Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till nya byggnader för armén m. rn. äfvensom i ämnet väckta motioner.
1902-05-06 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1902:76, Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till nya byggnader för armén m. rn. äfvensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
1
N:o 76.
Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1902, kl. 3 e. m.
Utlåtande, med anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag till nya byggnader
för armén m. rn. äfvensom i ämnet väckta motioner.
(l:a U. A.)
Uti punkten 36 under fjerde hufvudtiteln har Kongl. Maj;t i den till Angående
Riksdagen den 14 januari innevarande år aflåtna propositionen angående ffy^lygg1.
statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att till uppförande noder för
af nya byggnader för armén på extra stat för åren 1903, 1904 och 1905 armenbevilja
ett belopp af 21,000,000 kronor samt deraf för år 1903 anvisa
7,000,000 kronor.
Departementschefen har uti denna fråga erinrat, att han i sitt ytt- Departerande
till statsrådsprotokollet öfver landtförsvarsärenden för den 11 janu- ^yttrande**
ari 1901 redogjort för det behof af nya eller ökade lokaler för arméns
förläggning och utbildning, som ansågs skola blifva en följd af det nya
härordningsförslagets antagande.
Under förutsättning, att nödig mark för de föreslagna kasernetablissementen
antingen erhölles från kronan redan tillhöriga egendomar eller af
intresserade kommuner för ändamålet fritt stäldes till förfogande, hade
dessa nya byggnader beräknats skola kräfva en kostnad af i rundt tal
48 millioner kronor.
Bih. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 52 Höft. (AT:o 76.)
1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 16.
Sedan härordningsförslaget blifvit med vissa ändringar af 1901 års
Riksdag antaget, hade departementschefen gifvit chefen för fortifikationen
i uppdrag att låta utarbeta detaljerade förslag ej mindre till typer för nya
kasernetablissement åt de truppförband af olika vapenslag, hvilka antingen
i och med den nya härordningen komme att uppsättas eller, ehuru förut
ingående i armén, icke egt kaserner, än ock till förändring och tillbyggnad
af sådana, redan befintliga etablissement, på hvilka den nya härordningen
i afseende å utrymme stälde större kraf än den gamla.
Efter fullgörandet af nämnda uppdrag hade bemälde chef uti skrifvelse
den 30 december 1901, med öfverlemnande af ett sammandrag af de
uppgjorda kostnadsberäkningarna, anfört, att de kasernetablissement, som
i främsta rummet borde komma till utförande, utan tvifvel vore, såsom
ock uti den till 1901 års Riksdag aflemnade propositionen angående extra
anslag till nya byggnader för armén framhållits, de för fästningstrupperna
afsedda. Sålunda hade i de nu uppgjorda förslagen upptagits fullständiga
etablissement för Karlskrona och Vaxholms grenadierregementen och fästningsingeniörkompanier
samt Norrbottens regemente och Bodens ingeniörkår.
Dernäst hade för inqvarteringen af artilleriets betydligt tillökade personal
och hästar samtliga nuvarande artillerietablissement ansetts böra utvidgas
och ett nytt etablissement i Boden för fem batterier af Norrlands
artilleriregemente uppföras. För positionsartilleriregementet, som under de
närmaste åren borde kunna inqvarteras i Lifgardets till häst f. d. kasern, hade
deremot icke något kasernetablissement för närvarande blifvit ifrågasatt.
Då de nuvarande skoletablissementen för Lifregementets dragoner,
Skånska husar- och dragonregementena samt Norrlands dragonregemente
äfvensom Kronprinsens husarregementes kasernetablissement icke på långt
när kunde inrymma regementena enligt nya härordningen tillhörande personal
och hästar, hade för dessa regementen föreslagits behöfliga till- och
nybyggnader. Beträffande Lifgardet till häst hade nödvändig ökning af
stallutrymmet upptagits och för Lifregementets husarer och Smålands
husarregemente, hvilka i inqvarteringshänseende vore synnerligen vanlottade,
hade nya fullständiga kasernetablissement föreslagits. Chefen för fortifikationen,
som ansett, att trängkårerna borde förses med fullständiga etablissement
å för dessa kårers mobilisering lämpliga orter, hade fördenskull
beräknat nya etablissement för samtliga dessa kårer, med undantag af
Norrlands trängkår, hvars nuvarande etablissement endast behöfde utvidgas.
För Svea och Göta ingeniörkårers inqvartering hade något anslag
icke ansetts under denna period behöfligt, men för fälttelegrafkårens inqvartering
hade beräknats några mindre ändringsarbeten uti det för denna
kår afsedda etablissementet å Marieberg.
Statsutskottets Utlåtande N:o 16.
3
Hvad slutligen anginge infanteriet i öfrigt, hade endast tre fullständiga
kasernetablissement kunnat inom den för närmast förestående
byggnadsperioden bestämda kostnadssumman medtagas, nemligen ett för
Vestmanlands regemente, för hvilket nytt etablissement redan länge varit
behöflig!, ett för det nybildade Hallands regemente, som inom sitt eget
område saknade tillräckligt lägeretablissement, samt ett för Gotlands infanteriregemente,
der inqvarteringen af de värnpligtige från fastlandet syntes
utgöra ett talande skäl för detta etablissements snara uppförande. Dessutom
hade en nödvändig utvidgning af de båda fotgardenas nuvarande
kaserner till etablissement för tolf kompanier beräknats.
Till hvad chefen för fortifikationen sålunda föreslagit hade arméförvaltningen
å fortifikationsdepartementet tillstyrkt bifall.
De nya beräkningarna både beträffande totalkostnaderna lemnat ett
resultat, som icke i nämnvärd mån afveke från resultatet af förut för
samma ändamål gjorda summariska beräkningar, om än i åtskilliga fall
öfverföring af en del utaf den för ett etablissement beräknade summan
till kostnaden för ett annat varit nödvändig, såväl på grund af de ändringar,
Riksdagen beslutat i afseende å truppförbandens sammansättning,
som ock till följd af de olika material- och arbetspriserna å olika orter
m. in.
Beträffande byggnadsarbetenas fördelning mellan en första och en
andra byggnadsperiod, hade denna i det af chefen för generalstaben år
1900 afgifna förslaget blifvit uppgjord endast med hänsyn till det olika
behof af byggnader, som för armén beräknades komma att göra sig gällande
dels före och dels efter den tidpunkt, då de värnpligtiges öfningar
komme att utsträckas till hela den omfattning, det nya härordningsförslaget
afsåge.
Denna princip för byggnadsarbetenas fördelning hade äfven nu i
hufvudsak blifvit följd; men härvid hade dock gjorts den ändring, att de
särskilda arbeten, som ansetts nödiga för fullbordande af ett och samma
etablissement, ej vidare delats på olika perioder, utan i stället upptagits
blott på den ena, för att frågor om infordrande af entreprenadanbud m. m.
rörande hela etablissementet måtte kunna i ett sammanhang behandlas.
Hela kostnaden för de byggnadsarbeten, som erfordrades i och för
arméns förläggning och utbildning intill den tidpunkt, då beväringsöfningarna
komme att utsträckas till full enlighet med det antagna härordningsförslaget,
uppginge, oberäknadt den summa af 1,972,800 kronor,
som 1901 års Riksdag beviljat för ändringar samt till- och nybyggnad af
baracker å infanteriregementenas mötesplatser, till ett belopp af 22,795,000
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
kronor, hvilket, såsom af chefen för fortifikationen angifvits, vore afsedt
för tillgodoseendet af dels samtliga till specialvapnen hörande truppförbands
behof af nya eller utvidgade kasernetablissement, med undantag
dock af etablissement för positionsartilleriregementet, hvilket under uppsättningen,
som redan under första öfvergångsperioden skulle påbörjas,
kunde tills vidare förläggas uti Lifgardets till häst förra kasern, dels ock
behofvet af dylika etablissement för de infanteriregementen, som genom den
antagna härordningen blifvit nybildade, eller hvilkas hittills använda somna
aretablissement icke, utan att derå nedlades allt för stora kostnader, kunde
fylla behofvet ens under ifrågavarande öfvergångsperiod, eller hvilkas nuvarande
vinteretablissement vore otillräckliga.
Det inom fortifikationen utarbetade förslaget upptoge följande byggnadsarbeten,
för hvilka kostnaderna beräknats sålunda:
För Karlskrona grenadier regemente:
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kanslihus, fyra kasernflyglar, hvardera för
två kompanier, sjukpaviljong, kokinrättning, exercishus
varmbadhus, arrestbyggnad samt behöfliga
uthus — inberäknadt det för påbörjandet af detta
etablissement för år 1902 redan beviljade anslaget,
246,000 kronor.............................................................. kronor 845,500: —
För Hallands regemente:
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kanslihus, sex kasernflyglar, hvardera för
två kompanier, sjukpaviljong, kokinrättning, exercishus,
varmbadhus, arrestbyggnad, fordons- och gevärs
förråd
samt behöfliga uthus...................................... » 1,157,000: —
För Skånska husarregementet:
a) Det nuvarande etablissementets i Helsingborg
utvidgning för fem sqvadroner, omfattande:
påbyggnad af stora kasernen för tre sqvadroner, för
Transport
kronor 2,002,500: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
5
Transport kronor
ändring af lilla kasernen för en sqvadron, nybyggnad
af en kasern för en sqvadron, påbyggnad af kokinrättningen
och nybyggnad af ett stall för 268
hästar, samt
b) uppförandet af ett nytt fullständigt kasernetablissement
för fem sqvadroner, omfattande: kasernbyggnad
-—- äfven innehållande kansli-, sjuk- och
arrestlokaler — kokinrättning, fem sqvadronstallar,
exercishus, ridhus, varmbadhus, skosmedja, sjukstall
samt behöfliga uthus.................................................... »
För Skånska dragonregementet:
a) Det nuvarande etablissementets i Ystad utvidgning
för fem sqvadroner, omfattande: förändring
af de två nuvarande kasernflyglarna för två sqvadroner
hvardera, nybyggnad af en kasern för en
sqvadron och påbyggnad af kokinrättningen, samt
b) uppförandet af ett nytt, fullständigt kasern
etablissement
för fem sqvadroner, omfattande: kasernbyggnad
— äfven innehållande kansli-, sjuk- och
arrestlokaler — kokinrättning, fem sqvadronstallar,
exercishus, ridhus, varmbadhus, skosmedja, sjukstall
samt behöfliga uthus.................................................... »
För Kronprinsens husarregemente:
Det nuvarande etablissementets i Malmö utvidgning,
omfattande: tillbyggnad af kasernbyggnaden
och de fem vinterstallarna, förändring af
depotstallet, uppförandet af en förrådsbyggnad och
en underofficersbyggnad samt behöfliga uthus......... »
För Vendes artilleriregemente:
De nuvarande etablissementens i Kristianstad
utvidgning för fjorton batterier, omfattande: än
Transport
kronor
2,002,500: —
1,367,000: —
1,196,000: —
254,500: —
4,820,000: —
6
Statsutskottets Utlåtande N:o 16.
