Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående uppförande af ny byggnad för Kongl. Majits kansli in. m.

1902-04-29 · 53 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:71, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående uppförande af ny byggnad för Kongl. Majits kansli in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

1

X:<> 71.

Ank. till Riksd. kansli den 2 maj 1902, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition

angående uppförande af ny byggnad för Kongl. Majits

kansli in. m.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för den 21 februari 1902 har Kongl. Maj:t, som i den till

Riksdagen den 14 sistlidne januari aflåtna nådiga proposition angående

statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för uppförande af

ny byggnad för Kongl. Maj:ts kansli och utförande af vissa i samband

dermed stående byggnadsföretag bevilja ett extra anslag af 2,000,000

kronor, att utgå under åtta år, och deraf för år 1903 anvisa en åttondedel,

eller 250,000 kronor, ytterligare i en den 21 ofvanberörde februari

till Riksdagen aflåten proposition (n:o 34) föreslagit Riksdagen att, med

godkännande af ett utaf Stockholms stadsfullmäktige i yttrande af den

12 december 1901 framstäldt förslag till bytesaftal mellan kronan och

Stockholms stad, medgifva,

dels att till betäckande af en del af kostnaden för uppförande af ny

byggnad för Kongl. Maj:ts kansli, för uppförande af nytt hus för kammarBih.

till Biksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 48 Höft. (N;o 71.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Det nuvarande

kanslihuset

m. m.

rätten, domänstyrelsen och kammararkivet, för påbyggnad och ändring af

postverkets hus vid Rödbodtorget i och för inrymmande i detta hus af

lokaler för arméförvaltningen och marinförvaltningen samt för inlösen af

atelierbyggnadsaktiebolagets hus i nordvestra hörnet af Kungsträdgården

och husets anordnande till lokal för krigshögskolan finge användas ej

mindre behållningen vid 1901 års slut, 1,182,636 kronor 42 öre, å fonden

för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden, än äfven

det belopp, 1,000,000 kronor, som enligt förberörda bytesaftal skulle af

Stockholms stad tillhandahållas,

dels ock att, för gäldande af årlig afgäld af 1,000 kronor till finska

församlingen, af de räntemedel, som under år 1902 och derefter kunde

komma att tillföras nyssnämnda fond, finge tills vidare användas erforderligt

belopp.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i detta ärende anfört

följande:

Det nuvarande kanslihuset med den dertill hörande tomten n:o 1 i

qvarteret Vulcanus vid Mynttorget i Stockholm hade ursprungligen disponerats

af myntverket, men sedan, i sammanhang med år 1840 fattadt

beslut om statsrådets förändrade organisation, fråga blifvit väckt om

beredande för samtliga statsdepartementens expeditioner af en gemensam

embetslokal, hade byggnaden upplåtits till lokal för flertalet af dessa

expeditioner. Ifrågavarande byggnad, som således från början icke varit

afsedd till embetslokal för Kongl. Maj:ts kansli, hade också ganska snart

visat sig vara såsom sådan mindre lämplig; och ehuru tid efter annan

omfattande ändrings- och reparationsarbeten vidtagits, vore lokalerna inom

kanslihuset fortfarande i många afseenden synnerligen bristfälliga och

otidsenliga.

För att erhålla sakkunniga personers yttrande rörande kanslihusets

beskaffenhet hade chefen för finansdepartementet, jemlikt Kongl. Maj:ts

den 27 januari 1893 lemnade bemyndigande, uppdragit åt intendenten

vid öfverintendentsembetet, professorn F. G. A. Dahl, brandchefen i Stockholm,

kommendörkaptenen B. Hollstén, stadsarkitekten L. Hedin och byggmästaren

A. G. Sällström att verkställa besigtning å sagda hus för utrönande,

ej mindre huruvida sjelfva byggnaden befunne sig i det skick,

att dess framtida bestånd kunde anses tryggadt, än äfven huruvida byggnaden

erbjöde erforderlig säkerhet mot eldfara för de vigtiga och delvis

oersättliga handlingar, som der förvarades. Resultatet af den på grund

häraf verkstälda besigtningen förelåge i en af besigtningsmännen den 9

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

3

februari 1893 till chefen för finansdepartementet aflåten skrifvelse, hvilken

som '' bilaga åtföljde statsrådsprotokollet. Af denna skrifvelse framginge,

att besigtningsmännen funnit byggnaden förete väsentliga brister såväl

med hänsyn till hållfasthet som trygghet mot eldfara, samt att besigtningsmännen

ansett, att de brister, hvarmed byggnaden i förstnämnda hänseende

vore behäftad, kunde, om ock med stor kostnad, betydligt minskas,

men att bristerna, hvad eldfarligheten anginge, icke kunde afhjelpas eller

ens minskas.

Då innehållet af berörda skrifvelse den 24 februari 1893 anmälts

inför Kongl. Maj:t i sammanhang med väckt fråga om bildande af en

särskild »fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden»,

hade föredragande departementschefen erinrat, att de ur nyss

anförda synpunkter förefintliga bristerna vid kanslihuset långt ifrån vore

de enda. Utrymmet inom de särskilda embetslokalerna vore nemligen

så trångt, att deraf verkligt men uppstode för det arbete, som der skulle

utföras. Flere departementsbyråer förfogade hvar för sig endast öfver

ett rum — i åtskilliga fall af ytterst obetydliga dimensioner — i hvilket

rum såväl byråchefen som den kanslisekreterare och den amanuens, som

på byrån indelats, hade sina platser. Då vederbörande byråchefer ofta

mottoge besök i tjensteärenden, vore det gifvet, att en dylik anordning

skulle medföra icke ringa olägenheter. Utrymmet i huset vore dessutom

så strängt tillvarataget, att, då, såsom stundom hände, för beredande af

någon särskild fråga tillfälliga biträden eller sakkunniga personer tillkallades,

hvarje möjlighet att bereda dem arbetsplats inom vederbörande

departements lokal vore utesluten. Den för förvaring af statsrådsprotokoll

och handlingar i afgjorda ärenden tillmätta plats vore så knapp, att

nämnda dokumenter tidigare, än eljest kunde vara önskligt, måste aflemnas

till riksarkivet, hvartill komme, att, såsom af bemälde besigtningsmäns

utlåtande äfven framginge, de skåp, i hvilka de ifrågavarande, till stor

del oersättliga handlingarna förvarades, flerstädes måst placeras så nära

intill eldstäderna, att eldfara deraf lätteligen kunde uppstå. Hvad förintandet

af sagda handlingar skulle innebära, behöfde icke närmare utvecklas.

Förlusten af de senaste årens statsrådsprotokoll, registratur,

koncept till utgående kongl. bref och resolutioner, inneliggande handlingar

m. m. skulle medföra ett verkligt hämmande af regeringsmaskineriet,

skadan för en framtida historisk forskning oberäknad. På grund af

sålunda anförda förhållanden kunde det icke gerna vara annat än en

tidsfråga — och det en sådan, som inom en nära liggande framtid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Tidigare åtgärder

för

anskaffande

af nytt

kanslihus.

måste kräfva sin lösning — när ny lokal för Kong! Maj:ts kansli måste

beredas.

De brister hos kanslihuset, som vid berörda tillfälle af departementschefen

framhållits, hade under den tid, som sedan dess förflutit, naturligen

gjort sig ännu mer känbara, och hvad särskild! anginge den anmärkta

bristen på erforderligt utrymme, hade denna brist numera gjort

sig gällande i sådan grad, att frågan om anskaffande af ny kanslihusbyggnad

icke längre kunde uppskjutas. Departementschefen ville i detta

hänseende erinra, hurusom, då för omkring två år sedan anmälts, att

ökadt utrymme inom kanslihuset oundgängligen erfordrades för utrikesoch

civildepartementen samt att lokal måste anskaffas för jordbruksdepartementet,

annan utväg icke förefunnits än att för ifrågavarande

ändamål upplåta den lokal, som för det dåvarande disponerades af nedre

justitierevisionen, och att för sistnämnda embetsverk förhyra lokal på

annat håll. Det borde icke heller lemnas obeaktadt, att sjöförsvarsdepartementet

vore förlagdt till annat, staten tillhörigt hus, äfvensom att

justitiedepartementets byrå för statistiska ärenden, lagbyrån, den till civildepartementet

hörande försäkringsbyrån, finansdepartementets kontroll- och

justeringsbyrå samt ecklesiastikdepartementets afdelning för statistiska

ärenden vore inrymda i särskild! förhyrda lokaler.

Departementschefen redogör derefter för de åtgärder, som sedan

flera år tillbaka vidtagits i syfte att åstadkomma ny lokal för Kongl.

Maj:ts kansli och hvilka åtgärder ledt till det resultat, att frågan

om nytt kanslihus nu kunde ,anses föreligga färdig till slutligt afgörande.

Sedan chefen för finansdepartementet den 7 juni 1893 anmodat

öfverintendentsembetet att, såsom en förberedande åtgärd för handläggning

af frågan om anordnande af ny lokal för Kongl. Maj:ts kansli,

inkomma med yttrande, bland annat, huruvida, med iakttagande, att den

oundgängligen erforderliga ökningen i utrymme blefve beredd, ändamålet

lämpligen kunde vinnas genom ombyggnad af kanslihuset på dess nuvarande

plats, samt öfverintendentsembetet med anledning deraf uppdragit åt professorn

Dahl samt e. o. arkitekterna hos embete! F. R. Ekberg och F.

Eckert att i ärendet sig yttra, hade de sålunda utsedda personerna den 26

augusti 1893 afgifvit ett tjenstememorial i ämnet. I detta memorial anfördes

beträffande den ifrågasatta ombyggnaden af kanslihuset, att, då byggnadens

grund vore dålig, det icke vore tänkbart att på annat sätt än genom

rifning af den gamla byggnaden och uppförande af en alldeles ny byggnad

erhålla lämpliga lokaler; att, om hela tomten kringbyggdes med ett 37 fot

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:e 71.

5

bredt hus, innehållande 3 hela våningar åt alla sidor, en undervåning åt

sjösidan och dessutom en öfvervåning mot norra och östra sidorna, en#

golfyta af högst 46,000 qvadratfot kunde erhållas; att, då nuvarande

kanslihuset hade en sammanlagd golfyta af omkring 40,600 qvadratfot,

en ökning i utrymme af omkring 13 x/2 procent således vore det högsta,

som* å ifrågavarande tomt kunde erhållas; samt att, då denna ökning i

utrymmet knappast kunde anses tillräcklig och det sannolikt skulle blifva

förenadt med stora svårigheter att under tiden för ombyggnaden anskaffa

lämpliga lokaler för de olika departementen, det syntes, som om någon

annan utväg hellre borde anlitas för frågans lösning. I sådant afseende

hade föreslagits att inköpa det s. k. Brunkebergs hotell i qvarteret Fyrmörsaren

och att inreda detsamma till kanslihus. För uppförande af ny

sådan byggnad hade sedermera jemväl ifrågasatts att inköpa finska kyrkans

tomter i qvarteret Europa m. in. och den s. k. Bondeska egendomen

i qvarteret Rosenbad. De förhandlingar, som blifvit förda angående förvärfvande

för kronans räkning af berörda fastigheter, hade emellertid icke

ledt till något resultat. Särskildt hade frågan om användande till byggnadsplats

för nytt kanslihus af finska kyrkan och angränsande tomter varit

föremål för ganska omfattande undersökningar och förhandlingar, men

tanken härpå hade måst öfvergifvas, då det visat sig, att för vinnande af

tillräckligt rymlig byggnadsplats ett så stort antal tomter skulle behöft.

tagas i anspråk, att kostnaden skulle uppgått till allt för högt belopp.

Då svårighet således mött att för antagligt pris förvärfva lämplig Förslag till

tomt för uppförande af den ifrågasatta byggnaden, hade den nästa åtgärden

varit att söka utreda, huruvida någon kronan tillhörig obebyggd tomt gården.

med lämplig belägenhet kunde för ändamålet användas. Med stöd af

Kongl. Maj:ts den 25 oktober 1894 meddelade beslut, hvarigenom öfverintendentsembetet

anbefalts att enligt de närmare föreskrifter, chefen för

finansdepartementet egde meddela, verkställa utredning beträffande frågan

om uppförande af nytt kanslihus, hade departementschefen derför i skrifvelse

den 8 februari 1899 anmodat öfverintendentsembetet att låta uppgöra

och till Kongl. Maj:t inkomma med eskissritningar och approximativa

kostnadsberäkningar för uppförande å norra delen af Kungsträdgården

af nytt kanslihus, afsedt att inrymma samtliga dåvarande statsdepartementen

med deras olika afdelningar samt derjemte jordbruksdepartementet,

nedre justitierevisionen, justitiekanslersembetet, landt- och sjöförsvarsdepartementens

kommandoexpeditioner och flottans stab; och hade

departementschefen dervid tillika bifogat uppgift i fråga om det utrymme,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

som ansetts erforderligt i den nya byggnaden. Enligt uppdrag af öfver*intendentsembetet

hade e. o. arkitekten hos embetet Carl Möller utarbetat

de sålunda infordrade ritnings- och kostnadsförslagen, hvarefter öfverintendentsembetet

med skrifvelse den 18 oktober 1899 till Kong! Maj:t

öfverlemnat ifrågavarande förslag äfvensom ett af bemälde arkitekt den 9

i samma månad afgifvet tjenstememorial.

Enligt berörda förslag vore byggnaden, hvars hufvudfasad skulle

vetta åt Kungsträdgården, förlagd så, att det omkring 4 meter framspringande

midtelpartiet å hufvudfasaden icke sköte söder om en linie, som

tänktes dragen från en punkt på Kungsträdgårdsgatan, 8 meter norr om

nordvestra hörnet mellan nämnda gata och Näckströmsgatan, vinkelrätt

mot Kungsträdgårdens längdaxel. Å byggnadens östra sida skulle Kungsträdgårdsgatan

erhålla eu bredd af 20,6 meter utom vid sidofasadens

framsprång, der gatans bredd minskades till 19,6 meter. Hamngatan,

hvars bredd å sträckan mellan Regeringsgatan och Vestra Trädgårdsgatan

redan vore faststäld till 18 meter, skulle vid byggnadens nordöstra mellanparti

erhålla en bredd af 27 meter, hvilken vid nordöstra hörnet af det

utspringande midtelpartiet minskades till 23 meter. Vid midtelpartiets

nordvestra hörn vore Hamngatans bredd beräknad till 29 meter, hvarefter

densamma än ytterligare vidgades, så att gatan vid byggnadens nordvestra

hörn bildade en öppen plats.

Den form och det läge, byggnaden enligt förslaget skulle erhålla,

förutsatte emellertid med nödvändighet, att atelierbyggnadsaktiebolagets

hus samt den derintill belägna, för det dåvarande af Sveriges allmänna

konstförening förhyrda utställningsbyggnaden nedrefves, äfvensom att

samtliga de byggnader och anordningar, som innehafvaren af det s. k.

Blanchs kafé låtit uppföra i Kungsträdgården, borttoges. Derjemte måste

den nu obebyggda tomten n:o 5 i qvarteret Kungsträdgården förblifva

obebyggd och, såsom planterad plats, för framtiden tilläggas Kungsträdgården.

I sammanhang härmed hade det erinrats, att gafveln å den

aktiebolaget Casino tillhöriga byggnad efter platsens ordnande komme att

blifva mera i ögonen fallande än tillförene och derför borde på lämpligt

sätt dekoreras. Utmed nämnda gafvel har derjemte en nedgång ansetts

böra anordnas från Vestra Trädgårdsgatan till Kungsträdgårdens plan.

Den föreslagna byggnaden, hvars hufvudingång vore förlagd till fasaden

åt Kungsträdgården, upptoge en yta af 5,470 qvadratmeter, i hvilken yta

inginge två gårdar med 365 qvadratmeter för hvardera, eller tillsammans

730 qvadratmeter. Hufvudfasaden upptoge en längd af 93 meter och

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

7

hvardera sidofasaden 52,5 meter. Byggnadens största bredd (genom midtelpartiet)

vore 64 meter. Byggnadens höjd från marken till taklistens öfverkant

vore å hufvudfasaden 25 meter, och kupolens krön sköte upp 57

meter öfver Kungsträdgårdens plan. Förutom eu jordvåning skulle byggnaden

innehålla fyra våningar.

Majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren P. A. Lindahl, som å det

ifrågasatta området af Kungsträdgården verkstält undersökningar för grundläggning

af byggnaden, hade i ett till öfverintendentsembetet afgifvet

yttrande meddelat, att marken å området bestode öfverst af jordfyllning

om 2,5—3 meters djup, derunder af ett lager af lös lera af 5—7 meters

mäktighet och under detta af ett mäktigt lager af sand och grus af

vexlande, men i medeltal 10 meters djup. I betraktande af den lösa

beskaffenhet, marken till stort djup syntes hafva, och det säkerligen rika

tillflödet på vatten vid ringa djup under markens yta hade majoren Lindahl

ansett hvarje tanke på möjligheten att för rimligt pris kunna neddraga

grundmurar eller pelare till underliggande fast mark eller berg böra öfvergifvas.

Återstode således att verkställa pålning under större eller mindre

del af källaremurarnes areal och genom de lösa jordlagren. Byggnadens

massiva beskaffenhet och stora tyngd samt de stora djupen genom lös

massa syntes dervid utesluta utvägen att sammanföra pålningen i smärre

grupper under murverkens koncentrerade partier, utan måste pålarne utbredas

öfver hela ytan af undergrunden. Sjelfva byggnaden skulle, enligt

e. o. arkitekten Möllers förslag, uppföras af murtegel och dess ytterfasader

till största delen klädas med granit. Yttertaken skulle täckas med dels

koppar och dels skiffer.

