Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående beredande af förbättrade pensionsförmåner för vissa tjensteman och betjente, Jivilka i anledning af statens inköp af vesikusfbanan öfvergått i statens jernvägars tjenst.

1902-05-06 · 41 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:72, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående beredande af förbättrade pensionsförmåner för vissa tjensteman och betjente, Jivilka i anledning af statens inköp af vesikusfbanan öfvergått i statens jernvägars tjenst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande U:o 72.

1

^:© 72.

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1902, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition angående

beredande af förbättrade pensionsförmåner för vissa

tjensteman och betjente, Jivilka i anledning af statens

inköp af vesikusfbanan öfvergått i statens jernvägars

tjenst. (R. A.)

I en den 4 nästlidne april afbiten proposition (n:o 81) bär Kongl.

Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

dels att å extra stat för år 1903 anvisa ett anslag af 141,500 kronor

för beredande af delaktighet i enskilda jernvägarnes pensionskassa

jemväl för inqvarteringsförmånen för de till vestkustbanan förut hörande,

i statens jernvägars tjenst numera anstälde tjenstehafvare, som äro delaktiga

i nämnda pensionskassa, med rätt för Kongl. Maj:t att låta förskottsvis

under innevarande år af tillgängliga medel utanordna detta belopp;

dels att medgifva, att en hvar af omförmälde tjenstehafvare må, så

framt beloppet af den pension, hvartill han vid afgång ur tjensten blifver

från enskilda jernvägarnes pensionskassa berättigad, understiger beloppet af

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft. (N:o 72.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

den pension, han skulle hafva erhållit, om han den 1 januari 1896 vunnit

inträde i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning, vid afskedstagandet ur

statens jernvägars tjenst af trafikmedel erhålla antingen fyllnadspension till

belopp, motsvarande skilnaden mellan sagda båda pensionsbelopp, under

vilkor att till statens jern vägar af honom erläggas från och med den 1 juli

1902 ej mindre fyllnadsafgifter, motsvarande skilnaden mellan, å ena sidan,

de årsafgifter, som enligt de för statens jernvägstrafiks pensionsanstalter

faststälda reglementen skulle hafva ålegat honom med beräkning efter åldern

den 1 januari 1896, och, å andra sidan, på honom belöpande årsafgifter

till enskilda jernvägarnes pensionskassa, än äfven, i form af retroaktivafgifter,

motsvarande fyllnadsafgifter för tiden från och med den 1 januari

1896 till den 1 juli 1902, eller ode, derest dessa fyllnadsafgifter helt eller

delvis icke erläggas, sådan fyllnadspension med afdrag af det för tiden

efter afskedstagandet beräknade årliga värdet af de icke influtna fyllnadsafgifterna;
dels

och att medgifva, att en hvar af i statsrådsprotokollet omförmälda,

till vestkustbanan förut hörande, nu i statens jernvägars tjenst anstälda 33

personer, hvilka icke tillhöra vare sig statens jernvägstrafiks pensionsinrättning

eller enskilda jernvägarnes pensionskassa, må berättigas att vid afskedstagandet

ur statens jernvägars tjenst af trafikmedel i pension uppbära ett

årligt belopp, motsvarande skilnaden mellan, å ena sidan, det pensionsbelopp,

han skulle hafva erhållit, om han den 1 januari 1896 vunnit delaktighet

i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning, och, å andra sidan, det för tiden

efter afskedstagandet beräknade, årliga värdet af de afgifter, han i händelse

af sådan delaktighet skolat under sin tjenstgöringstid i statens jernvägars

tjenst hafva erlagt till pensionsinrättningen.

Åberopade statsrådsprotokollet innehåller följande anförande af statsrådet

och chefen för civildepartementet:

»1 skrifvelse den 14 maj 1900 har Riksdagen anhållit, att Kongl.

Maj:t täcktes låta utreda, i hvad mån, på hvithet sätt och under hvilka

vilkor åt den personal, som från vestkustbanan öfvergått i statens jernvägars

tjenst, men ännu icke vunnit inträde i statens jernvägstrafiks pensionsanstalter,

kunde beredas pension eller, beträffande delegare i enskilda

jernvägarnes pensionskassa, förbättring i pensionsvilkoren, vid hvilken utredning

torde böra tagas i betraktande alla på denna fråga inverkande omständigheter

och särskilt tiden för nämnda personals inträde i statens tjenst,

det bidrag, som staten för dess pensionering lemnade till enskilda jern
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

3

vägarnes pensionskassa, samt de lägre pensionsafgifter, som de af personalen,

kvilka vore delegare i sagda kassa, käft att till densamma erlägga, äfvensom

att Kongl. Maj:t ville till Riksdagen göra den framställning, hvartill

berörda utredning kunde finnas böra föranleda.

Riksdagens ifrågavarande framställning var föranledd af lika lydande

motioner, som väckts i Första Kammaren af P. Hansson ock tre andra ledamöter

af kammaren, kvarjemte i motionens syfte instämt sex ledamöter

af kammaren, samt i Andra. Kammaren af Oskar Trapp ock trettio andra

ledamöter af denna kammare.

I motionerna erinras till en början, hurusom i det aftal, som uppgjordes

mellan statsverket å ena sidan ock jern vägs bolagen å den andra,

då staten inlöste de enskilda jernvägar, som gå under benämningen vestkustbanan,

ingått den bestämmelsen, att de vid jernvägen anstälde tjensteman

ock betjente skulle ega rätt att öfvergå i statens jernvägars tjenst utan

minskning af innehafvande löneförmåner och utan att i öfrigt inträda i

försämrad tjensteställning, dock med förbehåll, bland annat, att de icke

egde rätt ingå såsom delegare i statens jernvägars pensionsinrättningar, med

mindre jern vägsstyrelsen, efter pröfning för hvarje särskild! fall af tjensteman

eller betjents derom ingifna ansökan, funne sådant kunna utan pensionskassornas

särskilda betungande bifallas; hvaremot jernvägsstyrelsen från

ock med den 1 januari 1896 skulle i afseende å de bolagets tjenstemän

ock betjente, som tillhörde enskilda jernvägarnes pensionskassa och som ej

erhölle särskildt tillstånd att i statens jernvägars pensionskassor inträda,

ega samma förpligtelser ock rättigheter i förhållande till förstnämnda kassa,

som bolaget skulle ega, om jernvägen fortfarande vore bolagets egendom,

dock såvidt anginge den aflöningsförhöjning, som bemälde tjenstemän

ock betjente kunde komma att erhålla efter banans öfvertagande af staten,

endast under förutsättning af enskilda jernvägarnes pensionskassas

samtycke.

Då staten den 1 januari 1896 öfvertog vestkustbanan, kade hela den

talrika personalen förelagts att skriftligen godkänna detta vilkor för inträde

i statens jernvägars tjenst, ock hade personalen alltså stått inför valet af

omedelbart afsked eller omedelbart godkännande, kvilket senare alternativ

antagits tydligen i förhoppning, att denna för dem så angelägna fråga framdeles

på ett tillfredsställande sätt skulle ordnas.

På derom af personalen sedermera gjord hemställan hade jernvägsstyrelsen

den 6 mars 1899 förklarat, att beträffande dem af de sökande,

kvilka vore delegare i enskilda jernvägarnes pensionskassa eller kvilka, utan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

att vara delegare i denna kassa, den 1 januari 1896 uppnått en ålder af

minst 40 år, skäl icke funnes att bifalla den af dem gjorda ansökan om

vinnande af delaktighet i statens jernvägars pensionsanstalter. Härigenom

både den personal vid vestkustbanan, som öfvergick i statens jernvägars

tjenst, beröfvats rätt att genom inträde i statens jernvägars pensionsinrättningar

åt sig bereda samma pensionsförmåner som den öfriga statsbanepersonalen,

äfven om de kunde komma ut med erläggandet af de stora retro

aktivafgifter, som erfordrades för att der vinna inträde. Deras ställning

både ock derigenom blifvit sämre än den öfriga statsbanepersonalens, under

det att deras tjenstgöring och dermed förenade åligganden och deras ansvar

vore detsamma. Då man, enligt motionärernas åsigt, med allt fog kunde

säga, att den ersättning, staten betalade till sina tjenare för deras arbete,

utginge ej mindre såsom lön och tjenstgöringspenningar än äfven som pension

efter uppnådd pensionsålder, vore det ju i hög grad oegentligt, att de,

som under tjenstetiden, hvad åligganden och ansvar beträffade, vore lika

stälda, vid afskedstagandet blefve så olika lottade. Under det att statsbanepersonalen

i allmänhet erhölle 80 % af lönen och den till 20 % af

lönen uppgående inqvarteringsersättningen i pension, utgjorde* deremot den

pension vestkustbanepersonalen erhölle endast 40 % af enbart lönen.

Till belysande af den olikhet, som härigenom uppstode vid pensioneringen,

hafva motionärerna anfört följande exempel på den pension, som

utginge till personer i samma tjenstegrad och med lika aflöning:

stationsinspektor, aflöning kr. 2,400, vid statens jernvägar i

allmänhet kr. 2,304: —

» » » 2,400, vid vestkusbanan ......... » 960: —

alltså pr år kr. 1,344 mindre;

stationsmästare, aflöning kr. 1,080, vid statens jernvägar i

allmänhet kr. 1,036: 80

)) » » 1,080, vid vestkustbanan......... » 432: —

skilnad kr. 604: SO mindre pr år;

stationskarl, aflöning kr. 660, vid statens jernvägar i allmänhet

kr. 688: 60

» )) » 660, vid vestkustbanan.................. » 264: —

skilnad kr. 369: 60 mindre pr år;

banvakt, aflöning kr. 600, vid statens jernvägar i allmänhet kr. 576: —

» » » 600, vid vestkustbanan.......................... » 240: —

skilnad kr. 836 mindre pr år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

5

Denna deras ofördelaktiga ställning framträdde ännu mera, då förflyttning

egde rum till andra delar af statens järnvägsnät, der de tjenstgjorde

tillsammans med bättre lottade kamrater.

Motionärerna kunde icke dela jernvägsstyrelsens i skrifvelse den 6 mars

1899 uttalade åsigt, att med hänsyn dertill, att, då ännu allt för kort tid

förflutit, sedan vestkustbanan af staten öfvertogs, jern vägsstyrelsen ej för

det dåvarande kunde hos .Kongl. Maj:t göra framställning i ämnet, ty det

vore ju så, att statens öfriga jernvägstjenstemän redan vid anställningen

förvissades om den pension, de vid uppnådd pensionsålder kunde erhålla,

hvaremot dessa allt fortfarande vore i ovisshet om, huruvida de kunde erhålla

förmånligare pensionsvilkor. Den omständighet, som dittills gjort det

omöjligt för vestkustbanepersonalen att vinna inträde i statens jernvägars

pensionsinrättningar, syntes vara svårigheten att åstadkomma de medel, som

erfordrades för betalande af inträdes- och retroaktivafgifterna för densamma

i nämnda pensionsinrättningar. Sålunda hade direktionen för nämnda pensionsinrättningar

i skrifvelse af den 7 juni 1898 förklarat, att direktionen

icke hade något att erinra emot det att ifrågarande personal vunne inträde

i pensionsinrättningarna, under vilkor, att till pensionsinrättningarna inbetalades

vissa närmare angifna penningbelopp.

Då statens jernvägar nu årligen till de enskilda jernvägarnes pensionsinrättning

betalade omkring 20,000 kronor, hvilket kapitaliseradt motsvarade

500,000 kronor, och då härigenom en pension af endast 40 procent

af lönen bereddes personalen, syntes det tillskott, som derutöfver behof de

göras för att åstadkomma likställighet i pensioneringen, väl motsvara sitt

ändamål.

Med åberopande af hvad sålunda anförts och med hänsyn till att rättvisa

och billighet kräfde, att vestkustbanepersonalen, hvad pensionering beträffade,

blefve likstäld med den öfriga jern vägsperson alen, hemstälde motionärerna,

att Riksdagen måtte besluta, dels att jernvägspersonalen vid vestkustbanan

måtte berättigas antingen att vinna inträde i statens jernvägstrafiks

pensionsanstalter eller ock att åtnjuta pension i likhet med statens

öfrige jernvägstjenstemän och betjente, och dels att hemställa, det Kongl.

Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning om det anslag och de åtgärder,

som erfordrades, för att bereda jernvägspersonalen vid vestkustbanan

någon af ofvan omförmälda förmåner.

Uti sin omförmälda skrifvelse har Riksdagen, efter redogörelse för hvad

i ärendet förekommit, anfört, att ehuru den personal, som från vestkustbanan

öfvergått i statens jernvägars tjenst, icke kunde hafva något rättsligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

anspråk att komma i åtnjutande af samma pensionsförmåner, som tillkomme

öfriga vid statens jernvägar anstälde tjensteman och betjente, ville det dock

synas Biksdagen, som om staten af billighetsskäl borde åtminstone i vissa

fall bereda den del af förstnämnda personal, som icke vunnit inträde i statens

jern vägstrafiks pensionsanstalter, rätt till någon pension eller förbättring

i de mindre fördelaktiga pensionsvilkor, som delaktighet i enskilda

jernvägarnes pensionskassa medförde. För att kunna bedöma, i hvad mån

och på hvilket sätt detta lämpligen borde ske, fordrades emellertid en fullständig

utredning af alla på frågan inverkande förhållanden. Biksdagen,

som i saknad deraf icke kunnat, på sätt i omförmälda motioner föreslagits,

fatta något afgörande beslut i ämnet, hade emellertid ansett sig hafva anledning

hos Kongl. Maj:t anhålla om verkställande af erforderlig utredning

i frågan, för att Biksdagen på grund deraf kunde komma i tillfälle att

pröfva, i hvad utsträckning och på hvilka vilkor pension eller förbättrad

sådan kunde ifrågavarande personal beredas.

Vid underdånig föredragning den 1 juni 1900 af Biksdagens ifrågavarande

skrifvelse behagade Kongl. Maj:t anbefalla jern vägsstyrelsen att

efter vederbörandes hörande verkställa den af Biksdagen i detta ärende

begärda utredning och dermed jemte det underdåniga utlåtande, hvartill

samma utredning kunde föranleda, till Kongl. Maj:t inkomma.