Transport kronor
dringsarbeten i de två södra kasernerna för tre
batterier hvardera och i norra kasernen för två
batterier, nybyggnad af en expeditions-, vakt- och
arrestbyggnad, två kasernflyglar, hvardera för tre
batterier, kokinrättning, vinterstall för 320 hästar,
sommarstall för 331 hästar, exercishus, ridhus,
varmbadhus, skosmedja, sjukstall, förrådsbyggnad,
underoflicersbyggnad samt behöfliga uthus ............... »
För fästningsingeniörkompaniet i Karlskrona:
Ett nytt etablissement, omfattande: kasernbyggnad
— äfven innehållande expeditions-, sjukoch
arrestlokaler samt kokinrättning — exercishus,
verkstadsbyggnad och behöfliga uthus....................... »
För Vencles trängkär:
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kansli- och arrestbyggnad, kasernbyggnad
— med sjuklokal — kokinrättning, vinterstall,
exercishus, ridhus, skosmörja, sjukstall, varmbadhus,
förrådsbyggnad, underoflicersbyggnad samt behöfliga
uthus.............................................................................. »
För Smålands husarregemente:
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kasernbyggnad — äfven innehållande
kansli-, sjuk- och arrestlokaler — kokinrättning,
fem sqvadronstallar, exercishus, ridhus, varmbadhus,
skosmedja, sjukstall samt behöfliga uthus................. »
För Andra Göta artilleriregemente:
Det nuvarande etablissementets i Jönköping
utvidgning för elfva batterier, omfattande: två nya
4,820,000: —
950,000: —
228,000: —
587,000: —
1,015,500: —
Transport kronor 7,600,500: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
7
Transport kronor
kasernflyglar för tillsammans fem batterier, tillbyggnad
af nuvarande vinterstallet med 96 spiltor, nytt
vinterstall för 206 hästar, flyttning och tillbyggnad
af nuvarande sommarstallet för 385 hästar, tillbyggnad
af skosmedjan, nytt sjukstall, ny förrådsbyggnad
samt behöfliga uthus..............................,.............. »
För Andra Göta trängkår:
Ett nytt kasernetablissement, omfattande:
kansli- och arrestbyggnad, kasernbyggnad — med
sjuklokal — kokinrättning, vinterstall, exercishus,
ridhus, skosmedja, sjukstall, varinbadhus, underofficersbyggnad
samt behöfliga uthus......................... »
För Lifregementets husarer:
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kasernbyggnad — äfven innehållande
kansli-, sjuk- och arrestlokaler — kokinrättning,
fem sqvadronstallar, exercishus, ridhus, varmbadhus,
skosmedja, sjukstall samt behöfliga uthus —
inberäknadt det för påbörjandet af detta etablissement
för år 1902 redan beviljade anslaget, 338,000
kronor............................................................................ »
För Första Göta artilleriregemente:
Det nuvarande etablissementets vid Göteborg
utvidgning för elfva batterier, omfattande: förändringsarbeten
i nuvarande kasernen för åtta
batterier, ny kasernbyggnad för tre batterier, nya
vinterstall för 304 hästar, flyttning och utvidgning
af sommarstallet, tillbyggnad af skosmedjan
och sjukstallet, ny förrådsbyggnad samt behöfliga
uthus........................................-...........................,......... »
Transport kronor
7,600,500: —
552,500: —
511,000: —
1,015,500: —
410,500: —
10,090,000: —
8
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Transport kronor
För Första Göta trängkär:
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kansli- och arrestbyggnad, kasernbyggnad
— med sjuklokal — kokinrättning, vinterstall,
exercishus, ridhus, skosmedja, förrådsbyggnad,
underofficersbyggnad samt behöfliga uthus — inberäknadt
det för påbörjandet af detta etablissement
för år 1902 redan beviljade anslaget, 243,000
kronor............................................................................. »
För Svea lifgarde:
Det nuvarande kasernetablissementets utvidgning
för tolf kompanier, omfattande: påbyggnad af
nuvarande kasernflyglar samt musikkasernens förändring
till sjukpaviljong............................................ »
För Göta lifgarde:
Lika med Svea lifgarde
För Vaxholms grenadierregeménte :
Ett nytt fullständigt etablissement för åtta
kompanier, omfattande: kanslihus, fyra kasernflyglar,
hvardera för två kompanier, sjukpaviljong, kokinrättning,
exercishus, varmbadhus, arrestbyggnad,
oflicersbyggnader samt behöfliga uthus — Oberäknad!
det för påbörjandet af detta etablissement för
år 1902 redan beviljade anslaget, 256,000 kronor »
För Eif g ar det till häst:
ökning af stallutrymmet med 100 nya spiltor »
Transport kronor
10,090,000: —
538,000: —
270,000: —
270,000: —
1,112,000: —
70,000: —
12,350,000: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
9
Transport kronor
För Första Svea artilleriregemente:
Det nuvarande etablissementets i Stockholm
utvidgning för elfva batterier, omfattande: påbyggnad
af nuvarande kasernflyglar, nytt vinterstall
för 140 hästar, nytt sommarstall för 285 hästar
samt behöfliga uthus.................................................... »
För Fälttelegraf kären:
Förändringar i nuvarande trängetablissementet
å Marieberg.................................................................. »
För fästningsingeniörkompaniet i Vaxholm:
Ett nytt etablissement, omfattande: kasernbyggnad
— äfven innehållande expeditions-, sjukoch
arrestlokaler samt kokinrättning — exercishus,
verkstadsbyggnad, ofiicersbyggnad samt behöfliga
uthus........................................................................ »
För Första Svea tv ängkår:
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kansli- och arrestbyggnad, kasernbyggnad
— med sjuklokal —, kokinrättning, vinterstall,
exercishus, ridhus, skosmedja, sjukstall, förrådsbyggnad,
underofficersbyggnad samt behöfliga uthus
— inberäknadt det för påbörjandet af detta etablis
sement
för år 1902 redan beviljade anslaget, 243,000
kronor............................................................................ »
Transport kronor
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 52 Höft.
12,350,000: —
272,000: —
33,000: —
280,000: —
628,000: —
13,563,000: —
2
10
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Transport kronor
För Vestmanlands regemente:
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kanslihus, sex kasernflyglar, hvardera för
två kompanier, sjukpaviljong, kokinrättning, exercishus,
varmbadhus, arrestbyggnad, fordons- och gevärsförråd
samt behöfliga uthus................................. »
För Lifregementets dragoner:
Det nuvarande etablissementets vid Stockholm
utvidgning för fem sqvadroner, omfattande: uppförandet.
af en kanslibyggnad, påbyggnad af de nuvarande
kasernflyglarna, förändring och tillbyggnad
af vinterstallarna med 192 spiltor, ett nytt sqvadronstall,
påbyggnad af sjukpaviljongen, ny kokinrättning,
tillbyggnad af skosmedja och sjukstall samt
behöfliga uthus.............................................................. »
För Andra Svea artilleriregemente:
Det nuvarande etablissementets i Upsala utvidgning
för elfva batterier, omfattande: två nya
kasernflyglar för tillsammans fem batterier, tillbyggnad
af lilla vinterstallet med 50 spiltor, nya vinterstall
för 240 hästar, nytt sommarstall för 265 hästar,
tillbyggnad af skosmedjan, nytt sjukstall, ny förrådsbyggnad
samt behöfliga uthus.................................... »
För Andra Svea trängkår:
Ett nytt etablissement, omfattande: kansli- och
arrestbyggnad, kasernbyggnad med sjuklokal — kokinrättning,
vinterstall, exercishus, ridhus, skosmedja,
sjukstall, varmbadhus, underofficersbyggnad samt
behöfliga uthus............................................................. »
13,563,000: —
1,218,000: —
562,000: —
624,000: —
568,000: —
Transport kronor 16,535,000: —
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
11
Transport kronor
För Norrbottens regemente:
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kanslihus, sex kasernflyglar, hvardera för
två kompanier, sjukpaviljong, kokinrättning, exercishus,
varmbadhus, arrestbyggnad, officersbyggnader
samt behöfliga uthus — inberäknadt det för påbörjandet
af detta etablissement för år 1902 redan beviljade
anslaget, 256,000 kronor............................... »
För Norrlands dragonregemente:
Det nuvarande etablissementets i Umeå utvidgning
för fem sqvadroner, omfattande: ny kasernbyggnad
— äfven inrymmande kansli- och arrestlokaler
—, ändringsarbeten i nuvarande kasernen för beredande
af flera matsalar, ändring af nuvarande officersbyggnaden
till underofficersbostäder, tre nya
sqvadronstallar, tillbyggnad af skosmedja och sjukstall
samt behöfliga uthus...........................................
För Norrlands artilleriregemente:
a) Det nuvarande etablissementets i Östersund
för sex batterier utvidgning med nytt vinterstall
för 100 hästar och nytt sommarstall för 265
hästar samt
b) ett nytt etablissement i Boden för fem
batterier, omfattande: kansli- och arrestbyggnad, kasern
för fem batterier — äfven inrymmande sjuklokal
—, kokinrättning, vinterstall för 210 hästar,
sommarstall för 175 hästar, exercishus, ridhus, skosmedja,
sjukstall, förrådsbyggnad, officersbyggnader
samt behöfliga uthus.................................................... »
Transport kronor
16,535,000: —
2,032,000: —
517,000: —
1,409,500: —
20,493,500: —
12
Statsutskottets Utlåtande N:o 16.
Transport kronor 20,493,500: —
För Bodens ingeniörkår ;
Ett nytt, fullständigt kasernetablissement, omfattande:
kansli- och arrest.byggnad, två kasernflyglar,
hvardera för två kompanier, verkstadsbyggnad,
exercishus, kokinrättning, sjukpaviljong, stalloch
förrådsbyggnad, underofficersbyggnad, officersbyggnader
samt behöfliga uthus — inberäknadt det
för påbörjandet af detta etablissement för år 1902
redan beviljade anslaget, 215,000 kronor.................. » 947,500: —
För Norrlands trängkår:
Det nuvarande etablissementets i Sollefteå utvidgning,
omfattande: förändringsarbeten i nuvarande
kasern, en ny kasernflygel för två trängkompanier,
ändringsarbeten i nuvarande beväringsbaracken, tillbyggnad
af vinterstallet med 20 spiltor samt behöfliga
uthus...................................................................... » 232,000: —
För Gotlands infanteriregemente:
Ett nytt etablissement, omfattande: kanslibyggnad,
tre kasernflyglar, sjukpaviljong, kokinrättning,
exercishus, varmbadhus, arrestbyggnad, inredningsarbeten
i de två nuvarande beväringsbarackerna
samt behöfliga uthus................................................... » 1,122,000: —
Summa kronor 22,795,000: —
I fråga om de föreslagna etablissementen ansåge departementschefen
sig böra lemna följande upplysningar. För Karlskrona grenadierregemente
samt det för Karlskrona försvar jemväl afsedda fästning singeniörkompaniet
hade Karlskrona stad redan förbundit sig att fritt till kronan afstå väl belägna
områden för uppförande af kasernetablissement äfvensom att fritt upplåta
ej blott erforderlig mark för skjutbanor, utan ock lämplig öfningsterräng.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
13
Beträffande Hallands regemente vore det af största vigt, att dess
förläggning så fort ske kunde ordnades, särskilt för att undvika, det större
delen af de värnpligtige från Skåne och Halland, hvaraf detta regementes
manskapsstyrka komme att bestå, skulle för undergående af vapenöfning
under ett flertal år behöfva föras ända till den i närheten af Venersborg
belägna, af Vestgötadals regemente hittills disponerade mötesplatsen Grunnebohed,
hvithet skulle medföra icke blott många olägenheter, utan äfven
stora kostnader.
