beträffande Kongl. Maj:ts framställning om förhöjning i aflöningen

för sysslomannen vid Upsala hospital med anledning af det ökade arbete,

som för honom blifvit eu följd af asylens tillkomst, vill utskottet erinra

derom, att, på sätt det vid 1899 års statsverksproposition fogade protoliih.

till Utfart. Prof. 1902. 4

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

kollet öfver ecklesiastikärenden den 13 januari 1899 under punkten 29

utvisar, medicinalstyrelsen i skrifvelse den 30 september 1898 förklarat,

att arbetet för den ifrågavarande sysslomannen, innan asylen kommit

i regelbunden verksamhet, måste anses blifva större än sedermera.

I det till nu förevarande ärende hörande statsrådsprotokollet meddelas,

att asylens beläggning nu framskridit så långt, att densamma vid innevarande

års slut kan beräknas vara i det närmaste fullbordad och

organisationen i öfrigt vid samma tidpunkt i väsentliga delar afslutad.

Med afseende härå och då aflöningen till sysslomannen vid den med

Upsala hospital och asyl närmast jemförliga anstalten, nemligen Lunds

hospital och asyl, utgår med 4,200 kronor, och tillräckliga skäl att för

sysslomannen i Upsala fastställa ett högre aflöningsbelopp icke synas

förefinnas, anser utskottet, att den nu för sysslomannen vid Upsala

hospital i stat uppförda aflöning 3,200 kronor bör under den af Kongl.

Maj:t angifna förutsättning, att sysslomansbefattningarna vid Upsala

hospital och asyl förblifva förenade, ökas med allenast 1,000 kronor

eller till 4,200 kronor, hvaraf två tredjedelar böra utgöra lön och eu

tredjedel tjenstgöringspenningar.

Hvad angår Kongl. Maj:ts framställningar om anslag för beredande

af arfvode med 1,000 kronor åt ytterligare en bokhållare vid

Upsala hospital och asyl samt om förhöjning till nämnda belopp af

nu utgående arfvoden åt en bokhållare vid hvardera af sinnessjukvårdsanstalterna

i Vadstena och Lund, har utskottet icke funnit det vara

utredt, att för desse bokhållare erfordras högre kontant aflöning än

det för innehafvare af dylika tjänster nu faststälda belopp af 600 kronor,

hvartill komma naturaförmåner till af medicinalstyrelsen beräknadt

värde af omkring 600 kronor. .Deremot anser sig utskottet böra

förorda inrättandet vid Upsala hospital och asyl af en bokhållare tjenst

med sist nämnda aflöningsförmåner, likasom utskottet också anser förslaget

om beviljande af medel till arfvode åt en bokhållare vid Kristinehamns

hospital böra af Riksdagen godkännas.

I de delar af Kongl. Maj:ts nu förevarande framställning, om hvilka

utskottet icke här ofvan särskildt yttrat sig, finner sig utskottet böra

tillstyrka hvad af Kongl. Maj:t föreslagits.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts förslag om uppförande i aflöningsstaten

för Kristinehamns hospital af aflöning åt

en underläkare icke må af Riksdagen bifallas;

b) att, under förutsättning att sysslomansbefattningarna

vid Upsala hospital och asyl förblifva före
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

99

nade, den i aflöningsstaten för hospitalet för sj^sslomannen

upptagna aflöning, 3,200 kronor, må höjas

med 1,000 kronor till 4,200 kronor, hvaraf två tredjedelar

skola utgöra lön och en tredjedel tjenstgöringspenningar;
c)

att Riksdagen må medgifva, att under den

årliga semester af en månad, som de vid hospital och

asyler för sinnessjuke anstälde syssloman ega åtnjuta,

arfvode till vikarien må utgå till belopp, motsvarande

tjensteinnehafvarens tjenstgöringspenningar under tiden

för semestern;

d) att, på det Kong! Maj:t må komma i tillfälle

att lemna arfvoden åt en bokhållare vid Kristinehamns

hospital och åt ytterligare en bokhållare vid Upsala

hospital och asyl samt bereda höjning i nu utgående

arfvoden åt predikanten och sekreteraren vid anstalten

i Upsala, det belopp af högst 21,300 kronor, som af

Riksdagen beviljats till arfvoden åt tjensteman, hvilka

ej äro i hospitalens och asylernas lönestater upptagna,

må höjas med 1,800 kronor till 23,100 kronor;

e) att Riksdagen må medgifva, att naturaförmåner

för predikant, som är vid hospital eller asyl boende,

äfvensom för bokhållarne vid dessa anstalter må utgöras

af bostad med möbler och sängkläder, lyse,

bränsle, tvätt och kost efter första klassens utspisning

eller, der sådan kost icke förekommer, kost lika med

allmänna afdelningen samt såsom kostförbättringspenningar

200 kronor; samt

f) att Riksdagen må medgifva, att samtliga de

sålunda föreslagna nya eller höjda aflöningsförmåner

samt vikariatsersättningar må utgå af förslagsanslaget

till hospitals underhåll.

Statens jern vägstrafik.

8:o) Kongl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen under sjette

hufvudtiteln föreslagit Riksdagen,

dels i punkten 8:

att Riksdagen måtte medgifva:

att i staten öfver fasta arfvoden för personal vid statens jernvägar

uppfördes arfvoden till följande nya tjenstemän vid distrikten, nemligen

en trafikinspektör, en maskiningeniör och en byråassistent,

Ang. inrättande

af nya

tjenster vid

statens jernvägar.

[8.]

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. personligt

lönetillägg

åt distriktschefen

A. R. Corin

såsom chef

för trafikafdelningen

i jernvägsstyrelsen.

‘ [9-]

Ang. öfriga

ordinarie

anslag.

[10.]

Förvaltningsbidrag

åt sjukkassor

m. m.

[ll.]

samt att bland tilläggsarfvoden till fasta arfvoden, upptoges ett

tillägsarfvode efter 500 kronor för år för ytterligare en maskiningeniör;

dels ock i punkten 9 :

att Riksdagen måtte medgifva:

att, derest t. f. öfverdirektören och chefen för trafikafdelningen

inom jern vägsstyrelsen, distriktschefen Axel Rudolf Corin blefve konstituerad

till öfverdirektör och chef för samma afdelning, till Corin

finge från och med den dag, han blefve konstituerad, af jernvägstrafikmedlen

utanordnas ett personligt lönetillägg af 2,100 kronor för år

räknadt, hvilket belopp dock, i den mån Corin intjenade ålderstillägg

såsom öfverdirektör, eller för den händelse genom reglering af öfverdirektörens

för trafikafdelningen i aflöningsreglementet nu uppförda aflöning

ökning i aflöningsförmånerna för denne kunde komma att inträda,

skulle minskas med belopp, motsvarande ålderstillägget eller ökningen.

Öfver dessa Kongl. Maj:ts framställningar har Riksdagen förut

fattat beslut; hvilket utskottet skolat här

anteckna.

Öfriga ordinarie anslag.

9:o) Beträffande öfriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år finnas å sjette hufvudtiteln uppförda, har Kongl. Maj:t icke

föreslagit någon annan ändring, än att förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m. för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

måtte ökas med 85 kronor eller från 185,572 kronor till 185,657 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga ifrågavarande anslag, som här ofvan

icke blifvit omförmälda, må för år 1903 fastställas till

samma belopp som i innevarande års riksstat; dock

att i anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved

m. m. må få göras den jemkning, som till jemnande

af hufvudtitelns slutsumma kan erfordras.

Arbetareförsäkringen.

10:o) Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen medgifva, att Kongl.

Maj:t måtte eg a för år 1903 använda de till underlättande af åtgärder

för arbetares olycksfallsförsäkring'' och sjukkassors bildande afsätta belopp,

i mån af behof, dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor, under

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

101

enahanda vilkor, som i Riksdagens skrifvelse den 29 maj 1901 (n:o 101)

äro angifna, dels ock till utarbetande och offentliggörande genom försäkringsinspektörens

försorg af årsredogörelse för sjukkasseväsendet

i riket.

De i Riksdagens ofvannämnda skrifvelse för utbetalande af förvaltningsbidrag

åt sjukkassor angifna vilkor äro följande:

l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande myndighet registrerad

i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skall under föregående år haft egna inkomster,

uppgående till minst lika mveket som det begärda förvaltningsbidragets

belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i förhållande till det

antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående år

städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och med 100,

med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 300,

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver till och med 2,600 samt

med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,

Beträffande den i ärendet lemnade utredningen tillåter sig utskottet

att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 250.

I sammanhang med Kong!. Majrts ifrågavarande framställning har

utskottet till behandling förehaft en af herr O. G. Eklund inom

Andra Kammaren väckt motion (n:o 122), deri yrkats, att Riksdagen

ville besluta, att statens förvaltningsbidrag till sjukkassor skulle utgå

under följande vilkor:

l:o) att sjukkassan skulle vara hos vederbörande myndighet registrerad

i enlighet med lagen om sjukkassor;

2:o) att sjukkassan skulle under föregående år haft egna inkomster,

uppgående till minst lika mycket som det begärda förvaltningsbidragets

belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skulle för år utgå i förhållande till

det antal afgiftspligtiga medlemmar, sjukkassan under näst föregående

år städse haft,

med 2 kronor för hvarje medlem till och med 100,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem derutöfver till och med 300,

med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till och med 2,600, samt

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver.

I fråga om de skål, som ligga till grund för berörda yrkande, får

utskottet hänvisa till motionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Af den inom civildepartementet utarbetade redogörelse för registrerade

sjukkassors verksamhet under år 1899 har utskottet inhemtat,

hurusom summan af de under året såsom förvaltningsbidrag till sjukkassor

utbetalda statsmedel upptagits till 182,921 kronor 50 öre och

sålunda öfverstigit det belopp, 175,702 kronor 28 öre, som i redogörelsen

upptagits såsom kassornas förvaltningskostnader. Vid detta förhållande

och då enligt Riksdagens medgifvande förvaltningsbidragen

för de största kassorna från och med år 1900 utgå efter förhöjd beräkning,

anser utskottet, att derest särskild! i anledning af den af 1901

års Riksdag antagna lag angående ersättning för skada till följd af

olycksfall i arbete in. m. sjukkasseväsendet skulle anses böra i ökad

utsträckning af staten uppmuntras, de förökade statsbidragen i allt fall

icke böra, på sätt af motionären blifvit ifrågasatt, erhålla karakter af

förvaltningsbidrag. Och anser utskottet följaktligen motionen icke böra

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande punkt hemstält har utskottet

icke något att erinra.

Öfver Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen utom hufvudtitlarna

gjorda framställning, att till underlättande af åtgärder för arbetares

olycksfallsförsäkring och sjukkassors bildande måtte afsättas en summa

af 250,000 kronor, kommer utskottet framdeles under Riksdagen att

afgifva yttrande.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, och med afslag å herr Eklunds

omförmälda motion, må medgifva,

att Kongl. Maj:t må ega för år 1903 använda

de till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring

och sjukkassors bildande afsätta belopp,

i män af behof,

dels till förvaltningsbidrag åt sjukkassor under

vilkor :

l:o) att sjukkassan skall vara hos vederbörande

myndighet registrerad i enlighet med lagen om sjukkassor

;

2:o) att sjukkassan skall under föregående år

haft egna inkomster, uppgående till minst lika mycket

som det begärda förvaltningsbidragets belopp; samt

3:o) att förvaltningsbidraget skall för år utgå i

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

103

förhållande till det antal afgiftspligtiga medlemmar,

sjukkassan under näst föregående år städse haft,

med 1 krona 50 öre för hvarje medlem till och

med 100,

med 1 krona för hvarje medlem derutöfver till

och med 300,

med 50 öre för hvarje medlem derutöfver till

och med 2,600, samt

med 25 öre för hvarje medlem derutöfver,

och dels till utarbetande och offentliggörande genom

försäkringsinspektörens försorg af årsredogörelse

för sjukkasseväsendet i riket.