Kostnaden för uppförande af nytt kanslihus i Kungsträdgårdens norra

del skulle enligt det föreliggande förslaget uppgå till 3,950,000 kronor,

deraf 841,000 kronor för schaktnings-, pålnings- och grundläggningsarbeten,

2,536,524 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning, 306,500 kronor

för specialarbeten, såsom elektrisk belysning, värmeledning och ventilation,

gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare och hissar, 200,000 kronor

för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt och kontrollant

samt 65,976 kronor för oförutsedda utgifter m. m. I kosta a dsförsla gets

slutsumma inginge icke kostnaden för inlösen af vare sig de byggnader,

hvilka, enligt hvad förut blifvit nämndt, skulle nedrifvas, eller de tomter,

hvilka skulle bibehållas obebyggda.

Då emellertid för ytterligare utredning af byggnadsfrågan det syntes

vara af vigt, att ritningar och kostnadsförslag uppgjordes äfven för be
-

Förslag till

nytt kanslihus

å tomten för

generalstabens

hus m. m.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

byggande af någon annan för ändamålet lämplig tomt, och uppmärksamheten

i sådant afseende fäst sig vid det område af Riddarholmen, som

upptoges af den statsverket tillhöriga, till embetslokal för generalstaben

för närvarande disponerade tomten n:o 8 i qvarteret Riddarholmen och

den Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk använda tomten

n:o 7 i samma qvarter, af hvilket område departementschefen hade anledning

antaga, att den Stockholms stad tillhöriga tomten skulle mot

lämpligt vederlag kunna för kronans räkning från staden förvärfvas, hade

han i skrifvelse den 18 september 1899 anmodat öfverintentseinbetet att

så fort ske kunde uppgöra och till Kongl. Maj:t inkomma med eskissritningar

och approximativa kostnadsberäkningar för uppförande å berörda

område af nytt kanslihus, till utrymmet lika stort som den i Kungsträdgården

ifrågasatta kanslihusbyggnaden. Sedan enligt uppdrag af öfverintendentsembetet

e. o. arkitekten hos embetet Ludv. Peterson utarbetat

de infordrade ritnings- och kostnadsförslagen till nytt kanslihus på det

angilna området af Riddarholmen, hade öfverintendentseinbetet med skrifvelse

den 16 januari 1900 till Kongl. Maj:t öfverlemnat ifrågavarande

förslag äfvensom ett af bemälde arkitekt den 11 i samma månad afgifvet

tjenstememorial.

Af berörda handlingar jemte ritningar inhemtades följande. Tillträdet

till byggnaden hade arkitekten tänkt sig skola blifva dels från

Birger Jarls torg, mellan riksarkivets och hofrättens hus, och dels från

sjösidan genom en uppfartsväg. Då tillträdet från Birger Jarls torg för

närvarande vore synnerligen otillfredsställande, hade, för att så vidt

möjligt förbättra detsamma, det redan mycket knappt tillmätta utrymmet

för byggnaden måst inskränkas genom att draga densamma tillbaka

norrut, så att minsta afståndet från hofrättens hus blefve omkring 15

meter. Dessutom hade för att bereda tillräcklig dager åt de mot öster

förlagda lokalerna gränden derstädes måst utvidgas med omkring 3

meter. Härigenom upptoge sjelfva byggnaden icke mer än omkring

3,700 qvadratmeter och, derest de åt sjösidan förlagda terrasserna inberäknades,

icke fullt 4,000 qvadratmeter. För att den omförmälda uppfartsvägen

från sjösidan skulle kunna på lämpligt sätt anordnas, måste den

nuvarande högsta punkten å tomten sänkas omkring 3 meter genom bortsprängning

af berg. Till följd af det ringa afståndet mellan hofrättens

och riksarkivets hus har arkitekten ansett, att byggnadens hufvudentré,

som skulle förläggas till Birger Jarls torg, icke komme att ur arkitektonisk

synpunkt framträda på sätt, som för en byggnad af ifrågavarande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

9

slag erfordrades. En utvidgning af området mellan hofrättens och riksarkivets

hus måste derför enligt arkitektens åsigt förr eller senare ega

rum och skulle kunna genomföras i sammanhang med en framtida ombyggnad

af riksarkivets gamla hus, derest sistnämnda hus då något indroges

från Birger Jarls torg. Vidare hade arkitekten föreslagit, att med

Norstedt & Söners tryckeriaktiebolag måtte träffas öfverenskommelse, att

de mot förenämnda gränd vettande byggnaderna å bolagets tomt erhölle

ett prydligare och platsen mera värdigt yttre. Kanslihusbyggnaden skulle

enligt de uppgjorda eskissritningarna uppföras i fyra våningar, räknadt

från hufvudentréns plan samt på grund af tomtens sluttning erhålla

icke mindre än G våningar mot sjösidan. För att något mildra intrycket

af de många våningarna skulle bottenvåningen mot vester och norr uppföras

i form af terrasser. Dessa terrasser äfvensom den öfver dem belägna

vaningen skulle byggas af naturlig sten och de öfriga våningarna af fogstruket

tegel med listverk, portaler och fönsteromfattningar af huggen

sand- eller kalksten.

Enligt berörda förslag skulle kostnaden för uppförande af nytt kanslihus

å det angifna området af Riddarholmen uppgå till sarnmanlagdt

2,880,000 kronor, deraf 266,000 kronor för schaktnings-, sprängnings- och

grundläggningsarbeten äfvensom ordnande af platsen omkring byggnaden,

2,055,276 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning, 800,100 kronor

för specialarbeten, såsom elektrisk belysning, värmeledning och ventilation,

gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare och hissar, 100,000 kronor

för ledning af byggnadsarbetet och arfyoden till arkitekt och kontrollant

samt 158,624 kronor för oförutsedda utgifter.

Förslaget att uppföra nytt embetshus för Kongl. Maj:ts kansli å det område

af Riddarholmen, som upptoges af statsverket tillhöriga, den till embetslokal

för generalstaben för närvarande disponerade tomten n:o 8 i qvarteret

Riddarholmen och den Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk

använda tomten n:o 7 i samma qvarter, förutsatte naturligen, att

nya lokaler skulle beredas åt de institutioner, som vore inrymda i generalstabens

hus, nemligen generalstaben med rikets allmänna kartverk i dess

helhet, krigshögskolan och krigsvetenskapsakademien. Man hade tänkt sig

möjligheten att förlägga den härför erforderliga nya byggnaden å Artillerigården.

Utredningen härom hade emellertid icke hunnit afslutas, när

nyssnämnda förslag om plats för det nya kanslihuset afgifvits. Vidare

måste från Stockholms stadsfullmäktige inhemtas yttrande i fråga om förvärfvande

åt kronan af auktionsverkets tomt.

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 48 Raft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

I sistberörda afseende hade departementschefen den 8 februari 1900

till öfverståthållareembetet aflåtit en skrifvelse, deri han, jemte öfverlemnande

af karta öfver det område å Riddarholmen, som skulle upptagas af

det till uppförande derstädes föreslagna kanslihuset, anhållit, att embetet måtte

inhemta Stockholms stadsfullmäktiges yttrande, under hvilka vilkor den

enligt kartan för ifrågavarande ändamål erforderliga del af förenämnda

Stockholms stad tillhöriga tomt i qvarteret Riddarholmen kunde af Kongl.

Maj:t och kronan med full eganderätt förvärfvas.

Stockholms I anledning af denna skrifvelse hade stadsfullmäktige i ett af öfverstads

förslag ståthållareembetet med skrifvelse den 22 mars 1900 insändt yttrande af

till bytesaftal ■< t a * o i ■ c., i • i

år 1900. deri 19 i samma manad anlort ioljande.

De delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen och stadens angränsande

gatumark, som för det ifrågasatta nya kanslihuset skulle till

Kongl. Maj:t och kronan afstås, upptoge enligt en af stadsplaneingeniören

G. von Segebaden den 20 februari 1900 upprättad karta en areal af 8,010

qv.-meter. Tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen, hvilken af staden förvärfvats

medelst byte med Kongl. Maj:t och kronan mot den af riksgäldskontoret

nu disponerade, förut s. k. Hessensteinska egendomen, och hvarå

staden den 1 april 1835 erhållit laga fasta, vore bevillningstaxeradtill 240,000

kronor, och derå befintliga åbyggnader voro brandförsäkrade för samma belopp.

Åtskilliga lägenheter i dessa byggnader vore enligt kontrakt, stälda på

tre månaders uppsägning före laga fardag, uthyrda för sammanlagdt 5,060

kronor. En del lokaler disponerades mot beräknad hyra af 4,800 kronor

för stadens auktionsverk; betydande utrymmen inom pantlåneinrättningens

förra lägenheter användes sedan några år för stadens nyordnade arkiv, och

slutligen funnes bostäder för två vaktmästare. Ehuru svårigheter skulle

möta att anskaffa lämpliga lokaler ej mindre för arkivet än äfven för

auktionsverket, derest detsamma fortfarande ansåges böra bibehållas såsom

ett stadens privilegium, funne stadsfullmäktige hinder icke böra möta att

till Kongl. Maj:t och kronan afträda omförmälda område den 1 april 1901.

Enligt den till stadsfullmäktige öfverlemnade kartan skulle till det

nya kanslihuset anläggas en apparelj från Riddarholmshamnen, hvilket

skulle nödvändiggöra en flyttning af den nuvarande tullpaviljongen. Då

en sådan åtgärd utan svårighet eller större kostnad kunde vidtagas, ville

staden utan särskild ersättning ombesörja berörda flyttning.

Beträffande derefter vil koren för afstående af förberörda mark och

byggnader hade det synts, som om den af statsrådet och chefen för finansdepartementet

gjorda framställningen lämpligen kunde begagnas såsom upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

11

slag till en anhållan från staden om en uppgörelse mellan statsverket och

Stockholms stad af tomtfrågor, som för båda parterna vore af intresse att

med det snaraste få afgjorda.

Hvad anginge stadens önskningsmål, borde dervid först erinras, hurusom

dittills uppgjorda planer för uppförande af nya kommunala byggnader

för rättskipning och administration såsom byggnadsplats företrädesvis

tagit i anspråk området mellan Myntgatan och Norrström, hvilket upptoge

bland annat det nuvarande kanslihusets tomt n:o 1 i qvarteret Vulcanus;

och sedan dåvarande chefen för finansdepartementet i skrifvelse till

drätselnämndens första afdelnings ordförande den B december 1895 anhållit

om upplysning, huruvida staden vore villig att förvärfva nämnda

tomt med derå befintliga byggnader för en köpeskilling, som ansetts icke

böra sättas under 30 kronor qvadratfoten, hade jemväl stadsfullmäktige

den 15 januari 1896 å denna förfrågan lemnat det svar, att staden ville

efter ett pris af 30 kronor qvadratfoten förvärfva omförmälda egendom

för att för stadens behof användas. Då densamma fortfarande vore af

vigt för de kommunala byggnadsplanerna, ansåge staden sig nu böra förnya

sin anhållan om dess öfverlåtande till staden, sedan egendomen efter

uppförandet af nytt kanslihus kunde för statens behof undvaras. Fastigheten

n:o 1 i qvarteret Vulcanus vore bevillningstaxerad till 180,000

kronor och innehade en areal af 1,818,7 qvadratmeter.

I syfte att underlätta ordnandet af torghandeln i staden inom broarne

hade stadsfullmäktige den 18 juni 1897 beslutat det tillägg till stadsplanen,

att qvarteret Memnon skulle deri upptagas för att utläggas till

öppen plats samt bereda ökadt utrymme för torghandeln genom anordnande

af saluplatser, saluskjul eller saluhallar. Detta beslut hade af

Kongl. Maj:t faststälts den 6 påföljande augusti, hvarefter staden redan

förvärfvat och låtit rifva den ena af de båda egendomarne i qvarteret,

det s. k. Lindska huset, eller tomten n:o 2. Den andra, eller tomten n:o

1, bevillningstaxerad till 120,000 kronor och upptagande en areal af

899,4 qvadratmeter, egdes af statsverket och disponerades för närvarande

till embetslokaler för arméförvaltningen. Äfven denna under den närmaste

framtiden för staden behöfliga egendom önskade staden i detta samband

förvärfva.

Af chefens för finansdepartementet ifrågavarande skrifvelse framginge,

att till byggnadsplats alternativt blifvit ifrågasatt norra delen af Kungsträdgården.

Genom bebyggande af denna plats, som sedan gammalt vore

af den stora allmänheten högt värderad, skulle densamma väsentligen för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

lora sin nuvarande karakter. Äfven om man vågade hoppas, att byggnadsplanerna

i nu föreliggande fall icke komme till verkställighet, läte

det likväl tänka sig, att densamma i ändrad form och för nya ändamål

kunde i framtiden åter upptagas; och stadsfullmäktige trodde sig gifva

uttryck åt en inom hufvudstaden allmän önskan genom att nu söka utverka

en förklaring af Kongl. Maj:t och kronan, att Kungsträdgårdens obebyggda

del för all framtid lemnades fri från byggnader och förty finge i

stadsplanen intagas såsom öppen plats.

Med afseende å Kungsträdgården förefunnes derjemte för staden ett

särskildt behof, i det att enligt stadsfullmäktiges beslut den 1 februari

1899 Hamngatan på sin södra sida mellan Regerings- och K ungsträdgårdsgatorna

skulle vidgas till 18 meters bredd. Vid pröfning af detta beslut

den 19 påföljande april hade Kongl. Maj:t, jemte det beslutet i öfrigt

faststäldes, förordnat, att, med anledning af ifrågasatt användning af viss

del af Kungsträdgården för statens ändamål, frågan om gatuvidgningen

derinvid skulle för det dåvarande undantagas från fastställelse. Expropriation

af den för Hamngatans vidgning mellan Regeringsgatan och Vestra

Trädgårdsgatan erforderliga marken påginge redan, och byggnad vore under

uppförande i den nya gatulinien derstädes. Om den af stadsfullmäktige

beslutade regleringen skulle blifva till åsyftad nytta, borde densamma

snarast möjligt genomföras äfven vid Kungsträdgården. Härför fordrades,

att stadsfullmäktiges nyss omförmälda beslut faststäldes, i hvad det afsåge

gatuvidgningen mellan Vestra Trädgårds- och Kungsträdgårdsgatorna, samt

att det för ändamålet behöfliga området, hvarå en del af atelierbyggnadsaktiebolagets

hus vore stående, till staden upplätes, hvadan hemställan

härom nu gjordes.

Såsom ersättning för den mark och de öfriga förmåner, staden sålunda

borde söka af kronan förvärfva, skulle i främsta rummet lemnas

förut omförmälda delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen och

stadens angränsande mark. Vidare förestälde stadsfullmäktige sig, att det

för Kongl. Maj:t och kronan skulle vara önskvärdt att erhålla den öfriga

byggnadsmark å Riddarholmen, som tillhörde staden, eller egendoinarne

n:is 15 och 4 i qvarteret Riddarholmen, förut använda till lokal för

Stockholms gymnasium och för närvarande i hufvudsak uthyrda till

Wallinska flickskolan mot årlig hyra af 7,000 kronor och med ett års

uppsägning före den 1 april. Härjemte vore på 8 månaders uppsägning

uthyrda ett magasin å nedre bottnen för 820 kronor och en tomtplats

för 200 kronor; och slutligen inrymdes i nämnda egendomar hamnfogde
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71. 13

boställe och kontor, för b vilka beräknades en årlig hyra af 450 kronor.

Om för hamnens behof undantoges hvad som läge öster om en med nuvarande

kajen parallel linie på 45 meters afstånd från denna, skulle

af sistnämnda båda tomter jemte den mellan dem befintliga gränddessein

kunna till kronan öfverlåtas, af tomten n:o 15 omkring 485 qvadratmeter,

af gränden omkring 100 qvadratmeter och af tomten n;o 4 omkring

550 qvadratmeter. Tomterna n:is 15 och 4 vore tillsammans

bevillningstaxerade till 140,000 kronor och åbyggnaderna brandförsäkrade

för samma belopp; å den förra tomten hade staden den 25 augusti 1851

erhållit lagfart, den senare innehades på grund af kongl. bref den 21 juli

1813 med en evärdlig besittningsrätt mot skyldighet att till finska församlingen

betala en årlig afgäld af 666 rdr 32 sk. bco, eller 1,000

kronor, hvilken skyldighet i händelse af tomtens afträdande till kronan

borde af kronan öfvertagas.

Efter förvärfvande af auktionsverkets tomt och de gamla gymnasietomterna

skulle kronan blifva egare af all byggnadsmark å Riddarholmen,

med undantag allenast för den aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner tillhöriga

tomten n:o 18 i qvarteret Riddarholmen. Kronan skulle således

kunna efter godtfinnande å denna holme ordna den centrala administrationen;

och särskildt syntes härvid tomterna n:is 15 och 4 vara af betydelse

för de byggnadsplan^ som efter Riksdagens öfverflyttande till

dess nya byggnad helt visst skulle uppkomma.

Enligt det här ofvan utvecklade förslaget skulle staden till kronan

afstå:

af auktionsverkets tomt och vidliggande mark c:a 8,010 qvadratmeter

af gymnasietomterna och gränddesseinen............... » 1,135 »

eller tillhopa omkring 4,145 qvadratmeter

samt af kronan med eganderätt erhålla:

tomten n:o 1 i qvarteret Vulcanus.............................. 1,818,7 qvadratmeter

» » 1 i » Memnon .............................. 899,4 »

eller sammanlagdt 2,718,1 qvadratmeter,

hvartill komine den ifrågasatta försäkringen om Kungsträdgårdens lemnande

utan byggnader samt upplåtelse af marken för Hamngatans vidgning,

dervid icke afsåges eganderätt.