Hvad anginge Vendes trängkår, hade dess förflyttning från Landskrona
till annan mera skyddad ort ansetts nödvändig, En trängkårs mobilisering
toge till följd af den stora personal och den mängd hästar in. in.,
som vid kårens försättande på fältfot skulle med densamma införlifvas,
samt den mångfald af olika formationer, som då skulle bildas, betydligt
längre tid än utrustningen af truppförband, tillhörande öfriga vapenslag,
och ett hinder i trängens mobilisering verkade dessutom störande på koncentreringen
af arméfördelningens öfriga truppförband. Eu trängkår med
dess stora förråd borde fördenskull förläggas till en ort, der dess olika
behof af materiel, hästar in. in. kunde hastigare tillgodoses och utrustningsarbetet
lugnare försiggå än i en kustort. Med anledning häraf hade
i nu föreliggande förslag upptagits ett nytt etablissement för Vendes trängkår,
hvars hittills varande kasernetablissement borde komma till användning
för förläggning af annat truppförband eller skola.
Vid uppgörandet af förslag till förläggning af Vendes artilleriregemente
hade man haft att taga i öfvervägande, huruvida regementets etablissement
i Kristianstad borde så utvidgas, att hela regementet der kunde
förläggas, eller om den ridande divisionen borde förläggas till Landskrona,
sedan Vendes trängkår flyttats derifrån, men med hänsyn till de stora
olägenheter såväl för öfningarna som i administrativt afseende, hvilka ett
förläggande af en mindre del af regementet till annan ort skulle medföra,
hade departementschefen ansett beräkningarna böra uppgöras under det
antagande, att hela regementet komme att förläggas till Kristianstad. Härvid
förutsattes dock, att fullt lämplig mark fritt stäldes till kronans förfogande.
Lämpligt område för Vaxholms grenadierregementes etablissement och
öfningar hade icke kunnat erhållas annat än å Iiindön i närheten af OscarFredriksborg.
Att detta etablissement kräfde en icke obetydligt högre
kostnad än det för Karlskrona grenadierregemente, berodde till stor del
derpå, att vid ifrågavarande plats å Rindön måste uppföras bostadshus för
allt befäl. Till följd af det stora afståndet mellan Oscar-Fredriksborg och
Vaxholm — närmare V2 mil — kunde nemligen befälet icke vara bosatt
14
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
i denna stad, äfven om lämpliga vinterbostäder der eljest kunnat erhållas,
och på annan närbelägen plats funnes sådana bostäder icke att tillgå.
För det ingeniörkompani, som skulle förläggas till Vaxholm, hade
nödigt område med lämpligt läge erhållits derigenom, att dispositionsrätten
återvunnits till mark, som egdes af kronan, men varit till enskild upplåten.
Beträffande Vestmanlands regemente ansåge departementschefen sig
böra erinra, hurusom han redan i sitt anförande till statsrådsprotokollet
den 13 januari 1900 utförligt redogjort för de skäl, som talade för regementets
snara förflyttning från dess nuvarande mötesplats Salbohed. Han
hade dervid anfört, bland annat, att chefen för femte arméfördelningen i
skrifvelse den 13 oktober 1893 framhållit de olägenheter, som vore förenade
med ifrågavarande mötesplats’ användande, såsom dess stora afstånd,
1 3/i mil, från närmaste järnvägsstation — ett förhållande, som äfven af
chefen för generalstaben framhållits som synnerligen olägligt från mobiliseringssynpunkt
—, den otillfredsställande beskaffenheten af sjelfva exercisfältet,
hvithet vore sandigt och gropigt samt ned emot Sagån vattensjukt,
äfvensom svårigheten att utföra strids- och fälttjenstöfningar såväl å mötesplatsen
som i dess omgifningar, enär å exercisfältet afstånden vore för
små i förhållande till de nutida vapnens skottvidder och den angränsande
beträdbara terrängen vore för ändamålet mindre tjenlig. Departementschefen
hade äfven ansett sig böra fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på
de i sanitärt hänseende ogynnsamma förhållandena å Salbohed, hvilka föranledt
febrar och andra sjukdomar samt fördenskull länge varit öfverklagade.
På grund af hvad sålunda i ärendet anförts hade Kongl. Maj:t till
1900 års Riksdag afgifvit proposition om anvisande af erforderliga medel
m. in. för regementets förflyttning från Salbohed, hvilken framställning
dock ej vunnit Riksdagens bifall.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1901 hade
departementschefen å nyo inför Kongl. Maj:t framhållit lämpligheten af, att
en förflyttning af regementets öfningar från Salbohed till bättre belägen
plats så snart som möjligt egde rum, och hade departementschefen föreslagit,
att, enär regementets byggnader befunne sig i så bristfälligt skick,
att deras iståndsättande skulle kräfva betydliga kostnader, medel i stället
måtte begäras till påbörjande af nytt etablissement åt regementet. Kongl.
Maj:t hade jemväl funnit godt att af 1901 års Riksdag äska anslag till
nytt etablissement åt Vestmanlands regemente, men hade denna framställning
icke af Riksdagen bifallits.
De skäl mot förflyttning af regementets öfningar från Salbohed, som
inom vederbörande utskott anförts, syntes departementschefen emellertid
Statsutskottets Utlåtande No 16.
15
icke vara af den betydelse, att de borde hindrande inverka på frågan om
uppförande å annan ort af nytt etablissement för regementet; och då
nämnda hed i alla händelser måste fortfarande, åtminstone under några
år, tagas i anspråk för regementets behof, syntes den omständighet, att
ifrågasatt utredning angående den framtida dispositionen af heden, sedan
den upphört att användas såsom mötesplats, ännu ej hunnit verkställas,
icke utgöra hinder för fattande af beslut redan nu om uppförande af det
nya etablissementet.
På grund häraf och då departementschefen af skäl, som förut framhållits,
ansåge ett nytt etablissement för Vestmanlands regemente synnerligen
behöfligt, bland annat, med hänsyn till att detta regementes värnpligtige
utan ett sådant skulle blifva mycket illa lottade i förhållande till
öfriga regementens, hade detaljeradt förslag till kasernetablissement för
regementet nu blifvit utarbetadt.
För förläggning af Andra Svea tränghår hade af Sala stad erbjudits
nödig mark ej blott för kasernetablissementet, utan äfven till öfningsfält,
och hade detta erbjudande efter noggrann utredning beträffande markens
lämplighet blifvit af Kongl. Maj:t antaget. Detta hade dock skett endast
under den förutsättning, att Väsby kungsgård, hvars mangårdsbyggnader
vore behöfliga till underofficersbostäder, jemväl måtte för nu sagda ändamål
disponeras; och ville departementschefen vid annat tillfälle underställa
Kongl. Maj:ts pröfning frågan om upplåtande till landtförsVaret af nämnda
kungsgård samt om särskild framställning till Riksdagen i sådant syfte.
Kostnade''rna för kasernetablissementen i Boden hade i nu föreliggande
förslag beräknats icke obetydligt större än de kostnader, som i de
summariska förslagen varit upptagna för samma etablissement, men berodde
detta dels deraf, att såväl material- som arbetskostnader i denna del af
Norrland för närvarande vore betydligt högre än i öfriga delar af riket,
dels ock deraf, att i det nya förslaget jemväl befälsbostäderna beräknats
skola uppföras af sten, i stället för att kostnaderna i det förra förslaget
varit upptagna såsom för träbyggnader. Orsaken till sistnämnda ändring
läge till största delan deri, att man med hänsyn till den fara för beskjutning,
för hvilken ifrågavarande byggnader vid en belägring kunde blifva
utsatta, ansett sig böra göra dem mindre eldfarliga, men äfven i den
mindre underhållskostnad, stenhus i allmänhet kräfde. Med hänsyn till
klimatet hade senare tiders erfarenhet gifvit vid handen, att stenhus väl
kunde täfla med trähus och i hygieniskt hänseende hade de alltid varit
att föredraga.
Beträffande- Norrlands trängkårs etablissement i Sollefteå ansåge
departementschefen sig böra nämna, att de åtgärder mot nipras, som vid
16
Statsutskottets Utlåtande N:o 16.
sagda etablissement blifvit vidtagna, syntes vara fullt betryggande för samtliga
dervarande byggnaders bestånd. De nya byggnader, som nu afsåges
att uppföras, skulle förläggas till den från elfven längre bort belägna
delen af förläggningsområdet.
Hvad slutligen anginge Gotlands infanteriregemente, vore det nödvändigt
att så fort ske kunde ordna dess förläggning, särskildt med hänsyn
till de värnpligtige från fastlandet, som på grund af Riksdagens beslut
komme att i en följd på ön fullgöra sin vapenöfningsskjddighet.
Om från summan af samtliga nu beräknade kostnader, 22,795,000
kronor, droges summan af de för påbörjande af kasernetablissement åt
Lif''regementets husarer, Bodens ingeniörlcår, Första Göta och Första Svea
tränqkårer, Karlskrona och Vaxholms grenadier regementen samt Norrbottens
regemente redan af 1901 års Riksdag beviljade, ofvan omförmälda anslagen,
sammanlagdt 1,797,000 kronor, så erfordrades för uppförande eller
utvidgning af de i förut nämnda förslag uppräknade kasernetablissementen
ytterligare 20,998,000 kronor, eller i rundt tal 21 millioner kronor, en
summa, som icke borde behöfva öfverskridas under antagande likväl, att
belopp, som möjligen kunde besparas å ett etablissement, finge användas
för uppförandet af ett annat, hvartill den beräknade summa kunde visa
sig vara otillräcklig.