Extra, anslag.

Med anledning af de för tillfälliga behof, hänförliga till sjette

liufvudtiteln, gjorda framställningar, får utskottet afgifva följande yttranden

och förslag.

Civildepartementets afdelning af Kongl. Majds kansli.

ll:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hemställer

utskottet,

att Riksdagen må, för handhafvande af kontroll

ä för säkring sanstalterna för år 1903, i likhet med hvad

allt ifrån år 1887 egt rum, på extra stat anvisa till

Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,500 kronor.

öfverståthållareembetet.

12:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att till fortsatt utgifvande

af »Polisunderrättelser» på extra stat för år 1903 anvisa 17,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som först beviljades af 1877 års Riksdag

med ett belopp af 6,000 kronor och derefter redan af 1878 års Riksdag

höjdes till 10,000 kronor, blef derefter af 1885 års Riksdag, i sam
-

Ang. kontroll å

försäkringsanstalterna.

[12-]

Ang. utgifvande

af »Polisunderrättelser».

[13.]

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

manhang med antagandet af lagen angående lösdrifvares behandling,

utfärdad den 12 juni 1885, ökadt till 15,000 kronor, med hvilket belopp

anslaget sedermera oförändradt utgått.

Beträffande de skäl, som af departementschefen anförts för den nu

begärda ökningen af anslaget med 2,000 kronor, tillåter sig utskottet

att hänvisa till statsrådsprotokollet sid. 252 — 254.

Utskottet, som funnit den föreslagna ökningen af anslaget vara af

behofvet påkallad, får alltså hemställa,

att Riksdagen må för år 1903, till utgifvande

under samma år af » Polis un d er r ättel s e r », på extra stat

anvisa 17,000 kronor.

Landsstaterna i länen.

Ang. särskild 13:o). Kongl. Magt har föreslagit Riksdagen, dels i punkten 14

polisstyrka på. uncjer sjette hufvudtiteln att på extra stat för år 1903 ställa till Kongl.

I t ] j Maj:ts förfogande ett anslag af 95,000 kronor att användas till aflöning

och underhåll af särskild polisstyrka pa landet, der sådan kunde af förhållandena

påkallas, under medgifvande tillika att reservationer å detta

anslag jemväl finge användas för det i punkten 15 under samma hufvudtitel

omförmälda ändamål, när sådant funnes behöfligt; dels ock i

sistnämnda punkt, att på extra stat för år 1903 ställa till Kongl. Maj:ts

förfogande ett anslag afl 25,000 kronor att användas till åtgärder för

gröfre brotts upptäckande samt förbrytares efterspanande och gripande.

Med anledning af särskilda inom Riksdagen väckta motioner anvisade

Riksdagen år 1875 för hvartdera af åren 1875 och 1876 till

Kongl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 20,000 kronor, att i mån

af behof användas till aflöning och underhåll af särskild polisstyrka

på landet äfvensom till belöningar för gröfre brotts upptäckande samt

förbrytares efterspanande eller gripande. Redan sistnämnda år höjde

Riksdagen, på derom af Kongl. Maj:t gjord framställning, nämnda anslag

för år 1877 till 40,000 kronor, med hvilket belopp anslaget utgick

till och med år 1882. Under åren 1883—1892 utgjorde anslaget

50,000 kronor, under åren 1893—1899 65,000 kronor samt från och

med år 1900 95,000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

105

De skäl, som af departementschefen anförts för det nu väckta förslaget,

återfinnas i statsrådsprotokollet sid. 255—260.

Då utskottet anser Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställningar

böra af Riksdagen bifallas, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må på extra stat för år 1903 ställa

till Kongl. Maj:ts förfogande

a) ett anslag af 95,000 kronor att användas till

aflöning och underhåll af särskild polisstyrka på landet,

der sådan kan af förhållandena påkallas, under medgifvande

tillika, att reservationer å detta anslag jemväl

må användas för det i nästföljande moment omförmälda

ändamål, när sådant finnes behöfligt; samt

b) ett anslag af 25,000 kronor att användas till

åtgärder för gröfre brotts upptäckande samt förbrytares

efterspanande och gripande.

14:o). På grund af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag och Ans- arfvoden

med hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet ;it l!^jpi^edal

(sid. 261) anfördt, hemställer utskottet, [16.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, till ersättning för juridiskt biträde

åt de svenska lapparne i Norge samt till lappfogdar

och lappförmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarne,

på extra stat för år 1903 anvisa 17,500 kronor.

15:o). Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställ- Ang. uppeldning

och med hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsråds- land? abtre

o o landsstats
protokollet

(sid. 261) anfördt, hemställer utskottet, tjänster.

[17.]

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, för uppehållande under år 1903

af en kronofogdetjenst och en häradsskrifvaretjenst i

Vesternorrlands län samt en länsmanstjenst i Norrbottens

län, på extra stat för samma år anvisa ett anslag af

8,400 kronor, att utgå i den mån sådant kan varda

erforderligt.

Bill. till Riksd. Prat. 1902. 4 Sam!. I Afä. 7 Iläft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. undersökningar

af

mindre hamnar

m. m.

[18]

Ang. anläggning

af telefonledningar.

[19]

Ang. biträde

vid revisionen

af hospitalens

räkenskaper.

[20]

Väg- och yattenbyggnadsstaten.

16:o). Kongl. Maja har föreslagit Riksdagen att på extra stat

för år 1903 anvisa ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar af

mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande af planer till anläggning

eller ombyggnad af broar, då dylika arbeten icke äro förenade

med vägföretag.

För nämnda ändamål bär Riksdagen på extra stat beviljat för

hvart af åren 1894—1898 ett anslag af 5,000 kronor och för hvart af

åren 1899—1902 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må på extra stat för år 1903

anvisa ett anslag af 10,000 kronor till undersökningar

af mindre hamnar och farleder äfvensom till upprättande

af planer till anläggning eller ombyggnad

af broar, då dylika arbeten icke äro förenade med

vägföretag.

inläggning af telefonledningar.

17:o) På grund af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

under hänvisning till hvad i afseende härå blifvit till statsrådsprotokollet

(sid. 262—263) anfördt, hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det utaf 1899 års Riksdag,

för anläggning af vissa telefonledningar beviljade anslag

å 2,994,000 kronor på extra stat för år 1903 anvisa

återstående 200,000 kronor.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

18:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning

hemställer utskottet,

att Riksdagen må på extra stat jemväl för år

1903 anvisa till arfvode för granskning af hospitalens

räkenskaper ett belopp af 1,200 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

107

Hospitalsvården.

19:o) På grund af Kong!. Maj:ts derom gjorda framställning får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må, i likhet med hvad för innevarande

år egt rum, på extra stat för år 1903 anvisa

ett anslag af 18,000 kronor till underhåll af Jerf so

sjukhus för spetelske.

20:o) Med anledning af Kongl. Maj:ts derom framstälda förslag,

hemställer utskottet,

att Riksdagen må af det till uppförande ä Restad

i Elfsborgs län af en asyl för sinnessjuke m. m. beviljade

anslag å 2,585,000 kronor på extra stat för år

1903 anvisa ett belopp af 675,000 kronor.

21:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för uppförande pa

Kristinehamns hospitals område af en så kallad kolonibyggnad, på extra

stat för år 1903 anvisa ett belopp af 38,500 kronor.

Beträffande den utredning, som ligger till grund för ifrågavarande

förslag, tillåter sig utskottet att hänvisa till det i ärendet förda statsrådsprotokollet

(sid. 264—268).

Utskottet, som icke har något att emot Kongl. Maj:ts förevarande

framställning erinra, hemställer alltså,

att Riksdagen må för uppförande, i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar, på Kristinehamns

hospitals område af eu så kallad kolonibyggnad,

afsedd för fri vård af 29 manliga patienter,

på extra stat för år 1903 anvisa ett belepp af 38,500

kronor.

22:o) Kongl. Maj:t har vidare föreslagit Riksdagen att för byggnadsarbeten

vid Hernösands hospital på extra stat för år 1903 anvisa

288,000 kronor.

Ang. Jerfsö

sjukhus för

spetelske.

[21]

Ang. asylen å

Restad.

[22]

Ang. uppförande

af en s. k.

kolonibyggnad

vid Kristinehamns

hospital.

[23]

Ang. byggnadsarbeten

vid Hernösands

hospital.

[24]

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. utvidgning

af Vexiö

hospital.

Den utredning, som i denna fråga blifvit förebragt, innefattas å

sid. 268—271 i statsrådsprotokollet.

Genom de byggnadsarbeten, hvartill anslag i denna punkt begäres,

skulle icke vinnas någon tillökning af antalet platser vid Hernösands

hospital. Vid sådant förhållande och då behofvet af ökadt utrymme å

vårdanstalterna för sinnessjuke alltjemt är synnerligen känbart, har

utskottet hyst tvekan, huruvida så stort belopp, som nu ifrågasattes,

skäligen kan böra uppoffras för en modernisering'' af Hernösands hospital,

hvilket visserligen, efter hvad som framgår af statsrådsprotokollet,

icke är tidsenligt inredt och utrustadt, men emellertid lärer vara för

sitt ändamål användbart. Vid jemförelse med den framställning om

anslag för byggnadsarbeten vid Vexiö hospital, som i nästföljande punkt

omförmäles, har utskottet funnit, att då genom det anslag, som för

sistnämnda hospital blifvit begärdt, ett afsevärdt antal nya platser, afsedda

för kriminalpatienter, skulle vinnas och dessutom behofvet af

ombyggnad af cellpaviljongen vid Vexiö hospital lärer vara högeligen

trängande, sistberörda framställning bör anses vara framför förslaget

om byggnadsarbeten vid Hernösands hospital förtjent af Riksdagens bifall.

På grund häraf och med hänsyn särskild! dertill att, intilldess behofvet

af utrymme å rikets hospital varder nödtorfteligen tillgodosedt,

utgifterna för hospitalsväsendet böra jemte nödigt underhåll af de förutvarande

hospitalen åsyfta hufvudsakligen beredande af möjlighet till

intagande å hospitalen af ökadt antal patienter, anser sig utskottet icke

kunna för närvarande och samtidigt dermed, att ett betydande anslagtill

Vexiö hospital förordas, äfven tillstyrka det begärda anslaget till

byggnadsarbeten vid Hernösands hospital.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

28:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för utvidgning af

Vexiö hospital på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 463,500

kronor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredning tillåter sig utskottet

att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 271—286.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att nödigt anslag beviljas

för uppförande af en nybyggnad vid Vexiö hospital för inrymmande af

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

109

kriminalpatienter, hvarigenom ett steg'' skulle tagas i den riktning,

som angifvits i Riksdagens i statsrådsprotokollet omförmälda skrifvelse

den 9 maj 1900. Då de beräknade kostnaderna för denna byggnad,

392,049 kronor 25 öre, emellertid synas utskottet vara alltför högt

upptagna, särskildt som i byggnaderna ej skulle inrymmas bostad för

läkare eller syssloman, och betydlig besparing torde kunna vinnas derigenom

att byggnaden uppföres i större böjd och dess utsträckning i

stället minskas, bar utskottet ansett sig böra hemställa, att anslaget

måtte så bestämmas, att för den ifrågavarande byggnaden blefve tillgängligt

ett belopp af omkring 300,000 kronor.