Enligt stadsfullmäktiges uppfattning vore det icke nödigt att ingå

på någon närmare utredning och jemförelse i fråga om värdet af den

mark, som enligt förslaget skulle å ömse sidor med eganderätt afstås;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

en sådan utredning skulle jemväl, åtminstone hvad anginge marken på

Riddarholmen, vara förenad med särskilda svårigheter, då några tomtaffärer

derstädes icke på långliga tider förekommit. Vid ett byte sådant

som det nu ifrågavarande borde icke heller handelsvärdena tillmätas alltför

stor betydelse, då det för båda parterna gälde icke att tillvinna sig

tomter af högt värde i tomtmarknaden, utan att förvärfva områden, som

hvardera parten behöfde för särskilda ändamål och livilka ur denna synpunkt

vore lämpliga och välbelägna.

Om häraf finge anses följa, att redan den öfver skjutande areal mark,

som af staden afstodes, borde tagas i betraktande såsom vederlag för de

förmåner, staden ville vinna i fråga om Kungsträdgården, skulle dock

antagligen härutöfver fordras, att staden, för att det ifrågasatta bytet

skulle komma till stånd, måste erbjuda äfven en kontant mellangift.

Stadsfullmäktige förestälde sig, att en summa af en million kronor i sådant

afseende borde vara för kronan fullt antaglig, på samma gång stadsfullmäktige

funne denna mycket betydande summa vara den högsta, hvartill

staden för ändamålet borde gå; och syntes denna mellangift icke böra

erläggas förr, än egendomen n:o 1 i qvarteret Vulcanus och n:o 1 i

qvarteret Memnon till staden öfverlemnades. Ehuru med en sådan bestämmelse

någon sista tid för kronans afträdande af sagda egendomar

knappast vore behöflig, hade stadsfullmäktige likväl af hänsyn till stadens

syften med desamma ansett en sådan tidpunkt böra stadgas och funnit

densamma böra sättas till den 1 oktober 1907, hvarförinnan nya lokaler

för Kongl. Maj:ts kansli och arméförvaltningen i alla händelser borde

kunna beredas.

Då det för staden vore af vigt, att ifrågavarande angelägenhet snarast

möjligt ordnades, hade slutligen vid ett anbud från stadens sida fästats

det vilkor, att detsamma förfölle, om det icke före 1900 års utgång af

Kongl. Maj:t och kronan antoges.

På grund af hvad sålunda anförts förklarade stadsfullmäktige, att Stockholms

stad vore villig att med kronan träffa ett aftal af följande innehåll:

1.

Kongl. Maj:t och kronan afstår till Stockholms stad med eganderätt:

a) nuvarande kanslihustomten eller n:o 1 i qvarteret Vulcanus inom

_ '' . ... - « - « _ »t

Nicolai församling, i areal.............................................................. 1,818,7 ms

b) arméförvaltningens tomt n:o 1 i qarteret Memmon,

likaledes inom Nikolai församling, med en areal af.................. 899,4 m2

Summa 2,718,l#[m2

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Utlåtande N:o 71.

15

Härförutom förbinder sig kronan, jemte det fastställelse meddelas

å stadsfullmäktiges den 1 februari 1899 fattade beslut om vidgning af

Hamngatan till 18 meter på södra sidan mellan Vestra Trädgårdsgatan

och Kungsträdgårdsgatan, ej mindre att ställa till stadens förfogande

den för berörda ändamål erforderliga mark, fri från derå stående del

af atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad, än äfven att för all framtid

lemna den återstående ej bebyggda delen af Kungsträdgården mellan

Hamngatan och Norrström obebyggd samt förty medgifva, att samma

del af Kungsträdgården intages i stadsplanen såsom öppen plats.

2.

Deremot afstår Stockholms stad till kronan:

A) Med eganderätt:

a) de delar af tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen (auktionsverkets

hus) och stadens angränsande gatumark, som på en af stadsplaneingeniören

Dust. von Segebaden den 20 februari 1900 upprättad

karta litt. A, med dertill hörande promemoria, betecknats med bokstafvera

a, b, c, d, e, f, g, h, i, k, 1, in, n, o, p, q, r, s, t, u, w, x, y,

z, a'' och a, med en sammanlagd areal af omkring.................. 8,010,0 m3

b) den del af en gränddessein, som på en af ingeniören

von Segebaden likaledes den 20 februari 1900 upprättad

karta litt. B betecknats med bokstäfverna c, e, k, d och c

samt innehåller i areal omkring ................................................... 100,0 m3

c) den del af tomten n:o 15 i qvarteret Riddarholmen,

som å sistnämnda karta betecknats med bokstäfverna e, f, g,

h, i, k och e samt innehåller i areal omkring........................... 485,0 m3

B) stadens evärdliga dispositionsrätt till den del af tomten

n:o 4 i qvarteret Riddarholmen, som å ofvan åberopade

karta litt. B betecknats med bokstäfverna a, b, c, d och a,

med förpligtelse för kronan att fullgöra de med dispositions
-

rätten följande skyldigheter; innehållande berörda del i areal

omkring ................................................................................................ 550,0 m3

Summa omkring 4,145,0 m3

Härförutom betalar staden till kronan ett belopp af en million

(1,000,000) kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutslcottets Utlåtande N:o 71.

3.

Med afseende å tiden för tillträdet af de i byte gångna egendomarne

gälla följande bestämmelser:

De till kronan afträdda egendomarne tillträdas af kronan den 1

april 1901, till hvilken dag samtliga hyresgäster i egendomen n:o 7 i

qvarteret Riddarholmen skola vara genom stadens försorg uppsagda till

afflyttning, hvaremot kronan öfvertager gällande hyreskontrakt rörande

lägenheter i egendomarne n:is 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen.

De till staden afträdda fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus och

n:o 1 i qvarteret Memnon tillträdas, så snart andra lägenheter hunnit

beredas för de inom dessa egendomar varande embetslokaler, dock icke

senare än den 1 oktober 1907.

Den för utläggning till Hamngatan erforderliga delen af Kungsträdgården

får af staden för berörda ändamål tagas i anspråk, så snart

detta aftal blifvit af samtliga vederbörande godkändt, dock att den å

denna mark stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus icke behöfver

vara nedrifven förr än till den 1 april 1902.

4.

De åbyggnader å tomterna nås 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen,

som delvis äro belägna å stadens behållna mark, tillfalla i sin helhet

kronan, som eger disponera byggnaden å tomten n:o 4, intill dess staden

beslutar Strandgatans utvidgning på detta ställe, och byggnaden å tomten

n:o 15, intill dess den kommer att rifvas och ombyggas.

5.

Den kronan förbehållna mellangiftssumman, en million (1,000,000)

kronor, utbetalas till kronan, så snart fastigheterna n:o 1 i qvarteret

Vulcanus och n:o 1 i qvarteret Memnon blifvit till staden öfverlemnade.

6.

Detta stadens erbjudande förfaller, derest icke detsamma före 1900

års utgång af Kongl. Maj:t och kronan antages.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71. 17

öfver förevarande förslag till aftal mellan kronan och Stockholms öfvcrintenstad

hade öfverintendentsembetet, efter erhållen befallning, den 27 mars dZT«£y*r

1900 afgifvit utlåtande, dervid embetet anfört, att embetet vid granskning bytesaftaiet.

af förslaget funnit sig, i hvad på embetet kunde ankomma, böra lemna

detsamma utan erinran, om det än dervid finge framhållas, att, då, i händelse

aftalet komme till stånd, Kungsträdgården blefve i stadsplanen för

Norrmalm i Stockholm intagen såsom öppen plats, underhållet af densamma

syntes hafva bort för framtiden helt och hållet tillförbindas staden,

som för närvarande härför erhölle ett enligt kontrakt med stadens drätselnämnd

öfverenskominet årligt bidrag af 5,000 kronor, hvilket bidrag utginge

af det till embetets förfogande stälda anslag till byggnader och

reparationer.

Beträffande fragan om anskaffande af nya lokaler för generalstaben Färsing till

och öfriga i generalstabens hus nu inrymda institutioner hade två after- ZlZZå''

nativa förslag blifvit framstälda. Enligt det ena förslaget (alternativ I) artuieriskulle

samtliga dessa institutioner, nemligen generalstaben med rikets all- 3&rden''

männa kartverk i dess helhet, krigshögskolan och krigsvetenskapsakademien,

inrymmas i en byggnad, afsedd att uppföras å Artillerigården. Enligt det

andra förslaget (alternativ II) skulle generalstaben med nyssnämnda kartverk

och krigsvetenskapsakademien inrymmas i den nya byggnaden å

Artillerigården, hvaremot krigshögskolan skulle förläggas till atelierbyggnadsaktiebolagets

hus vid Kungsträdgården. Vidkommande dessa förslag

hade genom öfverintendentsembetets försorg kostnadsberäkningar och planritningar

blifvit uppgjorda; och hade öfverintendentsembetet tillika i fråga

om alternativ II tagit under ompröfning, huruvida den del af den nuvarande

atelierbyggnaden, som komme att återstå, sedan Hamngatan erhållit

den för densamma afsedda bredden af 18 meter, skulle blifva tillräcklig

och lämplig för inrymmande af krigshögskolan.

Angående berörda alternativ I, enligt hvilket kostnaden för den

ifrågasätta byggnaden å Artillerigården beräknats till 1,325,000 kronor,

hade öfverintendentsembetet i afgifvet yttrande anfört, att embetet i fråga

om byggnadens läge förestält sig, att den borde förläggas parallelt med

Riddaregatan och indragas 5 till 6 meter från gatulinien, i följd hvaraf

de å Artillerigården nu befintliga flyglarne måste antingen helt och hållet

eller åtminstone delvis rifvas. Beträffande det med alternativ II betecknade

förslaget hade öfverintendentsembetet i särskildt yttrande anfört, att

embetet funne det vara möjligt att för inrymmande af krigshögskolan

begagna sig af atelierbyggnadsaktiebolagets förenämnda byggnad och att

Bih. till Rilcsd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Åfd. 48 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

dervid större delen af ytter- och innermurarne syntes kunna bibehållas,

så att någon betydande ny grundläggning icke skulle erfordras med undantag

för den till följd af Hamngatans utvidgning behöfliga nya fasaden

åt sagda gata. A byggnadens nuvarande fasader måste fönsteröppningarna

ändras till följd af förändrade våningshöjder och olika indelning af rummen.

För att kunna inrymma de lägenheter, som ansetts behöfliga för

krigshögskolan, måste byggnaden, som för närvarande innehölle tre hufvudvåningar

jemte entresoleringar, indelas i fyra våningar, hvilket syntes

kunna på ett lämpligt sätt ske, om taklisten höjdes 1,20 meter. Kostnaden

för ombyggnaden läte sig icke med säkerhet uppgifvas, enär byggnadens

beskaffenhet icke kunde utrönas, förr än rifningen af byggnaden

framskridit så långt, att bjelkar m. m. kunde undersökas, men

öfverintendentsembetet hölle emellertid före, att, derest större delen af

i byggnaden befintliga materialier kunde komma till användning, berörda

kostnad skulle uppgå till omkring 100,000 kronor, dock borde härvid

icke lemnas oanmärkt, att den ifrågasatta ombyggnaden af atelierbyggnaden

icke i estetiskt hänseende kunde anses motsvara de fordringar, som

borde ställas på en byggnad med så framskjutet och bemärkt läge som

den ifrågavarande.

Derest krigshögskolan icke komme att förläggas till den ifrågasatta

byggnaden å Artillerigården och denna byggnad således kunde göras icke

oväsentligt mindre, ansåge öfverintendentsembetet, att kostnaden för samma

byggnads uppförande kunde minskas med omkring 125,000 kronor eller

till 1,200,000 kronor.

Förslag till j skrifvelse af den 28 februari 1900 hade statsrådet och chefen för

"wiHeWs^Z^n^tförsvarsdepartementet uppdragit åt generalfälttygmästaren och inspektyg-och

gevärs- tören för artilleriet att, med anledning af det framstälda förslaget om

förräderi m. ”‘förläggande ^ Artillerigården af den nya generalstabsbyggnaden, inkomma

med förslag till andra lokaler för artilleristaben samt de tygverkstäder och

förråd m. m., som för närvarande vore inrymda i de båda flygelbyggnaderna

å Artillerigården, hvilkas fullständiga nedrifvande finge antagas blifva

en följd af nyssnämnda förslags utförande. I den 29 mars och den

11 april 1900 afgifna yttranden hade generalfälttygmästaren erinrat,

att de lokaler, som för närvarande inrymdes i flygelbyggnaderna å

Artillerigården, vore: 1. tygförrådets verkstäder, en del förrådslokaler

och kontorsrum; 2. en del af gevärsförrådet med verkstadsrum oeh kontorslokaler;

3. artilleristabens lokaler; 4. artilleri- och ingeniörhögskolans

kemiska laboratorium; 5. artillerimuséets expeditionslokaler och bibliotek

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

19

m. m.; 6. en del bostadslägenheter. De under 1. och 2. omnämnda lokalerna

samt en del af bostadslägenheterna kunde lämpligen förläggas

till annan plats. De under 8., 4r. och 5. omförmälda lokalerna borde

deremot icke förflyttas från Artillerigården, utan borde för dem äfvensom

för vissa bostadslägenheter uppföras nya byggnader å Artillerigården.

Då emellertid, under förutsättning att generalstabshuset blefve förlagdt

å det förut angifna området af Artillerigården eller parallelt med Riddaregatan,

enligt generalfälttygmästarens förmenande fullt lämplig plats

å Artillerigården icke kunde beredas för artilleriets nya byggnader uttalade

generalfälttygmästaren såsom sin åsigt att de lokaler, med undantag

af krigshögskolan, om hvilkas förläggande till nya byggnader å Artillerigården

förslag blifvit väckt, borde fördelas på två, vinkelrätt mot stora

tyghuset liggande flygelbyggnader. Ett approximativt förslag i berörda

afseende hade ock blifvit uppgjordt af e. o. arkitekten E. Josephson.

Enligt detta förslag hade fördelningen af lokalerna anordnats på följande

sätt: i ena flygeln: krigsarkivet, artilleristaben, artilleri- och ingeniörhögskolans

laboratorium samt vaktmästarebostäder; i andra flygeln: öfriga

delar af generalstaben med koppartryckeriet samt bostäder för koppartryckare

och vaktmästare. Enär detta förslag då ännu icke hunnit underkastas

någon pröfning af vederbörande myndigheter och enligt generalfälttygmästarens

åsigt, behöfde i vissa afseenden modifieras, finge detsamma

betraktas endast såsom ett utkast i ändamål att kunna beräkna

byggnadernas storlek och kostnad.

Med afseende å den plats, hvilken borde väljas för artilleriets verkstäder

och förråd, ansåge generalfälttygmästaren sig icke pa frågans dåvarande

ståndpunkt kunna afgifva något definitivt förslag. Plats hade

visserligen föreslagits antingen vid det nuvarande ammunitionsförrådet

eller ock i närheten af Första Svea artilleriregementes kasern i den s. k.

Starrbäcks ekbacke, men båda dessa platser hade valts hufvudsakligen i

syfte att få kostnadsberäkningarna uppgjorda för två platser med väsentligt

olika betingelser i afseende å grund- och planeringsförhållanden.

Den approximativa kostnaden för så väl artilleriets som ock generalstabens

lokaler (utom krigshögskolan) hade beräknats sålunda: för

artilleriets lokaler, som måste flyttas, 765,000 kronor, för nybyggnad

af två flyglar å Artillerigården m. in. 1,556,000 kronor, och för oförutsedda

utgifter 89,000 kronor, eller tillsammans 2,360,000 kronor.

Generalstabens förläggande till en å Artillerigården uppförd ny byggning

jemte öfriga deraf påkallade byggnadsföretag skulle således medföra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

kostnader till så högt belopp att tanken härpå måste uppgifvas. Då generalstaben,

som för sin mångskiftande verksamhet måste stå i direkt förbindelse

med åtskilliga myndigheter, verk och inrättningar i hufvudstaden,

särskildt landtförsvarsdepartementet och dess kommandoexpedition, med

hvilken beröringen naturligen vore synnerligen liflig, borde till sitt förfogande

ega en centralt belägen lokal, hade afsevärda svårigheter mött

att, då Artillerigården icke kunde för ändamålet tagas i anspråk, bereda

byggnadsplats för en ny generalstabsbyggnad. Tanke hade visserligen

varit väckt att för sagda ändamål genom köp förvärfva en synnerligen

väl belägen, med stora och dyrbara byggnader, som skulle kunna apteras

till embetslokaler, försedd enskild tomt, och denna tanke, genom hvars

realiserande skulle beredts en välbehöflig ökning i det alltför ringa antalet

staten tillhöriga, centralt belägna tomter, hade icke saknat sin tilltalande

sida. Men då härigenom den svårlösta kanslihusfrågans budget

skulle kommit att tyngas af en post, som med några hundra tusen kronor

öfverskjutit hvad som för frågans egen lösning varit erforderligt, hade

denna tanke och dermed äfven förslaget att bygga kanslihuset på generalstabens

och auktionsverkets tomter måst öfvergifvas.