I detta sammanhang erinrade departementschefen, att, sedan vid
1901 års riksdag inom dess båda kamrar framhållits önskvärdheten deraf,
att utlåtande öfver förslag till de för den nya härordningens genomförande
behöfliga nya etablissement före dessa förslags slutliga pröfning afgåfves
af personer, hvilka stode utanför den militära myndighet, som uppgjort
de planer och beräkningar, hvarpå förslagen grundades, Kongl. Maj:t under
den 8 november nästlidet år uppdragit åt fyra personer, nemligen ledamöterna
af Riksdagens Första Kammare f. d. ryttmästare^ godsegaren m. in.
friherre J. T. Gripenstedt och f. d. kaptenen, godsegaren m. m. F. E.
Pettersson samt ledamöterna af Andra Kammaren, ingeniören S. O. Nyländer
och f. d. kaptenen in. in. H. F. A. E. Pantzarhielm, att afgifva utlåtande
öfver ofvan omförmälda, inom fortifikationen utarbetade planer med
tillhörande detaljritningar och kostnadsförslag för uppförande af nya och
utvidgande af redan befintliga kasernetablissement, med rätt för dem att
under arbetet tillkalla de sakkunnige män, af hvilkas biträde de till vinnande
af erforderliga upplysningar för uppdragets utförande ville sig begagna.
För detta ändamål vore vederbörliga ritningar och kostnadsförslag
till nämnda personer öfverlemnade, men deras arbeten vore, då statsverkspropositionen
till Riksdagen afläts, ännu icke afslutade.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
17
Beträffande byggnadssummans fördelning på flera år har departementschefen
anfört följande:
K,edan i den förut omnämnda utredningen beträffande kostnaderna
för det nya härordningsförslaget, som från chefen för generalstaben till
Kongl. Maj:t öfverlemnades den 8 december 1900, hade framhållits, hurusom
kostnaderna för de nybyggnadsarbeten, som med härordningsförslaget
vore förbundna, icke lämpligen läte sig jemnt fördelas på hela den tid,
som för förslagets genomförande erfordrades, utan måste koncentreras på
eu kortare följd af år. lian hade erinrat, att man genom byggnadstidens
förkortning, så mycket som med god hushållning vore förenligt, skulle i
väsentlig mån undanrödja de svårigheter med afseende å förläggningen,
som eljest under öfvergångstiden måste ställa sig hindrande för de värnpligtiges
utbildning. Och med hänsyn härtill borde man, särskilt beträffande
första öfvergångsperiodens arbeten, söka få dessa utförda så fort
lämpligen ske kunde, så mycket hellre som hvarje onödigt uppskof med
de till denna period hörande anordningar måste synnerligen menligt inverka
på genomförande af arméförslaget i dess helhet. Den för första
öfvergångsperioden beräknade byggnadssumman hade derför föreslagits till
fördelning på 4 år, nemligen åren 1902—1905.
Uti det utlåtande, som arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet
afgifvit, öfver chefens för generalstaben här nämnda framställning,
hade äfven påvisats nödvändigheten af, att byggnadsanslaget blefve i sin
helhet tillgängligt inom en kortare tidrymd än den, som beräknats för
härordningens genomförande, på det att inqvarteringen skulle kunna, i den
mån härordningens utveckling framskrede, behörigen besörjas och lokaler
för öfningarna i rätt tid erhållas.
I samband härmed hade arméförvaltningen äfven framhållit, att
byggnadsanslaget genast från början borde bestämmas för en tillräcklig
följd af år, på det att, när uppförandet af ett etablissement väl en gång
vore påbörjadt, arbetena å detsamma icke måtte blifva försenade på grund
af bristande tillgång på medel. Ett fördröjande af byggnadsarbetena skulle
dessutom icke blott vara till men för härordningens genomförande, utan
äfven kunna föranleda ökade kostnader, hvaraf åter en rubbning af de
beräknade kostnadssummorna lätt kunde blifva en följd.
Anslaget borde sålunda på en gång bestämmas för hela den af chefen
för generalstaben angifna fyraårsperioden.
Då departementschefen sedermera inför Kongl. Maj:t föredragit detta
ärende, hade han ansett sig böra till alla delar instämma i de åsigter,
som uttalats beträffande nödvändigheten af, att byggnadsarbetena med
sådan kraft bedrefves, att svårigheterna med ordnandet af truppernas för
Bih.
till Rilcsd. Prof,. 1602. 4 Sami. 1 Afd. 52 Käft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
läggning under öfvergångstiden måtte kunna i möjligaste mån öfvervinnas
och de med en provisorisk förläggning alltid förenade kostnaderna förminskas.
Departementschefen hade också fullkomligt erkänt såväl det berättigade
uti de framställningar, som då blifvit gjorda angående behofvet
af ett byggnadsanslag, beräknadt efter 6,000,000 kronor om året under
fyra år, som äfven det från byggnadssynpunkt särdeles önskvärda deri,
att detta anslag beviljades på en gång för de närmaste åren, för att sedan
år efter år anvisas. Och det hade endast varit med hänsyn till öfriga
stora och vigtiga anslagsbehof under första öfvergångsåret, som han nödgats
afstå från yrkandet på de föreslagna större anslagen att utgå under
en följd af år.
Beviljandet af de medel, som, enligt hvad förut anförts, erfordrades
under åren 1903—1905 till kasernetablissement, kunde emellertid nu icke
längre uppskjutas.
Ang. två I sammanhang med denna fråga har utskottet till behandling före
inom
Andra]iaft två inom Andra Kammaren väckta motioner (n:is 103 och 126).
väcltc^mo- Uti deri förra af dessa, afgifven af herr O. A. Ericsson i Ofvan
tioner.
inyra m. fl., har yrkats,
a) att Riksdagen måtte på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts under fjerde
hufvudtiteln punkt 36 i innevarande års statsverksproposition gjorda framställning,
att dels till uppförande af nya och dels till utvidgande af redan
befintliga kasernetablissement för fästningstrupperna och artilleriet ansloges
ett belopp, som efter vederbörande utskotts granskning dertill kunde anses erforderligt,
samt deraf för år 1903 på extra stat anvisades 6,000,000 kronor, och
b) att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t till nästa Riksdag låta utarbeta fullständigt förslag till de
ändringar samt ny- och tillbyggnader af baracker m. m. å nuvarande mötesplatser,
som kunde anses erforderliga för att tillgodose infanteriets och
öfriga i motionen förut ej omnämnda truppförbands behof för såväl
sommar- som blifvande vinterförläggning.
Till stöd för denna framställning hafva motionärerna anfört följande:
»I den till innevarande års Riksdag aflemnade Kongl. Maj:ts nådiga
proposition n:o 1, angående statsvei''kets tillstånd och behof, har Kongl.
Maj:t under fjerde hufvudtiteln punkt 36 föreslagit Riksdagen, att till
uppförande af nya byggnader för armén på extra stat för åren 1903,
1904 och 1905 bevilja ett belopp af 21,000,000 kronor samt deraf för år
1903 anvisa 7,000,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 16.
19
Vid sistförflutne riksdag äskade Kongl. Maj:t för samma ändamål
4,000,000 kronor. I sitt deröfver afgifna utlåtande n:o 13 uttalade särskilda
utskottet n:o 1, att det funnit den i kasernfrågan förebragta utredningen
såväl med afseende å kasernetablissementen i allmänhet som särskildt
med afseende å de i den kongl. propositionen föreslagna ej så fullständig,
att utskottet kunde tillstyrka Riksdagen att bevilja hela den begärda
summan. Och Riksdagen beviljade också endast 3,769,800 kronor.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet af den 11 dennes omnämner
statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet, att chefen för fortiJikationen
utarbetat detaljerade förslag ej mindre till typer för nya kasernetablissement
åt de truppförband af olika vapenslag, hvilka antingen i och
med den nya härordningen komma att uppsättas eller, ehuru förut ingående
i armén, icke egt kaserner, än ock till förändring och tillbyggnad af
sådana, redan befintliga etablissement, på hvilka den nya härordningen i
afseende å utrymme ställer större kraf än den gamla; äfvensom att Kongl.
Maj:t uppdragit åt fyra personer, två ledamöter från hvardera af Riksdagens
kamrar, att afgifva utlåtande öfver ofvan omförmälda inom fortifikationen
utarbetade planer, med tillhörande detalj ritningar och kostnadsförslag,
men att deras arbeten ännu icke äro afslutade.
Den här ofvan omnämnda, af »försvarsutskottet» förordade utredningen
är således ännu icke fullt verkstäld, och Riksdagen lemnas i okunnighet
till och med om förläggningsorterna för flera etablissement.
De finnas nog, som fästa mindre vigt vid att Riksdagen får hafva
sitt ord med rörande förläggningsorterna, och förmena, att regeringen och
vederbörande militärer bäst kunna ordna om den saken; men såväl den
hittills vunna erfarenheten härutinnan som det intressse den stora allmänheten
har för den frågan gör, att undertecknade äro af en annan åsigt
och till och med anse denna fråga om förläggningsorterna vara en af de
vigtigaste såväl i ekonomiskt som i sedligt afseende, åt hvars pröfning
Riksdagen bör egna en allvarlig omsorg.
Den för några år sedan uppkomna täflan emellan olika stadssamhällen
om vissa artilleriregementen och deraf följande val af förläggningsorter
för dessa, har tydligt ådagalagt, att ett godt val af för ändamålet
särskildt lämpade platser knappt i något enda fall blifvit träffadt. Derom
hafva också 1901 års församlade statsrevisorer framstält anmärkningar,
särskildt beträffande Andra Svea artilleriregementes mötesplats vid Upsala,
och det är den öfverhängande faran af att något dylikt ytterligare skall
upprepas vi härmed vilja afvärja.
Af de uttalanden, som statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
i ofvanberörda statsrådsprotokoll haft i frågan, tyckes framgå,
20
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
som om vid val af mötesplatser hänsynen till officerarnes beqvämligheter
vore den öfvervägande, för att icke säga den bestämmande. Vi neka icke
till att det vore godt och väl, om vid val af förläggningsorter för våra
trupper dessa kraf kunde fullständigt tillgodoses, men vi hålla före, att,
der så icke lämpligen ske kan, dylika kraf böra vika för andra enligt
vårt förmenande långt vigtigare, till livilka vi i främsta rummet räkna
platsens lämplighet för sitt hufvudändamål, öfningen. Derjemte bör äfven
den ekonomiska frågan beaktas. Genom det beslut, sistförflutne Riksdag
fattade i försvarsfrågan, komma stora utgifter att tynga vår budget, och
försigtigheten bjuder, nu mera än någonsin, att se till, att allt användes
på bästa sätt samt ordnas så billigt som möjligt.
Detta tro vi skulle blifva händelsen, om man, derest ej särskilda
omständigheter, såsom platsens olämplighet in. in. dylikt, tvingade till
förflyttning, bibehölle de nuvarande mötesplatserna för regementenas såväl
sommar- som vinterförläggning, på hvilka platser redan stora kostnader
äro nedlagda i dyrbara skjutbanor, dräneringar, vattenledningar, sjukhus
och andra byggnader in. in., och der det således erfordras endast tillbyggnads-
och koinpletteringsarbeten.