Till åtlydnad häraf har jernvägsstyrelsen låtit genom sakkunnig person

verkställa undersökning öfver den matematiska kostnaden för beredande af

pension resp. fyllnadspension åt de tjensteman och betjente, som vid vestkustbanans

inköp öfvergått i statens jernvägstrafiks tjenst, men ännu icke

blifvit delegare i dess pensionsinrättningar, samt enkor och barn efter sådan

tjenstepersonal; hvarjemte på styrelsens anmodan såväl direktionen för enskilda

jernvägarnes pensionskassa i skrifvelse den 1 1 oktober 1900 som ock

direktionen för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning i skrifvelse den 26

januari 1901 i ärendet sig yttrat. I underdånig skrifvelse den 15 mars

1901 har jernvägsstyrelsen, med öfverlemnande af berörda undersökning

och yttranden samt öfriga till ärendet hörande handlingar, afgifvit eget

underdånigt utlåtande och förslag i ärendet.

Med föranledande deraf, att fullmäktige i enskilda jernvägarnes pensionskassa

vid sammanträden i maj och september månader 1901 antagit

ett förslag till förnyadt reglemente för kassan, genom hvilket delegarne

skulle komma i åtnjutande af icke oväsenligt förbättrade pensionsförmåner

för sig samt enkor och barn, och då uppenbart vore, att detta reglemente,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

7

om det vunne nådig fastställelse, skulle komma att öfva inflytande på det

af jern vägsstyrelsen i berörda skrifvelse den 15 mars 1901 framlagda förslaget,

har jernvägsstyrelsen uppdragit åt samme sakkunnige, filosofie licentiaten

Nils Ahlberg, hvilken utfört de beräkningar, som legat till grund

för styrelsens nyssnämnda förslag, att verkställa utredning rörande den inverkan,

ett biträdande af de nya reglementsbestämmelserna för vestkustbanepersonalens

räkning kunde väntas hafva på den i jernvägsstyrelsens berörda

framställning omhandlade frågan om beredande åt denna personal af förbättrade

pensionsvilkor.

Sedan Ahlberg i november 1901 afgifvit utlåtande, åtföljdt af bilagor,

har jernvägsstyrelsen i underdånig skrifvelse den 18 sistlidne februari, med

öfverlemnande af dessa handlingar, afgifvit förnyadt yttrande i ärendet och

dervid framlagt ett delvis omarbetadt förslag i den föreliggande pensionsfrågan

.

De båda af Ahlberg utförda undersökningarna torde böra fogas vid

detta protokoll, dock utan åtföljande tabeller (bil. 1 och 2).

Innan jag redogör för innehållet i jernvägsstyrelsens båda förslag i

ärendet, torde jag rörande hvad hittills i detta pensionsärende förekommit

få meddela följande:

Uti det af 1893 års jernvägskomité afgifna underdåniga förslag angående

förvärfvande för statens räkning af Skåne—Hallands, mellersta"Hallands,

Göteborgs—Hallands, Landskrona—Engelholms och Malmö—Billesliolms

jernvägar, hvilka jernvägar tillsammans bildade den s. k. vestkustbanan,

hade komitén i fråga om de närmare bestämmelserna i afseende å sättet för

banornas förvärfvande, som borde i köpeaftalen med vederbörande jernvägsegare

intagas, föreslagit, bland annat, att de vid dessa jernvägar anställa

tjenstemän och betjente skulle tillerkännas rätt att öfvergå i statens jernvägars

tjenst. Men då komitén ansåg sig böra undvika att betunga statens

jernvägars pensionsinrättningar med att på en gång mottaga ett så stort

antal nya delegare, som då vore i fråga, föreslog komitén att såsom särskilt

vilkor för nämnda rätt skulle föreskrifvas, att ifrågavarande tjenstemän

och betjente fortfarande skulle qvarstå i enskilda jernvägarnes pensionskassa,

i förhållande till hvilken staten skulle öfvertaga vederbörande bolags

förpligtelser.

Emot den sålunda föreslagna bestämmelsen om tillerkännande af rätt

för de vid nämnda jernvägar anstälde tjenstemän och betjente att öfvergå

i statens jernvägars tjenst anmäldes reservation af 4 af komiténs ledamöter,

hvilka ansågo, att det borde vid banornas öfvertagande af staten bero på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

aftal mellan jern vägsstyrelsen och vederbörande jern vägspersonal, om och på

hvilka vilkor samma personal skulle öfvergå i statens jernvägars tjenst.

Med anledning häraf anförde jern vägsstyrelsen i sitt den 20 februari

1894 i ärendet afgifna underdåniga utlåtande, att, äfven om reservanternas

åsigt i ofvanberörda hänseende vunne godkännande, den ojemförligt största

delen af personalen på grund af förhållandenas natur skulle komma att af

styrelsen erbjudas inträde i statens jernvägars tjenst. Styrelsen biträdde icke

desto mindre komiténs förslag. Om nemligen inträdet i statens jernvägars

tjenst blefve beroende på särskildt aftal mellan styrelsen och hvarje vederbörande,

funnes ingen anledning att ifrågasätta annat, än att den antagna

personalen inginge i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning och enke- och

pupillkassa. Dessa pensionsinrättningars ekonomiska ställning vore emellertid

sådan, att de icke kunde på en gång mottaga så stort antal nya delegare

utan att retroaktivafgifter faststäldes till så afsevärdt höga belopp,

att personalen säkerligen icke skulle kunna erlägga desamma. Och äfven

om inbetalning af dylika afgifter egde rum, skulle för ett stort flertal rätten

till pension komma att inträda först vid en alltför framskriden ålder.

Med afseende härå ansåge styrelsen den anordning ega företräde, att den

nya personalen qvarstode i de enskilda jernvägarnes pensionskassa.

Vid underdånig föredragning den 8 mars 1895 af frågan om förvärfvande

för statens räkning af ifrågavarande jernvägar tillstyrkte dåvarande

chefen för civildepartementet hvad komitén, enligt hvad nyss nämnts, uti

berörda hänseende föreslagit, dervid beträffande ifrågavarande tjenstemäns

och betjentes qvarstående i enskilda jernvägarnes pensionskassa erinrades,

hurusom komitén beräknat, att den årliga afgift, som, enligt hvad förut

nämnts, till följd deraf skulle af staten i bolagens ställe erläggas till pensionskassan,

skulle kunna antagas komma att uppgå till allenast 15,000

kronor.

Sedan 1895 års Eiksdag bifallit Kongl. Maj:ts proposition rörande

anvisande af medel för inköp af ifrågavarande jernvägar samt Kongl. Maj:t

den 7 juni 1895 beslutit, att dessa skulle från 1896 års ingång öfvertagas

af staten på i hufvudsak de af komitén föreslagna vilkoren, blef också i

kontrakten om jernvägarnes förvärfvande bestämmelse intagen derom, att de

vid vederbörande jernväg anstälde tjensteman och betjente skulle ega rätt

att öfvergå i statens jernvägars tjenst. Såsom vilkor härför stadgades, bland

annat, det i ofvanberörda motioner omförmälda förbehåll, att de icke skulle

ega att ingå såsom delegare i statens jernvägars pensionsinrärttningar, med

mindre jern vägsstyrelsen efter pröfning för hvarje särskildt fall af tjenste
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

9

mans eller betjents derom ingifna ansökning funne sådan kunna utan pensionskassornas

särskilda betungande bifallas. Dessutom stadgades i kontrakten,

att jernvägsstyrelsen skulle i förhållande till enskilda jernvägarnes

pensionskassa inträda i vederbörande bolags rättigheter och skyldigheter.

Dessa bestämmelser intogos i samtliga kontrakten, äfven i det om Landskrona—

Engelholms jernväg, hvars personal icke tillhörde någon pensionsinrättning,

samt afsågo jemväl vid de öfriga jernvägarne anstäld personal,

som icke ingått i enskilda jernvägarnes pensionskassa, således äfven de

tjenstemän och betjente vid de öfriga 4 banorna, hvilka, då de antagits

först år 1895, efter det statsinköpet beslutits, icke ingått i enskilda jernvägarnes

pensionskassa.

I anledning af hvad sålunda i kontrakten stadgats, öfvergingo vid

jernvägarnes öfvertagande med ingången af år 1896 i statens jernvägars

tjenst, utan att intagas i statens jern vägstrafiks pensionsinrättning samt

enke- och pupillkassa, ordinarie tjenstemän och betjente till ett antal

af 542.

Under våren 1897 hade ansökan om vinnande af inträde i statens

jern vägstrafiks pensionsanstalter hos jernvägsstyrelsen gjorts af vid förutvarande

vestkustbanan anstälde tjenstemän och betjente till ett antal af

406, af hvilka 386 voro delegare i enskilda jernvägarnes pensionskassa,

men öfriga 70 ej tillhörde någon pensionsinrättning. Efter det jernvägsstyrelsen

i anledning häraf låtit verkställa utredning beträffande den inverkan

å statens jern vägstrafiks pensionsanstalters ekonomiska ställning, som ett

bifall till de gjorda ansökningarna skulle komma att medföra, framstälde

styrelsen till direktionen för enskilda jernvägarnes pensionskassa förfrågan,

huruvida och i hvad mån den i kassan delaktiga personalen vid eventuel

utträde ur kassan skulle kunna påräkna att återfå sina till kassan inbetalda

utgifter. Till svar härå meddelade direktionen i skrifvelse den 28 september

1897, att direktionen beslutit, att den i § 9 af det för kassan gällande

reglemente gifna bestämmelsen, att delegare i kassan, som från jernvägsbolags

tjenst afginge, innan han vore pensionsberättigad, och ej begagnade

sig af den honom medgifna rätt att i kassan qvarstå, egde att af kassan

återfå tre fjerdedelar af de månatliga af gifter, han erlagt, dock utan ränta,

skulle anses tillämplig vid ifrågavarande personals eventuella utträde ur

kassan, dock med förbehåll, bland annat, att antingen hela personalen samtidigt

utträdde ur kassan eller ock att vid utträdet icke afsigtligt gjordes

något för kassan menligt urval, så att icke just de delegare underläte att

utträda, till hvilka kassan egde relativt stora förpligtelser i förhållande till

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

deras blifvande afgifter; och skulle direktionen i hvarje särskild! fall ega

bestämma, huruvida delegare, som sådant önskade, finge i kassan qvarstå.

På anmodan af jern vägsstyrelsen afgaf direktionen för statens jernvägstrafiks

pension sinrättning den 7 juni 1898 yttrande rörande ifrågavarande

ansökningar, och förklarade deruti direktionen, att den icke hade något att

erinra emot det att ifrågavarande personal vunne inträde i pension sinrättningarna

under vilkor, att till pensionsinrättningarna inbetaides:

a) ett belopp af 964,487 kronor, hvilket belopp enligt af jernvägsstyrelsen

föranstaltad utredning utgjorde värdet af den genom ifrågavarande

personals inträde i pensionsinrättningarna för dessa inrättningar uppkommande

kapitalbrist;

b) skilnaden mellan den del af sagda belopp, som utgjorde den för

enke- och pupillkassan beräknade kapitalbrist, samt det belopp, som kunde

framgå ur den noggrannare beräkning, som, enligt hvad i utlåtandet rörande

sagda utredning framhållits, vore erforderlig, derest inträde i pensionsinrättningarna

skulle medgifvas sökandena;

c) ränta efter fyra procent från den 1 juli 1897 å de i mom. a) och

b) angifna belopp;

d) de enligt gällande reglementen på sökandena belöpande pensionsafgifter

för tiden från och med den 1 januari 1896 jemte ränta efter fyra procent

å de förfallna pensionsafgiftsbeloppen från respektive förfallodagar; samt

e) det belopp, som representerade värdet af de högre pensioner, som

kunde komma att utgå till följd af nu gällande aflöningsreglemente för

tjenstemän och betjente vid statens jernvägar.

Efter det förberörda handlingar inkommit, företogos de gjorda ansökningarna

af jern vägsstyrelsen till afgörande den 6 mars 1899. Dervid fann

styrelsen beträffande dem af de sökande, hvilka vore delegare i enskilda

jernvägarnes pensionskassa eller hvilka, utan att vara delegare i denna

kassa, den 1 januari 1896 uppnått en ålder af minst fyrtio år, icke skäl

bifalla den af dem gjorda ansökan om vinnande af delaktighet i statens

jern vägstrafiks pensionsanstalter.

Hvad åter anginge öfriga sökandena, hvilka icke vore delegare i sagda

pensionskassa och hvilkas ansökningar icke genom vederbörandes afskedstagande,

frånfälle eller redan vunnet inträde i statens jernvägstrafiks pensionsanstalter

förfallit, förklarade jernvägsstyrelsen, att en hvar af dem

skulle anses hafva den 1 januari 1896 vunnit delaktighet i statens jernvägars

pensionsanstalter, under vilkor, att af honom erlades de enligt gällande

reglementen på honom belöpande pensionsafgifter för tiden från och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

11

med sistDämnda dag jemte den ränta derå, som af direktionen för statens

jern vägstrafiks pensionsinrättning kunde varda bestämd, dock att, i händelse

detta vilkor ej fullgjordes, delaktighet i pensionsanstalterna skulle anses af

vederbörande förvärfvad med ingången af år 1899.

I sammanhang härmed förklarade jern vägsstyr elsen, att beträffande dem

af de sökande, hvilka icke vore delegare i enskilda jernvägarnes pensionskassa

och hvilka enligt styrelsens omförmälda beslut icke då kunnat medgifvas

delaktighet i statens jernvägstratiks pensionsanstalter, styrelsen framdeles

ville för hvarje särskilt fall pröfva, huruvida vid vederbörandes afskedstagande

eller frånfälle skäl kunde förefinnas att till Kongl. Maj:t

ingå med framställning om åtgärder för beredande af särskild pension åt

den sålunda ur tjensten afgående eller hans sterbhusdelegare.

Samma dag — den 6 mars 1899 — meddelade jern vägsstyrelsen jemväl

svar på en under hösten 1898 å vestkustbanepersonalens vägnar gjord

ansökning, hvaruti hemstälts, att styrelsen ville hos Kongl. Maj:t göra

framställning derom, att denna personal, vid uppnådd pensionsålder enligt

bestämmelserna i reglementet för enskilda jernvägarnes pensionskassa, och

densammas enkor och oförsörjda barn vid husfaderns frånfälle måtte af

jernvägsträfikmedel erhålla fyllnadspension en gång för alla och sålunda

beräknad, att den tillsammans med det från enskilda jernvägarnes pensionskassa

utgående belopp motsvarade den pension, som skolat erhållas, om

personalen under sin tjenstgöringstid vid vestkustbanan, äfven då denna

tillhörde de enskilda bolagen, vant delegare i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning.