^beståndet af'' Generalfälttygmästarens förenämnda skrivelser af den 27 mars och

Stockholms den 11 april 1900 innefattade, på sätt af det förut anförda framginge,

städs anbud. icke något definitivt förslag beträffande de nya lokaler, som, i händelse

generalstabens hus komme att förläggas till Artillerigården, måste beredas

artilleriet. Den för frågan om uppförande af nytt kanslihus erforderliga

utredningen hade således då ännu icke kunnat i hela dess omfattning

bringas till slut; och enär sagda fråga följaktligen ej kunde, såsom afsedt

varit, föreläggas 1900 års Riksdag, både departementschefen i skrifvelse

den 20 april sistnämnda år anhållit, att öfverståthållareembetet måtte

inhemta Stockholms stadsfullmäktiges yttrande, huruvida icke den tid,

hvarunder stadens ofvan omförmälda erbjudande skulle anses vara gällande,

finge utsträckas till viss angifven tidpunkt. Med anledning häraf hade

öfverståthållareembetet öfverlemnat ett af stadsfullmäktige den 19 maj

1900 afgifvet yttrande, deri stadsfullmäktige förklarat sig medgifva, att

den tid, hvarunder stadens erbjudandet om bland annat byte af auktionsverkets

och det förra gymnasiets egendomar mot kanslihuset och arinéförvaltningens

egendom skulle gälla, utsträcktes till den 1 juli 1901, samt

att de i tredje punkten af det till erbjudande hörande förslagsaftal bestämda

tider för tillträde af deri omförmälda egendomar äfvensom för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

21

nedrifning af en del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus utsträcktes med

ett år från den i hvarje särskildt fall angifna dag.

Då, i händelse kanslihuset skulle uppföras å förut omförmälda del Förslag till

af Riddarholmen, ny embetslokal erfordrades för generalstaben, men defj tomtema för

visat sig, att genomförande af byggnadsplanerna i denna del skulle komma^ kammarrätatt

medföra afsevärda svårigheter, hade departementschefen ansett det böra förvaltningens

utredas, huruvida icke lämplig byggnadsplats för nytt kanslihus skulle hus m- mkunna

åstadkommas å det område af Riddarholmen, som för närvarande

upptoges af kammarrättens och marinförvaltningens hus, vissa delar af de

Stockholms stad tillhöriga tomterna n:is 4 och 15 i qvarteret Riddarholmen,

hvilka enligt förberörda bytesprojekt skulle af kronan förvärfvas,

samt vidliggande gatumark. I sådant syfte hade han i skrifvelse den 19

december 1900 anmodat öfverintendentsembetet att låta uppgöra och till

Kongl. Maj:t inkomma med eskissritningar och approximativa kostnadsberäkningar

för uppförande å nämnda område af nytt kanslihus med enahanda

utrymme, som förut omförmälts. Enär, under förutsättning att ny

kanslihusbyggnad komme till utförande å sist omförmälda plats å Riddarholmen,

nya lokaler erfordrades för kammarrätten, domänstyrelsen, kammararkivet

och marinförvaltningen, hade han tillika anmodat öfverintendentsembetet

att låta uppgöra eskissritningar och approximativa kostnadsförslag

dels till en för inrymmande af kammarrätten, domänstyrelsen och

kammararkivet afsedd byggnad å den förut omförmälda, Stockholms stad

tillhöriga, för stadens auktionsverk disponerade tomten n:o 7 i qvarteret

Riddarholmen, med iakttagande dervid att, så vidt med vinnande af ett

fullt tillfredsställande resultat vore möjligt, till grundstomme för den

ifrågasatta byggnaden användes den å tomten nu befintliga byggnad och

att den nya byggnaden utfördes utan anspråk i arkitektoniskt afseende,

dels och till en för beredande af lokal för marinförvaltningen afsedd påbyggnad

af postverkets hus vid Rödbotorget, hvilket hus, derest Stockholms

städs förenämnda bytesprojekt komme till stånd, vore afsedt att, sedan

den nya posthusbyggnaden vid Vasagatan blifvit fullbordad, inrymma

arméförvaltningen.

På grund häraf hade öfverintendentsembetet uppdragit åt e. o. arkitekten

Ludv. Peterson att uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar till

nytt kanslihus å derför i skrifvelsen anvisad plats, åt e. o. arkitekten Carl

Möller att upprätta sådana till embetsbyggnad för kammarrättens, domänstyrelsens

och kammararkivets behof samt åt e. o. arkitekten Erik Josephson

att utarbeta erforderliga ritnings- och kostnadsförslag till de föränd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

ringar, som vore nödiga för att i det nuvarande posthuset skulle kunna

inrymmas lämpliga lokaler för armé- och marinförvaltningarna. Sedan

bemälde arkitekter till öfverintendentsembetet inkommit med sina af summariska

kostnadsförslag, slutande å respektive 2,700,000 kronor, 1,000,000

kronor och 300,000 kronor, äfvensom af beskrifvande tjenstememorial åtföljda

eskissritningar, hade embetet med skrifvelse den 7 juni 1901 öfverlernnat

berörda handlingar, dervid embetet beträffande de afgifna förslagen

framhållit, att, med föranledande af från utrikes- och ecklesiastikdepartementen

samt flottans stab gjorda framställningar, utrymmet i de för dessa

embetsverk afsedda lokaler icke oväsentligt ökats utöfver hvad som för

dem tidigare varit bestämdt; att af skäl, hvilka angåfves i e. o. arkitekten

Möllers tjenstememorial, de å auktionsverkets tomt nu befintliga byggnader

icke kunnat för sitt nya ändamål användas med undantag endast af

den å tomten befintliga åldriga tornbyggnaden; samt att förslaget till påoch

ombyggnad af posthuset vid Rödbotorget, i enlighet med derom af

embetet lemnad föreskrift, upptoge fullständig plan för inredande i sagda

byggnad af lokaler utom för marinförvaltningen äfven för arméförvaltningen.

I sitt tjenstememorial angående kanslihusbyggnaden, hvilken med

nyssberörda tillökning i utrymmet för densamma ansetts kräfva en golfyta

af omkring 10,000 qvadratmeter, hade e. o. arkitekten Peterson anfört,

bland annat, att han vid förslagets upprättande uppstält såsom önskemål,

att framför byggnaden erhölles en öppen plats och att byggnadens midtelparti

blefve så helt som möjligt synligt från Riddarholmsbron. Af denna

orsak och för att vinna erforderliga utrymmen åt de olika departementen

hade byggnaden erhållit en i viss grad oregelbunden form, nemligen en

hufvudbyggnad med en halfrund utbyggnad mot Gymnasiigränden, hvilken

senare finge en bredd af endast 12 meter. Byggnaden, hvars hufvudaxel,

dragen vinkelrätt mot den blifvande kajen i sydvest, infölle midt

emellan Riddarholmskyrkans och det s. k. gamla kungshusets närmaste

hörnpartier, skulle uppföras i fyra våningar mot Birger Jarls torg, åt

hvilken sida hufvudingången äfven komme att förläggas, samt på grund

af markens sluttning erhålla fem våningar mot sjösidan. Jemte meddelande

att byggnaden komme att till större delen hvila på pålgrund med

betonbädd, hade arkitekten vidare föreslagit, att grundmurarne skulle utföras

af beton, men byggnaden i öfrigt uppföras af tegel med yttertrappor,

socklar och terrasser af finhuggen granit. Fasadernas nedre våningar skulle

helt och hållet beklädas med finhuggen kalksten, samt portaler, listverk

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

23

och ornerade delar utföras af samma material. För öfrigt skulle alla yttre

murytor behandlas med slät kalkputs.

Kostnaden för kanslihusbyggnadens uppförande å nu ifrågavarande

område af Riddarholmen skulle enligt berörda förslag uppgå till 2,700,000

kronor, deraf 298,400 kronor för grundläggningsarbeten m. m., 1,744,965

kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning, 336,900 kronor för

specialarbeten, såsom gas-, vatten- och afloppsledningar, åskledare, värmeledning

och ventilation, elektriska hissar och elektrisk belysning m. m.,

125,000 kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt

och kontrollant samt 194,735 kronor för oförutsedda utgifter m. m.

Beträffande det uppgjorda förslaget till en för inrymmande af kammarrätten,

domänstyrelsen och kammararkivet afsedd byggnad å auktionsverkets

tomt hade, på sätt redan blifvit nämndt, öfverintendentsembetet

framhållit, att de å tomten nu befintliga byggnaderna, med undantag

endast af den gamla tornbyggnaden, icke kunnat för ifrågavarande

ändamål användas. Såsom skal härför hade e. o. arkitekten Möller anfört,

att byggnadernas murar, åtminstone delvis, redan nu vore för klena

att tåla den erforderliga påbyggnaden och skulle än mera försvagas

genom de betydande ändringsåtgärder, som inom byggnaderna blefve nödvändiga.

Dertill komme, att tomten måste sänkas och att en stor del

af byggnaderna jemväl af denna anledning måste borttagas. Förslaget

innefattade således en fullständigt ny byggnad med undantag af tornet.

Arkitekten hade, så vidt möjligt varit, sökt skilja de olika verkens

lokaler; och kammararkivet, hvars skyddande mot eldfara vore af synnerlig

vigt, hade förlagts till en helt och hållet afskild byggnadsdel.

Byggnadens murar skulle uppföras af tegel och fasaderna slätputsas med

kalkbruk. Sockel och list skulle utföras af grof huggen granit och portalerna

af finhuggen kalksten, men i öfrigt förekomme icke några uthändiga

stenhuggeriarbeten.

Kostnaden för uppförande af denna byggnad vore beräknad till sammanlagdt

1,000,000 kronor, deraf 181,000 kronor för grundläggningsarbeten

m. in., 658,850 kronor för sjelfva byggnaden och dess inredning,

103,500 kronor för specialarbeten, såsom värme- och ventilationsanordningar,

åskledare, gas-, vatten- och afloppsledningar samt elektrisk belysning

in. m., 12,150 kronor för oförutsedda utgifter m. m. samt 45,000

kronor för ledning af byggnadsarbetet och arfvoden till arkitekt och

kontrollant.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Ytterligare

ändring af tiden

för beståndet

af Stockholms

stads

anbud m. m.

Belägenheten af de föreslagna byggnaderna inhemtades af en situationsplan,

hvilken såsom bilaga åtföljde statsrådsprotokollet.

I fråga om de förändringar i posthuset, som vore nödvändiga för

att der inrymma armé- och marinförvaltningarna, hade e. o. arkitekten

Josephson anfört, att huset måste påbyggas med en hel våning och eu

hög vindsvåning; och ansåge arkitekten sannolikt, att byggnaden utan

fara för sättning skulle kunna bära en dylik belastning. Lokalerna i

byggnaden vore enligt förslaget så fördelade, att arméförvaltningen disponerade

källarvåningen under gården, bottenvåningen, våningen 1 trappa

upp, större delen af våningen 2 trappor upp samt halfva vindsvåningen,

hvaremot de öfriga lokalerna upptoges af marinförvaltningen. Byggnadens

fasader måste med anledning af påbyggnaden helt förändras och omputsas

samt förses med gipsorneringar. Dessutom vore en portal af huggen sten

anordnad framför hufvudingången. Kostnaden för hela byggnadsföretaget,

omfattande fullständig reparation af gamla huset samt på- och ombyggnad

af detsamma, hade beräknats till 300,000 kronor.

Den 26 april 1901 hade departementschefen till öfverståthållare.

embetet afiåtit en skrifvelse, deri han, jemte tillkännagifvande, att den

från öfverintendentsembetet infordrade utredningen angående ifrågasatt

uppförande af nytt kanslihus å tomterna för kammarrättens och marinförvaltningens

hus jemte deraf föranledda åtgärder då ännu icke kunnat

fullständigt afslutas samt att frågan om uppförande af ny embetslokal

för Ivongl. Maj:ts kansli således icke heller kunde föreläggas sistnämnda

års Riksdag, tillika anhållit om inhemtande af Stockholms stadsfullmäktiges

yttrande, huruvida stadsfullmäktige vore villiga medgifva dels att

den tid, hvarunder stadens den 19 mars 1900 gjorda erbjudande skulle

anses vara gällande, finge utsträckas till den 1 juli 1902 och att i sammanhang

dermed de i punkt 3 af förslagsaftalet bestämda tider för tillträde

af deri omförmälda egendomar äfvensom för nedrifning af en del

af atelierbyggnadsaktiebolagets hus finge utsträckas med ytterligare ett

år från den i hvarje särskildt fall angifna dag, dels ock att, då för uppförande

af det nya kanslihuset måste, utöfver mark, som enligt förslaget

till bytesaftal skulle tillfalla kronan, tagas i anspråk äfven annan Stockholms

stad tillhörig mark, den sålunda för ändamålet behöfliga marken

finge för kronans räkning förvärfvas mot vederlag till staden af annan,

kronan tillhörig mark. Med anledning af denna skrifvelse hade öfverståthållareembetet

med skrifvelse den 18 juni 1901 öfverlemna! ett af

Stockholms stadsfullmäktige den 1 i samma månad afgifvet yttrande,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

25

deri stadsfullmäktige förklarat, att, oaktadt det icke kunde vara lägligt

för staden att år efter annat binda sig vid ett erbjudande, hvilket det

stode staten fritt att ej acceptera, stadsfullmäktige med hänsyn till det

sammanhang, i hvilket detta erbjudande gjorts, ej hade något att erinra

mot den ifrågasatta förlängningen af tiden för giltigheten af det kronan

af staden den 19 mars 1900 gjorda erbjudande om ett aftal angående

egoutbyten och alltså medgåfve, att de i punkt 3 af förslagsaftalet bestämda

tider utsträcktes med ytterligare ett år från den i hvarje särskildt

fall genom stadsfullmäktiges beslut den 7 maj 1900 angifna dag.

Ofverståthållareembetet hade derefter med skrifvelse den 30 december

1901 öfverleinnat ett af stadsfullmäktige afgifvet yttrande af den 12 i

samma månad angående frågan om förvärfvande åt kronan af den för kanslihusbyggnaden

ytterligare erforderliga mark å Eiddarholmen mot vederlag

af annan kronan tillhörig mark; och hade dervid tillika insändts ett från

drätselnämndens första afdelning infordradt yttrande, deri afdelningen, under

hänvisning till en å stadsingeniörskontoret den 6 november 1901 upprättad

karta öfver Eiddarholmen, hvilken karta såsom bilaga åtföljde statsrådsprotokollet,

jemte en till kartan hörande promemoria, anfört följande.

Enligt senast uppgjorda planer skulle kanslihusbyggnaden förläggas å

sydvestra delen af Eiddarholmen och en ny embetsbyggnad för kammarrätten

m. fl. embetsverk å holmens nordvestra del. För den senare byggnaden

skulle, på sätt af kartan med tillhörande promemoria närmare framginge,

af auktionsverkets tomt n:o! 7 i qvarteret Eiddarholmen samt

angränsande delar af hamnplanet och den öppna platsen mellan auktionsverkets

hus och det s. k. kungshuset tagas i anspråk sammanlagdt 3,520

qv.-meter eller 510 qv.-meter mera, än som enligt stadens förra anbud

skulle upplåtas till kanslihusbyggnad å samma del af holmen. Till den nu

föreslagna byggnadsplatsen för kanslihuset skulle staden tillsläppa dels af

Eiddarholmshamnen omkring 3,070 qv.-meter, hvarom förut ej varit tal,

och dels af gymnasiitomterna och mellanliggande gränddessein 1,550 qv.- meter, eller 415 qv.-meter mera än enligt det tidigare erbjudandet, hvarförutom

staden, under förutsättning att Kongl. Maj:t och kronan förbunde

sig att lemna mark till en ny nedfart från Eiddarholmsbron till Södra

Eiddarholmshamnen, enligt afdelningens mening lämpligen kunde till kronan

öfverlåta omkring 290 qv.-meter af den nuvarande Grymnasiigränden, hvilken

under angifna förutsättning blefve obehöflig för staden, men af kronan

kunde med fördel disponeras. Efter nu antydda förslag skulle staden till

kronan afstå omkring 8,480 qv.-meter mark å Eiddarholmen emot 4,145,

Bill. till Biksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

enligt det förra förslaget, hvadan det sålunda gälde en ökning af omkring

4,285 qv.-meter.

Med afseende å den nya byggnadstomten för kammarrätten m. fl.

verk syntes ingå nämnvärda betänkligheter möta ur synpunkten af sjöfartens

och hamntrafikens intressen, ehuru äfven här en icke obetydlig inkräktning

skulle ega rum å det nuvarande hamnplanet. Svårare stälde sig deremot

frågan beträffande den föreslagna tomten för ny kanslihusbyggnad. Densamma

skulle nemligen upptaga så godt som hela det nu befintliga hamnplanet

å holmens sydvestra del, och en ersättning härför vid denna synnerligen

starkt anlitade och välbelägna hamnplats kunde ej vinnas annat än

genom utfyllning i vattenutrymmet. Byggnadskontoret hade i afgifvet

tjenstememorial hemstält, att en sådan utfyllning skulle gifvas en bredd

af 27 meter, hvarigenom skulle för hamntrafiken erhållas ett 85 meter

bredt område; kostnaden för denna fyllning med ny hamnskoning af trä

och beläggning af hamnplanet med tuktad sten vore af kontoret beräknad

till 250,000 kronor, och för den händelse beslut om arbetets utförande

fattades under år 1902, ansåge kontoret detsamma kunna vara verkstäldt

till utgången af år 1904. Äfven hamnkaptenen hade i denna angelägenhet

blifvit hörd och förklarat sig anse de olägenheter, som genom utfyllningen

skulle uppstå för sjöfarten, icke böra utgöra hinder för förslagets godkännande.

Vid omsorgsfullt öfvervägande af frågan hade afdelningen, ehuru

staden för sin medverkan till nu föreliggande planer för nya statsbyggnader

skulle få vidkännas mycket betydande uppoffringar af mark och penningar

utöfver hvad stadens förra anbud innefattat, likväl funnit sig böra förorda

ett tillmötesgående äfven mot nu framstälda önskningar från kronans sida.

Hvad derefter anginge den godtgörelse, staden i gengäld för de nya

eftergifterna borde begära, hade det synts afdelningen, som om densamma

i hufvudsak kunde inskränkas till en fullständig reglering å Biddarholmen

mellan kronan och staden.