Att anlägga etablissement m. m. invid städerna, afsedda särskilt för
rekrytutbildningen, och använda nuvarande mötesplatser allenast för repetitions-(regements)öfningar,
såsom från visst håll uttalats, kan väl näppeligen
vara med allvar menadt. Det vore väl, om vårt land med sina
begränsade tillgångar kunde bära bördan af en mötesplats för hvart regemente.
De nuvarande öfningsplatserna äro visserligen till större delen förlagda
på landsbygden, men deri se vi för vår del endast fördelar och
önska till och med, att de nya regementena blefve förlagda på landsbygden
med betydligare afstånd från städerna, å hvilken man i allmänhet
har den bästa terräng att välja på. Der äro vanligtvis byggnadsmaterialier
och födoämnen m. in. dylikt billigare, hvarförutom manskapet å dessa
ställen blefve mera fredadt för de frestelser, som locka i städerna, såsom
krogar m. in. sådant.
Riksdagen har nog äfven förut vid åtskilliga tillfällen beaktat allt
detta. Och det är sannolikt, att dessa synpunkter i icke ringa grad legat
till grund för de beslut, som under de två senaste riksdagarne fattats,
då Riksdagen afslagit Kongl. Maj:ts framställning angående förflyttning
af Vestmanlands regemente från dess nuvarande mötesplats Salbohed till
närheten af Vesterås stad.
Ett uppskof med frågan, till dess eu fullständig utredning i antydda
rigtning kunde föreläggas Riksdagen, vore således enligt vårt förmenande
Statsutskottets Utlåtande N:o IS.
21
det enda rigtiga, men vi inse, att frågan i sin helhet ej torde tåla ett
sådant, och kunna derför vara med om att för närvarande bevilja anslag
till de kasernetablisseinent, som enligt fortifikationschefens åsigt »i främsta
rummet» böra komma till utförande, nemligen de för fästningstrupperna
afsedda samt för utvidgning af samtliga nuvarande artillerietablissement,
äfvensom för uppförande af ett nytt dylikt i Boden.
Vi tilltro oss emellertid icke att för närvarande ingå i pröfning af
detaljfrågor och kostnadsförslag beträffande dessa etablissement; den saken
må först undergå vederbörande utskotts granskning; men vi vilja framhålla
som vår åsigt, att den summa, som må anses erforderlig för uppförande
af dessa byggnader, fördelas på det sätt, att 6,000,000 kronor
deraf anvisas under år 1903.
Visserligen är detta anslag 1,000,000 kronor mindre för år 1903, än
hvad Kong!. Maj:t begärt, men vi äro förvissade derom, att, derest vårt
förslag om nuvarande mötesplatsers användande till både sommar- och
vinterförläggning antages, kostnaden för kasernbyggnaderna i sin helhet på
detta sätt kunna nedbringas, att arbetet dermed säkerligen kan utföras
med ett betydligt mindre anslag.»
Uti motionen n:o 126, väckt af herr iV. Svensson i Olseröd m. fl.,
har hemstälts, att Riksdagen för närvarande ej måtte bifalla det åt Hallands
regemente för nybyggnader äskade anslaget 1,157,000 kronor, och
att således det under punkt 36 i fjerde hufvudtiteln begärda anslaget af
21,000,000 kronor måtte nedsättas med nämnda belopp eller till 19,843,000
kronor.
Motionärerna hafva till stöd för denna framställning anfört följande:
»Vid den i anledning af den nya häroi’ganisationen verkstälda indelning
af riket uti inskrifningsområden har beträffande provinsen Skåne
enligt vårt förmenande icke den af Riksdagen uttalade önskan, att den
administrativa indelningen skulle följas, blifvit uppfyld. Särskildt gäller
detta Kristianstads län, som blifvit tilldeladt icke mindre än tvenne utom
provinsen varande inskrifningsområden, nemligen Hallands, Kronobergs och
Blekinge län.
Med anledning häraf anse vi oss skyldige såsom länets valda ombud
att utverka en ändring häruti i så måtto, att länets värnpligtige måtte få
fullgöra sin rekrytutbildning inom länet eller åtminstone inom provinsen,
helst som detta står i öfverensstämmelse med det äfven af Riksdagen
gjorda uttalandet, att den värnpligtige skulle få fullgöra sin utbildning så
nära hemorten som möjligt.
22
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Det synes ock, som om den uppgjorda fördelningen skulle i administrativt
hänseende medföra vissa svårigheter. Om Riksdagen som vi
hoppas, beaktar vår framställning, följer deraf, att det af Kongl. Maj:t
äskade anslaget till nytt, fullständigt kasernetablissement för Hallands
regemente icke må af Riksdagen bifallas.»
Ang. anslag Slutligen har utskottet i samband härmed till pröfning upptagit
till befäls- Kongl. Maj:ts under punkten 35 af fjerde hufvudtiteln gjorda framställvid
fäst- ning om anslag till fortsättande af arbetena å rikets landtbefästningar, i
nmgsarhlle- Jlv;u] densamma afser beviljande af medel till befälsbyggnader vid Boden—
i Boden. Karlsborgs artilleriregementes etablissement i Boden, för hvilka kostnaderna
beräknats till 300,000 kronor, deraf för år 1903 begärts 100,000 kronor.
Beträffande denna framställning får utskottet hänvisa till den redogörelse,
som meddelats å sid. 106 och 109 i utskottets utlåtande n:o 5. För fortsättande
af arbetena å rikets landtbefästningar har Riksdagen, med bifall
till Kongl. Maj:ts af utskottet tillstyrkta förslag i de delar, samma förslag
af Riksdagen redan företagits till pröfning, beviljat 6,206,300 kronor samt
deraf på extra stat för år 1903 anvisat 2,035,500 kronor. Derest Riksdagen
bifaller Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag jemväl i den återstående,
nu förevarande delen, skulle nyssberörda extra anslag behöfva höjas till
6,506,300 kronor och de för år 1903 anvisade medlen ökas till 2,135,500
kronor, såsom Kongl. Maj:ts förslag innefattat.
Gransk- Den i statsrådsprotokollet omförmälda särskilda granskningsnämnd
nidenTytG'' ^ar deri ^ sistlidne februari afgifvit yttrande angående de till dess profvande
ning hänskjuta frågor. Af detta yttrande, hvilket jemte chefens för
hyg(jnadsfoy- fortifikationen den 24 mars och arméförvaltningens å förtidkationsdepartementet
den 25 i sistnämnda månad deröfver afgifna utlåtanden blifvit
till statsutskottet öfverlemnade, torde följande kortfattade redogörelse böra
här lemnas.
Till nämndens granskning både öfverlemnats följande förslag och
ritningar med tillhörande kostnadsberäkningar, nemligen:
1. Normalförslag till kasernetablissement för ett fältinfanteriregemente,
omfattande följande byggnader: eu kanslibyggnad, sex kasernflyglar
(manskapskaserner), eu sjukpaviljong, en kokinrättning, ett exercishus,
en arrestbyggnad, en varmbadinrättning, ett stall med vagnbod och två
afträdesbyggnader.
Statsutskottets Utlåtande N:o IS.
23
2. Normalförslag till kasernetablissement för ett fästning sinfanteriregemente,
omfattande följande byggnader: en kanslibyggnad, fyra kasernflyglar,
en sjukpaviljong, en kokinrättning, ett exercishus, eu arrestbyggnad,
eu varmbadinrättning, en vagnbod med stall, två afträdesbyggnader.
3. Förslag till kasernetablissement för Gotlands infanteriregemente,
omfattande följande byggnader: en kanslibyggnad, »tre kasernflyglar, en
sjukpaviljong, en kokinrättning, ett exercishus, eu varmbadinrättning, en
arrestbyggnad, en vagnbod, afträdesbyggnad, äfvensom förslag till förändring
af två redan befintliga barackbyggnader till bostäder för underofficerare
och till logement för träng- och velocipedkompanierna.
4. Normalförslag till kasernetablissement för ett kavalleriregemente,
omfattande följande byggnader: en kansli-kasernbyggnad, en kökinrättning,
ett exercishus, ett ridhus, fem stallbyggnader, en varmbadinrättning,
ett sjukstall, en skosmedja, en vagnbod, två afträdesbyggnader, två gödselstäder.
5. Förslag till kasernetablissement för Bodens ingeniörkår, omfattande
följande byggnader: en kanslibyggnad, två kasernflyglar, en byggnad
för minör-, tyg- och parkafd el ningen samt för verkstadslokaler, en
undcrofficersbyggnad, ett exercishus, en kokinrättning, en sjukpaviljong,
en afträdesbyggnad, stall-, förråds- och vagnbod.
6. Normalförslag till kasernetablissement för en trängkår, omfattande
följande byggnader: en kanslibyggnad, en kasern- och sjukvårdsbyggnad,
en kokinrättning, en underofficersbyggnad, ett vinterstall, ett
exercishus, ett ridhus, en skosmedja, ett sjukstall jemte vagnbod, en varmbadinrättning,
en afträdesbyggnad, en gödselstad samt ett trängförråd.
7. Förslag till byggnader för inqvartering af officerare, tillhörande
Vaxholms grenadierregemente, Norrbottens regemente, Norrlands artilleriregemente
i Boden samt Bodens ingeniörkår.
8. Förslag till nya kasernetablissement för Norrlands artilleriregemente
i Boden samt för fästningsingeniörkompanierna i Vaxholm och
Karlskrona äfvensom till en fordons- och gevärsförrådsbyggnad.
9. Förslag till förändrings- och tillbyggnadsarbeten vid redan befintliga
etablissement för: Svea lifgarde, Göta lifgarde, Lifgardet till häst, Lifregementets
dragoner, Skånska husarregementet, Skånska dragonregementet,
Kronprinsens husarregemente, Norrlands dragonregemente, Första
Svea, Första Göta, Vendes, Norrlands, Andra Svea och Andra Göta artilleriregementen,
Fälttelegraf kåren samt Norrlands trängkår.
1 afseende å de allmänna synpunkter, hvilka varit bestämmande för
nämndens granskning, har nämnden anfört följande:
24
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
»Uppförandet af nya eller utvidgning af redan befintliga kasernctablissement
vid flertalet af arméns truppförband klöfver med nödvändighet
högst betydande kostnader. Af så mycket större vigt är det derför, att
redan från början noggrant tillse, att dessa kostnader såväl vid planläggandet
som utförandet af etablissementen begränsas till de minsta möjliga,
och att inskränkningar åvägabringas, som kunna ske, utan att byggnadernas
ändamålsenlighet derigenom förfelas eller rimliga anspråk på beqvämlighet
åsidosättas.