I anledning af denna ansökning förklarade jernvägsstyrelsen, att

styrelsen, med allt erkännande af det behjertansvärda i att en bättre pensionering

bereddes den personal, som från vestkustbanan öfvergått i statens

jern vägars tjenst, likväl och med hänsyn dertill, att allt för kort tid förflutit,

sedan vestkustbanan af staten öfvertogs, ansett sig för det dåvarande icke

kunna hos Kongl. Maj:t göra framställning i angifna hänseende eller i

öfrigt derutinnan företaga någon åtgärd.

I fråga om pensionsförmånerna och pensionsafgifterna i statens jernvägars

pensionsinrättning och enke- och pupillkassa, å ena sidan, samt enskilda

jernvägarnes pensionskassa, å andra sidan, sådana de varit intill den

1 innevarande månad, då förnyadt reglemente för enskilda jernvägarnes

kassa trädde i kraft, får jag hänföra mig till följande jemförande uppställning

:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

Jemförelse mellan de i afseende å pensionsrätten vigtigaste bestämmelserna

i reglementena för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning

och enke- och pupillkassa, å ena, samt enskilda jernvägarnes

pensionskassa, å andra sidan.

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar: Enskilda jernvägarnes pensionskassa:

A) Rätt till pension tillkommer:

delegare:

a) som till följd af kroppsskada eller sjuklighet,

hvilken han i tjensteutofning vid statens

järnvägstrafik sig ådragit, icke vidare kan sin

befattning behörigen sköta och fördenskull af

styrelsen afskedas;

6) som efter minst tio tjensteår i ordinarie

anställning vid statens jernvägstrafik afskedas,

emedan han antingen till följd af sjuklighet,

som han icke ådragit sig under tjensteutöfning,

eller till följd af ålderdomssvaghet icke kan sin

befattning behörigen sköta;

c) som efter minst 30 års tjenst i ordinarie

anställning vid statens jernvägstrafik uppnått

sådan ålder, att hans lefnadsår och tjensteår

sammanräknade uppgå till talet 95;

d) den aflidnes enka, så länge hon lefver

ogift och är i besittning af medborgerligt förtroende,

samt

hvarje den aflidnes barn, som är yngre än

aderton år och som, der det fylt femton år,

icke dömts förlustigt medborgerligt förtroende.

а) delegare, som efter minst 15 års tjenstgöring

afgår ur tjensten på grund af styrkt

obotlig sjukdom eller, äfven efter färre tjensteår,

under tjensteutöfning ådragit sig sjukdom

eller kroppsskada, som gör honom oförmögen

att tjenstgöra;

(Pensionsrätten i detta fall beroende på

framställning af vederbörande jernvägsförvaltning.

)

б) vid tj enstens frånträdande sådan delegare,

som vid någon af de jernvägar, hvilka

i kassan ingått, vid tidpunkten för detta inträde

innehade ordinarie anställning, sedan han

fylt 60 år och varit i ordinarie tjenst vid enskild

jernväg inom landet så lång tid, att

summan af hans lefnads- och tjensteår uppgår

till talet 90;

c) vid tj enstens frånträdande sådan delegare,

som, efter det den jernväg, vid hvilken

han är anstäld, ingått i kassan, erhållit ordinarie

anställning före 40 års ålder, sedan han fylt

60 år;

d) delegares enka, så länge hon lefver ogift,

samt afliden delegares barn, till dess det uppnått

16 år.

B) Pensionsbeloppens storlek:

1) för delegare:

Mom. 1. Årliga beloppet af pensioA bestämmes,

i mån af den pensionsberättigades

tjensteår, till vissa procent af den medelaflöning,

som uppkommer, då medeltalet tages af de fem

sista årsaflöningar, i förhållande hvartill den

pensionsberättigade, näst före erhållet afsked,

erlagt årsafgifter till pensionsinrättningen, sålunda

att

Pensionsberättigad delegare erhåller eu årlig

pension, uppgående till 40 procent af medelbeloppet

af den aflöning, för hvilken han de

sista 60 månaderna till kassan erlagt afgift.

Delaktighet i kassan må hädanefter i intet

fall medgifvas för högre årsaflöning än 5,000

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

13

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar:

för fulla 10 tjensteår erhåll. 20 % af medelaflön

»

n

»

»

22

»

»

»

»

»

12

»

»

24

»

»

»

»

»

13

»

»

26

»

»

»

»

»

14

»

»

28

»

»

»

»

»

15

»

»

30

»

»

»

»

»

16

»

»

32

»

»

»

»

»

17

!>

»

34

»

»

»

»

»

18

»

»

36

»

»

»

»

»

19

»

»

38

»

»

»

»

»

20

»

»

40

»

»

»

»

21

»

»

44

»

»

»

»

»

22

»

»

48

»

»

»

»

»

23

»

»

52

»

»

»

»

»

24

»

»

56

»

»

»

»

»

25

»

»

60

»

»

»

i>

»

26

»

»

64

»

»

»

»

»

27

»

'' »

68

»

»

»

»

»

28

»

»

72

»

»

»

»

»

29

»

»

76

Tf-

»

»

»

»

30

»

»

80,

»

»

»

Mom. 2. Delegare, som pensioneras på

grund af bestämmelsen här ofvan under lit. A. a,

erhåller såsom pension:

då han icke räknar fulla 23 tjensteår, 50

procent af den enligt föregående mom. beräknade

medelaflöning, och

då han räknar fulla 23 tjensteår eller derutöfver,

den procent, som i föregående mom.

är stadgad;

dock skall, derest kroppsskadan eller sjukligheten

är af sådan beskaffenhet, att delegaren

icke kan bidraga till sin egen försörjning, pensionen,

oberoende af antalet tjensteår, utgå med

80 procent af medelaflöningen.

2) för delegares

Pensionen efter afliden delegare utgår med

25 % af dennes medelaflöning för de fem sista

åren, eller, derest motsvarande inbetalning till

kassan göres, 25 % af delegarens senaste aflöning.

Är enka ensam pensionsberättigad eller

finnas endast pensionsberättigade barn, uppbäre

i förra fallet enkan och i det senare barnen

samfäldt hela pensionsbeloppet. Finnas både

pensionsberättigad enka och pensionsberättigade

tjärn, åtnjute enkan den ena hälften och barnen

tillsammans den andra hälften af pensionsbeloppet.

Mellan barn delas alltid det dem

samfäldt tillkommande belopp lika.

Enskilda jernvägarnes pensionsinrättningar:

Delegare, som erhåller pension jemlikt be

stämmelsen här ofvan under lit. A. a, erhåller

det pensionsbelopp, som kassans direktion bestämmer.

enka och barn:

Afliden delegares pensionsberättigade enka

och barn ega att uppbära pension till följande

procenttal af den aflidnes ofvan angifna medelaflöning,

nemligen: enka med två eller flera

barn 25 procent, enka med ett barn eller utan

barn 20 procent, två eller flera moderlösa barn

20 procent och ett moderlöst barn 15 procent.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar:

C) Af gifter na till

Mom. 1. Såsom inträdesafgift erlägger den

inträdande till enke- och pupillkassan hälften af

honom då tillkommande aflöning för en månad.

(Till pensionsinrättningen erlägges ej någon

inträdesafgift.)

Mom. 2. Årsafgifter utgå dels till pensionsinrättningen

dels och till enke- och pupillkassan.

Till den förra utgå delegares årsafgifter med

en viss, på grund af hans ålder vid inträdet i

pensionsinrättningen en gång för alla bestämd

procent af honom tillkommande aflöning, sålunda

att den, som inträdt före fylda 30 år, erlägger

3,2 % af aflöningen,

den, som

fylt 30

vid inträdet

men icke 32 år

erlägger 3,3

% af aflön.

»

32

» »

34 »

»

3,4

»

» »

»

34

» »

36 »

»

3,5

»

» »

»

36

» »

38 »

»

3,6

»

» »

38

» »

40 »

»

3,7

»

» »

40

» »

42 »

»

3,8

»

» »

»

42

» S>

44 »

»

3,o

*

» »

»

44

» »

46 »

»

4,o

»

» »

»

46

» »

48 >

»

4,i

»

» »

»

48

» »

50 -

»

4,2

»

» »

»

50

» »

52 ->

»

4,3

»

» »

»

52

» »

54 »

»

4,4

» »

»

54

» »

56 »

»

4,5

»

» »

»

56

» »

58 »

»

4,6

»

» »

»

58

» »

60 »

»

4,7

»

» »

»

60

» »

— »

»

4,8

»

» »

dock’

(skall (den,(som vid

erhållandet

af

anställ-

ning i statens jernvägstrafiks ordinarie tjenst

fylt trettio år, erlägga retroaktiv afgift, motsvarande

hela värdet af förmånen att icke behöfva

erlägga_högre årsafgifter,|än här ofvan äro bestämda.

Sagda värde fastställes af pensionsinrättningens

direktion.

Till den senare utgå delegares årsafgifter

med en viss, på grund affhans ålder vid inträdet

i kassan, en gång för alla bestämd procent

af honom tillkommande aflöning sålunda, att

den, som inträder innan han fylt 30 lefnadsår,

erlägger 3, o % af aflöningen, den, som vid inträdet
fylt

30 men icke 32 år, erlägger 3,i % af aflön.

32

»

» 34 »

»

3,2 * » »

34

»

* 36 »

»

3,3 » » »

36

» 38 »

»

3,4 » » »

38

»

» 40 »

»

3,5 » » »

Enskilda jernvägarnes pensionskassa:

pensionskassorna:

Mom. 1. Delegare erlägger såsom inträdesafgift

25 procent af det belopp, hvartill hans

aflöning för de efter hans inträde i kassan närmast

följande två månaderna uppgår.

Mom. 2. I årsafgift erlägger:

a) sådan pensionsberättigad delegare, som

vid någon af de jernvägar, som ingått i kassan,

vid tiden för detta inträde innehade ordinarie

anställning, månatligen 5 procent af månadsaflöningen,

om han vid delegareskapets vinnande

var yngre än 30 år, 57ä procent, om han

var 30 år, 52/s procent, om han var 31 år,

o. s. v., d. v. s. så många femtedels procent

mera än fem, som antalet af fylda lefnadsår

vid inträdet öfversteg 29; dock att dylik månadsafgift

icke må uppgå till högre belopp än 10

procent af aflöningen;

b) sådan pensionsberättigad delegare, som

vid någon af förberörda jernvägar efter den under

lit. a nämnda tid erhållit ordinarie anställning,

dels månatligen 5 procent af månadsaflöningen,

dels, om han vid inträdet i kassan är

äldre än 29 år, retroaktiv afgift enligt tabell

A*) och dels, om hans hustru är fem år yngre

än han sjelf, retroaktiv afgift enligt tabell B*).

'') Tabell A och B torde icke behöfva här ätergifvas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

15

Statens jern vägstrafiks pensionsinrättningar:

Enskilda jernvägarnes pensionskassa:

(ten, som vid inträdet

fylt 40 men icke 41 år, erlägger 3,6 % af afton.

41

»

»

42

v

»

* Öb

»

3,7

/u

»

»

»

42

»

»

43

»

»

3,8

»

»

»

»

43

»

»

44

»

»

3,9

»

»

»

44

»

»

45

»

»

4,0

»

»

»

45

»

46

»

4,i

»

»

»

»

46

»

»

47

»

»

4,2

»

»

»

47

»

»

48

»

»

4,3

»

»

B

»

48

»

»

49

»

»

4,4

»

»

»

»

49

»

»

50

»

B

4,5

»

»

>X

»

50

»

D

51

»

»

4,6

»

»

»

»

51

»

»

52

»

»

4,8

»

»

»

»

52

»

»

53

>

»

5,0

»

It

»

X»

53

»

54

>

5,2

»

»

»

»

54

»

»

55

»

»

5,4

»

»

»

»

55

»

»

56

»

»

5,6

»

»

»

»

56

»

»

57

»

»

5,8

»

»

»

»

57

»

»

58

»

»

6,1

»

»

»

58

»

59

»

»

6,4

»

»

»

»

59

».

B

60

>

»

6,7

»

»

»

Dock

skall

den,

som

vid

härefter skeende

an-

ställning i statens jernvägstrafiks ordinarie tjenst

fylt trettio år, erlägga retroaktiv afgift, motsvarande

hela värdet af förmånen att icke behöfva

erlägga högre årsafgifter än de här ofvan bestämda.

Sagda värde fastställes af direktionen

för statens jernvägstrafiks pensionsinrättning,

hvars beslut härutinnan ej må öfverklägas.

Mom. 3. Hvarje gång delegare uppflyttas

i högre aflöningsklass än den, för hvilken hans

årsafgifter senast utgått erlägger han till pensionsinrättning

en en månads aflöningsförhöjning.

Detta erläggande sker genom aflöningsafdrag,

då förhöjningen första gången utfaller.

Hvarje gång delegare uppflyttas i högre

aflöningsklass än den, för hvilken hans årsafgifter

senast utgått, erlägger han till enke- och

pupillkassan två månaders aflöningsförhöjning.

Denna afgift erlägges, då förhöjningen andra och

tredje gången utfaller.

Mom. 3. Vid förhöjning i aflöning erlägger

delegare såsom ytterligare afgift till kassan de

två första månadernas aflöningsförhöjning, hvaremot

den ordinarie månadsafgiften under samma

tid beräknas efter den förra aflöningen.

Det af jernvägsstyrelsen omförmälda förslaget till förnyadt reglemente

för enskilda jernvägarnes pensionskassa kar blifvit faststäldt af Kongl.

Maj:t den 14 nästlidne mars.

För de ändringar vid jemförelse med det äldre reglementet, som öfva

inflytande på den nu förevarande pensionsfrågan, får jag lemna följande

redogörelse.

Enligt det nya reglementet har den normala eller ålderdomspensionen

för delegarne sjelfva höjts från 40 % af medelbeloppet af den aflöning,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

för hvilken vederbörande de sista 60 månaderna till kassan erlagt aflöning,

till följande procenttal af den årsaflöning, för hvilken han vid pensionsrätter

inträde är delaktig i kassan, nemligen:

omedelbart efter

pensionsrätter inträde......................:..............