Härvid vore det först och främst önskvärdt för staden att med eganderätt

erhålla den mark, som dels under senare tider från kronan ostridigt

tillhörande tomtområden redan blifvit till gata eller allmän plats utlagd,

dels äfven ytterligare behöfdes för fullbordande af Arkivgatan samt för

ofvannämnda nya körbara förbindelse mellan Biddarholmsbron och Södra

Biddarholmshamnen utmed statens jernvägars område. I berörda hänseenden

erfordrades af generalstabens tomt n:o 8 i qvarteret Biddarholmen omkring

38 qv.-meter, af riksarkivets egendom n:o 17 ungefär 465 qv.-meter, af

riksgäldskontorets tomt n:o 12 omkring 735 qv.-meter, af ett från förra

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

27

tomten n:o 1 afstyckadt område ungefär 480 qv.-meter samt af den nuvarande

riksdagshustomten n:is 2 och 3 omkring 1,177 qv.-meter, eller

sammanlagdt omkring 2,895 qv.-meter.

Vidare förhölle det sig så, att staden ej innehade fullständiga åtkomsthandlingar

på en del områden å Riddarholmen, hvilka sedan gammalt nyttjats

tilj gator och öppna platser. Senast utfärdade, mycket gamla designationer

eller beskrifningar öfver vissa kronans egendomar å Riddarholmen,

exempelvis kammarrättens tomt n:o 6 och kungshusets (Svea hofrätts) tomt,

antydde nemligen, att nu för allmänt begagnande upptagen mark tillhört

tomterna; och det syntes delvis vara ytterst svårt att utreda, huruvida dess

utläggande vore beroende på träffad öfverenskommelse eller icke. På grund

häraf ansåge afdelningen staden böra söka utverka sig en förklaring, att

Kongl. Maj:t och kronan afstode alla anspråk på alla de till Riddarholmen

hörande områden med undantag för aktiebolaget P. A. Norstedt & Söners

egendom n:o 18, statens jern vägars mark, Riddarholmskyrkan samt kronan

förut tillhöriga tomter och den mark, kronan enligt nu ifrågavarande uppgörelse

skulle förvärfva, hvarvid förut åberopade karta öfver Riddarholmen

med derå inlagda gränser skulle lända till efterrättelse.

Härmed skulle samtliga eganderättsförhållanden med afseende å Riddarholmen

blifva för framtiden ordnade.

Efter år 1900, då staden afgifvit sitt första erbjudande i fråga om

byte med Kongl. Maj:t och kronan i syfte att åt staden förvärfva, bland

annat, den nuvarande kanslihustomten n:o 1 i qvarteret Vulcanus och sålunda

bereda staden en för dess ändamål lämplig byggnadsplats i qvarteron

Mars och Vulcanus mellan Myntgatan och strömmen, hade vid underhandlingar

med fångvårdsstyrelsen angående uppförande af nytt fängelse förekommit,

att styrelsen för kronans räkning gjort anspråk på eganderätten

till den i nuvarande fängelsetomten ingående forna s. k. Lilla Mynthustomten,

under förmenande att densamma endast för fängelsebyggnad skulle

vara till staden upplåten. Ehuru afdelningen efter noggrann utredning

numera ansåge det til] fullo styrkt, att sagda tomt år 1846 blifvit af

kronan med eganderätt försåld, syntes likväl försigtigheten bjuda, att till

undvikande af tvist staden nu förbehölle sig, att Kongl. Maj:t och kronan

afstode från eventuella anspråk äfven å omförmälda tomt.

För att underlätta sakens vidare behandling och verkställigheten af

ett blifvande kontrakt hade afdelningen trott det vara lämpligast, att stadens

förra anbud jemte nu ifrågasatta tillägg med samtliga dervid fästade

vilkor sammanfördes i ett nytt gemensamt erbjudande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Vidkommande de ömsesidiga tillträdestiderna hade under hand från

kronans sida uttryckts den önskan, att tiden för stadens tillträde af nuvarande

kanslihuset och arméförvaltningens hus, senast bestämd till den 1

oktober 1909, måtte framflyttas ytterligare ett år, eller till den 1 oktober

1910, samt att tidpunkten för tillträdet af de nu bebyggda områdena å

Eiddarholmen, utgörande delar af riksgäldskontorets hus och nuvarande

riksdagshuset, måtte sättas till senast femtio år härefter, eller till 1952

års utgång, hvaremot den obebyggda marken derstädes skulle af staden tillträdas,

så snart kontraktet blifvit af samtliga vederbörande godkändt. Med

afseende å marken för Hamngatan och rifning af derå befintlig byggnad

skulle förblifva vid hvad genom stadsfullmäktiges senaste beslut medgifvits.

Likaså skulle de till kronan afträdda bebyggda egendomarne afstås senast

å nu öfverenskommen tid, den 1 oktober 190S, men den för kanslihuset

erforderliga del af Riddarholmshamnen så snart nödvändig utvidgning

af hamnen verkstälts, eller senast med utgången af år 1904, och

Grymnasiigränden först samtidigt med det att staden erhölle ofvanberörda

delar af egendomen n:is 2 och 8 i qvarteret Eiddarholmen, fria från

byggnader.

I fråga om rätten till åbyggnaderna å tomterna n:is 4 och 7 i qvarteret

Eiddarholmen skulle gälla samma bestämmelser som förut, likasom

äfven rörande tiden för betalandet af den kontanta mellangiften, 1,000,000

kronor. Deremot hade tillagts en punkt om skyldighet för kronan att

bekosta de för dessa nybyggnader behöfliga gatureglerings- och dermed

jemförliga arbeten, hvilka staden sedan skulle öfvertaga och för framtiden

underhålla.

Om på grund af nu ifrågavarande erbjudande ett aftal med Kong!

Maj:t och kronan komme till stånd, borde med hänsyn till detsamma vissa

tillägg göras till stadsplanen med afseende å Eiddarholmen, men med beslut

härutinnan syntes böra anstå, till dess ärendet blifvit af Kongl. Maj:t och

Riksdagen pröfvadt.

Afdelningen ansåge för sin del det nu föreslagna tillägget till stadens

förra anbud jemte de för samma tillägg uppstälda vilkor, ehuru, såsom

redan nämnts, innebärande ytterligare afsevärda medgifvanden från stadens

sida, likväl vara för staden antagliga, särskild! med hänsyn till den fullständiga

och äfven ur estetisk synpunkt tillfredsställande reglering af Eiddarholmen,

som derigenom skulle vinnas.

I sitt förenämnda yttrande af den 12 december 1901 hade Stockholms

stadsfullmäktige anfört, att stadsfullmäktige med hänsyn till det läge,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

29

i hvilket detta invecklade ärende efter långvariga förhandligar mellan kronan

och staden numera kommit, funnit staden ej böra undandraga sig att göra

ytterligare medgifvanden och derför beslutit förklara, att staden vore villig

att med kronan träffa aftal af följande innehåll:

l:o.

Kongl. Maj:t och kronan afstår till Stockholms stad med eganderätt:

A) nuvarande kanslihustomten, eller n:o 1 i qvarteret Yulcanus inom

Nicolai församling, i areal ...................................................... 1,818,7 qv.-m.

B) arméförvaltningens tomt n:o 1 i qvarteret Memnon,

likaledes inom Nicolai församling, med en areal af............ 899,4 »

C) följande på en af stadsplaneingeniören dust. von

Segebaden den 6 november 1901 upprättad karta med

dertill hörande promemoria med gul kantfärg omgifna områden

nemligen:

a) den del af egendomen n:o 8 i qvarteret Riddarholmen

som betecknats med bokstäfverna x, y, z, m8, a1

och x samt i areal innehåller omkring ................................. 38 )>

b) den del af egendomen n:o 17 i qvarteret Riddarholmen,

som betecknats med bokstäfverna t1, u1, w1, x1

och t1 samt i areal innehåller omkring ................................. 465 )>

c) den del af egendomen n:o 12 i qvarteret Riddarholmen,

som betecknats med bokstäfverna w1, y1, z1, x1

och w1 och som i areal innehåller omkring ........................ 735 »

d) den del af en från förra tomten n:o 1 i qvarteret

Riddarholmen afstyckad tomtdel, som betecknats med bokstäfverna

n4, o4, p4, q4, r4 och n4 samt i areal innehåller

omkring.......................................................................................... 480 »

e) den del af egendomen n:is 2 och 8 i qvarteret

Riddarholmen, som betecknats med bokstäfverna n4, r4, s4,

t4, a5, z4, ys, x4, w4, u4, m4 och n4 samt i areal innehåller

omkring.............................................................................. 1,177 »

Summa omkring 5,613,1 qv.-m.

Härförutom afstår Kongl. Maj:t och kronan ej mindre från den rätt,

kronan till äfventyrs kan ega till den i nuvarande ransakningsfängelsets

tomt i qvarteret Mars ingående forna s. k. Lilla Mynthustomten, än äfven

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

från alla anspråk på till Eiddarholmen hörande områden med undantag för

nedanskrifna egendomar, nemligen:

1) den aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner tillhöriga egendomen n:o

18 i qvarteret Eiddarholmen;

2) statens jernvägars mark, sådan den nu är inhägnad;

8) Riddarholmskyrkan, sådan den å kartan är utmärkt;

4) nedannämnda kronan dels förut tillhöriga, dels genom detta kontrakt

tillagda egendomar:

a) de delar af egendomarne n:is 2 och 3, n:o 4, n:o 5, n:o 6 och

n:o 15 i qvarteret Eiddarholmen, Grymnasiigränden, eu gränddessein och

Riddarholmshamnen, som upptagas inom det med bokstäfverna ws, x3, y3,

z3, a4, b4, c4, d4, e4, f4, g4, h4, i4, k4, l4, m4, u4, w4, x4, bs, c5, d6, e5,

n3, o3, p3, q3, r3, s3, t3, u3 och w3 betecknade området;

h) det s. k. Kungshuset jemte en dervid belägen del af en öppen

plats, å kartan betecknadt med bokstäfverna d2, e2, f2, g2, h2, i2, k2, l2,

nr

• 3

n

k3.

o, p , q''

l3 och d2;

t2

u , w

sq r

fs

?3, h3

c) de delar af egendomarne n:o 7 och n:o 8 i qvarteret Eiddarholmen

jemte angränsande delar af en öppen plats och Riddarholmshamnen, som

upptagas inom området betecknadt med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g,

h, i, k. 1, m. n, o, p, q, r, s, t, u, w, x, a1, b1, c1, d1, e1, f1, g1, h1,

i1, k1, a3, l1, o1, p1, q1, r1, s1 och a; samt

d) de med bokstäfverna a2, b3, c2, t1, x1, z1 och a2 betecknade de
larne

af egendomarne n:o 12 och n:o 17 i qvarteret Eiddarholmen.

Slutligen förbinder sig kronan, jemte det fastställelse meddelas å

stadsfullmäktiges den 1 februari 1899 fattade beslut om vidgning af Hamngatan

till aderton meters bredd på södra sidan mellan Vestra Trädgårdsgatan

och Kungsträdgårdsgatan, ej mindre att ställa till stadens förfogande

den för berörda ändamål erforderliga mark, fri från derå stående del af

atelierbyggnadsaktiebolagets byggnad, än äfven att för all framtid lemna

den återstående ej bebyggda delen af Kungsträdgården mellan Hamngatan och

Norrström obebyggd samt förty medgifva, att samma del af Kungsträdgården

intages i stadsplanen såsom öppen plats.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

2:o.

31

Deremot afstår Stockholms stad till kronan:

A) med eganderätt

a) den del af Riddarholmshamnen, som å ofvan åberopade karta med

promemoria finnes betecknad med bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, k

och a, med en areal af omkring ............................................. 685 qv.-m.

b) den del af egendomen n:o 7 i qvarteret Riddarbolmen,

som betecknats med bokstäfverna b1, m1, n1, o1,

p1, q1, r1, s1, a, k, 1, m, n, 0, p, q, r, s, t, u, w, x, m®,

n® och b1 samt i areal innehåller omkring........................... 2,750 »

c) den del af en mellan det s. k. Kungsbuset och

egendomen n:o 7 i qvarteret Riddarbolmen belägen öppen

plats, som är betecknad med bokstäfverna h1, i1, k1, as,

l1, o1, n1, m1 och h1 samt i areal innehåller omkring ...... 85 »

d) den del af Riddarholmshamnen, som betecknats med

bokstäfverna n3, o8, p3, q3, r8, s3, t3, u3, w3 x3, 1®, k6, i5,

f6, e® och n3 samt i areal innehåller omkring ..................... 8,070 ))

e) den del af egendomen n:o 15 i qvarteret Riddarholmen,

som å kartan betecknats med bokstäfverna f®, g®,

h6> g4» h4> d®, e® och f® samt i areal innehåller omkring 770 »

f) den del af en mellan egendomarne n:o 4 och n:o

15 i qvarteret Riddarholmen belägen gränddessein, som

betecknats med bokstäfverna d®, b4, i4, c® och d® samt i

areal innehåller omkring ............................................................ 140 »

g) den del af Gymnasiigränden, som betecknats med

bokstäfverna b®, k4, l4, x4 och b® och som i areal innehåller

omkring.............................................................................. 290 »

B) stadens evärdeliga dispositionsrätt till den del af

tomten n:o 4 i qvarteret Riddarbolmen, som å kartan betecknats

med bokstäfverna c®, i4, k4, b® och c®, med förpligtelse

för kronan att fullgöra de med dispositionsrätten

följande skyldigheter; innehållande berörda del i areal

omkring ................................................................ 640 »

Summa omkring 8,480 qv.-m.

Härförutom betalar staden till kronan ett belopp af en million

(1,000,000) kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

3:o.

Med afseende å tiden för tillträdet af de i byte gångna egendomarne

gälla följande bestämmelser:

De till staden afträdda fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus och

n:o 1 i qvarteret Memnon tillträdas, så snart andra lägenheter hunnit beredas

för de inom dessa egendomar varande embetslokaler, dock icke senare

än den 1 oktober 1910.

Den till staden afträdda mark å Eiddarholmen tillträdes till den del,

som är obebyggd, så snart detta kontrakt blifvit af samtliga vederbörande

godkändt, samt till den del, som är bebyggd, efter skeende ny-, till- eller

ombyggnad, dock senast med 1952 års utgång.

Den för utläggning af Hamngatan erforderliga delen af Kungsträdgården

får af staden för berörda ändamål tagas i anspråk, så snart detta

aftal blifvit af samtliga vederbörande godkändt, dock att den å denna mark

stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets hus icke behöfver vara nedrifven

förr än till den 1 april 1904.

De till kronan afträdda egendomar och områden tillträdas af kronan

senast den 1 oktober 1903 med undantag af dels den för den nya kanslibyggnaden

erforderliga delen af Riddarholmshamnen, hvilken icke får tillträdas

förr, än nödvändig utvidgning af hamnen på detta ställe blifvit verkstäld,

eller senast med utgången af år 1904, dels ock den afträdda delen

af Gymnasiigränden, hvilken icke får tillträdas förr, än den till staden afträdda

delen af egendomen n:is 2 och 8 i qvarteret Eiddarholmen blifvit

till staden öfverlemnad, fri från byggnader.

4:o.

De åbyggnader å tomterna n:is 4 och 7 i qvarteret Eiddarholmen,

som delvis äro belägna å stadens behållna mark, tillfalla i sin helhet

kronan, som eger disponera byggnaden å tomten n:o 4, intill dess staden

beslutar Strandgatans utvidgning å detta ställe, och byggnaderna å tomten

n:o 7, intill dess de komma att rifvas eller ombyggas.

5:o.

De för kronans blifvande nybyggnader erforderliga terrasseringar af

gator och öppna platser äfvensom anläggningen af en i byggnadsförslaget

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

33

ingående trappa mellan Birger Jarls torg och hamnen bekostas af kronan,

hvaremot staden öfvertager och bekostar deras framtida underhåll.

6:o.

Den kronan förbehållna mellangiftssumman en million (1,000,000)

kronor utbetalas till kronan, så snart fastigheterna n:o 1 i qvarteret Vulcanus

och n:o 1 i qvarteret Memnon blifvit till staden öfverlemnade.

7:o.

Detta stadens erbjudande förfaller, derest icke detsamma före 1902 års

utgång af Kongl. Maj:t och kronan antages.

Öfver sistberörda förslag till aftal mellan kronan och Stockholms stad Öfverintenhade

öfverintendentsembetet, efter erhållen befallning:, den 8 sistlidne ianuari dentsmf,etRU

, ° . J yttrande öjver

afgiivit utlåtande, dervid embetet anmält, att embetet icke funnit något att förslaget.

för sin del i detta ärende erinra.

Den i det förestående lemnade beskrifningen af lokalerna i den by gg- Departementsnad,

der flertalet afdelningar af Kongl. Maj:ts kansli för närvarande vore che£™8dytt''

inrymda, och af sjelfva byggnadens beskaffenhet innefattade den mest bindande

bevisning om behöfligheten af nya lokaler för detta vigtiga embetsverk.