Då utskottet icke käft något att erinra emot beräkningen af kostnaden

för nytt ångpanne- och maskinhus, sammanbindningsgångar, utvidgning

af tvättafdelningen in. m., ny torkinrättning samt spårväg,

hviika byggnader äfven synas vara behöfliga och lämpligen torde böra

utföras samtidigt med byggandet af den för kriminalpatienter afsedda

paviljongen, skulle genom den af utskottet förordade nedsättning i det

för sistnämnda byggnad afsedda beloppet det erforderliga anslaget

kunna minskas till 371,263 kronor, h vilket belopp emellertid synes

lämpligen kunna afrundas till 37 5,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen, för utvidgning af

Vexiö hospital, på extra stat för år 1903 anvisar ett

belopp af 375,000 kronor.

Karantänsinrättningen på Känsö.

24:o) Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för ombyggnader A«g- ombyggm.

in. vid karantänsinrättningen på Känsel å extra stat för år 1903 anvisa ntara^änsinett.

anslag af 50,570 kronor. rättningen på

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen tillåter sig ut- rgg80-;

skottet att hänvisa till statsrådsprotokollet, sid. 287—295.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kongl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, och hemställer alltså,

att Riksdagen må, för ombyggnader m. m. vid

karantänsinrättningen på Känsö i hufvudsaklig öfver
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Ang. ny byggnåd

för karantänsdrängarne.

[27]

Ang. ersättning

för af

statskontoret

gjorda

förskott.

[28]

Bestämmelse med uppgj orda ritningar och kostnadsförslag,

å extra stat för år 1903 anvisa ett anslag af

50,570 kronor.

25:o. Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för uppförande

af ny bostad för karantänsdrängarne vid karantänsinrättningen på

Känsö på extra stat för år 1903 anvisa ett belopp af 20,000 kronor.

Den i ärendet lemnade utredningen återfinnes i statsrådsprotokollet

sid. 295—297.

Den kostnad, som för uppförande af ifrågavarande byggnad beräknats,

har synts utskottet vara alltför högt tilltagen och skäligen

kunna nedsättas till 15,000 kronor; hvadan utskottet hemställer,

att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må för uppförande af ny bostad

för karantänsdrängarne vid karantänsinrättningen på

Känsö, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjord

ritning jemte arbetsbeskrifning, på extra stat för år

1903 anvisa ett belopp af 15,000 kronor.

Ersättning för af statskontoret gjorda förskott.

26:o) Af statsrådsprotokollet inhemtas, att, enligt hvad statskontoret

anmält, nämnda embetsverk förskjutit följande belopp, hvilka borde

anmälas till ersättande af Riksdagen under sjette hufvudtiteln, nemligen:

godtgörelse för afkomst af boställen, som, enligt kongl. brefvet

den 31 maj 1878, innehafvare af länsmanstjenster, hvarmed boställen

varit förenade, egt undfå i anledning deraf att företrädarne åtnjutit

fardagsår..................................................................................... kr. 1,424: 93

aflöningsfyllnad, enligt kongl. brefvet den 31 augusti

1900, till en länsman ............ » 320: —

ersättning, enligt kongl. brefven den 18 oktober

1899, den 31 Maj 1895 och den 7 februari 1896, till innehafvarne

af tre särskilda boställen för saknad afkomst

af exproprierad jord............................................ »__333: 19

Transport kr. 2,078: 12

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Transport kr.

till Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs

och Bohus län, enligt kong], brefvet den 17 oktober

1900, utanordnade medel till komplettering af persedelförrådet

vid karaktänsinrättningen på Känsö ................... ))

till medicinalstyrelsen, enligt kongl. brefven den

30 mars 1894, den 9 juni 1899 och den 4 oktober 1901,

utanordnade medel för bestridande af vissa kostnader för

den svenska farmakopéns omarbetning samt till arfvoden

åt vissa ledamöter i en af medicinalstyrelsen för utgifvande

af en ny upplaga af farmakopén tillsatt komité... »

till aktuarien hos kommerskollegium I. Flodström,

enligt kongl. brefvet den 13 september 1901, utbetaldt

arfvode för utarbetande af en sammanfattning af de på

grund af Riksdagens skrifvelse den 11 maj 1900 infordrade

uppgifter om statens embets- och tjenstemäns dagliga

tjenstgöringstid in. m.......................................................... »

enligt kongl. brefvet den 27 september 1901 för

tryckning af medicinalstyrelsens utlåtande öfver särskilde

komiterades förslag till lasarettsstadga in. in..................... »

enligt kongl. brefven den 21 september 1900 och

den 19 januari 1901 utanordnade kostnader för utredning

och förslag rörande inrättandet af en riksförsäkringsanstalt

för försäkring af arbetare för olycksfall i arbete,

nemligen resekostnadsersättning och traktamente samt

arfvoden åt komiterade m. fl., ersättning till en komiterad

för mistade tjenstgöringspenningar samt sekreterare
arfvode

............................................................................................ »

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden

till de, på grund af Riksdagens skrifvelse den 29 april

1899, tillkallade komiterade för utarbetande af förslag

till ändring i gällande stadganden angående tillhandahållande

af tidningar genom postverkets försorg, ersättning

till en komiterad för mistade aflöningsförmåner,

åtskilliga kostnader för ifrågavarande ändamål, sekreterarearfvode

samt kostnad för tryckning af det utarbetade

förslaget .................................................................... »

resekostnadsersättning och traktamente samt arfvoden

till ordförande och ledamöter i den af Kongl. Maj:t

Transport kr.

111

2,078: 12

5,469: 05

11,489: 87

1,100: —

676: 05

813: 58

20,948: 92

42,575: 59

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets Utlåtande N-.o 7.

Transport kr. 42,575: 59

på grund af Riksdagens skrifvelse den 8 maj 1899 tillsatta

komité för behandling af frågan om inrättande af

förliknings- och- skiljenämnder i tvister mellan arbetsgivare

och arbetare, arfvoden till komiténs sekreterare

och notarie samt tryckningskostnader med flere utgifter

för komitén .................................................................................. » 10,506: —

arfvoden till ledamöterna i den, enligt kongl. brefvet

den 20 maj 1898, tillkallade kommissionen för utarbetande

af förslag till bestämmelser rörande vilkoren för

anläggning och begagnande af elektriska ljus- och kraftledningar,

resekostnadsersättning och traktamente till en

ledamot, sekreterarearfvode samt tryckningskostnader med

flere utgifter för kommissionen................................................ » 9,653: 10

för gäldande, enligt kongl. brefven den 22 september

1899, den 29 mars 1900 och den 11 oktober 1901,

af vissa kostnader för militärhandräckning från Bohusläns

och Vestgöta-Dals regementen för släckning af en

skogsbrand i augusti 1899 inom Krokstads m fl. socknar

vid gränsen mellan Göteborgs och Bolms samt Elfsborgs

län......................................................................................... » 2,578: 95

för gäldande, enligt kongl. brefven den 28 juni och

den 13 september 1901, af vissa kostnader för militärhandräckning

från Uplands regemente samt af andra utgifter

för släckning af eu skogsbrand i maj 1901 å Danmarks

sockens allmänning i Upsala län .............................. » 1,599: 54

Summa kr. 66,913: 18.

Med iakttagande af grundsatsen om anslags bestämmande till jemnt

tal af kronor och för jemnande af hufvudtitelns slutsumma hemstälde

departementschefen, att Kongl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen att, till

betäckande af ofvan omförmälda, af statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, anvisa ett anslag af 66,915 kronor; och bär sådan framställning

blifvit af Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåten.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj :ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

113

Dyrtidstillägg.

Kongl. Maj:t har under denna hufvudtitel i punkten 37 föreslagit

Riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

öfver finansärenden den 4 januari 1902 angifna grunder, af dyrtidstilllägg

för innevarande år åt en del tjensteman och betjente i civildepartementets

afdelning af Kongl. Maj:ts kansli samt till civildepartementet

hörande embetsverk och kårer, å extra stat för år 1903 anvisa såsom

förslagsanslag ett belopp af 1,200,000 kronor.

Öfver berörda framställning kommer utskottet att framdeles afgifva

särskild! utlåtande, hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Öfver Kongl. Maj:ts under sjette hufvudtiteln gjorda förslag om

anvisande af medel till utförande af nya byggnader och anläggningar vid

statens jernväg stråfik, till utläggning af ytterligare ett jernvägsspår mellan

Eslöfs och Hessleholms jernväg sstationer, till förstärkning genom rälsutbyte

af öfverbyggnaden å bandelen Svartön—Malmberget, till anskaffande

af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernväg ar, till fortsättning

af statsbanan från Göteborg till Skee, till anläggning af nya samt

förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar samt

till understödjande af brobyggnader och företrädesvis mindre hamnbyggnader

samt upprensning af åar och farleder har utskottet i särskilda utlåtanden

afgifvit yttranden.

Stockholm den 11 mars 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

Ang. dyrtidstillägg.

[37]

Bih. till Riksd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Haft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Reservationer:

vid punkten 5:o) mom. I. A. 3:o) (angående aflöningsstat för stationerna):
af

herrar I. Wijk, H. P. P. Tamm, A. G. L. Billing, J. T. Gripenstedt,

I. Månsson och S. O. Nyländer, som ansett utskottet böra tillstyrka,

att i förevarande stat måtte, i stället för »100 telegrafister eller

stationsmästare, de senare högst 20, hvardera», upptagas »100 telegrafister,

hvardera»;

af herrar F. E. Pettersson, E. Fränekel, P. Pehrson, C. Persson,

J. A. Sjö och G. Odqvist, hvilka ansett, att i staten under rubriken

»biträdande tjensteman» bort, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag,

upptagas 200 telegrafister;

vid punkten 5:o) inom. II (angående aflöningsreglemente för tjenstemän

och betjente vid telegrafverket)

af herr C. Persson.

Herr H. Andersson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

115

Bilaga A.

Utgiftsstater för postverket

att tillämpas under år 1903.

K r

n o

r.

A. Aflöningsstat.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

Summa.

Generalpoststyrelsen.

gar.

Generalpostdirektören.........................

7,000

3,000

10,000

1 byråchef.........................................

4,400

2,000

6,400

\Efter

4 byråchefer......................................

17,600

8,000

25,600

/ höjas med 600 kr.

Kanslibyrån.

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

•

1 registrator.......................................

1,800

1,200

3,000

1 notarie och ombudsman...................

1,800

1,200

3,000

1 notarie...........................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o.................................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

Trafikbyrån.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

1 sekreterare......................................

1 notarie............................................

3,000

1,800

1,500

1,200

4,500

3,000

> och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

1 d:o................................................

1,800

1,200

3,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

Kameralbyrån.

1 kamrerare och sekreterare................

3,000

1,500

4,500

1 kassör............................................

3,000

1,500

4,500

Transport

_ | _

84,000

—

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

K r o

n o r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

_

_

84,000

1 intendent vid postverkets frimärkes-

3,000

1,500

4,500

l intendent vid postverkets persedel- förråd............................................

3,000

1,500

4,500

1 notarie.........................................

1 d:o................................................

1,800

1,800

1,200

1,200

3,000

3,000

1 revisor och bokhållare.................. ..

1,800

1,200

3,000

5 revisorer och bokhållare .................

9,000

6,000

15,000

1 aktuarie..........................................

1,800

1,200

3,000

1 d:o...............................................

1,800

1,200

3,000

Utrikes- och författning sbyrån.

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

'' och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

1 aktuarie................................ ........

2 aktuarier.......................................

1,800

3,600

1,200

2,400

3.000

6.000

Revisionsbyrån.

1 notarie...........................................

1,800

1,200

3,000

1.800

1.200

3.000

1 revisor........................................

9 revisorer........................................