.............. 50

O/

yo

om

han

derefter förblifver i

tjenst 1 år ..................................

............... 52

oy

yo

»

»

b

)> )>

)> 2 » ..................................

.............. 54

o/

/o

»

»

»

» b

» 3 b ..................................

.............. 56

o/

yo

b

»

>

» )t

» 4 b ..................................

.............. 58

oy

yo

b

»

b »

» 5 b eller mer................

.............. 60

oy

yo

hvarvid dock är att märka, att delaktighet hädanefter icke får åtnjutas för

löneförhöjning vid fylda 50 år eller derefter.

Då enligt det nya reglementet den normala 50 % pensionen tillkommer

delegare, då han fylt 60 år — sådan delegare, som, innan det

nya reglementet trädt i kraft, vid inträdet i kassan påförts månadsafgift

till högre belopp än 5 % af aflöningen (d. v. s. i allmänhet sådan, som

vid inträdet varit 30 år eller deröfver), dock efter fylda 60 år först sedan

han varit i ordinarie tjenst vid enskild jernväg inom landet så lång tid,

att summan af hans lefnads- och tjensteår uppgår till talet 90 — synes

en afsevärd del af statsbanans i enskilda jernvägarnes pensionskassa delaktiga

personal kunna erhålla pensioner, uppgående till öfver 50 % af

delaktighetsbeloppet. Vidare skola enligt det nya reglementet invaliditetspensionerna,

hvilka hittills varit obestämda, i det att de utgått med belopp,

som direktionen bestämmer, i hvilket afseende ett årligt belopp af 100

kronor hittills varit det vanligen förekommande, fixeras till belopp, vexlande

mellan 20 och 47 % af vederbörande medelaflöning, dervid pension dock

icke lemnas för invaliditet i följd af olycksfall. Enligt de nya bestämmelserna

skola delegarnes pensionsberättigade efterlefvande uppbära pension

till följande procenttal af den aflidnes årliga medelaflöning, nemligen:

enka

med

ett

barn eller utan barn.......................

............................... 25

oy

/0

»

)>

två

» ..................................................

............................... 271/■,

oy

yo

»

»

tre

B ..................................................

............................... 30

oy

yo

)>

»

fyra

i » ..................................................

............................... 327,

oy

yo

))

»

fem

eller flera barn .............................

............................... 35

oy

yo

ett moderlöst barn...............................................

............................... 15

%

två moderlösa

barn...................................................

............................... 20

oy

yo

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72. 17

tre moderlösa barn ................................................................................. 25 %

fyra moderlösa barn................................................................................. 30 %

fem eller flera moderlösa barn ............................................................ 35 %

Denna förbättrade pensionsrätt kommer de nuvarande delegarne till

del utan någon egentlig höjning i deras afgifter. Väsentligen endast i

fråga om löneförhöjningsafgifterna, hvilka enligt det nya reglementet skola

utgå under hela den återstående tjenstetiden med viss af lefnadsåldern vid

förhöjningens inträde beroende procent af samma förhöjnings belopp, kommer

ändringen att i någon mån kräfva uppoffring från delegarnes sida,

men denna blifver relativt obetydlig, då delegarne naturligen äfven hittills

haft att å förhöjningen under hela sin tjenstetid erlägga afgift, om ock

med den lägre procent, som betingas af åldern vid deras första inträde i

kassan.

Hvad åter de i kassan inträdda banförvaltningarna beträffar, komma

dessa enligt det nya reglementet att erlägga förhöjda afgifter. Medan en

sådan förvaltning hittills haft att i afgift utbetala allenast 5 % af vederbörandes

årsaflöning — d. v. s. af det belopp, för hvilket vederbörande är

i kassan delaktig — skall förvaltningen hädanefter få erlägga dels afgifter

till samma belopp som de afgifter -—• ursprungliga månads- och löneförhöjningsafgifter

— hvilka åligga delegarne, dels ock såsom tilläggsafgift

10 % af summan af samma afgifter, och är härvid att märka, att delegarnes

ursprungliga mån adsafgifter, allt efter vederbörandes ålder vid

första inträdet, utgår med 5 till 10 % af delaktighetsbeloppet. Den

ökade kostnad, som drabbar banförvaltningarna, kan dock icke sägas vara

synnerligt stor. För statsbaneförvaltningen skulle den med afseende å dess

i kassan delaktiga personal, enligt gjord, af jern vägsstyrelsen meddelad beräkning

på grund af förhållandena år 1901, belöpa sig till något öfver

7,000 kronor om året.

Enligt vid det nya reglementet fogade »öfvergående stadganden», eger

banförvaltning, som ingått i kassan före det nya reglementets trädande i

kraft, rätt att före utgången af år 1902 anmäla antingen hela sin i kassan

delaktiga personal eller den del af samma personal, som den 1 januari 1902

icke fylt 30 år, att mot erläggande af föreskrifna afgifter komma i åtnjutande

af den nya rätten till pensionering. I

I det följande skall jag lemna redogörelse för den ändring i hittills

gällande reglemente för enskilda jernvägarnes pensionskassa, som af Kongl.

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 49 Iläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

Maj:t faststäldes den 4 december 1896 och som, så vidt nu är i fråga,

innebär, att delaktighet i kassan kunde vinnas äfven för den till ett värde

af 20 procent af lönen beräknade inqvarteringsförmånen. Denna ändring

medförde närmare öfverensstämmelse med reglementena för statens jernvägstrafiks

pensionsanstalter, i det att inqvarteringsförmånen medräknas till

20 procent af arfvodet i pensionsinrättningen och till 15 procent af arfvodet

i enke- och pupillkassan.

Uti sin omförmälda skrifvelse den 15 mars 1901 har jernvägsstyrelsen

till en början lemnat en sammanfattande jemförelse mellan pensionsförmånerna

i de olika kassorna före omförmälda, den 1 innevarande månad i

kraft trädda reglementsförändring beträffande den enskilda kassan och dervid

anfört, hurusom de sammanlagda premieprocenterna för delegare i statens

jern vägstrafiks pensionsanstalter — pensionsinrättningen samt enke- och

pupillkassan —- öfverstege premieprocenten för delegare i enskilda jernvägarnes

pensionskassa. Sålunda utgjorde dessa premieprocenter exempelvis

för delegare i förstnämnda pensionsanstalter, hvilken vid inträdet vore yngre

än 30 år, i pensionsinrättningen 3,2 % af arfvodet och inqvarteringen,

denna senares värde beräknadt till tjugu procent af arfvodet, och i enkeoch

pupillkassan 3 % af arfvodet och inqvarteringen, dennas värde uppskattadt

till femton procent af arfvodesbeloppet, medan motsvarande procent

i enskilda jernvägarnes pensionskassa, ur hvilken utginge pensioner till

såväl delegarne sjelfva som deras enkor och barn, uppginge sammanlagdt

till i regeln allenast 5 %. Å andra sidan vore att märka, att pensionen

till delegare i statens jern vägstrafiks pensionsanstalter, vexlande mellan 20

och 80 % af arfvodet och inqvarteringen, samt till enka och barn efter

sådan delegare, utgörande i regeln 25 % af arfvodet och inqvarteringen, i

allmänhet utginge med ej obetydligt högre belopp — vid full pension för

delegare med mer än dubbla beloppet — än till delegare i enskilda jernvägarnes

pensionskassa och deras enkor och barn, hvilka åtnjöte pension,

de förre med allenast 40 % och de senare med 15, 20 eller 25 % af

aflöningen, hvarmed, enligt § 8 mom. 7 af reglementet förstås endast ordinarie

lön, till hvilken dock, jemlikt momentets lydelse enligt nådigt bref

den 4 december 1896, kunde räknas värdet af inqvarteringen, beräknad

till högst 20 % af den kontanta ordinarie aflöningen.

Derefter har jernvägsstyrelsen redogjort för den verkstälda undersökningen

och derom meddelat följande:

Den i anledning af Riksdagens förberörda uttalanden genom styrelsens

försorg verkstälda undersökningen både utförts särskildt för dem af ifråga
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

19

varande personal, som äro delegare i enskilda jemvägarnes pensionskassa,

eller, enligt den för år 1900 faststälda arfvodesstaten, 434 personer med

en beräknad aflöning af 396,700 kronor utom inqvarteringsersättning och dylikt

samt särskildt för dem, som icke tillköra någon pensionsinrättning, till ett

antal af 84 personer med en aflöning af 32,100 kronor utom inqvarteringsersättning

och dylikt, och hade sålunda denna undersökning omfattat ett större

antal personer än den förut berörda, under år 1898 verkstälda. Vederbörandes

tjensteårsberäkning för ernåendet af pensionsrätt både antagits

börja den 1 januari 1896 eller vid anställningen i statens jernvägars tjenst,

hvaremot premierna och pensionsbeloppen vore angifna efter det värde,

hvilket de beräknats ega vid 1901 års början eller den tidpunkt, vid hvilken

premiernas erläggande förutsatts börja. Vid beräkningen både användts en

räntefot af 3,8 %, statistiska centralbyråns allmänna svenska dödlighets
tabell

1881—90 för män och qvinnor samt de undersökningar öfver invaliditet

och qvarstående aktiva vid olika åldrar, som på styrelsens uppdrag

utförts och i aftryck bilagts styrelsens skrifvelse.

Inom de tvenne olika grupperna visade undersökningen följande resultat

:

A) Ben del af vestkustbanepersonalen, hvilken tillhör enskilda jemvägarnes

pensionskassa.

Den förbättrade pensionsrätt, som bär ifrågasatts, har antagits kunna

åvägabringas enligt följande tre alternativa förslag.

Alternativ I.

Personalen utträder ur enskilda jemvägarnes pensionskassa och bildar

en särskild kassa, ur hvilken utbetalas pensioner vid afgång ur tjensten,

resp. åt enka och barn efter mannens död, under samma förutsättningar

och efter samma grunder som i statens jernvägars pensionsanstalter.

Kostnaden utöfver vederbörandes egna premier för betäckande af pensioneringsriskerna

har beräknats uppgå till 1,132,400 kronor eller, efter

afdrag af det belopp, 141,199 kronor 63 öre, som af direktionen för enskilda

jemvägarnes pensionskassa beräknats skola vid ifrågavarande delegares

utträde ur kassan för deras räkning återbetalas, till i rundt tal 991,200

kronor, under förutsättning, antingen att delegarnes ordinarie afgifter betingas

af åldern vid inträdet i statens jernvägars tjenst mot skyldighet för vederbörande

att utöfver dessa afgifter erlägga särskilda retroaktivafgifter till beräknadt

belopp af 100,200 kronor, motsvarande värdet af dels öfverårig
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

hets- och inträdesafgifter till statens jern vägstrafiks enke- och pupillkassa

och dels förmånen att under mellantiden från inträdet i tjenst till inträdet

i pensionsinrättningen hafva fått till enskilda jernvägarnes pensionskassa erlägga

lägre premier än de, som sålunda här lagts till grund för beräkningen,

eller ock att förbemälda ordinarie afgifter betingas af åldern den 1 januari

1901 samt att utöfver dessa afgifter erläggas särskilda retroaktivafgifter till

beräknadt belopp af 64,900 kronor, motsvarande förenämnda värde efter

afdrag af värdet af skilnaden mellan de ordinarie afgifter (månads- och

uppfljttningsafgifter), som sålunda komme att erläggas, och de afgifter af

samma slag, som enligt den förra förutsättningen beräknats erlagda i förhållande

till åldern vid inträdet i statens jernvägstrafiks tjenst.

Dessa särskilda afgifter från personalens sida hafva antagits kunna uttagas

under första förutsättningen, öfverårighets- och inträdesafgifter på

vanligt sätt under 1 år och retroaktivafgifterna på längre tid, t. ex. de åtta

följande, i hvilket fall årligen skulle för dessa sistnämnda afgifter erläggas

0,85 % af arfvodet och inqvarteringen till pensionskassan och 0,8 % deraf

till enkekassan samt under andra förutsättningen genom fördelning under

förslagsvis tre år.

Härutöfver har förutsatts en tredje möjlighet eller att afstå från dessa

särskilda afgifter, men minska pensionerna på sätt i alternativ III närmare

utvecklas.

Alternativ II.

Personalen utträder ur enskilda jernvägarnes pensionskassa och inträder

i statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar på samma vilkor som i alternativ

I förutsättes.

Kostnaden blir densamma som i alternativ I.

Alternativ 111.

Personalen bibehåller delaktighet i enskilda jernvägarnes pensionskassa

under förutvarande förhållanden, men erhåller för sig samt enkor och barn

rätt till fyllnadspension, afsedd att utgå med så stort belopp, att detsamma

jemte den pension, som erhålles från enskilda jernvägarnes pensionskassa,

motsvarar den pension, som under de i alternativet II gjorda förutsättningarna

skulle hafva tillkommit vederbörande, under vilkor, att statens

jernvägstrafik godtgöres skilnaden mellan värdet af de afgifter, som från

och med år 1896 skulle hafva erlagts för delaktighet i statens jern vägs
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

21

trafiks pensionsanstalter, och af de afgifter, som under samma tid af delegarne

erlagts till enskilda jernvägarnes pensionskassa.

Den beräknade kostnaden utöfver vederbörandes egna premier för beredande

af dylika fyllnadspensioner utgör 601,200 kronor under förutsättning,

att af ifrågavarande delegare i nämnda kassa till statens jernvägstrafik

inbetalas antingen dels skilnaden mellan, å ena sidan, afgifterna, beräknade

enligt statens jern vägstrafiks pensionsanstalters reglementen i öfrigt, men

hänförda till vederbörandes ålder vid inträdet i statens jernvägstrafiks tjenst

och, å andra sidan, de nuvarande afgifterna i enskilda jernvägarnes pensionskassa,

och dels särskilda retroaktivafgifter 52,200 kronor, eller ock retroaktivafgifter

till belopp af 21,200 kronor jemte värdet af skilnaden mellan

afgifterna enligt samma reglementen, beräknade för åldern vid 1901 års

början, och förenämnda afgifter till enskilda jernvägarnes pensionskassa.

De särskilda afgifterna hafva i båda fallen beräknats kunna erläggas

antingen under första året eller genom fördelning på liera följande år.