Det kunde ifrågasättas, om något verk i hufvudstaden vore sämre Behofvet af

installeradt än Kongl. Maj:ts kansli, och skulle jemförelsen utsträckas

att den omfattade regeringsbyggnaderna i andra länder, större som mindre, kansli.''

skulle resultatet säkerligen varda, att en alldeles enastående plats blefve

vårt kanslihus anvisad. Lyx i inredningen och utstyrseln af en dylik byggnad

vore icke på sin plats, men säkerligen skulle ingen anse den fordran öfver»

drifven, att lokalerna i det embetsverk, som utgjorde medelpunkten för

landets förvaltning, icke skulle vara så trånga, att i vissa departement byråchef,

kanslisekreterare och amanuens måste utföra sitt arbete i ett och

samma rum, som dertill ofta vore af ytterligt små dimensioner, att vissa

departementsbyråer måste inrymmas i små vindskupor, kalla om vintern och

varma om sommaren, att i vissa departement väntrum saknades för dem,

som sökte företräde hos departementschefen, att, om sakkunnige inkallades

för att biträda i något departement, ingen möjlighet funnes att der bereda

Bih. till Itilcsd. Prot. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

dem plats, ofta till märklig olägenhet för arbetet, att tillräckligt utrymme

saknades för förvaring af departementens handlingar, så att dessa tidigare

än önskligt vore måste aflemnas till riksarkivet, och, sist men icke minst,

att de i departementen förvarade, till stor del oersättliga handlingar till

följd af byggnadens ur synpunkten af trygghet mot eldfara otillfredsställande

beskaffenhet vore utsatta för ögonskenlig fara af förstörelse. För vissa afdelningar

af kansliet hade ej längre utrymme kunnat beredas inom kanslihuset,

utan hade lokaler för dem måst förhyras på annat håll.

Svårigheten Att det nuvarande kanslihuset ej redan för länge sedan blifvit för sitt

att finna lump- ändamål utdömdt, hade ej heller berott på förefintligheten af någon tveknytt

kanslihus. samhet i detta afseende, utan derpå, att synnerligen stora svårigheter mött

ifrågasätta att bereda en lämplig byggnadsplats för eu ny byggnad för kansliet. Om

detsamma, någon, borde en sådan byggnad hafva ett centralt läge; den måste vara

belägen på så kort afstånd som möjligt från kongl. slottet, det nya riksdagshuset

och flertalet embetsverk. Tillika vore det klart, att ett nytt kanslihus,

som måste tilltagas i sådana dimensioner, att det icke inom kort åter

blefve för trångt, måste komma att utgöra ett byggnadskomplex af betydande

dimensioner. Då på den önskade byggnadstomten stäldes fordringarna

af på en gång centralt läge och betydande utsträckning, sade det sig

sjelft, att valet mellan tomter, som egde de erforderliga qvalifikationerna,

skulle vara ytterst begränsadt. I sjelfva verket funnes allenast en så beskaffad

tomt, som icke redan vore tagen i anspråk för andra byggnader,

nemligen norra delen af Kungsträdgården. Yaldes icke denna, måste

man för ändamålet förvärfva någon tomt, som redan vore upptagen af offentliga

eller enskilda byggnader. Förslag till uppförande af kanslihus å nämnda

del af Kungsträdgården hade, såsom departementschefen förut meddelat, blifvit

utarbetadt. Frånsedt att byggnadsgrunden vore otillfredsställande, erbjöde

otvifvelaktigt berörda område i och för sig en lämplig byggnadsplats. Utan

synnerligt nödfall borde emellertid kronan icke för byggnadsändamål taga

i anspråk en af hufvudstadens af ålder mest uppskattade och centralast belägna

offentliga platser. Ett sådant nödfall förelåge icke nu, då, utan

ökad uppoffring för staten, en för kanslihusbyggnaden lika fördelaktig plats

som den nyss angifna kunde erhållas. Ett i norra delen af Kungsträdgården

uppfördt kanslihus hade (med inberäkning af lösen för atelierbyggnadsaktiebolagets

hus, men oberäknadt inlösen af vissa tomter, som ansetts

böra bibehållas obebyggda), beräknats kosta 4,050,856 kronor 98 öre. Ett

kanslihus åter å den plats på ftiddarholmen, som nu upptoges af kammarrättens

och marinförvaltningens hus, skulle, med inberäknande af kostnaden

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

35

för de andra byggnadsföretag, som komme att föranledas deraf, att den

ifrågavarande tomten toges i anspråk för kanslihusbyggnaden, komma att

kosta 4,200,856 kronor 98 öre, således något mer än det förra projektet,

men för sistnämnda summa skulle man, utom sjelfva kanslihuset, erhålla

en ny, i alla afseenden ändamålsenlig byggnad för kammarrätten och domänstyrelsen,

en dermed visserligen sammanbyggd, men för eldfara derifrån isolerad,

fullt tidsenlig byggnad för kammararkivet samt en ny lokal för krigshögskolan

.

Till den sistnämnda byggnadsfrågan återkomme departementschefen Kammarrätnedan.

Det hus, hvari nu kammarrätten, domänstyrelsen och kammar- tens> domänarkivet

vore inrymda och som maste nednfvas för att bereda plats för det kammarnya

kanslihuset, vore visserligen åldrigt, men skulle likväl, om ej annan Yrande hus

anledning till dess undanrödjande förelåge, fortfarande kunna användas till

lokal för kammarrätten och domänstyrelsen, ehuru det naturligtvis vore en

fördel att erhålla nya och rymliga lokaler i stället för i många afseenden

oändamålsenliga och trånga. Helt annat vore förhållandet med kammararkivet.

Här förelåge en byggnadsfråga, som ovilkorligen i alla händelser

trängde till lösning, hvarför man vore fullt berättigad att, vid jemförelse af

kostnaden emellan olika byggnadsalternativ för kanslihuset, från kostnaden

för det alternativ, som medför uppförandet af en byggnad för kammararkivet,

borträkna hela kostnaden för denna och tillgodoräkna alternativet

såsom ett företräde, att det beredde möjlighet för en lösning af sistnämnda

byggnadsfråga. I detta afseende erinrade departementschefen om följande

omständigheter.

Upprepade gånger hade kammarkollegium i skrifvelser till Kongl. Maj: t Behofvet af

framhållit behofvet af nya eller utvidgade lokaler för kammararkivet. De nna^l°kalerför

förslag, som i detta afseende af kammarkollegium tid efter annan framstälts, arkhet.

hade emellertid, med undantag af ett, som föranledt till kammararkivets

utvidgande med ett i förbindelse med den nuvarande lokalen anordnadt nytt

rum, vid närmare utredning befunnits icke kunna genomföras. Beträffande

dessa förslag ville departementschefen i öfrigt nu endast erinra, hurusom kammarkollegium

i skrifvelse den 25 februari 1898, efter erhållen kännedom

att den byggmästaren J. Anderssons sterbhus tillhöriga fastigheten Strömsborg

kunde af statsverket förvärfvas till kammararkiv för ett pris af 480,000

kronor, hemstält, att, derest vid undersökning genom vederbörlig myndighet

den å Strömsborg uppförda byggnaden befunnes vara för nämnda ändamål

fullt lämplig, nödiga åtgärder måtte vidtagas för inköp och inredning af

samma byggnad till 4okaler för kammararkivet. Sedan öfverintendents
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

embetet i anledning häraf afgifvit infordradt utlåtande och deri, jemte meddelande

att kostnaden för inköp och inredning till kammararkiv af byggnaden

å Strömsborg icke komme att understiga • ett belopp af 651,000

kronor, mot det föreslagna inköpet framstält anmärkningar i åtskilliga väsentliga

delar, hade Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning den 15 april 1898

funnit kammarkollegii framställning icke till någon vidare åtgärd föranleda.

Visserligen hade för afhjelpande af det mest trängande behofvet af ökadt

utrymme för kammararkivet Kongl. Maj:t den 9 september 1892 förordnat,

att vissa i kammararkivet förvarade handlingar skulle öfverflyttas till riksarkivet

för att med sistnämnda arkivs handlingar införlifvas, samt att såsom deposition

finge från kammararkivet efter kammarkollegii bepröfvande öfverlemnas

handlingar till ett omfång af 3,000 hyllfot, att förvaras i de af riksarkivet

disponerade hvalfven under kongl. slottets nordvestra flygel, men uppenbart

vore, att med den årligen fortgående tillväxten af kammararkivets handlingar

det ökade utrymme, som genom dessa åtgärder kunnat beredas i

kammararkivets egna lokaler, nu måste vara åtminstone i det allra närmaste

upptaget.

Det vore emellertid icke blott i fråga om utrymmet, kammararkivets

lokaler måste anses vara otillfredsställande, utan gälde detta, och det i ännu

högre grad, om beskaffenheten af samma lokaler. De bristfälligheter, hvilka

så i ena som andra afseende! vidlådde kammararkivets lokaler, hade äfven

uppmärksammats af Riksdagens revisorer, hvilka i sin till Riksdagen afgifna

berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill

hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 anfört,

bland annat, att revisorerna, som besökt det dels i nedra bottnen i kammarrättens

hus samt dels i de s. k. tornrummen och å vinden i gamla

kungshuset inrymda kammararkivet, dervid trott sig Unna, att det otillfredsställande

skick, hvari detta under en längre tid vanvårdade arkiv befunne

sig, till en stor del kunde tillskrifvas beskaffenheten af de lokaler,

som vore upplåtna för detsamma. Dessas belägenhet på tre olika ställen

medförde redan i och för sig afsevärda svårigheter. Besvärade af mörker

och delvis af fukt samt i saknad af eldstäder, vore de synnerligen olämpliga

till förvaring af arkivhandlingar. Härtill komme, att på grund af arkivets

stora omfattning och betydande årliga tillväxt utrymmet måst anlitas i högre

grad, än lämpligt varit. Sålunda vore t. ex. hyllorna förlagda så nära hvarandra,

att, när akter skulle från högre belägna fack nedtagas, stege ej kunde

användas, utan man måste uppstiga på något af närstående hyllas lägre

fack, hvarigenom naturligtvis de der förvarade afkivalierna utsattes för

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

37

skada. Vidare vore afståndet mellan de olika facken i samma hylla på flera

ställen så ringa, att arkivalierna måste förvaras i liggande ställning, hvilket

medförde stor olägenhet vid deras begagnande, såväl på grund af svårigheten

att återfinna desamma sorri genom deras nötning vid utdragningen

och inskjutningen. Att olägenheterna af det bristandet utrymmet i arkivet

komme att allt mer göra sig gällande, framginge, bland annat, deraf, att

tillväxten af arkivalier allt jemt ökades och för tillfället upptoge omkring

80 sträckmeter för år.

För att än ytterligare belysa frågan om det skick, hvari kammararkivets

lokaler befunne sig, ville departementschefen slutligen erinra om

hvad i detta afseende förekomme i eu af kammarkollegium till Kongl.

Maj:t aflåten skrifvelse af den 10 augusti 1900. I berörda skrifvelse omförmäldes,

hurusom samtliga i kammararkivet anstälde tjenstemän och vaktbetjente

med undantag af arkivarien, under framhållande af åtskilliga synnerligen

svåra brister, hvarmed kammararkivets lokaler vore behäftade, i

skrifvelse till kollegium anfört, att eu längre tids tjenstgöring i så beskaffade

lokaler ovilkorligen måste medföra allvarsamma rubbningar i lielsotillståndet

hos den der sysselsatta personalen, hvarigenom tydligtvis jemväl sjelfva

arbetet i arkivet blefve lidande, på grund hvaraf och då staten, som aktat

nödigt att genom särskild lagstiftning skydda inom industriella yrken anstälda

arbetare till lif och helsa, svårligen syntes kunna fordra af sina

tjenstemän och vaktbetjente, att de vid fullgörande af sina åligganden

skulle vistas i lokaler, som vore i så hög grad helsofarliga som de, hvilka

af arkivet disponerades, bemälde tjenstemän och vaktbetjente anhölle, att

erforderliga åtgärder måtte vidtagas för beredande af en bättre arbetslokal

för arkivet. Vidare omnämndes i samma skrifvelse, att arkivarien, med

vitsordande af arbetslokalernas synnerligen helsovådliga beskaffenhet, för

egen del anfört, att det svåraste felet med arkivets lokaler dock vore, att

i desamma förvarade ännu återstående delar af arkivets rikhaltiga samlingar

inom en icke allt för aflägsen framtid komme att genom en sakta men säkert

fortgående förmultning fullständigt tillintetgöras, samt att efter hans åsigt,

äfven om en eller annan af de anmärkta olägenheterna kunde blifva afhjelpt,

de af arkivet nu disponerade lokalerna helt säkert aldrig kunde försättas i

sådant skick, att arbetet i dem skulle kunna bedrifvas utan men för personalens

helsa.

Till ordnande af kammararkivets värdefulla samlingar hade af Riksdagen

anvisats ganska betydliga anslag. För att emellertid de kostnader

och det arbete, som nedlades på ordnandet af berörda samlingar, skulle

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

blifva i allo fruktbärande, måste för de ordnade samlingarnas uppställande

ovilkorligen finnas att tillgå rymliga och tidsenliga lokaler. Äfven af denna

anledning påkallades således nya lokaler för kammararkivet.

ifrågasatt I valet mellan norra delen af Kungsträdgården och den ifrågasatta

uppförande af ]en af Biddarholmen såsom byggnadsplats för nytt kanslihus ansåge depå

den nu- partementschefen ett gifvet företräde tillkomma den senare. Då de i det

varande föregående omförmälda andra förslagen till byggnadsplatser måst af olika

tomten till- skäl öfvergifvas, skulle alltså det sist framstälda Biddarholmsprojektet ensamt

qvarstå. Bland de ifrågasatta byggnadsplatser, som på grund af allt för

inskränkt utrymme måst öfvergifvas, vore äfven, såsom af det förestående

framginge, den nuvarande kanslihustomten. Då det emellertid, för att åt

den byggnad, deri Kong! Maj:ts kansli inrymdes, bevara dess nuvarande,

utan tvifvel förträffliga läge, skulle kunna ifrågasättas att i syfte att erhålla

eu utvidgad byggnadstomt förvärfva och med den nuvarande tomten

(qvarteret Yulcanus) förena såväl det angränsande qvarteret Mars, som nu

upptoges af öfverståthållareembetets hus och Stockholms stads ransakningsfängelse,

som den mellan dessa båda qvarter belägna Myntgränden, ville

departementschefen härom yttra några ord.

Af en utredning, som han låtit verkställa, framginge, att qvarteret

Mars innehölle en areal af 2,800 qv.-meter och Myntgränden en areal af

427 qv.-meter. Genom förvärfvandet af dessa områden skulle således erhållas

ett tomtområde, som sammanlagdt med kanslihusets nuvarande tomt

utgjorde 4,545,7 0 qv.-meter, hvaraf emellertid till följd af behofvet att

utvidga Kådhusgrändens nuvarande bredd m. m. endast 4,000 qv.-meter

skulle blifva för byggnadsändamålet disponibla. För att en byggnad å

detta tomtområde skulle kunna bereda det utrymme, som erfordrades för

ett nytt kanslihus, måste byggnaden uppföras till eu höjd af fem våningar.

Sjelfva byggnadskostnaden hade ansetts komma att uppgå till ungefär

samma belopp, som beräknats för uppförande af kanslihus å det område,

som nu delvis upptoges af kammarrättens och domänstyrelsens hus, eller

2,700,000 kronor. Marken i qvarteret Mars hade ansetts ega ett expropriationsvärde

af 350 kronor för qv.-meter, motsvarande i rundt tal för hela

qvarteret 800,000 kronor. Enligt berörda utredning skulle således å nuvarande

kanslihustomten, tillökad med förenämnda områden, kunna åstadkommas

ny kanslihusbyggnad med för ändamålet tillräckligt utrymme.

Härvid ville departementschefen emellertid till en början erinra, att förutsättningen

för att å ifrågavarande tomtområde skulle kunna åstadkommas

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

39

en byggnad med erforderligt utrymme vore, att byggnaden uppfördes till

en böjd af fem våningar, men att detta endast till en del läte sig göra,

enär tomtområdet delvis gränsade till gata, hvarest enligt gällande bestämmelser,

från hvilka i detta fall icke borde påkallas undantag, byggnader

icke finge uppföras till större höjd än tre våningar. Icke heller borde

lemnas ur räkningen de svårigheter och kostnader, utförandet af detta

byggnadsförslag skulle komma att medföra derigenom, att under byggnadstiden

lokaler måste beredas åt de kansliafdelningar, som nu vore inrymda

i kanslihuset. Visserligen skulle, åtminstone så vidt med ledning af omförmälda

utredning nu kunde bedömas, detta förslag beträffande utgifterna

för detsamma komma att ställa sig något billigare än det, senast framstälda

byggnadsförslaget å Eiddarholmen jemte andra dermed sammanhängande

byggnadsföretag, men denna fördel syntes mer än uppvägas deraf att, såsom

departementschefen i ett annat sammanhang redan framhållit, för det kostnadsbelopp,

sistberörda byggnadsförslag beräknats skola medföra, erhölles

icke blott ny kanslihusbyggnad, utan äfven nya och tidsenliga lokaler för

en del andra embetsverk och institutioner, deribland kammararkivet.

På grund af hvad i det föregående blifvit anfördt, ansåge departe- Nytt kanslimentschefen

sig till plats för ett nytt kanslihus böra förorda valet af det hus på Rid''

område å Eiddarholmen, som för närvarande upptoges af marinförvaltningens fZmlanlång

samt kammarrättens och domänstyrelsens hus jemte vissa delar af de angrän- derm<»istående

sande tomterna n:is 4 och 15 i qvarteret Eiddarholmen äfvensom af * feltag''

Eiddarholmshamnen, såsom varande både den lämpligaste byggnadsplats,

som för närvarande stode att erhålla, och en i och för sig synnerligen

lämplig sådan.