1,800

16,200

1,200

10,800

3,000

27,000

.

i

•

Till vikariatsersättning samt arfvoden åi

extra biträden m. m., förslagsvis......

—

85,000

1

1 förste vaktmästare...........................

>) 800

300

1,100

1 vaktmästare....................................

8 d:o.................................................

‘) 500

>) 4,000

300

2,400

800

6,400

265,800

lEfter 5 år kan lönen

j höjas med 100 kr.

Transport

—

—

—

265,800

1) Om vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge denna förmån qvarstar,

lönen minskas med 150 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7,

117

, Transport

Distrikts- och lokalförvaltningarna

2 postdirektörer, en i Stockholm och en

i Göteborg, hvardera:

lön..................................3,500

tjenstgöringspenningar *)... 2,000 g

1 postdirektör i Malmö....................

I 5 postinspektörer, hvardera:

arfvode ........................4,125

tjenstgöringspenningar.... .H-,375 g gQ0

öfrige postförvaltare vid fullständiga

fasta postanstalter.

l:a klassen:

16 postmästare, af hvilka en vid hvartdera

af postkontoren i Falun, Gefle.

Helsingb or g, J önköping, Kalmar,Karls

krona, Karlstad, Kristianstad, Linköping,

Lund, Norrköping, Sundsvall,

Upsala, Vexiö, Örebro och Östersund:

lön ................................3,200

tjenstgöringspenningar J) . .^500 ^ ^qq

2:a klassen:

| 44 postmästare, af hvilka en vid hvartdera

af postkontoren i Arvika, Bollnäs,

j Borås, Eksjö, Enköping, Eskilstuna.

Eslöf, Falköping, Filipstad, Hallsberg,

Halmstad, Haparanda, Hernösand

Hessleholm, Hudiksvall, Karlshamn,

Katrineholm, Kristinehamn, Köping,

Landskrona, Ljusdal, Luleå, Lysekil

Mariestad, N orrtelge,N yköping,N ässj ö

Oskarshamn, Sala, Skara, Sköfde, Sollefteå,

Söderhamn, Södertelge, Trelleborg,

Uddevalla, Umeå, Yarberg,

Transport

Kronor.

Lön.

Tjenst
görings
pennin
gar.

00

20, 25

Summa.

265,800

4,000

») 2,000

11,000

5,200

6,875 27,500

51, 00 I 24,000

75,200

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

'' och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

118,900 | 265,800

Efter 5 år kan allo

ningen höj as med

400 kr. och efter

10 år med ytterligare

400 kr.; skolande

3/4 af ålderstilläggen

räknas till

lönen och V4 an

ses såsom tjensfcgöringspenningar.

*) Garanterad minimiprovision,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets Utlåtande N:o 7,

K r

o n o

r.

Tjenst-

Lön.

görings

pennin-

Summa.

gar.

Transport

_

118,90C

265,800

Venersborg,_Vestervik, Vesterås, Visby

Ystad och Örnsköldsvik:

''

lön .................................2,600

tjenstgöringspenningar J)... 1,000 ^ ^

114,400

44,000

158,400

Efter 5 år kan af-

löningen höjas med

3:e klassen:

400 kr. och efter

50 postmästare, hvardera:

10 år med ytter- ligare 400 kr.; sko-

lön..................................2,200

lande 3/4 af ålders-

tjenstgöringspenningarl)... 800 g qqq

110,000

40,000

150,000

tilläggen räknas till

lönen och V4 an’

4:e klassen:

ses såsom tjenst-

90 postmästare, hvardera:

göringspenningar.

lön .................................2,000

tjenstgöringspenningar '')... 600 0 ^

180,000

54,000

234,000

Biträdande tjensteman.

25 kontrollörer, hvardera:

lön .................................2,200

tjenstgöringspenningar...... 1,000 g ^qq

55,000

25,000

80,000

Efter 5 år kan lönen

300 postexpeditörer af l:a lönegraden,

hvardera:

höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

lön ..............................1,725

tjenstgöringspenningar...... 775 0 ,-qq

517,500

232,500

750,000

300 postexpeditörer af 2:a lönegraden,

hvardera:

Efter 5 år kan lönen

lön .................................1.500

höjas med 300 kr.

och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar...... 700 „ ^

75 postexpeditörer af 3:e lönegraden,

450,000 i

210,000

660,000

ytterligare S00 kr.

hvardera:

Efter 5 år kan lönen

lön .................................1,250

höjas med 150 kr.

och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar...... 500 ^ 75Q

93,750

37,500 1

131,250

i

ytterligare 150 kr.

Transport

— |

— |s

!,282,55o|

265,80o|

L) Garanterad minimiprovision.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets flätande N:o 7.

119

1,500

Transport

75 postexpeditörer af 4:e lönegraden,

hvardera:

lön................................ 1,050

tjenstgöringspenningar.... 450

Vakth etj ente:

630 af l:a lönegraden, hvardera:

lön........................ 600

tjenstgöringspenningar..... 400 ^ qqq

280 af 2:a lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar..... 350

340 af 3:e lönegraden, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar 300

950

900

Anslag till aflönande af poststationsföreståndare,

förslagsvis.........

» » aflönande af extra biträden

vid distriktsförvaltningarna

och postanstalterna, förslagsvis

.....................

» » ålderstillägg, förslagsvis.

» » arfvoden åt extra vaktbetjente

och till hnshyresbidrag för

en del betjente, förslagsvis

» » arfvoden åt ordinarie vakt
betjente

för tjenstgöring

såsom förmän m. m., förslagsvis

..........................

» » gratifikationer m. m. åt tjen

stemän och betjente........

B. Öfvcrgångsstat.

Generalpoststyrelsen.

1 kammarskrifvare,............................

Transport

K r c

n o

r.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa,

—

—

2,282,550

265,800

78,750

33,750

112,500

I Efter 5 år kan lönen

l höjas med 150 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 150 kr.

378,000

252,000

630,000

Efter 5 år kunna

tj enstgöringspen- ^ ningarna höj as med

200 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 200 kr.

168,000

204,000

98,000

102,000

266,000

306,000

3,597,050

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- • ningarnahöjasmed

150 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 150 kr.

—

850,000

_

_

700,000

—

—

600,000

—

—

—

400,000

—

—

—

45,000

—

—

—

12,000

2,607,000

6,469,850

1,200

900

300

1,200

—

—

—

6,471,050

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

K r o

n o r.

Transport

.

—

6,471,050

C. Pension sstat .

Tjensteman och. betjente, som erhållit afsked ur postverkets tjenst..

83,375

Anslag till pensionsfyllnad åt postiljoner, förslagsvis.....................

2,000

Aflidne tjenstemäns och betjentes enkor och barn..........................

1,575

86,950

D. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Anslag till uppbörds- och frimärkesprovision..................................

220,000

» » felräkningspenningar....................................................

50,000

» » förhyrande af de för postverket erforderliga lägenheter

samt till bestridande af utgifterna för posthusens under- håll m. m.................................................................

250,000

» » expensutgifter..............................................................

550,000

5 » rese- och traktamentsersättningar:

för resor i tjensteärenden i allmänhet................ 50,000

till traktamenten för tjensteman i jemvägspost-

kupé............................................................. 140,000

till traktamenten för vaktbetjente...................... 155,000

345,000

» > postbetjentes beklädnad och beväring............................

175,000

» » inköp och underhåll af inventarier................................

265,000

Transport

1,855,000

6,558,000

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

121

K r o

n o r.

Transport

1,855,000

6,558,000

Anslag till postföringskostnad:

vid befordran å jernväg..................

2,500,000

» » å landsväg ock. inom

postanstalternas

områden samt till

landtbrefbäring ....

vid befordran sjöledes.:

1,000,000 3ig00i000

mellan fasta landet oeb Gotland...

72,000

» öfriga inrikes orter............

90,000

» Sverige och. Finland .........

20,000

» Sverige och Danmark.........

16,000

s Sverige och Tyskland.........

» Sverige samt England och

240,000

Amerika ........................

7’000 445,000

3,945,000

» godtgörelse till främmande postverk.

10,000

»

» tillverkning af frimärken, frankokuvert, brefkort och

»

kortbref......................................

» diverse utgifter.. ............................

150,000

45,000

6,005,000

E.

Oförutsedda utgifter

~T-

255,000

P.

Afkortningar och restitutioner in

. in., förslagsvis

133,000

Summa kronor

-- 12,951,000

Bih. till Rifad. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 7 Häft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

122

Bilaga B.

Aflöningsreglemente för tjensteman och betjente vid postverket.

§ I
Aflöning,

som tillkommer vid postverket anstäld tjensteman eller

betjent enligt stat, som af'' Riksdagen godkänts, utgår såsom i staten

finnes för hvarje deri upptagen befattning angifvet.

Vissa tjensteman tillkommer ock uppbörds- och frimärkesprovision,

såsom i § 2 förmäles.

§ 2.

Uppbörds- och frimärkesprovision utgår vid postkontoren å influtna

postafgifter och försålda frankotecken med:

10 procent af uppbörd, som ej för år öfverstiger 6,000 kronor,

5 procent af den de! af uppbörden, som öfverstiger 6,000, men ej

10,000 kronor, och

1 procent af den del af uppbörden, som öfverstiger 10,000 kronor,

under iakttagande härvid,

dels att i- omförmälda uppbörds- och frimärkesprovision icke ingår

den provision, som enligt gällande bestämmelser tillfaller underlydande

poststationers och ångbåtspostexpeditioners föreståndare, antagna särskilda

frankoteckensförsäljare eller allmänheten vid partiköp,

dels ock att postkontors provision för de vid underlydande poststationer

och ångbåtspostexpeditioner försålda frankotecken alltid skall

utgå med allenast 1 procent.

Den provision, som sålunda utgår vid postkontoren, skall vid postkontor

af 3:e och 4:e klass tillfalla postmästaren ensam, vid postkontor

af l:a och 2:a klass delas mellan postmästaren och den närmast under

honom å kontoret anstälde postexpeditör på det sätt, att en fjerdedel

af provisionen, för år räknadt, skall tillkomma denne postexpeditör, men

återstoden tillfalla postmästaren, samt vid Stockholms, Göteborgs och

Malmö postkontor delas mellan postdirektören och de vid vederbörande

postkontor anstälde kontrollörer och andra afdelnings- eller

filialkontorsföreståndare på det sätt, att i Stockholm sju åttondedelar,

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

123

i Göteborg sju tiondedelar och i Malmö sju tolftedelar af provisionen

för år skola tillfalla kontrollörer och andra afdelnings- eller filialkontorsföreståndare

att dem emellan å hvarje ort fördelas enligt de närmare

bestämmelser, som af Kongl. Maj:t, efter generalpoststyrelsens

hörande, meddelas, hvaremot återstoden af provisionen skall tillkomma

vederbörande postdirektör ensam.

Med tillämpning af nu gifna beräkningsgrunder må dock icke provisionsbeloppet

för år räknadt understiga:

för postdirektör 2,000 kronor,

för postmästare af l:a klass 1,500 kronor,

för postmästare af 2:a klass 1,000 kronor,

för postmästare af 3:e klass 800 kronor och

för postmästare af 4:e klass 600 kronor;

hvadan af postmedlen må, utöfver ofvan angifna procentbelopp,

utgå hvad som till äfventyrs erfordras för att fylla denna minimiprovision

till postförvaltare.

Minimipro vision en för postförvaltare betraktas såsom tjenstgöringspenningar.