För den händelse dessa fyllnadspremier och retroaktivafgifter helt eller

delvis icke kunde utkräfvas efter någondera af nyss angifna metoder, kar

slutligen föreslagits den utvägen att minska fyllnadspensionerna med ett

belopp, värdt lika mycket som de icke inflytande premierna, hvilken minskning

exakt uträknad skulle utföras särskildt för hvar individ vid hans afskedstagande

eller död och med hänsyn till den på honom belöpande bristen.

Under förutsättning, att icke några afgifter uttoges af personalen, har approximativt

beräknats, att fyllnadspensionerna skulle minskas med 26 procent

och högsta möjliga pension utgå i stället för med 80 procent af arfvodet

och inqvarteringen med endast 67,9 procent deraf.

B) Ben del af ifrågavarande personal, som icke tillhör enskilda jernvägarnes

pensionskassa.

Beräkningen har omfattat 32 tjenstehafvare, födde år 1855 eller tidigare,

och hvilka på grund af jernvägsstyrelsens förberörda beslut den 6 mars

1899 icke kunnat medgifvas inträde i statens jernvägars pensionsanstalter,

samt ytterligare två tjenstehafvare, deraf den ene, född år 1858, väl enligt

nämnda beslut förklarats berättigad ingå i sagda pensionsanstalter, men

uppgifvit sig icke vara i stånd att erlägga de öfverårighets- och retroaktivafgifter,

som för sådant inträde skulle af honom erläggas, och den andre,

hvilken, född år 1857, icke deltagit i förenämnda petition om inträde i

statens jernvägstrafiks pensionsanstalter, på förfrågan förklarat sig icke kunna

deri ingå på grund af de höga afgifter, som för honom skulle ifrågakomma.

I beräkningen har deremot icke medtagits en yngre tjenstehafvare af alle
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

näst 25 års ålder, hvilken vägrat att begagna sig af den honom enligt

styrelsens beslut medgifna rätt att utan erläggande af extra afgifter inträda

i sagda pensionsanstalter.

I händelse endast ålderdoms- och invalidpensioner skulle för denna

grupp af personalen ifrågakomma, bär statens bidrag beräknats uppgå till

38,400 kronor; och under förutsättning, att icke några afgifter af personalen

uttoges, har beräknats, att pension skulle utgå med i genomsnitt 04 procent

af det pensionsbelopp, som skulle från statens jern vägstrafiks pensionsinrättning

hafva erhållits, om vederbörande den 1 januari 1896 deri vunnit delaktighet

och till pensionsinrättningen erlagt stadgade afgifter.

Då jernvägsstyrelsen derefter öfvergått till uttalande af sina åsigter

rörande undersökningens resultat, har styrelsen anfört, att, beträffande den

första gruppen af ifrågavarande vestkustbanepersonal eller den del deraf,

som tillhör enskilda jernvägarnes pensionskassa, utvisade en jemförelse mellan

de tre olika förslag, som ifrågasatts för beredande åt denna personal af

pension i likhet med den öfriga statsbanepersonalen, att genom antagande

af det tredje förslaget (alternativ III) skulle vinnas större fördelar såväl

för staten som för delegarne sjelfva.

Under det sålunda den tillökning i statsbidrag, som erfordrades enligt

alternativ I och alternativ II, utgjorde 704,600 kronor eller det belopp,

hvarmed det beräknade statsbidraget, 991,200 kronor öfverstege det till

286,600 kronor beräknade värdet af statens nuvarande bidrag till enskilda

jernvägarnes pensionskassa, både kostnaden enligt alternativ III beräknats

uppgå till allenast 601,200 kronor eller öfver 100,000 kronor mindre än

enligt förstnämnda två alternativ. Att tillskottet från statens sida enligt

alternativ III alltså uppginge till vida mindre belopp än enligt de andra

alternativen vore, såsom i den åberopade undersökningen framhållits, beroende

derpå, att det belopp af 141,200 kronor, som enligt sistnämnda två

alternativ skulle utbetalas af enskilda jernvägarnes pensionskassa, icke representerade

hela värdet af den risk, hvarifrån denna kassa genom personalens

utträde ur densamma skulle befrias. Ett gynsammare resultat skulle visserligen

kunna vinnas genom att låta allenast de delegare i nämnda kassa, till

hvilka densamma egde relativt små förpligtelser i förhållande till deras blifvande

afgifter, utträda ur kassan, men denna möjlighet vore utesluten genom

direktionens i skrifvelser den 23 september 1897 och den 11 oktober

1900 afgifna förklaring, att sådant urval icke kunde af direktionen medgifvas,

hvadan alltså för sådant fall någon återbetalning från kassan af

erlagda afgifter icke skulle kunna påräknas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

23

Att alternativ III skulle bomma att bättre tillgodose jemväl vederbörande

delegares intressen, särskildt deras, som utgjorde den i tjensten äldre

delen af ifrågavarande personal, torde framgå redan af den omständigheten,

att enligt alternativ I och II tjenstetiden för vinnande af pensionsrätt beräknades

i sin helhet taga sin början först med 1896 års ingång, medan

enligt alternativ III detta beräkningssätt skulle ifrågakomma endast beträffande

den föreslagna tilläggspensionen.

Styrelsen funne sig derför böra föreslå, att det tredje förslaget lades

till grund för åtgärder från Riksdagens sida för beredande af förbättrad

pensionsrätt åt ifrågavarande personal.

I fråga om sättet för beräknande af vederbörandes delegareafgifter ansåge

sig styrelsen böra förorda, att dessa afgifter beräknades utgå icke efter

ålder vid inträdet i statens jernvägars tjenst, utan i förhållande till ålder

vid 1901 års början på den grund, att i senare fallet de särskilda retroaktivafgifter,

som skulle af delegarne under de första åren erläggas, komme

att uppgå till mindre belopp och således lättare torde kunna utkräfvas.

A delegarnes afgifter torde från den 1 januari 1901 böra beräknas ränta

efter 4''/2 procent, ungefärligen motsvarande statens jern vägstrafiks pensionsanstalters

nuvarande medelränta.

För den händelse fyllnadspremierna och retroaktivafgifterna helt eller

delvis icke skulle kunna af personalen uttagas på sätt af styrelsen före#

slagits, ville styrelsen, med hänvisning till hvad i den åberopade uträkningen

derom framhållits, alternativt föreslå, att för hvarje särskildt fall vid fyllnadspensions

tilldelande densamma minskades med ett belopp motsvarande

det för tiden efter vederbörandes afskedstagande resp. frånfälle beräknade

årliga värdet af de icke influtna afgifterna.

Hvad derefter anginge den del af ifrågavarande personal, som icke

tillhörde enskilda jernvägarnes pensionskassa, funne sig styrelsen, med åberopande

af hvad styrelsen i sitt förut omförmälda beslut den 6 mars 1899

derom yttrat, icke kunna tillstyrka, att delaktighet i statens jern vägstrafiks

pensionsanstalter bereddes förenämnda till denna grupp hörande 32 tjenstehafvare,

hvilka vid inträdet i statens jernvägars tjenst fylt 40 år. Billighetshänsyn

torde dock kräfva, att åtgärder vidtoges för beredande genom

statens försorg af något understöd vid afskedstagandet åt de till berörda

ålderskategori hörande tjenstemän och betjente. Då emellertid med hänsyn till

de för denna ålders kategori beräknade ojemförligt höga’ afgifterna icke torde

kunna ifrågasättas, att dessa tjenstemän och betjente sjelfva skulle kunna bidraga

till sin pensionering, ansåge styrelsen uti nu ifrågavarande afseende böra föreslå,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

att en hvar af dessa tjensteman och betjente förklarades berättigad att vid afskedstagandet

uppbära i pension ett årligt belopp, motsvarande skilnaden

emellan, å ena sidan, det pensionsbelopp, han skulle hafva erhållit, om han

den 1 januari 1896 vunnit delaktighet i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning,

och, å den andra, det för tiden efter afskedstagandet beräknade

årliga värdet af de avgifter, han i händelse af sådan delaktighet skolat under

tjenstetiden erlägga till pensionsinrättningen; och torde enahanda pensionsförmån,

enligt styrelsens förmenande, böra tillerkännas förutnämnda

två tjenstehafvare, hvilka på grund af de jemförelsevis höga retroaktiva

afgifter, som för dem skulle ifrågakomma, förklarat sig icke kunna uppfylla

de stadgade vilkoren för vinnande af inträde i statens jernvägstrafiks

pensionsinrättningar, hvaremot dylik pensionsrätt icke torde böra tillkomma

den yngre tjenstehafvare, hvilken, enligt hvad förut nämnts, vägrat att begagna

sig af honom tillerkänd rätt att utan erläggande af några som helst

extra afgifter ingå i nämnda pensionsanstalter.

Beträffande slutligen ifrågasatt pension åt enka och barn efter tjenstehafvare,

tillhörig denna grupp af ifrågavarande vestkustbanepersonal, hölle styrelsen

före, att för hvarje särskild! fall borde pröfvas, huruvida vid tjenstehafvares

frånfälle skäl kunde förefinnas att åt vederbörande bevilja dylik

pension.

• Den beräknade kostnaden för beredande af pensioner resp. fyllnadspensioner

åt ifrågavarande vestkustbanepersonal, på sätt af styrelsen sålunda

föreslagits, uppginge för förstnämnda grupp till 601,200 kronor, och för

tjenstehafvare, tillhörande sistnämnda grupp, till 88,400 kronor eller sålunda

sammanlagdt till 639,600 kronor.

Lämpligare än att af detta belopp en fond bildades att förvaltas och

förräntas måste dock, enligt styrelsens uppfattning, vara, att en hvar af de

till ifrågavarande vestkustbanepersonal hörande tjenstemän och betjente förklarades

berättigad att vid afskedstagandet af jernvägstrafikmedel erhålla

pension resp. fyllnadspension enligt de grunder och de vilkor, som af styrelsen

föreslagits äfvensom att motsvarande förmån tillerkändes enka och

barn efter de till denna personal hörande tjenstehafvare, som vore delegare

i enskilda jernvägarnes pensionskassa.

Styrelsen har slutligen i omförmälda skrifvelse den 15 mars 1901,

på grund af det anförda, i underdånighet hemstält, det Kongl. Maj:t täcktes

uti proposition till Riksdagen göra framställning,

dels att en hvar af ifrågavarande till den s. k. vestkustbanan förut

hörande, nu i statens jernvägars tjenst anstälde 484 tjenstemän och be
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

25

tjente, hvilka iiro delegare i enskilda jernvägarnes pensionskassa, äfvensom

enka och barn efter dem måtte berättigas att vid vederbörandes afskedstagande,

resp. frånfälle af traiikmedel erhålla antingen fyllnadspension till

belopp, motsvarande skilnaden mellan den pension, som skulle från statens

jern vägstrafiks pensionsinrättningar hafva erhållits, om vederbörande den 1

januari 1896 deri vunnit delaktighet, och den pension, som utgår från

enskilda jernvägarnes pensionskassa, dock under vilkor, att till statens jernvägstrafiks

kassa af vederbörande erlades från den 1 januari 1901 ej mindre

pensionsafgifter, motsvarande skilnaden mellan, å ena sidan, på honom enligt

de för statens jernvägstrafiks pensionsanstalter faststälda reglementen

belöpande årsafgifter och uppflyttningsafgifter, de förra beräknade efter åldern

den 1 januari 1901 och å andra sidan, på honom enligt faststälda

grunder belöpande årsafgifter och uppflyttningsafgifter till enskilda jernvägarnes

pensionskassa, än äfven vederbörliga retroaktivafgifter jemte ränta å samtliga

dessa utgifter efter 4,5 procent från den 1 januari 1901, eller ock,

derest dessa afgifter helt eller delvis icke erlades, sådan fyllnadspension med

afdrag af det för tiden efter pensionens utgående beräknade årliga värdet

af de icke influtna afgifterna;

dels att en hvar af förenämnda till vestkustbanan förut hörande, nu i

statens jernvägars tjenst anstälda 34 personer, hvilka icke tillhöra vare sig

statens jernvägstrafiks pensionsinrättning eller enskilda jernvägarnes pensionskassa,

måtte berättigas att vid afskedstagandet af trafikmedel i pension uppbära

ett årligt belopp, motsvarande skilnaden mellan, å ena sidan, det pensionsbelopp,

han skulle hafva erhållit, om han den 1 januari 1896 vunnit

delaktighet i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning, och, å den andra,

det för tiden'' efter afskedstagandet beräknade årliga värdet af de afgifter,

han i händelse af sådan delaktighet skolat under sin tjenstetid i statens

jernvägars tjenst hafva erlagt till pensionsinrättningen;

dels ock att det måtte öfverlemnas till Kongl. Maj:ts afgörande i

hvarje särskild! fall, huruvida och med hvilket belopp pension finge af

trafikmedel utgå till enka och barn efter befattningshafvare, tillhörande

sistnämnda grupp af ifrågavarande vestkustbanepersonal.

Uti sin senare skrifvelse i detta ärende af den 18 sistlidne februari

har jernvägsstyrelsen redogjort för de ändringar i förslaget af den 15

mars 1901, som föranledas af bestämmelserna i det nya reglementet för

enskilda jernvägarnes pensionskassa.

Med anledning af det i detta reglemente, på sätt förut omförmälts,

intagna medgifvande för en hvar af de intresserade banförvaltningarna

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 49 Häft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:r 72.

att till åtnjutande af den nya rätten till pensionering anmäla antingen

hela sin i kassan delaktiga personal eller ock den del af samma personal,

som den 1 januari 1902 icke fylt 30 år, har jernvägsstyrelsen erinrat

att, vid det förhållande, att af statens i kassan delaktiga personal vid

slutet af år 1901 endast 34 varit yngre än 30 år, eu dylik anmälan

från statens sida tydligen borde omfatta denna personal i dess helhet.