Dervid är dock att tillse, att den sparsamhet, som måste göra sig
gällande beträffande kasernernas såväl inredning som yttre anordningar,
icke uteslutande får rigtas på nedbringandet af sjelfva anläggningskostnaderna,
utan att hänsyn äfven tages till minskandet af den årliga underhållskostnaden.
Vid anläggandet af de nya kasernetablissementen bör äfven beaktas,
att utrymmet inom desamma varder tillräckligt icke blott för den
nuvarande rekrytstyrkan, utan jemväl med hänsyn dels dertill, att densamma
vid vissa truppförband kan genom folkmängdens tillväxt komma
att ökas, och dels dertill, att flere årsklasser samtidigt kunna till etablissernentet
inkallas. Det är derför icke lämpligt att afse de nya etablissementen
allenast för regementenas expedition, förvaltning och skolor, utan
bör, då detta kan ske utan nämnvärd ökning i kostnaderna, plats kunna
inom dem beredas för hela den styrka, som inkallas under repetitionsöfningarne.
Vid dessa tillfällen, då ju förläggningen är jemförelsevis kortvarig,
måste naturligtvis dock fordringarne på utrymme och beqvämlighet
sänkas.»
Vid granskningen af byggnadsförslag^! i deras helhet har nämnden
först fäst uppmärksamheten på, att åtskilliga behöfliga byggnader
och lokaler ej syntes hafva blifvit i förslagen upptagna.
Sålunda, saknades i de flesta »normalförslagen» tillräckliga förrådslokaler,
särskilt för vapen, ammunition, fordon och flertalet persedlar,
som syntes böra förvaras i ett för hela regementet gemensamt förråd.
Likaledes saknades messlokaler och samlingsrum för underofficerare.
Visserligen egde undorofficerarne den förmånen framför officerarne, att åt
de förre beredts bostäder inom kasernen, och behofvet af en särskild
samlingslokal för dem syntes derför icke vara så stort som för officerarne.
Men då för manskapet blifvit afsedda särskilda samlingsrum — dagrummen
—, hade nämnden ansett billigheten fordra, att äfven underofficerarne
måtte erhålla förmånen af en dylik lokal inom kronans hus, med
hvilken, såvidt ske kunde, borde förenas äfven ett kök, på det att också
Statsutskottets Utlåtande N:o 10.
25
de ogifte bland underofficerarne måtte beredas tillfålle att intaga sina
måltider inom kasernen.
Enligt de genom kongl. brefvet den 28 september 1883 faststälda
grunderna för utarbetande af förslag till byggnader för militära behof,
skulle vid uppsättande af dylika förslag afses för officerare med vederlikar
allenast mess- och samlingslokaler, men icke bostäder, sjukrum eller
badrum. På grund deraf saknades ock sistnämnda lokaler inom samtliga
de föreslagna etablissementen. Sedan nyssnämnda bestämmelser utfärdades,
hade emellertid, särskildt genom den nya härordningen, officerarnes
tjcnstgöringsförhållanden så betydligt förändrats, att det med skäl kunde
ifrågasättas, huruvida icke vid uppförandet af de nya kasernetablissementen
bostäder borde inom desamma anordnas för åtminstone ett mindre
antal ogifta officerare. Detta vore till stort gagn såväl för de olika tjenstegrenarnes
behöriga skötande som för ordningens upprätthållande inom
kasernen, och det skulle jemväl för många bland officerarne medföra eu
ekonomisk fördel. Kostnaderna härför blefve obetydliga, och i stället besparades
statsverket utgiften för inqvarteringsbidrag till de officerare,
hvilka erhölle inqvartering in natura. Om så läte sig göra, borde inom
etablissementens sjukpaviljonger ett rum afses för officerare och inom
vannbadinrättningarne möjlighet till bad för dem beredas.
livad slutligen anginge öfriga anordningar inom kasernen, vore att
märka, att icke några lokaler afsetts till handrustkarnmara. Sådana vore
emellertid för en omsorgsfull och sparsam hushållning med persedlar och
materiel synnerligen önskvärda.
Om än afhjelpandet af de sålunda påpekade bristerna i förslagen
kräfde någon kostnad, kunde deremot besparingar i andra afseenden göras
genom förändrade anordningar.
Dervid hade nämnden först och främst rigtat sin uppmärksamhet
på, att åtskilliga af de utaf fortifikationen föreslagna byggnaderna borde
kunna sammanföras, så att de blefve färre till antalet, men inrymde flere
våningar. A grundläggning och takkonstruktioner skulle derigenom vinnas
icke obetydliga besparingar. Byggnadernas ökande i höjd, inom rimliga
gränser, behöfde ingalunda minska deras ändamålsenlighet.
Vidare hade nämnden velat såsom ett önskningsmål framhålla nedbringandet
af de dryga kostnaderna för manskapets arrestlokaler. Särskildt
gälde detta förslagen till fält- och fästningsinfanteriregementenas etablissement,
der dessa lokaler förlagts till en särskild arrestbyggnad, inrymmande
— förutom bostad för regementsväbeln, vaktrum och förvaringsarrester
— ett antal af 9—13 celler med varmluftsanordningar o. s. v. Kostnaderna
för en dylik byggnad hade beräknats till 33,200 å 36,800 kronor,
Bili. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 02 Höft. 4
26
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
och den sammanlagda utgiften för arrestlokalerna vid ifrågavarande truppförband
blefve alltså icke obetydlig. Manskapsarresternas antal borde, enligt
nämndens åsigt, med hänsyn dertill, att största delen af manskapet
utgjordes af värnpligtige, hvilkas bestraffningar, enligt hvad straffjournalerna
i allmänhet utvisade, varit jemförelsevis både få och kortvariga,
kunna nedbringas under det af fortifikationen föreslagna antalet. Under
sådana förhållanden borde det för arrestlokalerna, behöfliga utrymmet
kunna erhållas i kanslibyggnaderna, der bevakningspersonal jemväl funnes
att tillgå i den ändock derstädes förlagda kasernvakten. Nämnden hade
ansett sig kunna föreslå, att dylika lokaler måtte förläggas till kanslibyggnadernas
jordvåningar, der stora utrymmen funnes oanvända. Detta
hade dock skett under förutsättning, att alla hygieniska kraf i fråga om
luftutrymme, ljus och fuktfrihet blefve tillgodosedda. Nämnden hade i
sin uppfattning om möjligheten af en dylik anordning funnit stöd uti ett
af öfverfältläkaren in. in. d:r G. Dunér den 6 december 1901 till nämnden
afgifvet utlåtande.
För åstadkommande af ytterligare besparingar borde å de orter, der
flera truppförband komme att förläggas, sådana lokaler, som lämpligen
kunde göras gemensamma, sammanföras i en byggnad. Detta gälde särskilt
sjuklokalerna och varmbadinrättningarne. Att inom hvarje etablissement
måste finnas lokaler, der tillfälligt insjuknade kunde få hvila och
vård, vore uppenbart, men det syntes icke vara nödvändigt att på sådana
orter, der flera truppförband vore förlagda, uppföra för hvarje sådant ett
jemförelsevis ganska dyrbart sjukhus, afsedt för allvarsamma och långvariga
sjukdomsfall. På sådana platser syntes i stället böra uppföras en
efter omständigheternas kraf till storleken afpassad gemensam sjukhusbyggnad.
Samma grundsats borde å sådana orter tillämpas i fråga om
varmbadinrättningarne. I öfrigt har nämnden fäst uppmärksamheten på,
att å sådana förläggningsorter, der bad kunde beredas truppen genom
anlitande af allmänna badinrättningar, det borde vara möjligt att utesluta
den för varmbadinrättningen afsedda byggnaden och i stället inom exercishuset
eller i dettas närhet anordna duschinrättningar, der truppen dagligen
kunde erhålla dusch. Jemväl arrestlokalerna kunde och borde på
samma sätt göras gemensamma, om detta skulle befinnas billigare än nyss
antydda sätt att anordna desamma, eller om utrymmet skulle fordra det.
Hvad beträffade de inom etablissementen anordnade expeditions- och
förvaltning slokalerna, hade utrymmet för dessa understundom synts tillmätt
större, än omständigheterna syntes kräfva.
De för officers- och reservoffcersvolontärerna afsedda lokalerna, uti
hvilka i allmänhet särskildt bostadsrum för hvarje volontär blifvit be
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
27
reelt, syntes kunna utan olägenhet betydligt inknappas. Både för att vänja
de unga officersämnena vid kasernordning och för att möjliggöra en bättre
uppsigt öfver dem, ansåge nämnden det vara lämpligare att förlägga dem
i gemensamma logement. Härigenom vunnes ock ett utrymme, som med
fördel kunde användas till beredande af bostäder åt ogifta officerare.
Härefter har nämnden afgifvit förslag till vissa förändringar angående
de föreslagna ventilations- och uppvärmningsanordningarna m. in.,
hvilka här ej torde behöfva närmare beröras.
Eu anmärkning, som icke utan fog rigtats mot flertalet under de
senare tiotalen af år i vårt land uppförda kasernbyggnaderna hade varit,
att allt för stora kostnader nedlagts på byggnadernas yttre. Något enklare
byggnadssätt hade visserligen vid uppförandet af de nyaste kasernetablissementen
iakttagits, men alltjemt syntes skäl förefinnas att tillse, det utgifterna
för utstyrseln af byggnaderna icke blefve större, än hvad nödvändigheten
kräfde. I de föreliggande förslagen ansåge nämnden besparingar
kunna ske bland annat genom borttagande af den rustik, hvarmed
kanslibyggnaderna och manskapskasernerna blifvit försedda, möjligen dock
med bibehållande af pilastrar och fönsteromfattningar å kanslibyggnaderna,
som i arkitektoniskt afseende syntes böra i någon man framstå framför
de andra. Än ytterligare borde kostnaderna kunna nedbringas genom att
å orter, der tillgång på godt murtegel funnes och andra omständigheter
det medgåfve, puts helt och hållet uteslötes och murytorna i stället finge
utgöras af fogstruket tegel.
Såsom sålunda i allmänna drag blifvit antydt, kunde otvifvelaktigt
vid uppgörandet af planerna till de nya kasernetablissementen utgifterna
för desamma nedbringas. Af ännu större betydelse för begränsandet af
kostnaderna vore dock, att vid sjelfva utförandet största möjliga omtanke
och planmessighet iakttoges. I detta hänseende borde bland annat beaktas,
att vid bestämmandet af sjelfva byggnadsplatsen inom det blifvande
etablissementets område noggrann hänsyn måtte tagas till markens beskaffenhet,
samt att i öfrigt byggnaderna måtte så förläggas, att man undveke
dyrbara grundläggnings- och terasseringsarbeten. De i orten rådande
material- och arbetsprisen borde läggas till grund för besluten
om ett etablissements utförande på ena eller andra sättet, naturligtvis
alltid inom den ram, som angåfves af de s. k. normalförslagen, och af
vigt vore, att hvarje särskild byggnadsplan blefve så noggrant och i detalj
granskad, innan den öfverlemnades till utförande, att under arbetets
fortskridande icke några till prisförhöjningar ledande ändringar måtte behöfva
deruti företagas.