§ 3-

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande

förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande

allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i generalpoststyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å

rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen

tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
att''

tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men

skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till

den, som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från

tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad

att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor

eller. för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,

densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för

handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar

hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara

pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen

hörande löpande göromål;

atti derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första höjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt

sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester,

och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen

angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans till
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

125

träde till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial;

samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller generalpoststyrelsen,

om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättigade

pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt

gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå;

skolande dylik pension utgå af postmedlen;

för tjensteman och betjente vid distrikts- och lokalförvaltningarna:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad icke allenast

den utvidgade eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag

för postdirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som kan

varda honom i behörig ordning ålagd;

,att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar, provision och sportler få uppbäras endast

för den tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester eller — beträffande vaktbetjent — sådan kostnadsfri

ledighet, som i § 5 omförmäles, men skola för den tid, tjensteinnehafvaren

eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att, derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre

månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära

hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och

tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på

grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen

att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar, provision

och sportler, äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än

tredjedelen deraf, bör af den tjenstledige afstås;

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,

eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den

tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspen
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

ningar, provision och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvodet,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,

ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen

å staf kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af

Kongl. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå

efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning vid distrikts- eller lokalförvaltning, densamma

bestrida, dock ej längre tid än sammanlagdt tre månader under

ett, och samma kalenderår; egande lian, om förordnandet erfordras till

följd af sjukdomsförfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,

de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,

men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast

den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning i aflöningen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fem

grupper, nemligen:

första gruppen: postdirektörer;

andra gruppen: postmästare af l:a klassen;

tredje gruppen: postmästare af 2:a klassen;

fjerde gruppen: kontrollörer och postmästare af 3:e klassen;

femte gruppen: postmästare af 4:e klassen och postexpeditörer;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första

förhöjningen, skall inträda fem år, och tidpunkten, då han kan komma

i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande

tjenst eller tjenst, tillhörande samma eller närmaste grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande

slag, skall, beträffande rätt till förhöjning i aflöningen efter nyssnämnda

tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,

som befattningen från 1903 års början tillhör;

att postmästare af 4:e klass enligt 1902 års stat, hvilka varda hänförda

till lägre klass än den 2:a enligt 1903 års stat, samt kontrollörer må,

derest de tillträdt sina tjenster före 1902 års utgång och i föreskrifven

ordning inträdt å 1903 års stat, ega att, beträffande rätt till förhöjning i

aflöningen vid befordran jemväl till postmästarebefattning inom afiöningsgrupp

utöfver den närmast högre räkna sig till godo tjenstgöring efter

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 7.

127

anställning såsom postmästare af 4:e klass enligt den äldre staten eller

såsom kontrollör;

att för öfrig!, hvad hvar och en af de omförmälda aflöningsförhöjningarna

angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,

med godt vitsord bestridt sin egen eller, på grund af förordnande,

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid han åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej får

tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af

fullmakt eller konstitutorial;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af aflöningsförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förhöjning

tillträda;

att qvinna, för hvilken utfärdats förordnande att tills vidare vara

postmästare eller postexpeditör, skall, så länge hon innehar sådan befattning,

vara i fråga om aflöningsförhöjning och semester likstäld

med man, som innehar ordinarie dylik befattning;

att en hvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning

såsom tjensteman vid postverkets distrikts- eller lokalförvaltningar,

skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser

;

att till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka

före den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda

års aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt

för dem nu gällande grunder, dock utan rättighet för tjensteman till

sådan godtgörelse, som enligt kongl. brefven den 1 juni 1900 och den

8 februari 1901 tills vidare medgifvits för minskad inkomst i provision

till följd af nya postexpeditörstjensters tillsättande;

att till vaktbetjente i l:a lönegraden hufvudsakligen skola höra

vaktbetjente, anstälde vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och

Malmö, äfvensom de vid jern vägsposten tjenstgörande betjente, som

stationeras å någon af dessa orter;

att till vaktbetjente i 2:a lönegraden skola höra de vaktbetjente,

hvilka äro stationerade norr om Dalelfven eller på grund af särskilda

omständigheter böra med dessa i aflöningsvilkor likställas;

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets Utlåtande N.-o 7.

att till vaktbetjente i 3:e lönegraden, skola höra öfriga vaktbetjente;

att vaktbetjent må tillträda medgifvet aflöningstillägg respektive

fem och tio år, efter det lian tillträdt ordinarie postvaktbetjentbefattning;
att

för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen

angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med

godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, dock att härvid ej må föras

honom till last den tid, han åtnjutit sådan kostnadsfri ledighet, som i

§ 5 omförmäles; samt att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än

vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då lian intjenat stadgad tid för erhållande

af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma tillägg

tillträda;

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller båda

aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a eller 3:e graden, aflöningstillägg

skola till honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda båda

grader bestämts, men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till

l:a graden från lägre grad, aflöningstillägg skola utgå med de för l:a

graden bestämda högre belopp;

att, derest vid tillsättande af vaktbetjentbefattning den, som å befattningen

antages, anses icke böra placeras å ort eller i syssla, för

hvilken ledig, till l:a eller 2:a lönegraden hörande aflöning är afsedd,

generalpoststyrelsen eger att tills vidare och intill dess ledighet inom

vederbörlig lönegrad uppstår, samt med disponerande i sådant hänseende

af erforderlig andel af den lediga aflöningen, tilldela den till

befattningen antagne aflöning i lägre lönegrad; samt

att tjensteman eller betjent vid distrikts- eller lokalförvaltning skall

efter uppnådda 65 lefnads- och minst 35 tjensteår vara förpligtad att

med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t

eller generalpoststyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; skolande dylik pension utgå af postmedlen.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

129

§ 4.

Tjenstemännen i generalpoststyrelsen ega årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generalpostdirektören,

byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en

hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden

en hvar under en månad.

ö

§ 5.

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distrikts- eller

lokalförvaltning åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan hinder

för göromålens gång.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pligtig att å tid af året, som af vederbörande öfverordnade

myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

Vid distrikts- eller lokalförvaltning anstäld vaktbetjent må kunna,

i den män i sådant afseende till vikaries ersättande anvisadt anslag

förslår, tilldelas ledighet högst femton dagar under ett och samma

kalenderår med bibehållande af sin aflöning.

§ 6.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under

tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ i■

Afhåller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder

tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,

skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af generalpoststyrelsen

pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas,

såvida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

§ 8-

Vid afgång från postverkets tjenst till följd af afskedstagande, entledigande

eller dödsfall utgår sjelfva lönen till månadens slut. EnaBih.

till Rilcsd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afl. 7 Häft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets Utlåtande N.-o 7.

hända är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode

och tjenstgöringspenningar.

Aflider vid postverket anstäld person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den män den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

§ 9.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, i

följd af olyckshändelse, timad under tjensteutöfning, må ett belopp,

motsvarande den aflidnes fasta aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp

tilldelas hans dödsbo.

§ 10-

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

enligt bestämmelserna i gällande resereglemente, derest icke

för vissa slag af tjensteresor andra föreskrifter eller bestämmelser om

lägre ersättningsberäkning blifvit, efter af Kongl. Maj:t faststälda grunder,

af generalpoststyrelsen meddelade.

§ 11-

Felräkningspenningar tillkomma:

kassören hos generalpoststyrelsen med 500 kronor;

den såsom kassör hos postdirektör tjenstgörande kontrollör eller

postexpeditör med 300 kronor;

de tjenstemän och af styrelsen antagna extra biträden, som å postkontoren

i regelbunden tjenstefördelning betjena allmänheten samt dervid

emottaga eller utlemna kontanta medel, med 120 kronor till dem

hvar vid postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö äfvensom vid

postkontor af l:a och 2:a klass samt med 60 kronor till dem hvar vid

postkontor af 3:e och 4:e klass;

allt för år räknadt.

§ 12.

Anmärkningspr o vision tillkommer vederbörande hos generalpoststyrelsen

anstälda tjenstemän enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o

131

bestämmer, med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund

af anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till postverket inflyter och utan anmärkningens framställande

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt debiteradt,

till vederbörande återgäldas.

§ 13.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

belopp må tilldelas vid postverket anstälda betjente, ordinarie och extra,

enligt reglemente, som af generalpoststyrelsen fastställes.

§ 14.

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas enligt de närmare

bestämmelser, Kongl. Maj:t meddelar, åt de vid distrikts- och

lokalförvaltningarna anstälda ordinarie och extra betjente.

*" § 15.

De ordinarie betjente, som äro anstälda såsom förmän för vaktbetjentspersonal

vid Stockholm, Göteborgs, Malmö eller andra postkontor,

eller hvilka tjenstgöra ensamma eller såsom förste män i s. k.

postiljonskupéer, eller som vid postanstalterna användas i andra jemförliga

sysslor eller till bestridande af göromål, hvilka hittills i regel

utförts af tjenstemän, må, utöfver den fästa aflöningen, kunna af generalpoststyrelsen

tilldelas arfvode till belopp af högst 20 kronor för månad

räknadt.

* § 16-

Grunderna för aflöningen till den extra personalen vid postverket

bestämmes af Kongl. Maj:t på förslag af generalpoststyrelsen.

§ 17.

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

varda af Kongl Maj:t bestämd, samt deri jemkning af grunderna för

uppbörds- och frimärkesprovisions beräkning, som, i händelse af förhöjning

af postafgifter, kan finnas skälig, äfvensom de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

133

Bil. C.

Utgiftsstater för telegrafverket

att tillämpas under år 1903.

K r o

n o r.

Tjenst-

A. Aflöningsstat.

Lön.

görings-

pennin-

S n m m a.

gar.

Telegrafstyrelsen

Generaldirektören................ ..............

7,000

3,000

10,000

1 byråchef........................................

4,400

2,000

6,400

[Efter 5 år kan lönen

3 byråchefer.......................................

13,200

6,000

19,200

höjas med 600 kr.

Administrativa byrån-

1 sekreterare......................................

3,000

1,500

4,500

1 kamrerare.......................................

3,000

1,500

4,500

1 notarie och ombudsman...................

1,800

1,200

3,000

|,1 registrator och aktuarie...................

1,800

1,200

3,000

| 1 revisor............................................

1,800

1,200

3,000

3 revisorer.........................................

5,400

3,600

9,000

1 hufvudkassör..................................

1,800

1,200

3,000

1 bokhållare och kassakontrollant........

1,800

1,200

3,000

1,800

1,200

3,000

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

Liniebyrån.

och efter 10 år med

1 öfveringeniör.. ..............................

3,000

1,500

4,500

ytterligare 500j.kr.

1 byråingeniör och ritare....................

1,800

1,200

3,000

1 notarie............................................

1,800

1,200

3,000

| 1 förrådsförvaltare..............................

1,800

1,200

3,000 j

1

Byrån för telegraftrafiken-

''■ 1 elektriker........................................

3,000

1,500

4,500 j

1 notarie...........................................

1,800

1,200

3,000

1 byråingeniör och föreståndare för tele-

grafverkets undervisningsanstalt.......

1,800

1,200

3,000

Transport

—

95,600

- !

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

K r

o n o

1*.

Tjenst-

Lön.

görings-

S u in m a.

pennin-

gar.

Transport

—

—

95.600

1

Byrån för telefontrafiken.

i

1 notarie.........................

1.800

1,200

1.200

3.000

. 1 aktuarie.........................................

1,800

3,000

Efter 5 år kan lönen

i

Yerkstaden:

ocli efter 10 år med

1 föreståndare..............

3,000

1,800

l) 800

>>800

>) 500

1,500

1,200

300

4,500

3,000

1,100

1,100

ytterligare 500 kr.

! 1 ingeniör....................................

1 förrådsvaktare..............................

1 förste vaktmästare........................

300

1 vaktmästare ... ............................

300

800

" (ko ...................

113,700

\Efter

f höjas med 100 kr.i

>)1,000

600

1,600

Bistriktsföryaltningarna.