Med valet af nyssnämnda plats för uppförande af ny kanslihusbyggnad

följde, att erforderligt hamnutrymme i stället för den del af Eiddarholmshamnen,

som komme att tagas i anspråk för kanslihusbyggnaden, måste

beredas genom utfyllande af en del af vattenområdet, hvilket arbete enligt

det senaste förslaget till bytesaftal med Stockholms stad också skulle af

staden på dess bekostnad verkställas. För marinförvaltningen bereddes

lokal genom påbyggnad af postverkets hus vid Eödbodtorget, dit arméförvaltningen

skulle förläggas, och för kammarrätten, domänstyrelsen och

kammararkivet uppfördes ny byggnad å auktionsverkets tomt jemte angränsande

mark. Den för ifrågavarande byggnader erforderliga marken skulle, i den

män den icke redan disponerades af kronan, enligt nyssnämnda förslag till

bytesaftal med Stockholms stad af staden upplåtas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Förslaget till Ehuru för genomförande af de af departementschefen nu förordade byggbystoIkhoiZd

nadsföretagen från Stockholms stads sida kräfdes betydande uppoffringar af

stad. Stadens mark och penningar utöfver hvad stadens första anbud innefattade, hade

Tomtregie- staden likväl med ett tillmötesgående, som vore värdt erkännande, förklarat

ningen på sig villig att underkasta sig dessa uppoffringar. Också kunde det väl svårsiddarhoimen.

blidas, att det af staden senast afgifna förslaget till bytesaftal vore

för kronan fördelaktigt. Beträffande de vilkor, som af staden enligt berörda

förslag till bytesaftal uppstälts för de af staden enligt samma förslag

kronan gjorda erbjudanden, vore, hvad först anginge stadens fordran att af

kronan med eganderätt erhålla den för genomförande å Riddarholmen af

vissa gaturegleringar erforderliga mark, något ej att från kronans sida erinra.

Visserligen inginge i den mark, som för berörda ändamål skulle till staden

afträdas, äfven sådan, som för närvarande delvis upptoges af Riksdagens

och riksgäldskontorets hus, men då tiden, inom hvilken de bebyggda tomtdelarne

senast skulle till staden afträdas, infölle först efter femtio år, syntes

med allt skäl kunna antagas, att nyssnämnda båda hus redan före utgången

af omförmälda tid komme att befinna sig i sådant skick, att deras bibehållande

icke läte förena sig med ett ekonomiskt tillgodogörande af de

värdefulla tomter, hvarå de vore uppförda, utan att de måste borttagas och

ersättas med andra, ur nyssnämnda synpunkt anordnade byggnader.

Kungsträd- Att Stockholms stad velat åt staden såsom öppen plats bevara den

garden. Pg^yggja delen af Kungsträdgården mellan Hamngatan och Norrström,

ansåge departemenschefen helt naturligt, och då de af staden till kronan

gjorda utfästelserna innefattade fullt vederlag äfven för den servitut, som

genom kronans tillförbindande att för all framtid lemna berörda område obebygdt,

komme att belasta Kungsträdgården, borde hvad staden i denna del

påyrkat icke möta gensägelse. Beträffande hvad öfverintendentsembetet i

förenämnda skrifvelse den 27 mars 1900 anfört i fråga om underhållet för

framtiden af Kungsträdgården ansåge departementschefen sig böra nämna,

att enligt ett mellan nämnda embetsverk, å Kongl. Maj:ts och kronans

vägnar, samt Stockholms stads drätselnämnd den 24 mars 1876 upprättadt

kontrakt, som skulle gälla från den 1 påföljande april, och anses förnyadt

för ett år i sänder, räknadt från den 1 april, såvida det ej före utgången

af nästföregående mars månad af endera kontrahenten uppsades, drätselnämden

förbundit sig att i angifna hänseenden ombesörja vården om torget

från Hamngatan till Strandgatan utmed Norrström mot ersättning i ett för

allt af 5,000 kronor för år, att utgå af statsanslaget till byggnader och

reparationer. I händelse bytesaftalet med Stockholms stad godkändes och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

41

Kungsträdgården följaktligen såsom öppen plats intoges i stadsplanen, hade

det ansetts såsom en gifven följd af aftalet i denna del, att berörda

kontrakt komme att af kronan uppsägas och att staden således måste utan

bidrag från staten öfvertaga underhållet för framtiden af Kungsträdgården.

Med afseende härå hade något särskildt förbehåll om stadens skyldighet i

berörda afseende icke heller ansetts vara behöfligt.

Den byggnad, som nu disponerades af arméförvaltningen, befunne sig Arméförvaiti

ett synnerligen bristfälligt skick. Med afseende härå och då annan lämp- re%ens tomtlig

lokal för nämnda embetsverk stode att erhålla i postverkets hus vid

Rödbodtorget, borde öfverlåtande till Stockholms stad af arméförvaltningens

tomt icke heller medföra någon olägenhet för kronan.

Bland de förpligtelser, kronan genom det ifrågasatta aftalet med Stock- Attiierbyggholms

stad vidare skulle komma att ikläda sig, inginge, att, jemte det nadsaktiefastställelse

meddelades å Stockholms stadsfullmäktiges beslut om utvidgning bola9ets hu*''

af Hamngatan till 18 meter på södra sidan mellan Vestra Trädgårdsgatan

och Kungsträdgårdsgatan, till stadens förfogande stäldes den för berörda

ändamål erforderliga mark fri från derå stående del af atelierbyggnadsaktiebolagets

byggnad. Med afseende å denna bestämmelse ansåge departementschefen

sig beträffande nämnda byggnad böra erinra, att, sedan åtskilliga

personer i en till Kongl. Maj:t ingifven ansökning anhållit, att till det

bolag, som för ändmålet kunde komma att bildas, en i ansökningen närmare

angifven plats i nordvestra hörnet af Karl XIlI:s torg måtte upplåtas

för uppförande af en till konstexpositioner, målareatelier m. m. afsedd

byggnad, genom kongl. bref den 21 april 1865 medgifvits, att förenämnda

plats finge för ändamålet tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda

förordnadt upplåtas mot en årlig afgäld till kronan af 300 rdr samt i öfrigt

på vilkor, bland andra, att, derest tomten framdeles skulle finnas vara för

något statens ändamål behöflig och således till följd af derom meddeladt

beslut komma att till kronan återställas, bolaget skulle ega att för derå då

varande byggnad af kronan erhålla lösen till belopp, motsvarande anläggningskostnaden

enligt de deröfver upprättade, verificerade byggnadsräkningarna,

hvilka, för att vid sådan liqvid tjena till efterrättelse, borde hos

öfverintendentsembetet deponeras.

Den sålunda ifrågasatta byggnaden hade sedermera blifvit uppförd af

atelierbyggnadsaktiebolaget; och, enligt hvad den till öfverintendentsembetet

öfverlemnade räkenskapen rörande kostnaden för byggnadens utförande utvisade,

hade berörda kostnad uppgått till 100,856 rdr 98 öre rmt. Detta

belopp utgjorde således den lösesumma, kronan hadei att till bemälda bolag

Bih. till Riksd. Prot. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

Behofvet af

ny lokal för

krigshögskolan.

Ransaknings
fängelsets
tomt.

erlägga för byggnaden, i händelse tomten skulle finnas vara för något statens

ändamål behöflig.

På grund af nyssnämnda bestämmelse i förslaget till bytesaftal med

Stockholms stad måste således, derest aftalet komme till stånd, atelierbyggnaden

af kronan inlösas. Då emellertid af skäl, som departementschefen

nu ville nämna, inlösen af nämnda byggnad påkallades för ett statens eget

ändamål, som äfven med iakttagande af det af staden uppstäda, vilkoret,

att till staden måtte upplåtas för Hamngatans utvidgande erforderlig del

af atelierbyggnadstomten, kunde behörigen tillgodoses, borde berörda vilkor

icke få anses vara för kronan betungande.

Det statens ändamål, hvarpå departementschefen med sitt nyssberörda

yttrande syftade, afsåge beredande af ny lokal för krigshögskolan. Enligt

hvad departementschefen inhemtat, förelåge nemligen förslag till omorganisation

af nämnda högskola, i syfte att sätta densamma i tillfälle att

kunna mottaga ett väsentligt större antal elever än för närvarande och att

för sådant ändamål kunna börja en lärokurs hvarje år, under det att med

den nuvarande organisationen en kurs kunde börja endast hvart annat år.

Nämnda, af arméns omorganisation påkallade utvidgning af läroverket förutsatte

dock med nödvändighet, att för detsamma anskaffades en större

lokal än den, hvaröfver läroverket nu disponerade. Enligt hvad förut

nämnts, hade öfverintendentsembetet ansett, att den del af atelier byggnaden,

som komme att återstå, sedan Hamngatan erhållit den för gatan afsedda

bredden af 18 meter, kunde för en kostnad af omkring 100,000

kronor anordnas för inrymmande af krigshögskolan. På detta sätt skulle

således åt krigshögskolan kunna beredas det ökade utrymme, hvaraf densamma

vore i behof och som icke kunde erhållas i generalstabens hus, der

skolan nu hade sin lokal.

Då tomten, å hvilken atelierbyggnaden vore uppförd, vore behöflig

för krigshögskolan, egde kronan jemlikt brefvet den 21 april 1865 inlösa

byggnaden för ett belopp, motsvarande anläggningskostnaden, eller 100,856

kronor 98 öre. Kostnaden för byggnadens inlösen och anordnande till

lokal för krigshögskolan skulle således komma att uppgå sammanlagdt till

omkring 200,856 kronor 98 öre.

Enligt punkt l:o i förslaget till bytesaftal skulle Kongl. Maj:t och

kronan afstå från den rätt, kronan till äfventyrs kunde ega till den i nuvarande

ransakningsfängelsets tomt i qvarteret Mars ingående forna s. k.

lilla mynthustomten.

Med denna tomt förhölle sig på följande sätt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

43

Stockholms stads ransakningsfängelse, fullbordadt år 1852, vore uppfördt

på tomterna n:is 3 och 5 i qvarteret Mars, enligt designation af

den 21 juni 1851 sammanlagdt innefattande en areal af 5,418,2 qvadratalnar,

af hvilka på tomten n:o 3 belöpte 1,570 qvadratalnar och på tomten

n:o 5 återstoden, eller 3,843,2 qvadratalnar. Vid den tid, då fråga

uppstått om fängelsets uppförande på den ifrågavarande platsen, hade tomten

n:o 3 tillhört Stockholms stad, hvaremot tomten n:o 5, den s. k. lilla

mynthustomten, tillhört kronan och användts dels till boställe åt vissa tjensteman

vid myntverket, dels till upplagsplatser för detta verks vedförråd.

Sedan vid 1840—41 årens riksdag motion blifvit väckt derom, att sistnämnda

tomt med derå uppförda byggnader måtte antingen genom köp

eller byte kunna upplåtas till Stockholms stad i anseende dertill, att denna

tomt vore den enda tjenliga, hvarpå staden efter underdomstolarnes nyligen

tillvägabragta sammanslagning till en domstol, som vore förlagd till rådhuset,

kunde låta uppföra nya högst behöfliga ransakningshäkten, hade

Rikets Ständer i skrifvelse den 5 juni 1841 förklarat, att, enär omförmälda

plats icke vore för kronan behöflig vidare än till boställsrum för en del af

de vid myntet anstälde tjenstemän och för upplag af ved, hade Rikets

Ständer för deras del ansett, att intet hinder borde möta för denna tomts

upplåtande till Stockholms stad mot det vilkor, att staden till dem, som

då hade sig tillagda boställen i lilla mynthuset, betalade nöjaktig hyresersättning,

så länge dessa personer innehade de tjenster, hvilka berättigat

dem till dessa boställsförmåner, jemte det staden borde tillhandahålla kronan

en för upplag af myntets ved tjenlig plats, inhägnad, planerad och i

ändamålsenligt skick, äfvensom att de för det dåvarande å tomten uppförda

byggnader, såsom staten tillhöriga, nedtoges för statens räkning och deraf

inflytande behållningen tillfölle statsverket.

I samma skrifvelse hade Rikets Ständer meddelat, att de i anledning

af proposition angående anvisande af ett extra statsanslag för länsfängelsernas

ombyggnad beslutit till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett extra statsanslag

af 300,000 riksdaler banko, att användas till fängelsebyggnader i

Stockholm och rikets öfriga städer, i den mån Kongl. Maj:t funne det af

behofvet påkalladt, likväl så, att för fängelsebyggnaden i Stockholms stad

högst användes det för förut omförmälda fängelsebyggnad beräknade kostnadsbeloppet

170,000 riksdaler banko.

Under de närmast följande åren hade ytterligare utredning af fängelsebyggnadsfrågan

egt rum, hvarefter öfverståthållareembetet med skrifvelse

den 24 november 1845 till fastställelse öfverlemnat upprättadt ritnings
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

förslag, i sammanhang hvarmed embetet, i fråga om vilkoren för öfverlåtelsen

till staden af den kronan tillhöriga del af den föreslagna byggnadsplatsen,

eller den s. k. lilla mynttomten, under åberopande af ett utaf

stadens drätselkommission afgifvet yttrande, hemstält, att staden måtte få

inköpa denna tomt med åbyggnader för en summa i ett för allt af 25,000

riksdaler banko eller ock, om sådant ej kunde bifallas, tomten upplåtas till

staden mot de för sådan händelse af drätselkommissionen alternativt erbjudna

vilkor, hvilka öfverensstämde med dem, som af Rikets Ständer derför

blifvit föreskrifna. Denna skrifvelse hade föredragits den 28 januari

1846 inför Kongl. Maj:t, dervid, enligt bref samma dag till öfverståthållareembetet,

Kongl. Maj:t, då enligt de utlåtanden och upplysningar, som ej

mindre öfverståthållareembetet än Stockholms magistrat och drätselkommission

i denna sak afgifvit, det måste antagas, att någon på det hela mera

tjenlig plats för uppförande af det nya, högst behöfliga ransakningshäktet

icke kunde erhållas än ofvanberorda fängelsetomt, funnit godt bifalla, att

samma tomt finge åt Stockholms stad för ifrågavarande ändamål upplåtas,

äfvensom Kongl. Maj:t antagit stadens, med förbehåll om befrielse från

skyldigheten att till innehafvarne af boställen på lilla mynttomten utgifva

hyresersättningar och anskaffa upplagsplatser för myntets ved samt om

dispositionsrätt öfver de gamla byggnaderna på tomten, senast gjorda och

efter all anledning för statsverket fördelaktiga anbud af 25,000 riksdaler

banko i ett för allt, med rättighet för staden att, så fort ske kunde, taga

tomten och lägenheterna i besittning, dock ej annorlunda, än att nödigt

och billigt rådrum lemnades såväl för dåvarande boställsinnehafvarnes afflyttning,

efter åtnjutande af rätter uppsägningstid, som ock för myntverket

att anskaffa annan tjenlig vedgård; och borde omförmälda ersättningssumma

25,000 riksdaler till Kongl. Maj:ts och rikets statskontor inbetalas

vid tomtens afträdande.

Såsom af förestående redogörelse inhemtades, hade vid upplåtelsen af

den ifrågavarande tomten till Stockholms stad naturen af o den gjorda

upplåtelsen icke blifvit fullt klart och bestämdt angifven. A ena sidan

sades i det kongl. brefvet af den 28 januari 1846, genom hvilket upplåtelsen

medgifvits, endast att tomten »för ifrågavarande ändamål», d. v. s.

för fängelsebyggnaden,o upplätes åt Stockholms stad mot eu viss bestämd

»ersättningssumma». Å andra sidan syntes upplåtelsen under den närmaste

tiden derefter hafva uppfattats såsom en försäljning. I handlingar, under

år 1846 utgångna såväl från statskontoret som från Stockholms stads

drätselkommission, talades om »köpeskillingen», »köpesumman» och »betal
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

45

ningen» för tomten; i nämnda kommissions protokoll för den 4 februari

1846 omnämndes stadens »eganderätt» till egendomen; och i den till

1847—1848 årens Riksdag afgifna berättelse om hvad i rikets styrelse sig

tilldragit meddelades, att den ifrågavarande tomten blifvit för uppförande

af eu ny fängelsebyggnad »till Stockholms stad försåld».

Omnämnas borde derjemte, att mellan Stockholms stadsfullmäktige och

fångvårdsstyrelsen rådde meningsskiljaktighet derutinnan, att, enligt stadsfullmäktiges

åsigt, Stockholms stad icke egde skyldighet att i sitt ransakningsfängelse

förvara sådana kronofångar, som hade att undergå förvandlingsstraff

för böter, medan åter fångvårdsstyrelsen förmenade, att sådan skyldighet

ålåge staden, hvilken mening grundats dels på äldre historiska förhållanden,

dels på den omständighet, att staten med ett betydligt belopp bidragit till

kostnaden för det nuvarande ransakningsfängelsets uppförande. Då emellertid

upplåtelsen af den s. k. lilla mynthustomten skett utan vilkor af någon

sådan skyldighet, borde ett förklarande, att kronan afstode från den rätt,

kronan till äfventyr kunde ega till nämnda tomt, icke kunna inverka på

en framtida lösning af frågan om skyldighet för Stockholms stad att i sitt

ransakningsfängelse inrymma s. k. bötesfångar.

Departementschefen funne icke något att erinra mot afgifvande af den

ifrågasatta förklaringen.

Beträffande tiden, inom hvilken de af departementschefen förordade Tiden för

byggnadsföretagen kunde förväntas blifva färdiga, meddelar departementschefen,

att arbetena å den nya byggnaden för kammarrätten, domänstyrelsen bördande.

och kammararkivet vore afsedda att begynna den 1 oktober 1908 och vara

afslutade så tidigt, att embetsverken kunde inflytta i den nya byggnaden

den 1 oktober 1906. Derefter skulle rifningen af såväl kammarrättens

och domänstyrelsens som ock marinförvaltningens nuvarande hus börja den

1 januari 1907. Att vid denna tid hafva verkstält de för inrymmande af

marinförvaltningen och arméförvaltningen erforderliga påbyggnads- och

ändringsarbetena å det nuvarande posthuset vid Rödbodtorget borde icke /

möta något hinder, enär det nya posthuset vid Vasagatan antagligen blefve

färdigt redan under hösten ar 1903. Det nya kanslihuset måste vara uppfördt

och inredt i god tid före den 1 oktober 1910, vid hvilken tid, enligt

bytesaftalet med Stockholms stad, den gamla kanslihusbyggnaden skulle

senast öfverlemnas till staden. Vidkommande de arbeten å atelierbyggnadsaktiebolagets

hus, som påkallades af husets anordnande till lokal för krigshögskolan,

kunde desamma utföras under något af de närmaste åren, efter

det huset blefve af kronan inlöst. Den tid, under hvilken ifrågavarande

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

byggnadsföretag successivt skulle komma till utförande, hade sålunda beräknats

till åtta år.