Vid anordnandet af den förut omförmälda utredningen rörande det

nya reglementsförslagets inverkan på frågan om vestkustbanepersonalens

pensionering, hade det synts jernvägsstyrelsen lämpligast, att denna utredning

icke borde inskränkas endast till frågan om personalens delaktighet

i de nya pensionsförmånerna för dess nuvarande delaktighetsbelopp i kassan,

d. v. s. för arfvodet enbart. Då vederbörande enligt de nya bestämmelserna,

så att säga, skulle erhålla förhållandevis större utbyte än tillförene

af sitt delaktighetsbelopp i kassan, hade det för styrelsen legat

nära till hands att låta undersöka, huruvida icke sagda delaktighetsbelopp

kunde ökas och i följd deraf möjligen kostnaden för den förbättrade pensionering,

man velat bereda personalen, minskas under hvad eljest kunde

beräknas. Styrelsen hade med andra ord ansett sig böra taga i förnyadt

öfvervägande, huruvida icke tillfälle borde beredas personalen att blifva

delaktig i kassan jemväl för den del af aflöningen, som utgöres af inqvartering

eller ersättning derför. Beträffande hvad förut i denna senare

fråga förekommit, har styrelsen meddelat följande:

Sedan Kongl. Maj:t vid fastställande den 4 december 1896 af vissa

ändringar i reglementet för enskilda jernvägarnes pensionskassa, deribland

den att delaktighet i kassan för nye delegare kunde vinnas äfven

för den till ett värde af 20 procent af lönen beräknade inqvarteringen,

godkänt ett öfvergångsstadgande, enligt hvilket delegare, hvars delaktighet

i kassan icke beräknats på grund af värdet af inqvarteringen, finge äfven

för denna inträda i kassan mot erläggande af de retroaktivafgifter, kassans

direktion bestämde, om anmälan härom till direktionen inkomme senast

den 1 juli 1897, hade styrelsen ansett sig böra i skrifvelse till direktionen

den 21 juni samma år anmäla den vid statsbanorna anstälda, i

kassan delaktiga personalen till delaktighet i kassan jemväl för värdet af

den personalen tillkommande inqvartering, dock endast under förutsättning

ej mindre att de på pröfning då beroende ansökningar om inträde

i statens jernvägstrafiks pensionsinrättning, som af omförmälda personal

blifvit hos styrelsen gjorda, icke bifölles, än äfven att staten med afseende

å gäldandet af de retroaktivafgifter, hvilka kunde komma att bestämmas

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:r 72.

27

för den utsträckta pension sr ättens åtnjutande, trädde emellan på sådant

sätt, att vederbörande delegare funne med sin fördel förenligt att vidhålla

den å hans vägnar sålunda reservationsvis gjorda anmälan. Till svar

härå hade direktionen i skrifvelse den 22 juni 1897 meddelat att, enligt

direktionens beslut, förenämnda personals rätt i omförmälda hänseende

skulle anses bevarad genom den sålunda reservationsvis gjorda anmälan.

"Styrelsens anmälan och direktionens svar hade meddelats den i kassan

delaktiga personalen, hvarjemte styrelsen gått i författning om uträkning

efter direktionens anvisning af de retroaktivafgifter, som skulle erfordras

för att delaktighet jemväl för inqvarteringsförmånen skulle kunna vinnas.

Då styrelsens beslut att afstå de omförmälda ansökningarna om inträde i

statens jern vägstrafiks pensionsinrättning i följd af de för pröfningen erforderliga

uträkningarnas vidlyftighet icke kunnat fattas förr än den 6

mars 1899; då vidare från personalens sida gjorts gällande, att de retroaktivafgifter,

som enligt den i sådant hänseende föranstaltade uträkningen

skulle erfordras för vinnandet af delaktighet i den enskilda jernvägspensionskassan,

vore för höga för att kunna af personalen gäldas, och då

slutligen vid 1900 års riksdag förslag väckts om den ifrågavarande personalens

eventuella inträde i statens jern vägstrafiks pensionsanstalter, hvilket

förslag föranledde riksdagsskrifvelse i ämnet, hade frågan om

beredande åt samma personal af delaktighet i den enskilda jernvägspensionskassan

jemväl för inqvarteringen fått hvila; och hade den under dåvarande

förhållanden icke heller ansetts böra till behandling upptagas,

då styrelsen den 15 mars sistlidet år afgaf sitt utlåtande i anledning af

ofvan omförmälda riksdagsskrifvelse. Styrelsen, som på förekommen anledning

sökt och erhållit bekräftelse på att rätten att erhålla delaktighet

jemväl för inqvarteringen fortfarande stode personalen öppen, hade emellertid,

såsom nämnts, ansett sig böra nu återupptaga denna fråga.

Hvad då först anginge storleken af de retroaktivafgifter, som skulle

erfordras för att bereda den ifrågavarande personalen delaktighet i den

enskilda jern vägspensionskassan jemväl för inqvarteringen, så framgingc

af fil. licentiaten Ahlbergs omförmälda i november 1901 afgifna utlåtande

med bilagor, att å sagda kassas direktions vägnar med skrifvelse den

13 november 1901 öfverlemnats en p. m., innehållande vissa i utlåtandet

närmare angifna grunder, på hvilka uträkningen af dessa retroaktivafgifter

skulle hvila; samt att Ahlberg med tillämpning af dessa grunder

beräknat sagda afgifters belopp den 1 juli 1902 till 71,103 kronor 44

öre, i hvad statens anpart anginge, och till 70,467 kronor 1 öre, i hvad

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

delegarnes anpart anginge. I skrifvelse den 29 sistlidne januari hade

direktionen jemväl förklarat sig finna Ahlbergs beräkning verkstäld i

enlighet med de grunder, som funnes angifna i nyssberörda skrifvelse af

den 13 november 1901.

Den verkstälda utredningen gåfve nu vid handen att, då de fordrade

retroaktivafgifterna vore afsedda att så nära som möjligt motsvara

värdet af de förpligtelser, kassan skulle åtaga sig genom att göra personalen

i fråga delaktig jemväl för inqvarteringen, någon fördel, rent matematiskt

sedt, icke skulle uppkomma genom att personalen på de angifna

vilkoren erhölle sådan delaktighet, så vidt nemligen icke den utsträckta

delaktigheten kombinerades med en öfvergång till de nya pensioneringsbestämmelserna.

Vidkommande derefter frågan om denna öfvergång, så framginge

— anför jernvägsstyrelsen vidare — af den gjorda utredningen, att vid

en dylik öfvergång, för det fall att delaktighet icke förvärfvades äfven

för inqvarteringen, värdet af statens afgifter den 1 juli 1902 skulle blifva

353.000 kronor, värdet af delegarnes afgifter 321,000 kronor, värdet af

pensionerna 1,421,000 kronor och värdet af kassans öfverstigande förpligtelser

sålunda 747,000 kronor, eller 96,000 kronor mera än på grund

af nu gällande reglementes bestämmelser kunde beräknas. Vunnes åter

delaktighet i kassan äfven för inqvarteringen, skulle skilnaden mellan

pensions- och premievärdena komma att ytterligare i någon män stiga,

nemligen till 755,000 kronor eller till 104,000 kronor mera än som med

nuvarande bestämmelser kunde beräknas.

I förhållande till de efter gällande bestämmelser beräknade värdena

skulle då värdet af statens afgifter ökas med 208,000 kronor eller till

495.000 kronor och värdet af delegarnes afgifter med 135,000 kronor

eller till 456,000 kronor — således en ökning i sammanlagda värdet

af afgifterna med 343,000 kronor — under det att pensionsvärdet åter

skulle stiga med icke mindre än 447,000 kronor eller till 1,706,000

kronor.

Under sådana förhållanden tillstyrktes i utlåtandet på det kraftigaste

att, för den händelse öfver hufvud taget något ekonomiskt bidrag

skulle lemnas för bättre pensionering af den ifrågavarande vestkustbanepersonalen,

dervid i första rummet måtte tagas hänsyn till förevarande

anbud från enskilda jernvägarnes pensionskassas sida. Någon annan utväg

att med så relativt ringa uppoffringar åstadkomma så väsentligt förökade

s. 29 Kontrollera mot PDF

Slalsutskollets Utlåtande N:o 72.

29

och i det hela så vill afpassade pensioner, som genom detta förslag, kunde

i sjelfva verket icke tänkas.

Beträffande storleken af uppoffringen från statens sida, uttryckt i

årliga afgiftsbelopp, hade redan i det föregående antydts, att tillämpningen

af de nya pensioneringsbestämmelserna, utan att samtidigt delaktighet

jemväl för inqvarteringen egde rum, skulle efter förhållandena

år 1901 hafva betingat ett ökadt statsbidrag af omkring 7,000 kronor.

För år 1901 hade nemligen statens afgifter till den enskilda jernvägspcnsionskassan

uppgått till 20,217 kronor 4 öre, men skulle, enligt gjord

beräkning, efter de nya bestämmelserna hafva utgjort 27,320 kronor.

Derest delaktighet egt rum jemväl för inqvarteringen, hade afgiftsbcloppet

åter uppskattats till 32,790 kronor.

Det belopp af omkring 12,600 kronor, som sålunda efter förhållandena

år 1901 skulle angifva den erforderliga ökningen i statsbidrag till

den enskilda jernvägspensionskassan under sist angifna förutsättning, hade

beräknats ligga åtminstone mycket nära maximum för alla följande år.

I fråga om den inverkan, som den i enskilda jernvägspensionskassan

delaktiga personalens inträde i samma kassa jemväl för inqvarteringen

samt dess öfvergång i sammanhang dermed till de nya pensioneringsbestämmelserna,

skulle komma att utöfva på den i styrelsens skrifvelse den

15 mars 1901 väckta frågan om beredande åt samma personal af fyllnadspensioner

af trafikmedel, ville styrelsen, hvad till en början anginge

enke- och pupillpensionerna, erinra, att dessa i statens jern vägstrafiks

enke- och pupillkassa alltid utginge med 25 % af vederbörande aflöning,

dervid inqvarteringen beräknades till allenast 15 % af arfvodet, medan

de i enskilda jernvägarnes pensionskassa, der inqvarteringen beräknades

till 20 % af arfvodet, skulle utgå med ett procenttal af aflöningen, som

vexlade efter olika fall, men i regeln uppginge till eller öfverstege 25 yo.

Ehuru i den enskilda jernvägspensionskassan hädanefter hänsyn ej skulle

komma att tagas till löneförhöjningar vid 50 år eller derefter, kunde

personalen beträffande enke- och pupillpensioner anses hafva öfver hufvud

taget fullt ut lika fördelaktigt stäldt för sig i sistnämnda pensionskassa

som i statens. Endast i afseende å pension, som utginge till ett

eller tva moderlösa barn, blefve beloppet väsentligen lägre i den enskilda

kassan, men denna olägenhet torde mera än uppvägas af de större fördelarne

i andra fall. Ingen soin helst fyllnadspension af trafikmedel

torde derför under angifna förutsättningar behöfva ifrågakomma åt enkor

och barn efter nu omhandlade personal. Vid sådant förhållande kunde

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

emellertid icke heller ifrågakomma att af personalen, under formen af

fyllnadspremier till statsbanornas kassa, uttaga de öfverårighets- och inträd

esafgifter, som skulle krafts för inträde i statens jernvägstrafiks enkeoch

pupillkassa, helst utgifter af alldeles samma natur redan vore af

personalen erlagda till den enskilda j ernv ägsp en sion sk assa n. Deremot

borde naturligen månadsafgifterna till enkekassan tagas i betraktande vid

beräkningen af fyllnadspremierna.

Hvad derefter anginge fyllnadspensionerna till delegarne sjelfva, så

gåfve den verkstälda utredningen vid handen, att af ifrågavarande tjenstehafvare

de, som nu äro 46 år gamla eller deröfver, skulle få fördelaktigare

stäldt för sig i den enskilda kassan än i statens, hvadan någon

fyllnad i pension alltså icke skulle för dem kunna ifrågakomma. Dessa,

h vil ka uppginge till ett antal af mellan 80 och 90, hade följaktligen

helt och hållet uteslutits ur kalkylen. De öfriga af ifrågavarande tjenstehafvare

vore i regeln pensionsmessiga i den enskilda kassan vid 60 ars

ålder — en eller annan högst några år derefter — och hade sålunda,

med undantag för tågpersonalen, synts kunna, så vida de icke blefve

invalider, utan olägenhet qvarstå i tjenst fem år utöfver pensionsåldern

och följaktligen komma i åtnjutande af 60 % pension i den enskilda

kassan. Då ett sådant qvarstående — som visserligen något ökade värdet

af statens afgifter till den enskilda kassan — skulle i betydlig man

minska statens utgifter för fyllnadspensioner, hade i kalkylen förutsatts,

att samtliga nu ifrågavarande delegare, med undantag för tågpersonal,

qvarsfannade i tjenst fem år öfver pensionsåldern, så vida icke invaliditet

inträdde.

Under dessa förutsättningar hade uppgjorts följande kalkyl:

Kronor.

Värde den 1 juli 1902 af fyllnad i ålderdomspensioner ...... 234,000: —

b b » » » » b » invaliditetspensioner 108,000: —

summa pensionsvärden 342,000: —••

b b » » b )> x> )) premier .......... ................. 121,000: -

skilnad, representerande statens nödvändiga bidrag .................. 221,000: —

Dervid vore att märka, att förestående premievärde, 121,000 kronor,

afsåge dels värdet af personalens kommande tillskottsafgifter, beräk
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

31

natta att för hvarje delegare utgå med ett procenttal af arfvodet med

inqvartering, som motsvarade skilnaden af det procenttal, vederbörande

skulle hafva erlagt, om han den 1 januari 1896 ingått i statens jernvägstrafiks

pensionsanstalter, och det, som nu — och framdeles — af

honom erlades till deri enskilda kassan, dels ock värdet af de utgifter,

som vederbörande under tiden från den 1 januari 1896 till den 1 juli

1902 sluppit att erlägga, på den grund att sådan fyllnadspremie för honom

under denna tid icke utgått. Beträffande de retroaktivafgifter, som

i sistnämnda hänseende skulle utgå och hvilka beräknats i värde den 1

juli 1902 uppgå till 36,000 kronor, anmärktes i den sakkunniges utlåtande,

att de kunde tänkas erlagda antingen på en gång eller åtminstone

i ett fåtal poster under den närmaste tiden eller ock i form af under

hela tjenstetiden utgående afgifter, i hvithet senare fall lämpligast syntes

vara, att uträkning icke egde rum för hvarje särskild delegare, utan att

en viss procent af aflöningen bestämdes, efter hvilken afgiften för tjensteliafvare

af en viss ålder borde i framtiden utgå, och hade en uträkning

rörande dessa procenttal bifogats utlåtandet, af hvilken uträkning franiginge,

att procenttalet skulle vexla från 1,4 % till 2,6 %.