:

; 4 telegrafinspektörer, hvardera:

arfvode.........................

. 3,750

i tjenstgöringspenningar ..

-''-A''250 5,000

15,000

5,000

20,000

! 6 liniedirektörer, hvardera:

lön..............................

. 3,000

tjenstgöringspenningar...

-A500 4,500

18,000

9,000

27,000

Efter 5 år kan lönen''

i 8 linieingeniörer, hvardera

höjas med 400 kr.

f och efter 10 armed!

lön ..............................

. 2,200

ytterligare 400 kr.

tjenstgöringspenningar .

-iPPP 3,200

17,600

8,000

25,000

i

! 8 bokhållare, hvardera:

I Efter 5 år kan löneni

lön ..............................

tjenstgöringspenningar ..

. 1,500

( höjas med 300 kr.

och efter 10 år med

- — 2,200

9,000

4,200

13,200

| ytterligare 300 kr.

Transport

—

85,800

113,700

1) Om förrådsvaktare eller annan vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, skall, så länge

denna förmån qvarstår, lönen minskas med 150 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

135

:

Kronor.

Lön.

Tjenst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Transport

6 materialvakter, hvardera:

lön................................. 600

tjenstgöringspenningar..... 400 qqq

3,600

2,400

85,800

6,000

113,700

91,800

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- ningarna höjas med

200 kr. och efter

Stationerna.

10 år med ytter- ligare 200 kr.

Stationsföreståndare.

2 telegrafdirektörer, en i Stockholm och

en i Göteborg, hvardera:

lön................................. 3,500

tjenstgöringspenningar ... 2,000

7,000

3,500

4.000

2.000

11,000

5,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

2 telegrafdirektörer, en i Malmö och en

i Sundsvall, hvardera:

lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar.... 2,000

6,000

4,000

10,000

5 kommissarier af l:a klass, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Gefle,

Helsingborg, Luleå, Norrköping och

Örebro:

lön................................. 3,000

tjenstgöringspenningar .... 1,500 ^

15,000

7,500

22,500

23 kommissarier af 2:a klass, af hvilka

en vid hvardera af stationerna i Borås,

Eskilstuna, Falun, Halmstad, Hernö- sand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar,

Karlshamn, Karlskrona, Karlstad,

Kristianstad, Landskrona, Linköping,

Lund, Nyköping, Nässjö, Söderhamn,

Upsala, Vesterås, Yexiö, Ystad och

Östersund:

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

ytterligare 400 kr.

lön................................. 2.500

tjenstgöringspenningar.... 1,100 g qqq

57,500

25,300

82,800

24 kommissarier af 3:e klass, hvardera:

lön................................. 2,200

tjenstgöringspenningar .... 1,000 0Aq

52,800

24,000

76,800

''S

Transport

—

—

208,600

205,500

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

K r c

11 O

r.

Tjenst-

Lön.

görings-

Summa.

pennin-

gar.

Transport

208,600

205,500

17 kommissarier af 4:e klass, hvardera:

I Efter 5 år kan lönen

lön.................................

2,000

| höjas med 400 kr.

[ och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar ....

__800 2 80()

34,000

13,600

47,600

ytterligare 400 kr.

100 telegrafister eller stationsmästare,

de senare högst 20, hvardera:

1 Efter 5 år kan lönen

lön.................................

900

( höjas med 150 kr.

j och efter 10 år med

tjenstgöringspenningar....

-40? 1,300

90,000

40,000

130,000

ytterligare 150 kr.

Anm. Telegrafist, som förestår

station, och

stationsmästare ega åtnjuta bostads-

förmån eller hyresbidra

kronor om året.

? med 200

Biträdande tjensteman.

3 kommissarier af 2:a klass,

af hvilka

två i Stockholm och en

hvardera:

Göteborg,

lön.................................

2,500

tj enstgöringspenningar....

IjQg 3,600

7,500

3,300

10,800

9 kommissarier af 3:e klass

hvardera:

lön................................

2,200

Efter 5 år kan lönen

tjenstgöringspenningar....

19,800

9,000

28,800

höjas med 400 kr.

och efter 10 år med

........ 3,200

6 kontrollörer, hvardera:

ytterligare 400 kr.

lön.................................

2,200

tjenstgöringspenningar ....

-1— 3,200

13,200

6,000

19,200

2 kassörer, hvardera:

lön.................................

2,000

tjenstgöringspenningar....

110 assistenter, hvardera:

800 2,800

4,000

1,600

5,600

\ Efter 5 år kan lönen

lön.................................

1,500

\ höjas med 300 kr.

tjenstgöringspenningar....

2B5 telegrafister, hvardera:

700 2,200

165,000

77.000

242,000

och efter 10 år med

) ytterligare 300 kr.

''i Efter 5 år kan lönen

lön.................................

900

höjas med 150 kr.

tjenstgöringspenningar____

400 1,300

229,500

102,000

331,500

j och efter 10 år med

j ytterligare 150 kr.

Transport

—

—

1,024,100

205,500

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N-.o 7.

137

K r o

n o i

Lön.

Tjenst- görings- pe imin- gar.

Summa.

Transport

—

—

1,024,100

205,500

2 qvinliga bokhållare, hvardera:

lön .............................

... 850

tjenstgöringspenningar..

3501,200

1,700

700

2,400

40 qvinliga vaktföreståndare, hvardera:

lön .............................

... 850

tjenstgöringspenningar..

... 350 p 200

34,000

14,000

48,000

100 interurbantelefonister

graden, hvardera:

lön ............................

af l:a löne-

... 700

Efter 5 år kan lönen

höjas med 100 kr.

och efter 10 armed

ytterligare 100 kr.

tjenstgöringspenningar..

■•■—.^1,000

70,000

30,000

100,000

50 interurbantelefonister

af 2:a löne-

graden, hvardera:

lön .............................

... 550

tjenstgöringspenningar..

J250 800

27,500

12,500

40,000

Vaktbetjente.

7 vaktbetjente af l:a lönegraden, hvar- dera:

lön ................................. 600

tjenstgöringspenningar...... 400 ^ qqq

! 4,200

2,800

7,000

Efter 5 år kunna

tjenstgöringspen- ningarna höjas med

200 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 200 kr.

18 vaktbetjente af 2:a lönegraden, hvar- dera:

lön ................................. 600

tjenstgöringspenningar...... 350 ggj

10,800

6,300

17,100

1,238,600

Efter 5 år kunna

.tjenstgöringspen- ningarna höj as med

150 kr. och efter

10 år med ytter- ligare 150 kr.

1

Transpor

—

1 —

-

1,444,100

[5.]

Bill. till Rikså. Prol 1902. 4 Sami. 1 A/d. 7 Haft.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

K r o

n o r.

Transport

1,444,100

Särskilda anslag-.

Ålders tillägg:

för styrelsens personal, förslagsvis ................. 8,600

» distriktsförvaltningarnas personal, förslagsvis 5,200

» stationspersonalen, förslagsvis..................... 108,900

I Arfvoden till extra ordinarie tjensteman, vikariatsersätt- ning m. m.:

för styrelsen, förslagsvis .................................. 50,000

» distriktsförvaltningarna, förslagsvis............. 59,900

» stationerna, förslagsvis .............................. 950,600 (

Arfvoden till extra ordinarie vaktbetjente vid distrikts- förvaltningarna och stationerna, förslagsvis .................. 151,000

Gratifikationer åt tjensteman ock betjente m. m................ 10,000

1,344,200

2,788,300

B. Pensions- och understödsstater.

Förre telegrafisten å Sandhamns indragna optiska station A. Löfgren,

enligt kong! brefvet den 17 september 1869................................

240

Förre befälhafvaren å Arholma indragna optiska station, fanjunkaren

L. F. Österberg, enligt kongl. brefvet den 25 november 1870..........

400

Förre korporalen å Vinga station J. A. Andersson, enligt samma kongl.

bref..........................................................................................

270

|

| Förre befälhafvaren å Landsorts indragna optiska station, sergeanten

A. Liljander, enligt kongl. brefvet den 2 juni 1876 .....................

600

Förre telegrafisten å Dalarö indragna optiska station O. A. Törnros,

enligt samma kongl. bref............................................................

400

Förre telegrafisten å Ornö indragna station J. E. Åkerström, enligt

samma kongl. bref.............................................................. ......

400

Förre telegrafisten å Nynäs indragna station C. Sjöberg, enligt kongl.

brefvet den 23 mars 1877...........................................................

400

Förre telegrafisten å Ornö indragna station F■ 0. Åkerlind, enligt

270

samma kongl. bref.......................................... ..........................

Förre föreståndaren för Skeninge indragna station Nanny Arndtz,

enligt kongl. brefvet den 13 juli 1887..........................................

300

Förre föreståndaren för Hjo station Anna Johanna Charlotta Lagerberg,

enligt kongl. brefvet den 27 maj 1898............ ...........................

500

Förre arbetsledaren Augtist Andersson, enligt kongl. brefvet den 26

maj 1899.................................................................................

600

Transport

4,380

2,788,300

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande ‘JV;o 7.

139

K r o

n o r.

Transport

rf*»

CO

ce

o

2,788,300

Förre reparatören Fritz Bergman, enligt kongl. brefvet den 26 maj 1899

480

Förre arbetaren Karl Johan Ludvig Schönell ....................................

480

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning, fem procent af den

för året till 1,800,000 kronor beräknade portoinkomst af telegraf- medel, jemte ett tilläggsbelopp af 102,500 kronor, förslagsvis........

192,500

Bidrag till telegrafverkets enke- och pupillkassa.............................

8.000

Till fyllnadspensioner, enligt bestämmelserna i kongl. brefvet den

22 juni 1883, förslagsvis ...................................................•.........

48,000

253,840

C. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Stationers och liniers underhåll ....................................................

1,200,000

Underhåll af telegrafverkets byggnader och lokaler........................

20,000

Resekostnads- och traktamentsersättning ......................................

45,000

Blanketter, telefonkataloger, skrifmaterialier, böcker, renskrifning

m. m.....................................................................................

147,500

Hyror..........................................................................................

124,000

Eldning, belysning och städning af tjenstelokaler...........................

158,000

Postporto ....................................................................................

30,000

Beklädnad.................................................................................

75,000

Inköp och underhåll af inventarier, verktyg m. m..........................

70,000

Sjukvård och begrafningshjelp......................................................

15,000

Frakt- och transportkostnader......................................................

60,000

Sveriges bidrag till underhållet af internationella telegrafbyrån i

Bern........................................................................................

1,500

Telegrafverkets undervisningsanstalt..............................................

15,000

Felräkningspenningar...................................................................

3,500

Diverse utgifter...........................................................................

66,120

2,030,620

D. Ränta och amortering................................................

1,293,740

Summa kronor

—

6,366,500

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil D.

Aflöningsreglemente för tjensteman och betjente vid

telegrafverket.

§ I
Aflöning,

som tillkommer vid telegrafverket anstäld tjensteman

eller betjent enligt stat, som af Riksdagen godkänts, fördelas i lön och

tjenstgöringspenningar eller i arfvode och tjenstgöringspenningar, såsom

i staten finnes för hvarje deri npptagen befattning angifvet.

§ 2.