28
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Då vid hvarje byggnadsföretag entreprenadsystemet i större eller
mindre utsträckning antagligen skulle komma att anlitas, vore en sakkunnig
platskontroll erforderlig såväl för öfvervakande af sjelfva arbetets utförande
som materialiernas beskaffenhet, och endast genom eu noggrann
sådan tillsyn kunde säkerhet beredas för byggnadernas soliditet och framtida
bestånd.
Härefter har komitén öfvergått till detaljgranskning af de framlagda
förslagen och dervid i hufvudsak anfört följande.
Fältinfanteriregementenas kasernetablissement.
1. Kanslibyggnaden. För tillgodoseende af önsknings målen att dels
undvika uppförandet af en särskild arrestbyggnad och i stället förlägga
arrestlokalerna till kanslibyggnadens jordvåning, dels ock anordna messoch
samlingslokal för underofficerare samt att i vindsvåningen bereda
rum åt ogifta officerare, ifrågasatte nämnden, huruvida icke ett fältinfanteriregementes
kanslibyggnad kunde erhålla sådan i viss mån förändrad
inredning, som af nämnden upprättade förslagsritningar utvisade.
2. Manskapskasernerna. Enligt fortifikationens förslag skulle dessa,
till antalet sex, uppföras i två våningar med förläggning af ett kompani
i hvardera våningen. Såsom redan förut framhållits, skulle emellertid afsevärda
besparingar vara att vinna, om kasernerna uppfördes i flere våningar.
Utom denna vinst i ekonomiskt afseende, vunnes härmed äfven den
förmånen, att en hel bataljon, sålunda en enhet inom regementet, kunde
komma att inrymmas i samma byggnad.
Enligt fortifikationens förslag funnes inom kasernerna utrymme för
52 värnpligtige och 24 fast anstälde per kompani. Detta syntes vara något
för knappt tillmätt. Nämnden hade inhemtat, att man redan för den
närmaste framtiden vid hvarje fältinfanteriregemente beräknade första årsklassen
af de värnpligtige till 630—640 man vapenföre, och att man antoge,
att de icke vapenföres antal koimne att uppgå till c:a 30 man, sålunda
tillsammans 660—670 man, hvilket per kompani skulle utgöra 55
å 56. Vid uppförande af de ifrågavarande, för eu lång tidsrymd afsedda
kasernetablissementen syntes man dock böra beräkna utrymme för en ännu
något större värnpligtskontingent än den ofvan angifna, och nämnden hade
derför velat förorda, att kasernerna måtte uppföras med hänsyn till möjligheten
att under längre tids förläggning inrymma 60 värnpligtige per
kompani.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
29
Med tillämpande af dessa grunder hade nämnden låtit utarbeta två
alternativa förslag till manskapskasern för ett fältinfanteriregemente.
Det ena förslaget, benämndt alternativ A, innebure, att hvarje manskapskasern
uppfördes i tre våningar, af hvilka den första och andra hvardera
inrymde två kompanier och sålunda båda tillsammans en bataljon,
samt den tredje våningen dagrum, lektionsrum och handtverksrum; hvarförutom
i alla tre våningarne fördelats bostäder för underofficerare till
lika antal som enligt fortifikationens förslag, med undantag, att köksföreståndaren
icke erhållit bostad i kasernen, utan i stället i kokinrättningsbyggnaden.
För hvarje kompani hade dessutom invid dess logement anordnats
en handrustkammare. Vindsutrymmet hade deremot icke tagits i
anspråk för annat än förrådsrum.
Enligt det andra förslaget, alternativ B, skulle hvarje manskapskasern
uppföras i fyra våningar, hvardera inrymmande ett kompani. Inom
hvarje våning skulle utom logement finnas dagrum, lektionsrum och handrustkammare.
Bostäder till lika antal som i alternativ A skulle beredas
underofficerarne inom de särskilda våningarne och vinden användas endast
till förrådslokaler och handtverksrum.
Nämndens båda förslag erbjöde det företräde framför fortifikationens,
att utrymme kunde — utan att dagrummen behöfde tagas i anspråk — på
närmare afgifvet sätt beredas för 60 värnpligtige per kompani. De båda
alternativen medgåfve vidare förläggning äfven under repetitionsöfningarne
af kompaniernas hela personal inom dess egna lokaler utan att den taktiska
indelningen i plutoner och troppar behöfde rubbas. Slutligen ville
nämnden framhålla eu fördel, som båda alternativen medförde, men fortifikationens
förslag saknade, nemligen att invid hvarje kompanis logement
anordnats handrustkammare.
Alternativ A hade framför alternativ B det företrädet, att det erbjöde
vida större utrymme — så stort, att det syntes skola medgifva
möjlighet till den mobiliserade fältstyrkans förläggning inom kasernen
utan anlitande af exercishus och andra tillfälliga inqvarteringslokaler; alternativ
B vore åter betydligt billigare i utförandet.
3. Kokinrättningen. I afseende å denna byggnad har nämnden
föreslagit, att diskrum och uppbackningsrum för den tillredda födans fördelning
måtte skiljas samt att bostad i detta hus måtte beredas åt köksföreståndaren.
4. Varmbadinrättningen har nämnden ansett kunna uppföras för
något mindre kostnad än den ifrågasatta, 22,500 kronor, (kostnaden för
badhusets inredning, 7,500 kronor, deruti icke inberäknad.) Visserligen
opaginerad Kontrollera mot PDF
so
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
borde inredas ett desinfektionsrum, som i förslaget saknades, men måste
anses nödvändigt, samt plats beredas för officersbad, men å andra sidan
borde den enligt fortifikationens förslag hit förlagda gevärsreparationsverkstaden
kunna förflyttas till annan plats samt behöflig ånga tillföras badinrättningen
från kokinrättningens ångpanna. Genom uteslutande af nämnda
verkstadsrum och ändamålsenligt tillvaratagande af utrymmet i öfrigt
borde varmbadinrättningen icke behöfva göras afsevärdt större än det vid
Norrlands dragonregementes kasernetablissement i Umeå nyligen uppförda
badhuset, som kostat allenast 9,332 kronor 35 öre, och nämnden hade
derför i sina kostnadsberäkningar upptagit denna byggnad till 12,000
kronor, hvartill borde läggas kostnaden för badhusets inredning, hvilken
kostnad, då särskild ångpanna för badhuset icke syntes erfordras, ansåges
kunna upptagas till 6,000 kronor.
5. Angående stall och vagnbod har nämnden framstäf endast
mindre väsentliga anmärkningar.
6. Arv estbyggnaden. Derest nämndens förslag att anordna arrestlokaler
i kanslibyggnadens jordvåning komme att tillämpas, upphörde behofvet
af en särskild arrestbyggnad.
7. Sjukpaviljongen. Beträffande denna byggnad har nämnden framhållit,
att i densamma syntes böra anordnas sjukrum äfven för officerare.
Mot förslagen till öfriga byggnader inom fältinfanteriregementenas
kasernetablissement hade intet varit att erinra.
Beträffande den kostnadsminskning, som vid tillämpande af nämndens
förslag i fråga om ett fältinfanteriregementes etablissement komme
att ega rum, hänvisade nämnden till tabellen å följande sida.
Fästning sinfanteriregementenas kasernetablissement. Till kanslibyggnaden
hade nytt förslag blifvit uppgjordt, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med det för fältinfanteriregementenas kanslibyggnader af nämnden
utarbetade. Kostnaden blefve 86,500 kronor, under det att enligt fortifikationens
förslag kostnaden för kanslibyggnad upptagits till 80,100 kronor
och för särskild arrestbyggnad till 33,200 kronor, alltså tillhopa 113,300
kronor.
Hvad öfriga byggnader inom detta etablissement anginge, hänvisade
nämnden till hvad om motsvarande byggnader i fältinfanteriregementets
kasernetablissement blifvit anfördt.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
31
»Jemförelse mellan kostnaderna för ett fältinfanteriregementes
kasernetablissement enligt Fortifikationens förslag samt
nämndens båda alternativ.
Fortifika-
Nämndens förslag.
tionens
förslag
Alternativ A.
Alternativ B.
Kansli byggnaden..................
95,000
—
■) 100,700
—
>) 100,700
—
Manskapskasernerna* 2 3 4 5 6)................
735,000
—
718,500
—
639,600
—
Sjukpaviljongen..................
43,700
—
3) 43,000
—
3) 43,000
—
Kokinrättningon..................
63,000
—
4) 66,000
—
4) 66,000
—
Exeroishuset....................
47,000
—
47,000
—
47,000
—
Varmbadinrättningen................
30,000
—
6) 18,000
_
8) 18,000
—
Arrestbyggnaden..................
36,800
—
—
—
—
—
Vagnboden .....................
8,000
—
8,000
—
8,000
—
Afträde och pissoir.................
7,000
—
7,000
—
7,000
—
Rörledningsarbeten.................
40,000
—
40,000
—
40,000
—
Planering och stängsel...............
25,000
—
6) 25,000
—
G) 25,000
—
Administration...................
24,000
—
24,000
—
24,000
—
Oförutsedda utgifter7) ...............
45,500
—
43,800
—
40,700
—
Summa Kronor
1,200,000
—
1,141,000
—
1,059,000
—
Kostnadsminskning i jemförelse med Fortifikationens
förslag ....................
—
59,000
—
141,000
—
Anm. 1. Nämndens kostnadsberäkningar äro utförda med ledning af Fortifikationens normalpris.
Anm. 2. För reduktion eller tillökning af kostnaderna å olika orter, se Fortifikationens tabell, (sid. 39).
Anm. 3. En manskapskasern inrymmer:
enligt Fortifikationens förslag .... 12,350 kub.m., pris kr. 9,92 pr kub.m.
» Alternativ A.......... 24,465 » > > 9,79 » »
» Alternativ B..........22,118 » » » 9,64 > >
J) Kostnadsökningen härleder sig deraf, att arrestlokalerna förlagts till jordvåningen.
2) Enligt Fortifikationens förslag äro manskapskasernerna sex, hvardera i två våningar; enligt
alternativ A äro de till antalet tre, hvardera i tre våningar, och enligt alternativ B likaledes till
antalet tre, hvardera i fyra våningar.
3) Kostnadsminskningen beror af rustikens borttagande.
4) Kostnadsökningen härleder sig deraf, att å vinden föreslagits inredande af en underofficers - bostad samt att uppvärmningsanordningarne ändrats.
5) Beträffande kostnadsminskningen, se betänkandet.