Kostnaden och Kostnaden för de nu ifrågasatta byggnadsföretagen både, enligt hvad

‘‘bestridande8förut Mifvit nämndt, beräknats uppgå till följande belopp, nemligen:

för uppförande af nytt kanslihus å det område af

Riddarholmen, som för närvarande upptoges af

marinförvaltningens samt kammarrättens och

domänstyrelsens hus jemte vissa delar af angränsande

tomterna n:is 4 och 15 i qvarteret

Riddarholmen äfvensom af Riddarholmshamnen kronor 2,700,000: —

» uppförande å tomten n:o 7 i qvarteret Riddarholmen

jemte angränsande mark af nytt hus för

kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet » 1,000,000: —

» påbyggnad och ändring af postverkets hus vid

Rödbodtorget för inrymmande af arméförvaltningen

och marinförvaltningen............................................. » 300,000: —

» inlösen af atelierbyggnadsaktiebolagets hus i nordvestra

hörnet af Kungsträdgården och ombyggnad

af huset till lokal för krigshögskolan..................... )> 200,856: 98

Summa kronor 4,200,856: 98.

Till betäckande af en del af denna kostnad förefunnes en redan nu

disponibel tillgång, beträffande hvars tillkomst departementschefen erinrar

om följande. Med bifall till en af Kongl. Maj:t gjord framställning hade

1875 års Riksdag besluta, att de af veterinärinstitutet då disponerade tomterna

i qvarteron Edelman mindre och Krabaten i Stockholm med der

befintliga byggnader finge, när institutet blifvit till den för detsamma afsedda

nya lokal förflyttadt, försäljas. Ehuru veterinärinstitutets förflyttning

till sin nya lokal verkstäldes den 1 oktober 1880, hade likväl af flere

. orsaker försäljningen af berörda tomter blifvit fördröjd och de å tomterna

befintliga lägenheterna uthyrts för kronans räkning. Med erinran, att enligt

1875 års Riksdags förenämnda beslut vidare vore bestämdt, att behållna

köpeskillingen för veterinärinstitutets förra tomter skulle aflemnas till riksgäldskontoret

och sålunda användas till afbetalning å statsskulden, hade

inför Kongl. Maj:t den 24 februari 1893 chefen för finansdepartementet

anmält, att han funne tiden då vara inne att till försäljning utbjuda sagda

tomter, men att omständigheter förekomme, som enligt hans tanke gjorde

det önskligt, att frågan om användningen af köpeskillingen för tomterna

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

47

komme under förnyad ompröfning. Departementschefen hade nemligen

framhållit angelägenheten deraf, att erforderliga lokaler blefve beredda sådana

statens embetsverk i hufvudstaden, som saknade egna lokaler eller hvilkas

lokaler vore allt för trånga eller eljest olämpliga; och på sätt redan blifvit

nämndt, hade departementschefen dervid särskildt betonat, att på grund af

de förefintliga bristerna vid kanslihuset frågan om beredande af ny lokal

för Kongl. Maj:ts kansli inom en nära liggande framtid måste kräfva sin

lösning. Vid sådant förhållande hade departementschefen föreslagit, att den

blifvande köpeskillingen för veterinärtomterna måtte afsättas till en fond

för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden; och hade

Kongl. Maj:t beslutit att i sådant afseende till Riksdagen aflåta framställning.

I skrifvelse den 2 maj 1893 hade Riksdagen anmält, att Riksdagen,

med bifall till Kongl. Maj:ts berörda framställning, medgifvit, att inflytande

köpeskillingar för omförmälda tomter finge inlevereras till statskontoret för

att derstädes förvaltas och förräntas såsom en särskild ))fond för anordnande

af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden)), att af Kongl. Maj:t, efter

inhämtande i hvarje särskildt fall af Riksdagens medgifvande, för sagda

ändamål disponeras.

Sedan veterinärinstitutets förra tomter samtliga blifvit försålda, hade

köpeskillingarne ingått till nyssberörda fond, till hvilken jemväl, enligt

Riksdagens vid särskilda tillfällen lemnade medgifvanden, influtit köpeskillingarne

för vissa smärre a stads område eller i grannskapet af stad

belägna kronolägenheter.

Pa framställning af Kongl. Maj:t hade 1897 års Riksdag medgifvit,

att af behållningen å fonden finge disponeras ett belopp af 73,000 kronor

till restaurering utvändigt af det så kallade Granda Kungshuset i Stockholm.

I ifrigt hade icke någon anvisning blifvit gjord å ifrågavarande fond,

hvilken vid 1901 års slut egde en behållning af 1,182,636 kronor

42 öre.

Om till bestridande af kostnaderna för uppförande af ny byggnad

för Kongl. Maj:ts kansli å det af departementschefen förordade området

af Riddarholmen och utförande af omförmälda i samband dermed stående

byggnadsföretag, hvilka kostnader beräknats till...... kronor 4,200,856: 98

finge användas:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

dels förenämnda behållning å fonden för anordnande

af lokaler för statens embetsverk i hufvud
staden.

................................ kronor 1,182,636: 42

dels ock de medel, som enligt

förslaget till bytesaftal

med Stockholms stad

skulle af staden tillhandahållas,

......................» 1,000,000: — » 2,182,636: 42

skulle alltså erfordras ytterligare................................. krcnor 2,018,220: 56

eller i afjemnadt tal 2,000,000 kronor.

Det borde erinras, att det nyssberörda beloppet, 1,000,000 kronor,

som skulle af Stockholms stad tillhandahållas, icke utfölle förr än vid

den åttaåriga byggnadstidens slut, men hinder borde icke mota för statskontoret

att under de sista åren af byggnadstiden förskjuta ett motsvarande

belopp.

Enligt hvad departementschefen erinrat, vore tiden, inom hvilken

ifrågavarande byggnadsföretag kunde förväntas blifva i sin helhet fullbordade,

beräknad till åtta år. Då sistnämnda belopp af 2,000,000 kronor

icke behöfde i sin helhet vara att tillgå vid tiden för byggnadsarbetenas

påbörjande, hade, med hänsyn jemväl till beloppets storlek, en fördelning

af detsamma på vissa år, motsvarande de beräknade byggnadsåren, ansetts

lämpligen kunna och böra ega rum. I öfverensstämmelse härmed hade

också Kong! Maj:t i den till innevarande års Riksdag aflåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för

ifrågavarande byggnadsföretag bevilja ett extra anslag till belopp af

2,000,000 kronor, att utgå under åtta år, och deraf för år 1903 anvisa

en åttondedel eller 250,000 kronor.

Slutligen ansåge departementschefen sig böra erinra, att till betäckande

af kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag en tillgång

kunde påräknas äfven i de räntemedel, som under innevarande år och

sedermera under byggnadstiden kunde komma att tillföras fonden för

anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden. Vid beräkningen

af det för byggnadskostnaderna erforderliga beloppet hade

också hänsyn tagits till denna tillgång, i det att det anslag, som af

Riksdagen äskats, ansetts kunna afjemnas nedåt med ett belopp af 18,220

kronor 56 öre eller från 2,018,220 kronor 56 öre till 2,000,000 kronor.

Endast i ett afseende borde dock för närvarande Riksdagens medgifvande

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

49

till disposition af framdeles uppkommande tillgångar å fonden inhemtas.

Enligt förslaget till bytesaftal med Stockholms stad skulle staden till

kronan afstå, bland annat, en del af egendomen n:o 4 i qvarteret Riddarholmen,

hvilken egendom nu af staden innehades med evärdlig besittningsrätt,

mot det att kronan öfvertoge den staden åliggande skyldigheten att

för egendomen till finska församlingen betala en årlig afgäld af 1,000

kronor. Till bestridande af denna utgift hade omförmälda räntemedel

ansetts böra jemväl lemna tillgång. Derest de af departementschefen

förordade byggnadsföretagen komme till utförande, borde åtgärd vidtagas

i syfte att med finska församlingen träffa uppgörelse om befrielse för

kronan från afgäldens erläggande mot det att kronan till församlingen

erlade ett afgäldens kapitalvärde motsvarande belopp. För närvarande

och till dess sådan uppgörelse komme till stånd borde emellertid, hvad

angilge omförmälda med byggnadsföretagen sammanhängande utgift,

räntemedlen endast så till vida behöfva tagas i beräkning, att af dem

borde tills vidare få användas hvad som erfordrades för den årliga afgäldens

erläggande.

Utskottet delar visserligen den af departementschefen till statsrådsprotokollet

uttalade uppfattning om behofvet af nya och tidsenligare lokaler

för många af de centrala embetsverken i hufvudstaden och särskildt för

Kongl. Maj:ts kansli. Det sätt, på hvilket denna fråga skulle enligt Kongl.

Maj:ts föreliggande förslag komma att i hufvudsakliga delar lösas, anser sig

utskottet emellertid icke kunna förorda.

Hvad först beträffar det ifrågasatta nedrifvandet af de två byggnader,

i hvilka kammarrätten och domänstyrelsen samt sjöförsvarsdepartementet

och marinförvaltningen äro inrymda, samt uppförande å denna med en del

af hamnområdet utvidgade plats af ett nytt kanslihus, föreställer sig utskottet,

att det icke är med god hushållning förenligt att rasera dessa

ansenliga byggnader, hvilka utan tvifvel böra kunna så ändras och inredas,

att de komma att erbjuda fullt tidsenliga embetslokaler; och äfven om

förstärkning af grunden för den mot hamnen vettande del af byggnaderna

skulle vara erforderlig, synas kostnaderna härför icke kunna blifva afskräckande.

Uppförandet af större delen af den nya byggnaden å hamnområdet,

hvilket lärer utgöras af utfyllning i sjön framför den ursprungliga kajen,

skulle, enligt hvad utskottet inhemtat, medföra vida större grundläggningskostnader

än dem, som finnas i de nu framlagda beräkningarna angifna.

Härtill kommer, att, derest nämnda del af Riddarholmshamnen, utgörande

Ihh. till Riksd. Fiol. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft. 7

Utskottets

yttrande.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 71,

3,070 qvadratmeter, icke skulle behöfva tagas i anspråk för nu ifrågavarande

byggnadsföretag, för kronan borde kunna erhållas väsentlig tillökning i förmåner

vid förestående bytesaftal mellan kronan och Stockholms stad. Äfven

ur estetisk synpunkt synes det kunna ifrågasättas, om å förenämnda plats

lämpligen bör förläggas en byggnad med det monumentala utseende, som

torde böra förlänas den blifvande kanslibyggnaden, då den utan tvifvel

komme att domineras af den närbelägna Riddarholmskyrkan.

Vid fråga om uppförande af en monumental byggnad å Riddarholmen,

synes, enligt utskottets mening, uppmärksamheten böra fästas å den plats,

som, höjande sig på klippgrund, för närvarande upptages af det åt generalstaben

och krigshögskolan upplåtna hus med närliggande byggnader. Dess

läge skulle otvifvelaktigt blifva ett af de vackraste, som hufvudstaden kan

erbjuda; och äfven om ett utsträckt fastighetsförvärf skulle föranledas af

byggnadens förläggande å denna del af Riddarholmen, torde detta icke^böra

utgöra hinder för arbetets utförande. Såsom ett önskemål har ofta framstälts,

att statsverket måtte blifva egare af alla byggnader å Riddarholmen.

Med den uppfattning, utskottet sålunda hyser i fråga om platsen för

kanslibyggnadens förläggande, kan utskottet gifvetvis icke biträda Kongl.

Maj ds förslag angående uppförandet af ett nytt hus för kammarrätten,

domänstyrelsen och kammararkivet. Mot detta förslag har utskottet i öfrigt

velat erinra, att byggnaden synes enligt detsamma komma att förläggas på

en i liera afseenden olämplig plats upptagande 685 qvadratmeter af

Riddarholmens hamnområde. Dess läge i omedelbar närhet till nämnda

lifligt trafikerade hamn, synes ingalunda fördelaktigt, och dertill kommer,

att byggnaden skulle uppföras nedanför en bergshöjd, mot hvilken en del

af dess lokaler skulle vetta. Det på denna höjd belägna generalstabshuset

skulle komma att nedtrycka byggnaden och inklämma inträdet till densamma

från Birger Jarls torg, der den dock skulle hafva den genaste

förbindelsen med öfriga embetsverk å holmen. I allt fall skulle, derest den

af utskottet uttalade mening om de åt kammarrätten och sjöförsvarsdepartementet

med flera embetsverk upplåtna byggnadernas bibehållande vinner

Riksdagens godkännande, någon sådan nybyggnad icke erfordras, då dessa

byggnader efter förändrad inredning skulle komma att lemna mer än tillräckligt

utrymme för kammarrätten och domänstyrelsen, samt, derest ny lokal

skulle behöfva anordnas för kammararkivet, det torde kunna inrymmas i

det nya kanslihuset.

Då utskottet sålunda i högst väsentliga delar icke kan biträda Kongl.

Maj:ts föreliggande förslag, saknar utskottet anledning att ingå i närmare

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 11,

51

granskning af dess detaljer. Utskottet har dock velat framhålla, att utskottet

finner ändamålsenligt, att stadens samtliga byggnader å Riddarholmen

förvärfvas för statsverkets räkning och att postverkets hus vid Rödbotorget

påbygges för beredande af ökadt utrymme för embetslokaler. I sammanhang

härmed har utskottet velat uttala den mening, att afsevärda olägenheter

icke borde uppstå, derest utrikesdepartementet eller något af försvarsdepartementen

eller dem båda bereddes lokaler inom annan byggnad än det

nya kanslihuset.

På grund af hvad nu anförts, anser utskottet en förnyad utredning i

förevarande ämne böra åvägabringas; och, derest, med anledning af inom

Riksdagen i ämnet väckta förslag, arffurstens palats kommer att för statsverkets

räkning inköpas, torde vid behandling af nu föreliggande frågor

böra tagas i ompröfning, i hvad mån nämnda byggnad må kunna användas

för inrymmande af embetslokaler.

I sammanhang med ifrågavarande proposition har utskottet till behandling

förehaft punkt 26 under sjunde hufvudtiteln i propositionen angående

statsverkets tillstånd och behof, hvilken punkt, enligt hvad utskottet

i punkt 24 af utlåtandet n:o 8 anmält, blifvit vid behandlingen af berörda

hufvudtitel utbruten. I nämnda punkt 26 har Kongl. Maj:t föreslagit, att

Riksdagen måtte för uppförande af ny byggnad för Kongl. Maj:is kansli

och utförande af vissa i samband dermed stående byggnadsföretag bevilja

ett extra anslag af 2,000,000 kronor, att utgå under åtta år, och deraf

för år 1903 anvisa eu åttondedel, eller 250,000 kronor.

I öfverensstämmelse med den af utskottet här ofvan uttalade mening

i afseende å nämnda byggnadsfrågor, finner utskottet sig för närvarande

icke kunna förorda berörda anslags beviljande.

Vid handläggningen af förevarande ärende har utskottet äfven till behandling

förehaft en af herr E. A. Lindblad inom Andra Kammaren väckt

motion (n:o 184) i hvad den innefattar förslag om att Riksdagen måtte i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t behagade verkställa

eu utredning om, huruvida plats för Kongl. Maj:ts kansli må kunna beredas

genom ombyggnad å nuvarande kanslihustomten med möjlig utvidgning af

densamma. Då emellertid utskottet antager, att, derest förnyad utredning

angående förevarande ämne kommer att föranstaltas, det tillfälle till an
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

ordnande af embetslokaler, som den nuvarande kanslibyggnaden och tomten

för densamma erbjuder, icke torde komma att lemnas obeaktadt, har utskottet

icke funnit sistnämnda framställning föranleda utskottet att hemställa om

särskild åtgärd i denna fråga.

Under åberopande af hvad utskottet sålunda anfört och under uttalande

af den mening, att en lösning-af ofvannämnda byggnadsfrågor i den rigtning,

utskottet här ofvan antydt, icke torde medföra större kostnader, än

hvad Kongl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, får utskottet hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande proposition icke

må af Riksdagen bifallas och att Riksdagen vid anmälan

om detta beslut må anhålla, att Kongl. Maj:t

täcktes föranstalta om förnyad utredning i ämnet;

b) att Kongl. Maj:ts i punkt 26:o under sjunde

bufvudtiteln framstapla förslag, att Riksdagen må, för

uppförande af ny byggnad för Kongl. Maj:ts kansli och

utförande af vissa i samband dermed stående byggnadsföretag,

bevilja ett extra anslag af 2,000,000 kronor,

att utgå under åtta år och deraf för år 1903 anvisa en

åttondedel eller 250,000 kronor, icke må vinna Riksdagens

bifall; samt

c) att herr Lindblads ofvannämnda motion må,

genom hvad utskottet i mom. a) här ofvan föreslagit,

anses vara besvarad.

Stockholm den 29 april 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUND!!BERG.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 71.

53

Reservationer:

af herr II. P. P. Tamm mot vissa delar af den af utskottet använda

motivering;

af herr E. Eramclcd, som yrkat, att utskottet måtte hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Det skulle här antecknas, att herr P. Pehrson och S. G. von Friesen

icke öfvervarit förestående ärendes behandling inom utskottet.

Bih. till Riksd. Proi. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 48 Häft.

8

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.