För åtnjutande af den i stat uppförda aflöning och dertill hörande

förhöjning efter viss tids fortsatt innehafvande af befattning gälla följande

allmänna bestämmelser:

för tjensteman och betjente i telegrafstyrelsen:

att tjensteman eller betjent skall vara underkastad den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en

möjligen inträdande förändrad organisation af styrelsen eller dess särskilda

afdelningar eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i

sådant hänseende vara förpligtad att, med bibehållande af den tjenstegrad

och aflöning han innehar, efter förändrad arbetsordning sköta de

med befattningen förenade göromål;

att med befattning i styrelsen icke må förenas annan tjenst å rikets,

Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning, med

mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet af tjenstgöringen

i styrelsen;

att tjensteman i lägsta lönegraden är skyldig att hos styrelsen

tjenstgöra å den särskilda befattning inom graden, der styrelsen, till

befordrande af arbetets oafbrutna gång, finner honom lämplig och behöflig;
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

141

att tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att sin befattning förrätta, eger

uppbära hela lönen, men att den, som undfår ledighet för svag helsas

vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller från

tjenstgöring i behörig ordning afstänges, eller eljest är lagligen förhindrad

att befattningen sköta, kan förpligtas att under ledigheten utöfver

sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af lönen, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjensteresor

eller för beredande af semester, tjensteman af lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i styrelsen,

densamma, emot åtnjutande i förstnämnda fall af de för befattningen

anslagna tjenstgöringspenningar men eljest af deremot svarande belopp

i stället för egna tjenstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagdt tre månader under ett och samma kalenderår;

att emellertid, derest byråchef till följd af tjensteresa eller för

handläggning af särskilda ärenden är under allenast några få dagar

hindrad att sköta sin befattning, tjensteman af lägre grad skall vara

pligtig att utan särskild ersättning sköta de till byråchefsbefattningen

hörande löpande göromål;

atf, derest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande

af befattning i samma lönegrad är i stat medgifven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

vilkor att innehafvaren under mera än fyra femtedelar af den tjenstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord

bestridt sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjenst,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit

semester, och

för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem

år, på samma vilkor,

under iakttagande, hvad såväl den ena som den andra förhöjningen

angår, deraf, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid början

af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjensteåldern

blifvit uppnådd; börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som

före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde

till befattningen, vare sig på grund af fullmakt eller konstitutorial eller

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

förordnande i följd af frågan om verkets omorganisation i anledning af

telefonväsendets tillkomst; samt

att tjensteman eller betjent i styrelsen skall, då han uppnått 65

lefnads- och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön

såsom pension från befattningen afgå, Kongl. Maj:t eller telegrafstyrelsen,

om det tillkommer styrelsen att afskedet utfärda, dock obetaget

att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensionsberättig-ade

pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande sätt gagna

det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; skolande

pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning enligt det

för denna inrättning gällande reglemente, dels ock med erforderligt

fyllnadsbolopp af telegrafverkets medel;

för tjensteman och betjente vid distriktsförvaltningarna och stationerna:

att tjensteman skall vara underkastad icke allenast den utvidgade

eller förändrade tjenstgöring, utan ock — med undantag för telegrafdirektör

och telefondirektör — den förflyttning till annan tjenstgöringsort

eller annan befattning af motsvarande tjenstegrad och med enahanda

aflöning å stat, som kan varda honom i behörig ordning ålagd, samt

vaktbetjent vara pligtig underkasta sig den förändring i tjenstgöring

och den förflyttning till annan tjenstgöringsort, som honom i behörig

ordning ålägges;

att med befattning af ifrågavarande slag icke må förenas annan

tjenst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebefattning,

med mindre den befinnes icke vara hinderlig för fullgörandet

af tjenstgöringen i verket;

att tjenstgöringspenningar och sportler få uppbäras endast för den

tid, befattnings innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, utgå

till den, som uppehållit befattningen;

att derest ledighet på grund af sjukdom åtnjutes under högst tre

månader af ett och samma kalenderår, den tjenstledige eger uppbära

hela lönen eller i de fall, der aflöningen är fördelad i arfvode och

tjenstgöringspenningar, hela arfvodet, men att under ledighet, som på

grund af sjukdom åtnjutes utöfver nämnda tid, det ankommer på styrelsen

att bestämma, huruvida, jemte tjenstgöringspenningar och sportler,

äfven någon del af lönen eller arfvodet, dock ej mera än tredjedelen

deraf, bör af den tjenstledige afstås;

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

143

att under ledighet, som åtnjutes för svag helsas vårdande, enskilda

angelägenheter eller särskilda uppdrag, under afstängning från tjenstgöring,

eller under eljest förekommande lagligt tjensteförhinder den

tjenstledige kan af styrelsen förpligtas att, utöfver tjenstgöringspenningar

och sportler, afstå så mycket af lönen eller arfvode!, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;

att, derest emellertid tjensteman eller betjent, i följd af kroppsskada,

ådragen under tjensteutöfning, blifvit tills vidare oförmögen till

tjenstgöring, må, såsom undantag från hvad ofvan är stadgadt, aflöningen

å stat kunna, efter styrelsens bepröfvande, till honom utgå oafkortad

under högst sex månader; ankommande deremot på pröfning af

Kong!. Maj:t, till huru stor del aflöning kan böra till den skadade utgå

efter omförmälda tid af sex månader;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande af

semester, tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas

till högre befattning vid distrikts förvaltning eller station, densamma

bestrida, dock ej längre tid än sammanlagd! tre månader under

ett och samma kalenderår; egande lian, om förordnandet erfordras till

följd af sjukdomsfall, åtnjuta, i stället för egna tjenstgöringspenningar,

de med den tjenstlediges befattning förenade tjenstgöringspenningar,

men, då förordnandet erfordras för beredande af semester, allenast

den honom eljest tillkommande aflöning;

att, i fråga om rätt till förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt

innehafvande af tjenst, tjenstemännen skola anses tillhöra följande fyra

grupper, nemligen:

första gruppen: telegraf-, telefon- och liniedirektörer äfvensom kommissarier

af l:a klass;

andra gruppen: kommissarier af 2:a och 3:e klass, linieingeniörer,

kontrollörer, kommissarier af 4:e klass och kassörer;

tredje gruppen: assistenter och manliga bokhållare;

fjerde gruppen: telegrafister, q vinliga bokhållare och vaktföreståndare

samt interurbantelefonister;

att tidpunkten, då tjensteman kan komma i åtnjutande af första

förhöjningen, skall inträda fem år och tidpunkten, då han kan komma

i åtnjutande af andra förhöjningen, tio år, sedan han tillträdt innehafvande

tjenst eller tjenst, tillhörande samma grupp;

att tjensteman, som före 1902 års utgång tillträdt tjenst af ifrågavarande

slag, skall, beträffande rätt till förhöjning af lönen efter nyssnämnda

tidpunkt, anses hafva vid detta tillträde inträdt i den aflöningsgrupp,

som befattningen från 1903 års början tillhör;

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

att för öfrigt, livad hvar och en af de omförmälda löneförhöjningarna

angår, skall iakttagas: att tjensteman under mera än fyra

femtedelar af den tjenstetid, som erfordras för att vinna dylik förhöjning,

med godt vitsord bestridt, sin egen eller på grund af förordnande,

annan statens tjenst, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid han åtnjutit semester, samt att den högre aflöningen ej

får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarunder

den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd; börande löntagare dervid

tillgodoräknas den tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till befattningen, vare sig på grund af

fullmakt eller konstitutorial eller förordnande i följd af frågan om verkets

omorganisation i anledning af telefonväsendets tillkomst; och länder

särskild! till efterrättelse, att kommissarie af l:a klass bör tillgodoräknas

den tid, som förflutit från hans tillträde till kommissariebefattning

af l:a klass enligt hittillsvarande stat;

att likväl tjensteman, som, då han intjenat stadgad tid för erhållande

af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma förböjning

tillträda;

att enhvar, som med eller efter 1903 års ingång tillträder befattning

såsom tjensteman vid telegrafverkets distriktsförvaltningar eller

stationer, skall vara pligtig att underkasta sig nu gifna vilkor och bestämmelser;
att

till de nuvarande innehafvare af dylika befattningar, hvilka före

den 1 mars 1903 förklara, att de icke vilja underkasta sig nämnda års

aflöningsstat samt dessa vilkor och bestämmelser och som icke lagligen

kunna dertill förbindas, aflöningsförmåner skola utgå enligt för dem nu

gällande grunder;

att hvad ofvan är stadgadt i fråga om rätt för tjensteman till

förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande af tjenst skall

i tillämpliga delar lända till efterrättelse jemväl beträffande stationsmästare;

egande, hvad angår tidpunkten för dylik löneförhöjnings inträdande,

stationsmästare att räkna sig till godo den tid, lian innehaft

ordinarie vaktbetjentbefattning vid telegrafverket;

att öfrige vaktbetjente må tillträda medgifvet aflöningstillägg respektive

fem och tio år efter det de tillträdt ordinarie vaktbetjentbefattning

vid telegrafverket;

att för öfrigt, hvad hvart och ett af de nyss omförmälda tilläggen

angår, skall iakttagas: att vaktbetjent under mera än fyra femtedelar

af den tjenstetid, som erfordras för att vinna rätt till tillägget, med

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

145

godt vitsord bestridt innehafvande tjenst, samt att den högre aflöningen

ej får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, hvarnnder

den stadgade tjensteåldern blifvit iqopnådd;

att likväl vaktbetjent, som, då han intjenat stadgad tid. för erhållande

af aflöningstillägg, redan uppnått den lefnads- och tjensteålder,

som berättigar honom till nedannämnda pension, icke må samma till
lägg

tillträda; _ . . ,

att, om vaktbetjent i l:a graden, hvilken intjenat ett eller bada

aflöningstilläggen, förflyttas till 2:a graden, aflöningstillägg skola till

honom utgå med de lägre belopp, som för sistberörda grad bestämts,

men att deremot till vaktbetjent, som uppflyttats till l:a från 2.a graden,

aflöningstillägg skola utgå med de för l:a graden bestämda högre

belopp; samt ... . . , ,,

att tjensteman eller betjent vid distriktsförvaltnmg eller station skall

efter uppnådda sammanlagda 95 lefnads- och tjenstår vara förpligta^

att med oafkortad lön såsom pension från befattningen afgå, Kongl.

Maj:t eller telegrafstyrelsen, om det tillkommer styrelsen att afskedet

utfärda, dock obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så

länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i befattningen på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma

qvarstå; skolande pensionen utgå dels från telegrafverkets pensionsinrättning

enligt det för denna inrättning gällande reglemente, dels

ock med erforderligt fyllnadsbelopp af telegrafverkets medel, och skall

jemväl iakttagas, att, om betjent enligt reglementet för pensionsmrättningen

är berättigad till högre pension än lönens belopp, den högre

pensionen må till honom utgå.

§ 3.

Tjenstemännen i telegrafstyrelsen ega årligen, när sadant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,

byråcheferna och tjenstemännen af 2:a lönegraden en

hvar under en och en half månad samt tjenstemännen af lägsta lönegraden

en hvar under en månad.

§ 4''

Semester af en månad årligen må af tjensteman vid distriktsförvaltning

eller station åtnjutas, i den mån sådant pröfvas kunna ske utan

hinder för göromålens gång.

Bih. till Riksd. Prat. W02. 4 Sami. 1 Åfd. 7 Iläft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Tjensteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

. år pligtig att å tid åt året, som åt’ vederbörande öfverordnade

myndighet bestämmes, begagna sig af semester.

§ 5.

Den, som på förordnande förvaltar ledig tjenst, åtnjuter under

tiden de med densamma förenade aflöningsförmåner.

§ 6.

Af håller sig tjensteman eller betjent från tjenstgöring utan att

hafva i vederbörlig ordning erhållit tjenstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall, må han under tiden ej åtnjuta någon aflöning. Varder

tjensteman eller betjent afstängd från tjenstgöring eller i häkte tagen,

skall under tiden den del af hans aflöning, som icke af telegrafstyrelsen

pröfvats böra användas till befattningens uppehållande, innehållas, så

vida ej styrelsen finner skäligt låta honom något deraf uppbära.