I sin underdåniga hemställan den 15 mars 1901 hade styrelsen

föreslagit att, för den händelse omförmälda tillskottsafgifter icke skulle

kunna af en tjenstehafvare erläggas, han likväl skulle vara berättigad till

fyllnadspension, hvilken emellertid skulle reduceras med hänsyn till de

icke erlagda afgifterna. Ehuru strängt taget en beräkning af reduktionsprocenten

borde för hvarje person ske vid hans afskedstagande med hänsyn

endast till värdet af de afgifter, lian icke erlagt, hade i utlåtandet

anmärkts, att det ur flera synpunkter syntes vara lämpligt att hellre nu

fastställa den procent af tillskottspensionen, som för tjenstehafvare af viss

ålder borde utgå, så framt han icke erlade några fyllnadspremier. En

beräkning i sådant hänseende hade ock uppgjorts och framginge deraf,

att fyllnadspensionerna, så framt inga fyllnadspremier erlades, skulle

komma att minskas med SO ä 50 procent och således allt efter olika

åldrar reduceras till 70 ä 50 % af sitt ursprungliga belopp.

Af den nu i ärendet förebragta utredningen framginge — anför

jernvägsstyrelsen vidare — att sammanlagda värdet af de bidrag, som

från staten skulle erfordras för utvidgning af vestkustbanepersonalens

pensionsrätt i enskilda jernvägarnes pensionskassa och för beredande af

fyllnadspensioner i enlighet med angifva grunder, skulle den 1 juli 1 902

uppgå till 745,000 kronor, hvilket belopp med 458,000 kronor öfver
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

stege värdet, 287,000 kronor, af statens nuvarande förpligtelser i fråga

om pensionering af samma personal. Då värdet af det bidrag från statens

sida, som skulle erfordras för förbättring af samma personals pensionsvilkor,

för det fall att någon utsträckning af pensionsrätten i den

enskilda jernvägspensionskassan icke skulle komma i fråga, enligt den

uträkning, som legat till grund för styrelsens meranämnda framställning

af den 15 mars sistlidna år, den 1 januari 1901 skulle belöpa sig till

601,200 kronor och från sagda dag till den 1 juli 1902 snarare torde

hafva ökats än minskats, skulle alltså genom nu omhandlade sätt att öka

pensionerna för ifrågavarande personal en besparing för staten uppstå,

som kunde beräknas till ett värde af omkring 150,000 kronor. Vid sådant

förhållande syntes styrelsen någon tvekan icke böra råda derom, att

staten borde låta samma personal komma i åtnjutande af de nya pensionsförmånerna

i enskilda jernvägspensionskassan och i sammanhang

dermed vinna delaktighet deri jemväl för inqvarteringen. Särskildt torde

få erinras att, för den händelse öfvergång till de nya pensioneringsbestämmelserna

egde rum, betydelsen af vinnandet af delaktighet i enskilda jernvägarnes

pensionskassa äfven för inqvarteringen blefve helt annan än under

nuvarande reglementsbestäminelser. Visserligen blefve, såsom af de

meddelade siffrorna framginge, ökningen af det matematiska värdet af

fördelarne begränsad till 8,000 kronor, men det vore att märka, att genom

sådan delaktighets vinnande betydande förenklingar uppstode beträffande

de fyllnadspensioner, som vore nödvändiga för att den i enskilda

jernvägarnes pensionskassa delaktiga personalen skulle komma i åtnjutande

af fördelar, motsvarande dem, som vore förunnade den i statens jernvägars

pensionsinrättningar delaktiga. Genom förvärfvande af delaktighet

i förstnämnda kassa äfven för inqvarteringen vunnes nemligen, såsom

ofvan antydts, dels att fyllnadspension ej behöfde beräknas för de till ett

antal af inemot 90 uppgående tjenstehafvare, som innevarande år fylt

46 år, dels ock, att alls ingen hänsyn behöfde tagas till fyllnadspensioner

åt hela personalens efterlefvande enkor och barn. Dertill komme, att

det för de flesta af omförmälda inemot 90 tjenstehafvare, till hvilka

fyllnadspension i enlighet med styrelsens skrifvelse den 15 mars 1901

alldeles icke eller åtminstone endast med belopp, understigande det mot

inqvarteringen svarande pensionsbeloppet, kunde beräknas komma att utgå,

måste blifva af afsevärd betydelse att erhålla förhöjning i pensionen från

den enskilda jernvägspensionskassan.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 72.

33

Af skal, som gjordes gällande i utlåtandet den 15 mars 1901, ansåge

jernvägsstyrelsen fortfarande, att någon fond icke borde gamlas för bestridande

af fyllnadspensionerna, utan dessa utbetalas af trafikmedlen på sätt

i nyssnämnda utlåtande föreslagits.

I 1901 års utlåtande hade ifrågasatts, att å de fyllnadsafgifter och

retroaktivafgifter, hvilka skulle erläggas till statens jernvägstrafiks kassa

från den 1 januari 1901, skulle för tiden från sagda dag beräknas ränta

efter 4Y2 %. Då tidpunkten, från hvilken motsvarande afgifter nu skulle

erläggas, vore framflyttad till den 1 juli 1902, samt räntefrågan vid

sådant förhållande icke längre hade samma betydelse, ansåge sig styrelsen,

med afseende derå och för vinnande af större enkelhet, böra ifrågasätta,

att jemväl för det fall, att ifrågavarande afgifter faktiskt icke skulle

i statsbanornas kassa inflyta från den 1 juli 1902, beräkning af ränta å

afgifterna dock icke skulle ega rum.

Enligt det förslag om beredande åt personalen af delaktighet i den

enskilda jernvägspensionskassan jemväl för inqvarteringen, som nu framstälts,

skulle personalen hafva att till denna kassa antingen den 1 juli

1902 såsom retroaktivafgifter inbetala ett till 70,467 kronor 1 öre beräknadt

kapitalbelopp eller ock — om, såsom antagligt vore, kassan sådant

medgåfve — i stället under viss tid eller under hela sin återstående

tjenstetid erlägga månatliga afgifter, motsvarande värdet af en dylik kapitalinbetalning.

Då styrelsen befarade, att personalen, som ju förutsattes skola

komma att erlägga särskilda fyllnadsafgifter till jernvägens kassa, icke skulle

anse sig kunna komma ut med jemväl förstnämda afgifter, hvilka ju i

öfrigt skulle komma att betunga dem utöfver hvad som fallet vore med delegarne

i statens jernvägstrafiks pensionsanstalter, och antagligt derför vore,

att, om dylika afgifter affordrades personalen, den skulle vägra att erlägga

sådana, och syftet med den nu föreslagna anordningen i följd deraf i

afsevärd mån förfelas, ansåge sig styrelsen, med afseende jemväl å den

mot personalen synnerligt välvilliga hållning, Riksdagen intagit i denna

fråga, kunna ifrågasätta, att jemväl ofvan oinförmälda, på personalens del

fallande belopp af retroaktivafgifter, 70,467 kronor 1 öre, måtte få med

statsmedel bestridas. Äfven med en sådan utgift skulle det nu förevarande

förslaget ställa sig omkring 80,000 kronor fördelaktigare för staten

än det, som framstäldes i styrelsens skrifvelse den 15 mars 1901.

Styrelsen har slutligen anmält, att under frågans behandling antalet

i statens tjenst anstälda delegare i enskilda jernvägarnes pensionskassa

genom afgång minskats med 2 från tidpunkten, då den utredning, som

Bill. till Biksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 49 Hcift. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

legat till grund för förevarande framställning afgafs, och med icke mindre

än 14 från tidpunkten, då den utredning afgafs, som låg till grund för

styrelsens framställning af den 15 mars 1901. Antalet sådana delegare

vore alltså för närvarande 420.

Jemväl antalet af sådana förut vid vestkustbanan anstälda tjenstehafvare,

hvilka icke vore delegare i någon pensionsinrättning, hade i öfrigt

minskats och utgjorde för närvarande 34, deraf emellertid, af i utlåtandet

den 15 mars 1901 angifna skäl, en icke skulle ifrågakomma till erhållande

af någon pension.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har jern vägsstyrelsen, med

återkallande af sin i merberörda utlåtande den 15 mars 1901 gjorda

framställning i hvad anginge beredande af förbättrade pensionsförmåner

åt de till vestkustbanan förut hörande, men i statens jernvägars tjenst

numera anstälde tjenstehafvare, som vore delegare i nämnda pensionskassa,

i underdånighet hemstält,

att Kong!. Maj:t täcktes bemyndiga styrelsen att anmäla sina ifrågavarande

tjenstehafvare, att mot erläggande af föreskrifna afgifter komma

i åtnjutande af den i det nya reglementet bestämda rätt till pensionering;

samt

att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen ej mindre att på extra stat

för år 1903 anvisa ett förslagsanslag af 141,500 kronor för beredande

åt förenämnda tjenstehafvare af delaktighet jemväl för inqvarteringsförmånen

i enskilda jernvägarnes pensionskassa, med rätt för Kongl. Maj:t

att af tillgängliga medel låta förskottsvis utbetala det för ändamålet erforderliga

beloppet redan under innevarande år, än äfven att medgifva, att

en hvar af ifrågavarande tjenstehafvare, så framt beloppet af den pension,

hvartill han vid sitt afskedstagande blefve från enskilda jernvägarnes

pensionskassa berättigad, understege beloppet af den pension, han skulle

erhållit, om han den 1 januari 1896 vunnit inträde i statens jernvägstrafiks

pensionsinrättning, finge vid afskedstagandet ur statens jernvägars

tjenst af trafikmedel erhålla antingen fyllnadspension till belopp, motsvarande

skilnaden mellan sagda båda pensionsbelopp, dock under vilkor att

till statens jernvägstrafiks kassa af honom erlades från den 1 juli 1902

ej mindre fyllnadsafgifter, motsvarande skilnaden mellan, å ena sidan, på

honom enligt de för statens jernvägstrafiks pensionsanstalter faststälda

reglementen belöpande årsafgifter, beräknade efter åldern den 1 januari

1896, och, å andra sidan, på honom belöpande årsafgifter till enskilda

jernvägarnes pensionskassa, än äfven, i form af retroaktivafgifter, motsva
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 72.

85

rande fyllnadsafgifter för tiden från den 1 januari 1896 till den 1 juli

1902, eller ock, derest dessa afgifter helt eller delvis icke erlades, sådan

fyllnadspension med afdrag af det för tiden efter afskedstagande! beräknade

årliga värdet af de icke influtna afgifterna.

I enlighet med uttalandena i Riksdagens ifrågavarande skrifvelse

finner jag det vara uppenbart, att billighetsskäl tala för att åtgärder

vidtagas för att bereda förbättrade pensionsförmåner åt den med vestkustbanans

öfvertagande i statens tjenst öfvergångna personal. Man torde

kunna lemna derhän, huruvida formelt rättsliga skäl kunna till personalens

förmån åberopas eller icke, och i stället hufvudsakligen fasthålla, att

ifrågavarande personal vid blifvande afgång ur statens jernvägars tjenst i

allmänhet under en afsevärd tid varit statens tjenare. Då nu all vid

statens jernvägar förekommande pensionering af tjenstehafvare är stäld i

förhållande till tjenstetidens längd och kan ■— frånsedt fall af invaliditet

och i tjenst en ådragen sjuklighet — taga sin början, om ock med betydligt

reducerade belopp, redan efter 10 års tjenstetid, synes all billighet

fordra, att den ifrågavarande personalen blifver tillförsäkrad att komma i

åtnjutande af så stora pensionsförmåner, som enligt gällande bestämmelser

svara emot personalens verkliga tjenstgöringstid i statens tjenst, d. v. s.

från och med den 1 januari 1896. Man måste ock härvid taga i betraktande

att, på sätt af den föregående utredningen framgår, en afsevärd

del af ifrågavarande personal af väsentligen annan hänsyn än denna personals

eget bästa vägrats inträde i statens jernvägars pensionsanstalter.

Jerrivägsstyrelsens förslag i ärendet äro ock grundade på den utgångspunkten,

att man skall tillse, att hvarje tjenstehafvare bekommer så

stora pensionsförmåner, som han skulle hafva erhållit, om han den 1 januari

1896 vunnit inträde i statens jernvägars pensionsanstalter. För de

tjenstehafvare, som äro födda år 1855 eller derefter, blifva på detta sätt

beräknade pensionsförmåner likstälda med dem, som tillkomma öfriga vid

vanlig lefnadsålder direkt i statens jernvägars tjenst inträdda tjenstehafvare.

Ifrågavarande år 1855 eller senare födda tjenstehafvare kunna

nemligen tänkas i statens jernvägars tjenst uppnå det antal af 30 tjensteår,

som erfordras för erhållande af full pension, SO procent af medelaflöningen

under de sista 5 åren före afgången. För dem, som äro födda tidigare

än år 1855, ställer sig frågan om pensionens belopp sämre. De

kunna icke i allmänhet antagas vara i stånd att tjena så lång tid efter

inträdet i statens tjenst år 1896, att de kunna uppnå den fulla pensionen,

utan lära blifva nödsakade att åtnöjas med lägre pension efter de procent
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

tal, som itro bestämda för afgång efter kortare tids tjenstgöring än 30 år.

I fråga om pensionens belopp blifva dessa tjenstehafvare alltså i större

eller mindre mån lidande, då man jemför deras absoluta tjenstetid vid

samma jernväg, först hos enskild förvaltning och sedan hos staten, med

tjenstetiden för dem, hvilka hela sin arbetstid varit i statens jernvägars

tjenst. Från personalens sida måste detta nog kännas som en obillighet.