§ 7.

Vid afgång från telegrafverkets tjenst till följd af afskedstagande,

entledigande eller dödsfall utgår sj elfva lönen till månadens slut. Enahanda

är förhållandet med arfvode, der aflöning är fördelad i arfvode

och tjenstgöringspenningar,

Äflider vid telegrafverket anstäld person, som innehar befattning,

hvilken icke är uppförd å ordinarie stat, må, derest och i den mån den

myndighet, som antagit honom, så pröfvar skäligt, den för honom bestämda

aflöningen utgå till månadens slut.

§ 8.

Aflider tjensteman eller betjent, vare sig ordinarie eller extra, eller

vid verket anstäldt underbefäl eller arbetare i följd af olyckshändelse,

tim ad under tjensteutöfning eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande

den aflidnes aflöning för en månad, såsom begrafningshjelp

tilldelas hans dödsbo.

§ 9.

Vid tjensteresa inom riket utgår resekostnads- och traktamentsersättning

för tjensteman enligt bestämmelserna i gällande resereglemente,

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

147

dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,

vid ofta återkommande tjensteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna

dertill eljest föranleda, telegrafstyrelsen eger att bestämma

lägre resekostnads- och traktan!entsersättning.

För betjent eger styrelsen att fastställa resekostnads- och traktamentsersättning,

dock ej till högre belopp än gällande resereglemente

för närmast motsvarande klass bestämmer.

§ 10.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anstälde hufvudkassören med 500 kronor

för år räknadt;

kassör vid centraltelefonstationerna i Stockholm och Göteborg med

300 kronor, likaledes för år räknadt; samt

tjensteman, som tjenstgör i kassan vid telegraminlemning, der

telegramuppbörden under näst föregående år uppgått till minst 75,000

kronor, med en half procent af derstädes till honom kontant inbetalda

afgifter.

§ 11-

Anmärkningsprovision tillkommer vederbörande hos telegrafstyrelsen

anstälda tjenstemän enligt de närmare grunder, Kongl. Maj:t bestämmer,

med högst femton procent å hvarje belopp, som på grund af

anmärkning, gjord af sådan tjensteman, antingen, såsom ej behörigen

uppburet, till telegrafverket inflyter och utan anmärkningens framställande

ej skulle hafva kommit verket till godo, eller, såsom för högt

debiteradt, till vederbörande återgäldas.

§ 12-

Den stationsföreståndare å lägsta klassens station tillkommande

bostadsförmån utgöres af fri bostad, bestående af ett rum och kök,

jemte fri vedbrand och belysning.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i hvarje särskildt fall bestämma,

huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå.

Hyresbidrag anses tillhöra lönen.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

§ 13-

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst

årligt belopp må tilldelas vid telegrafverket anstälda ordinarie och extra

betjente samt vid liniebyggnaderna anstälda underbefäl och arbetare,

allt enligt reglemente, som af telegrafstyrelsen fastställes.

§ 14-

Kostnadsfri läkarevård jemte medikamenter lemnas åt betjente vid

distriktsförvaltningarna och stationerna samt vid liniebyggnaderna. anstälda

underbefäl och arbetare, äfvensom åt annan med desamma jemförlig,

i telegrafverkets tjenst befintlig tillfällig personal, enligt de närmare

bestämmelser Kongl. Maj:t meddelar.

§ 15-

Grunderna för aflöningen till extra tjenstemän och betjente vid

telegrafverket bestämmas af Kongl. Maj:t på förslag af telegrafstyrelsen.

§ 16-

Den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig den minskning i befintliga sportelinkomster, som kan

varda af Kongl. Maj:t bestämd, äfvensom de förändrade bestämmelser

i fråga om pension, som kunna varda stadgade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/, ; \v*

1 V >

/ IS .• B : 5 bil f. '' » it

■»t a

;

v* \ .5: i . :u ns

.p-v-.-rå
-

* , . ; '' • ft ■ I T ;! ;« . j-4 ? ;!

'' •

''

-\vc.v.

Mnft. f

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1902 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning, på för- slag.

Ersättningar.

Summa.

Civil-

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

6,500

_

6,500

Statsministern, lönefyllnad, förslagsanslag, högst....................

Statsråden utan departement 3 å 12,000 kronor.....

36,000

—

36,000

—

17,000

—

—

—

17,000

—

Departementschefen ..................................................................

78,700

—

—

—

78,700

—

Departementets afdelning af Kong! Maj:ts kansli .

87,422

—

—

—

87,422

—

Öfverståthållareembetet ....................................

2,728,045

—

—

—

2,728,045

—

Landsstaterna i länen (deraf 140,000 kronor reservationsanslag).

Okas i anledning af ändrad beräkning af ett boställes

154,500

154,500

Väg- och vattenbyggnadsstaten (deraf två särskilda reserva- undersökningar, hvartdera å 35,000 kronor). Nuvarande

Tillkommer: höjning i anslagen till väg- och vattenbygg- höjning i anslaget till vägundersökningar

hvarjemte rubriken ändras till Väg- och vattenbyggnadsstaten

expenser för allmänna arbeten och ett å 40,000 kronor

12,000

—

—

—

12,000

—

Vägar och kommunikationer .............................

2,700

—

4,567

—

7,267

—

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag

12,020,000

—

—

12,020,000

Postverket, förslagsvis beräknadt att utgå direkt af postmed- Ökas med .............................................................................

1,610,000

"

1,610,000

Telegrafverket, reservationsanslag, att af telegrafmedlen direkt

Ökas med ..............................................................................

hvarjemte rubriken ändras till Selegrafverket, förslagsvis

499,100

499,100

Medicinalstyrelsen med dithörande stater (deraf 1,500 kronor

Höjes för ökning i tjenstgöringspenningarnaför förste provin- bottens län med.................................................................

17,251,967

—

4,567

—

17,256,534

-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

151

Lift. A.

riksstat ens Sjette hufvudtitel.

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

dermed jemförlig

anvisning

på förslag.

Summa.

departementet.

Nuvarande belopp ................................................ 2,728,045: —

afkastning med........................................................ 230: —

tionsanslag till expenser för allmänna arbeten och till väg
belopp

.................................................................... 154,500: —

nadsstyrelsen .......................................... 1,900: —

............................................................... 5,000: — 6,900: -

deraf två särskilda reservationsanslag, ett å 35,000 kronor till

till vägundersökningar).

len.

Nuvarande belopp.....................

................. 12,020,000: -

............... 931,000: —

utgå.

Nuvarande belopp ..................

.................. 1,610,000: —

.............. 4,756,500: —

beräknadt att utgå direkt af telegrafmedlen.

reservationsanslag). Nuvarande belopp ............ 499,100: —

sialläkarne i Jemtlands, Vesterbottens och Norr.

........................................................................ _ 1,500: -

Tr:pt

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

6,500

_

__

_

6,500

_

36,000

—

—

—

36,000

—

17,000

—

—

—

17,000

—

78,700

87,422

—

=

78,700

87,422

2,728,275

—

—

2,728,275

—

161,400

—

—

161,400

—

12.000

__

12,000

2,700

—

4,567

—

7,267

—

12,951,000

—

—

—

12,951,000

—

6,366,500

—

—

—

6,366,500

—

500,600

—

500,600

22,948,097

—

4,567

-

22,952,664

—

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

1902 års riksstat anslår:

Indelning och

dermed jemAiivisning

i förlig anvisning,

på förkontant.

slag.

Summa.

Tr:pt

Kronor.

17,251,967

104,250

12,000

3,500

8,250

10,500

145.000

3,000

15,774

900.000

15,850]—

233,576 —

13,294 —

400.000 —

185,572

12,000]—

Ersättningar.

Kronor. | öt \

4,567!

Kronor. I <>.

17,256,534!—

104,250]—

12,000]—

3,500 —

8,250 —

10,500 —

145.000 —

3.000 —

15,774]—

900,000!—

15,850

233,576

13,294

400.000

185,572

12.000

S:ma 19,314,533 - 4,567]-] 19,319,100]—.

Hyresersättning åt provinsialläkare, förslagsanslag, högst .....

Bidrag till extra provinsialläkares aflönande, förslagsanslag .

Besestipendier åt civile läkare .................................................

Ortopediska institutet .................................................................

Vaccinationens befrämjande, reservationsanslag .......................

Till bestridande af kostnader för allmän helso- och sjukvård

Svenska läkaresällskapet ..........................................................

Lasaretts underhåll ..................................................................

Hospitals underhåll, förslagsanslag............................................

Karantänsinrättningen å Känsö, förslagsanslag, högst ...........

Ålder stillägg, förslagsanslag.......................................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........................

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser, förslags

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslagsanslag. Nu

Ökas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med .....

Extra utgifter, reservationsanslag ............................................

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

153

förslagsanslag

anslag ..........

varande belopp

Tr:pt;

185,572:

85:

.Förslag till blifvande riksstat:

1

j Anvisning i

kontant.

I

Indelning och

dermed jem- förlig anvis- ning, på för- slag.

Summa.

Ersättningar.

Kronor.

22,948,097

104,250

12,000

3,500

8,250

10,500

145,000

3,0001- 15,774 - 900,000|

15,8501- 233,5761- 13,294|- 400,000|

185,657!-

12,000!-

Kronor. ö.

4,567

Summa1 25,010,748!

4,567

Kronor.

22,952,664

104.250

12,000

3,500

8,250

10,500

145.000

3,000

15,774

900.000

15,850

233,576

13,294

400.000

185,657

12,000

25,015,315!

Bih. till Riksd. Prot. 1902. i Sami. 1 Afd, 1 Häft.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

Bil. Lift. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Sjette hufvudtitel.

Civildepartementet.

j

Civildepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli:

Kronor.

Ö.

\ För handhafvande af kontroll å försäkringsanstalterna ..................

Öfver ståthållareembetet:

4,500

—

1 Till utgifvande af »Polisunderrättelser».............................................

Landsstaterna i länen:

Till aflöning m. m. åt särskild polisstyrka på landet 95,000: —

» gröfre brotts upptäckande ro. m........................... 25,000: —

17,000

| » ersättning för juridiskt biträde åt de svenska

lapparne i Norge samt till lappfogdar och lapp- förmän äfvensom ordningsmän inom lappbyarne 17,500: —

» uppehållande under år 1903 af en kronofogde- tjenst och en häradsskrifvaretjenst i Vester- norrlands län samt en länsmanstjenst i Norr-

bottens län ....................................................... 8,400: —

Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Till undersökningar af mindre hamnar och farleder äfvensom till

upprättande af planer till anläggning eller ombyggnad af

145,900

broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag

Telegrafverket:

10,000

För anläggning af vissa telefonledningar ..........................................

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

200,000

—

Till arfvode för granskning af hospitalens räkenskaper..................

1,200

—

Tr:pt

378,600

—

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 7.

155

Kronor.

Ö.

Tr:pt

378,600

—

Hospitalsvården:

Till

underhåll af Jerfsö sjukhus för spetelske .........

18,000: —

»

uppförande å Restad i Elfsborgs län af en asyl

för sinnessjuke .................................................

675,000: —

»

uppförande på Kristinehamns hospitals område

af en s. k. kolonibyggnad.................................

38,500: —

»

utvidgning af Yexiö hospital ..............................

375,000: —

1,106,500

—

Diverse anslag:

Till

ombyggnader m. m. vid karantänsinrättningen på

K ii it so ................................................ .................

50,570: —

»

uppförande af ny bostad för karantänsdrängarne

vid karantänsinrättningen på Känsö ...............

15,000: —

»

ersättning för af statskontoret förskottsvis be-

stridda utgifter ...................................................

66,915: —

132,485

—

Summa

1,617,585

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.