Tjenstehafvarne hafva vid sin afgång en längre tid — stundom inemot BO

år — varit statstjenare; de hafva egnat all sin arbetstid åt en jernväg,

som vid deras afgång länge tillhört staten, och de hafva nedlagt hela sitt

arbete på denna banas skötsel och förkofran, oberoende af hänsynen till

hvem som under de olika arbetsåren varit banans egare. En sådan tanke

synes ock hafva legat till grund för motionärernas omförmälda framställning,

då de alternativt yrkat, att den med vestkustbanan öfvertagna personalen

skulle förklaras berättigad åtnjuta pension i likhet med statens

öfriga jernvägstjenstemän och betjente. Men då Riksdagen i skrifvelsen

den 14 maj 1900, under framhållande att omförmälda personal icke hade

rättsligt anspråk på att komma i åtnjutande af samma pensionsförmåner,

som tillkomma öfriga vid statens jernvägar anstälde tjensteman och betjente,

förmält sig anse att vid bestämmandet af pensioner till denna personal

hänsyn borde tagas, bland annat, till tiden för densammas inträde i

statens tjenst, torde i allmänhet denna tid, den 1 januari 1896, böra blifva

bestämmande för pensionernas storlek på sätt nyss angifvits. Att i vissa

fall en något högre pension kan för dem, som länge varit delegare i enskilda

jernvägarnes pensionskassa, böra ifrågakomma, skall i det följande

närmare omförmälas.

Då tjenstehafvare vid statens jernvägar hafva att genom afgifter i

förhållande till löneförmåner och ålder vid inträdet i tjenst bidraga till

såväl sin egen pensionering som ock understöd åt enkor och barn, har det

ock varit nödigt utreda, hvilka afgifter den med vestkustbanan öfvertagna

personalen skall hafva att erlägga för att komma i åtnjutande af de pensionsförmåner,

som kunna komma att tillförsäkras densamma. Denna fråga

sammanhänger på det närmaste med frågan om det sätt, på hvilket utväg

bör beredas för åstadkommandet af pensionerna. Grundtanken för afgifternas

beräkning är emellertid helt naturligt den, att ifrågavarande personal

bör i det hela komma att erlägga afgifter så nära som möjligt lika

med dem, som skulle hafva erlagts, derest denna personal den 1 januari

1896 vunnit inträde i statens jernvägars pensionsanstalter.

Jern vägsstyrelsen har i skrifvelsen den 15 mars 1901 med stöd af

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

37

de gjorda utredningarna för beredande af pensionsförbättring åt de tjenstehafvare,

hvilka äro delegare i enskilda jernvägarnes pensionskassa, uppstält

tre alternativ, nemligen:

alternativ I: personalen utträder ur enskilda jernvägarnes pensionskassa

och bildar en särskild kassa, ur hvilken utbetalas pensioner vid

afgång ur tjensten, resp. åt enka och barn efter mannens död, under

samma förutsättningar och efter samma grunder som i statens jernvägars

pensionsanstalter;

alternativ II: personalen utträder ur enskilda jernvägarnes pensionskassa

och inträder i statens jernvägstrafiks pensionsanstalter på samma

vilkor, som i alternativ I förutsattes;

alternativ III: personalen bibehåller delaktighet i enskilda jernvägarnes

pensionskassa under förutvarande förhållanden, men erhåller för

sig samt enkor och barn rätt till fyllnadspension, afsedd att utgå med

så stort belopp, att detsamma jemte den pension, som erhålles från

enskilda jernvägarnes pensionskassa, motsvarar den pension, som under

de i alternativet II gjorda förutsättningarne skulle hafva tillkommit vederbörande,

under vilkor att statens jern vägstrafik godtgöres skilnaden mellan

värdet af de afgifter, som från och med år 1896 skulle hafva erlagts

för delaktighet i statens jernvägstrafiks pensionsanstalter, och af de afgifter,

som under samma tid af delegarne erlagts till enskilda jernvägarnes

pensionskassa.

Jern vägsstyrelsen har i sin skrifvelse den 15 mars 1901 påvisat, att

vid alternativen I och II den kapitaliserade ökade kostnaden för statens

jernvägar skulle i hvardera fallet uppgå till 704,600 kronor, under det

att vid alternativet III den kapitaliserade ökade kostnaden skulle begränsas

till 601,200 kronor. Alternativet III skulle alltså ställa sig

omkring 100,000 kronor billigare för statsverket än alternativen I och

II, beroende hufvudsakligen derpå, att det belopp af 141,200 kronor, som

enligt de båda sistnämnda alternativen skulle utbetalas af enskilda jernvägarnes

pensionskassa, icke representerar hela värdet af den risk, hvarifrån

denna kassa genom personalens utträde ur densamma skulle befrias.

Alternativet III skulle jemväl bättre än de andra tillgodose personalens

intresse, särskildt de äldres, emedan enligt alternativen I och II tjenstetiden

för vinnande af pensionsrätt beräknas i sin helhet taga sin början

först med 1896 års ingång, under det att enligt alternativ III detta

beräkningssätt skulle ifrågakomma endast beträffande den föreslagna fyllnadspensionen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

Den minskning i stastutgiftens kapitaliserade värde med omkring

100.000 kronor, som skulle vinnas genom att följa alternativet III, skulle,

på sätt jernvägsstyrelsen framhållit i sin skrifvelse den 18 februari 1902,

blifva ännu betydligare, om man begagnade sig af den genom reglementsförändringen

inom enskilda jernvägarnes pensionskassa beredda utvägen

att vinna ökade pensionsförmåner åt personalen. Genom en sådan anordning

skulle det kapitaliserade beloppet af statens ökade utgifter blifva

458.000 kronor i stället för förut enligt alternativ III i 1901 års skrifvelse

beräknade 601,200 kronor och således en ytterligare minskning i

utgifter vinnas med omkring 150,000 kronor. Vid jemförelse med den

beräknade ökade kostnaden enligt alternativen I och II, 704,600 kronor,

skulle således kunna beräknas en minskning i utgifter för det allmänna

af omkring 250,000 kronor.

På sätt jernvägsstyrelsen framhållit, minskas åter denna besparing

med omkring 70,000 kronor, derest jernvägsstyrelsen erhåller det begärda

bemyndigandet att erlägga äfven de reglementsenligt på personalen

belöpande retroaktivafgifter, som erfordras för vinnande af delaktighet i

enskilda jernvägarnes pensionskassa jemväl för inqvarteringen. Den ökade

utgiften i det hela skulle då blifva omkring 180,000 kronor mindre enligt

alternativet III, än om alternativen I eller II följdes.

Förslaget derom, att jernvägsstyrelsen skulle bemyndigas anmäla den

i enskilda jernvägarnes pensionskassa delaktiga personalen till inträde

jemväl för inqvarteringen, har icke någon direkt ekonomisk betydelse.

Det är genom den sakkunniga utredningen ådagalagdt, att man får till

fullo betala de förmåner, som derigenom beredas. Det är emellertid

åtskilliga fördelar, som stå att vinna genom en sådan anordning, närmast

den fördelen, att alla fyllnadspensioner till enkor och barn blifva obehöfliga.

Likaså bortfalla fyllnadspensioner till 80 ä 90 af de äldre delegarne,

hvilka i den enskilda kassan få något bättre egna pensioner, än de

med inträde den 1 januari 1896 skulle hafva kunnat erhålla från statens

jernvägars pensionsinrättning. Det skulle ju kunna synas öfverflödigt, att

staten vid sådant förhållande ginge med på att betala för inträde jemväl

för inqvarteringen och dertill enligt jern vägsstyrelsens förslag erlade de

egentligen på personalen ankommande retroaktivafgifterna för detta inträde.

Men jernvägsstyrelsen har med rätta betonat, att det är mycket önskvärdt,

att denna äldre personal må komma i åtnjutande af något bättre pensioner,

än enligt den antagna beräkningsgrunden efter tjensteår från och

med den 1 januari 1896 kunde blifva fallet. Vinner jernvägsstyrelsens

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

39

förslag bifall, blifver det möjligt att vid lämplig ålder låta dessa tjenste*

häfvare draga sig tillbaka med en rimlig pension, hvilken dock aldrig kan

bestiga sig till mer än omkring tre fjerdedelar af hvad deras likar inom

statens jernvägars pensionsinrättning erhålla. Erlägger icke staten hela

retroaktivafgiften för inqvarteringens medräknande, är fara att tjenstehafvarne

finna sig icke kunna bära denna ytterligare tunga och att således

planen till denna förbättring går om intet. Genom dessa retroaktivafgifter

skulle ock ifrågavarande tjenstehafvare betungas i en grad, som

icke har någon motsvarighet för delegarne i statens jernvägars pensionsinrättning.

Vid dessa förhållanden synes lämpligast vara, att staten låter den från

vestkustbanan öfvertagna. i enskilda jernvägarnes pensionskassa delaktiga

personalen inträda i kassan jemväl för inqvarteringen och att staten gäldar

retroaktivafgifterna härför, icke blott dem, som åligga staten såsom i

kassan intresserad banförvaltning, utan äfven dem, som ankomma på personalen

sjelf, tillsammans omkring 141,500 kronor. Angående anmälan

härom och om tillträde till det nya reglementets bestämmelser i det hela

lärer Kongl. Maj:t vilja besluta, sedan från Riksdagen svar ingått på

Kongl. Maj:ts framställning i detta ärende.

Vid jemförelse mellan detaljerna i jernvägsstyrelsens hufvudförslag i

skrifvelsen den 15 mars 1901 och ändringsförslaget den 18 februari 1902

angående den i enskilda jernvägarnes kassa delaktiga personalen, synes att i

det förra årsafgifterna enligt bestämmelserna för statens jernvägars pensionsanstalter

beräknats efter åldern den 1 januari 1901, men i det senare efter

åldern den 1 januari 1896. Detta har, enligt hvad jag inhemtat, sin grund

deri, att det ju ligger närmast till hands att räkna direkt efter åldern vid

den tidpunkt,''den 1 januari 1896, då personalen skulle anses hafva inträdt

i statens jernvägars pensionsinrättning, men att detta stötte på svårigheter

i hufvudförslaget, då man ännu hade att räkna med de höga retroaktivafgifterna

till enkekassan och då det stälde sig fördelaktigare att låta de

något högre årsafgifterna vid en senare inträdesdag neutralisera eu minskning

i retroaktivafgifter. Då man enligt ändringsförslaget icke vidare har

att räkna med retroaktivafgifter till enkekassan, har man kunnat använda

den naturligaste åldersberäkningen eller från den 1 januari 1896.

I ändringsförslaget har hänsyn icke tagits till de i hufvudförslaget

omförmälda uppflyttningsafgifterna. På sätt framgår af licentiaten Ahlbergs

senare utlåtande, beror detta derpå, att enligt det nya reglementet

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

för enskilda jernvägarnes pensionskassa uppflyttningsafgifterna blifvit höjda,

så att i de flesta fall värdet af dessa afgifter till den enskilda kassan hädanefter

blir större än värdet af motsvarande afgifter till statens jernvägars

pensionsanstalter.

Uti ändringsförslaget har vidare icke ifrågasatts någon beräkning af

ränta å personalens fyllnadsafgifter till statens jern vägar. Denna ändring

synes välgrundad, i betraktande deraf att förslaget af den 15 mars 1901

hänförde sig till en då redan förfluten begynnelsetid för afgifternas beräknade

erläggande, den 1 januari 1901, medan i förslaget af den 18 februari

1902 utsatts en kommande begynnelsedag, nemligen den 1 juli 1902.

Gifvet är att härmed icke afsetts att borttaga beräkningen af ränta i de

kalkyler, som komma till användning för det fall, att en tjenstehafvare

underlåter att betala sina fyllnadsafgifter, och således stadgandet om afdrag

å blifvande fyllnadspension af värdet å icke erlagda fyllnadsafgifter

skall komma till tillämpning.

Hvad derefter angår de tjenstehafvare vid vestkustbanan, hvilka icke

äro delegare i någon pensionsanstalt, innebär förslaget af den 18 februari

1902 icke någon ändring i förslaget af den 15 mars 1901. Jag har intet

att erinra mot sistnämnda förslag, hvilket innebär, att en hvar af desse,

numera till ett antal af 88 uppgående tjenstehafvare skola berättigas uppbära

pension till det belopp, han skulle hafva erhållit, om han den 1

januari 1896 inträdt i statens jernvägars pensionsinrättning, efter afdrag

af värdet af de afgifter, han skulle haft att erlägga till samma inrättning.

För de äldre bland desse tjenstehafvare — den äldste bland dem är född

år 1831 — blifva dessa pensioner synnerligen små. Antaget att denne

tjensteman kan qvarstå i tjenst till 75 års ålder år 1906, skulle han då

kunna beräknas komma i åtnjutande af pension till belopp af 20 procent

å medelaflöningen de sista 5 åren, å hvilken pension dock skall afgå omkring

en tredjedel, motsvarande värdet af de oguldna afgifterna. I mån

af lägre lefnadsålder för de ifrågavarande tjenstehafvarne blifva ju dessa

pensioner bättre, men nå i allt fall för de flesta icke särdeles högt på

procentskalan för pensionsbeloppen enligt bestämmelserna för pensionsinrättningen.

Då man besinnar, att dessa tjenstehafvare icke någonsin erlagt

afgifter till pensionsanstalt, lärer man dock icke kunna gå längre till deras

förmån, än jern vägsstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till de stora afgifter, motsvarande retroaktivafgifterna

till enkekassan, som skulle hafva fordrats för att tillförsäkra desse tjenste
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

41

häfvare rätt till pension för enkor och barn, har jern vägsstyrelsen ansett

lämpligast vara, att det skulle ankomma på Kongl. Maj:t att för hvarje

särskilt förekommande fall pröfva, huruvida och med hvilket belopp

pension må till enka och barn efter tjenstehafvare af nu ifrågavarande

grupp af trafikmedlen utgå.

Ehuru det skulle medföra någon lättnad vid ärendenas handläggning,

om bifall kunde vinnas till ett förslag i den af jernvägsstyrelsen antydda

rigtning, tror jag likväl att, då några allmänna grunder för denna pensionering

svårligen kunna på förhand bestämmas, rigtigast är att tillfälle

lemnas Riksdagen att deltaga i afgörandet af hvarje särskild uppkommande

fråga om pensionering af nu ifrågavarande enkor och barn, hvadan någon

framställning till Riksdagen i denna del af ärendet icke torde böra göras

i detta sammanhang.»

Pa grund af hvad i detta ärende sålunda förekommit får utskottet

hemställa,

att Kongl. Majt:s förevarande framställning må af

Riksdagen bifallas.

Stockholm den 6 maj 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR; LUNDEBERG.

Bih. till Eiksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 4-9 Raft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1902:120 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj ds proposition angående beredande af förbättrade pensionsförmåner för vissa tjensteman och betjente, hvilka s. 1 i texten