6) Kostnaderna för planering och stängsel äro upptagna till samma belopp, som i Fortifikationens
förslag, men torde flerstädes kunna nedbringas.
7) Oförutsedda utgifter äro i alla förslagen beräknade till c:a 4 ''% af öfriga kostnader.»
32
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Beträffande Gotlands infanteriregementes kasernetablissement, hvarest
manskapskasernerna föreslagits till uppförande i tre våningar, har nämndens
anmärkningar endast i öfriga tillämpliga delar afsett samma slags
förändringar som vid fältinfanterikasernerna.
Kavalleriregementenas kasernetablissement.
1. Kansli-kasernbyggnaden. Enligt fortifikationens förslag skulle
i denna byggnad inrymmas dels expeditions- och förvaltningslokaler, messoch
samlingsrum för officerarne samt lokaler för officersvolontärer, dels
logement, dagrum och lektionssalar för regementets hela manskapsstyrka,
dels sjukafdelning med två sjuksalar, rum för läkarne in. m., dels arrestlokaler
för officerare, underofficerare och manskap samt dels slutligen bostäder
och samlingsrum för underofficerarne. Nämnden hade visserligen
icke haft något att erinra mot den princip, som legat till grund för ifrågavarande
förslag, nemligen att inom en byggnad sammanföra så många
som möjligt af de för regementets behof erforderliga, särskilda lokalerna,
men hade dock velat uttala sina betänkligheter mot förläggandet i denna
byggnad af sjukafdelningen, för hvilken borde uppföras eu särskild sjukpaviljong
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den för fästningsinfanteriregeméntet
föreslagna sjukhusbyggnaden, hvars kostnad af fortifikationen
beräknats till 36,400 kronor. Kansli-kasernbyggnaden komme derigenom
att dels något förminskas och dels erhålla en i viss mån annan inredning,
och hade nämnden med anledning deraf låtit upprätta förändrade förslagsritningar
till en dylik byggnad.
2. Beträffande stallbyggnaderna har nämnden i afseende på golfbeläggningen
och spiltbommarna ifrågasatt vissa angifna anordningar.
3. Ridhuset. Denna byggnad, som vore afsedd att uppföras af
sten och att inrymma 4 volter, skulle kräfva en kostnad af 65,000 kronor.
Nämnden hade för jemförelse förehaft ritningar och förslag till det nyligen
uppförda ridhuset vid Norrlands dragonregementes kasernetablissement
i Umeå, hvilket ridhus, likaledes inrymmande 4 volter, byggts af
trä och kostat 53,948 kronor 61 öre. Då Fortifikationen beräknat byggnadsplan
i Norrland 10 % högre än i andra delar af riket, borde ett
dylikt ridhus kunna i södra och mellersta Sverige uppföras för ännu
mindre kostnad.
Beträffande öfriga hus inom detta etablissement gälde i tillämpliga
delar, hvad om motsvarande byggnader inom infanterietablissementen
blifvit anfördt. I fråga om kostnaderna hänvisade nämnden till följande:
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
33
»Jemförelse mellan kostnaderna för ett kavalleriregementes
kasernetablissement enligt fortifikationens och enligt
nämndens förslag.
Fortifikationens
förslag.
Nämndens
förslag.
Karifeli-kasernbyggnaden....................
420,000
_
*) 376,000
Sjukpaviljongen.......................
—
—
36,400
—
Kokinrättningen.......................
46,500
—
46,500
—
Stallarne..........................
395,000
—
2) 395,000
—
Exercishuset.........................
35,000
—
35,000
—
Ridhuset...........................
65,000
—
3) 54,000
—
Varmbadinrättningen.....................
19,600
—
4) 18,000
—
Skosmedjan.........................
13,500
—
13,500
—
Sjukstallet..........................
19,800
—
19,800
—
Vagnboden ..........................
8,000
—
8,000
—
Afträdet...........................
6,000
—
6,000
—
Gödselstäder .........................
2,000
—
2,000
—
Rörledning..........................
40,000
—
40,000
—
Planering och stängsel....................
30,000
—
5) 30,000
—
Administration........................
25,000
—
25,000
—
Oförutsedda utgifter* 2 * 4 * 6) ....................
45,600
—
44,200
—
Summa Kronor
1,171,000
—
1,149,400
—
Kostnadsminskning enligt nämndens förslag.........
—
—
21,600
—
Anm. 1. Nämndens kostnadsberäkningar äro utförda med ledning af fortifikationens normalpris.
Anm. 2. För reduktion eller tillökning af kostnaderna å olika orter, se fortifikationens tabell, (sid. 39).
*) Kostnadsminskningen beror på förändrad inredning och sjuklokalernas uteslutande ur denna
byggnad.
2) Från kostnaden för stallarne kan dragas c:a 3,600 kronor, om spiltbommar af trä med plåtbeslag
användas i stället för sådana af jernrör.
s) Beträffande kostnadsminskningen, se betänkandet.
4) D:o d:o.
6) Kostnaderna för stängsel och planering äro beräknade till samma belopp som i fortifikationens
förslag men torde flerstädes kunna nedbringas.
6) Oförutsedda utgifter hafva upptagits till c:a 4 % af kostnaderna i öfrig! >
Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 52 Höft.
5
34
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Boclens ingeniörkärs kasernetablissernent. I afseende å detta etablissement
hafva framstälts vissa särskilda erinringar, beroende dels på dess
läge invid en fästning, der flera truppförband komma att förläggas, och
dels på anordnandet af verkstadslokaler in. m., hvilka föranledt nämnden
att förorda de begge föreslagna manskapskasernernas förenande till en. I
öfrigt har i tillämpliga delar åberopats hvad nämnden förut anfört.
Förslaget angående tv ängkårernas kasernetablissernent har icke föranledt
några till kostnadsminskning ledande ändringsförslag från nämndens
sida. Manskapskasernerna vid dessa etablissement hafva redan af fortifikationen
föreslagits till uppförande i tre våningar.
Ojjicersbostäder i Vaxholm och Boden. Enligt Fortifikationens förslag
skulle dessa uppföras i Boden af sten och i Vaxholm af trä. Då emellertid
åtskilliga olägenheter vore förenade med träbyggnader, främst de
ökade underhållskostnaderna och den större eldfarligheten, har nämnden,
under åberopande af hvad nästlidet års Riksdag uti sin skrifvelse den 1
juni 1901 anfört beträffande vissa byggnader för kustartilleriet i Karlskrona,
föreslagit, att jemväl officersbyggnaderna i Vaxholm måtte uppföras
af sten och af samma storlek som de i Boden, hvarigenom deras
antal — enligt förslaget tre — skulle kunna inskränkas till två. Någon
kostnadsökning borde icke genomförande af nämndens förslag i denna del
medföra.
Norrlands artilleriregementes etablissement i Boden. Beträffande detta
etablissement har nämnden förordat, att kanslibyggnaden och de båda manskapskasernerna
måtte utbytas mot en kanslikasernbyggnad, hvarigenom
kostnaden skulle minskas. Vidare har nämnden framhållit, att i Boden,
der detta detaschement komrne att förläggas, en gemensam sjukhusbyggnad
för hela garnisonen borde anordnas.
Fästningsingeniörkompaniernas i Vaxholm och Karlskrona etablissement.
Då dessa etablissement vore afsedda att inrymma allenast ett kompani
hvardera, syntes de för deras uppförande beräknade kostnaderna
228,000 kronor för etablissementet i Karlskrona och 240,000 kronor för
det i Vaxholm (förutom officersbostäder) vara mycket betydande; de föreslagna
kasernbyggnaderna förefölle ock val stort tilltagna. Genom att
utrymmet på närmare angifvet sätt ändamålsenligt tillvaratoges, borde
byggnaden i dess helhet kunna minskas och derigenom äfven kostnaderna
för dess uppförande nedbringas och likväl manskapslogementen utvidgas
till att rymma 100 man. Under förutsättning såväl häraf som att dessa
kompanier skulle kunna beredas tillfälle att gemensamt med andra i närheten
förlagda truppförband begagna vissa lokaler såsom arrest- och sjukafdelningar,
möjligen äfven exercishus, samt enär på öfriga mindre bygg
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
35
nader vid etablissementen någon kostnadsminskning jemväl syntes kunna
åvägabringas och om uppförandet af excercishuset tillsvidare, intill dess
behofvet af detsamma visade sig oafvisligt, finge anstå, borde utgifterna
för hela etablissementet kunna minskas med omkring 40,000 kronor.
Mot den beräknade kostnaden för en fordons- och geiiärsförrådsbyfägnad,
18,000 kronor, har icke något ansetts vara att erinra.
Tillbyggnadsförslag en.
I afseende å dessa har nämnden först i allmänhet erinrat, hurusom
dylika förändrings- och tillbyggnadsförslag svårligen kunde rätt bedömas
enbart genom ritningar, enär förslagens lämplighet i hög grad vore beroende
på redan förut befintliga byggnaders tillstånd och beskaffenhet,
hvilket icke gerna kunde utrönas annat än genom noggranna undersökningar
på ort och ställe. Till följd häraf hade nämnden i hufvudsak
måst inskränka sin granskning af dessa förslag till att efterse, huruvida
de grundprinciper, som nämnden ansett böra följas vid anläggningen af
de nya etablissementen, skulle kunna göra sig gällande äfven i förändrings-
och tillbyggnadsforslagen.
Hvad anginge den påbyggnad af vissa kaserner, som Fortifikationen
i fråga om åtskilliga etablissement föreslagit, öfverensstämde detta tillvägagångssätt
för erhållande af ökadt utrymme med hvad nämnden förut
framhållit såsom önskvärdt ur besparingssynpunkt, nemligen att bygga på
höjden för att undvika alltför många byggnader. 1 stort sedt hade från
nämndens sida icke varit något mot påbyggnadsförslagen att erinra. Beträffande
de etablissement, vid hvilka utvidgning föreslagits genom uppförande
af nya byggnader, egde hvad som anförts om normalförslagen sin
fulla tillämplighet.
Utöfver hvad sålunda i allmänhet uttalats i fråga om förslagen till
förändringar och tillbyggnader af redan befintliga kasernetablissement, har
nämnden utförligare yttrat sig beträffande vissa af dem.
Skånska husarregementets etablissement i Helsingborg. Enligt hvad af
innevarande års statsverksproposition inhemtades, vore afsigten, att det
nuvarande husaretablissementet i Helsingborg skulle utvidgas, så att det
kunde inrymma fem sqvadroner, och ett nytt fullständigt kasernetablissement
för ytterligare fem sqvadroner uppföras. Huruvida detta nya etablissement
vore afsedt att uppföras i omedelbar närhet af det gamla eller
icke, framginge emellertid icke af nämnda proposition. Mot förslaget att
36
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
för inrymmande af fem sqvadroner uppföra en kansli-kasernbyggnad i öfverensstämmelse
med normalförslaget funne nämnden intet annat att erinra,
än hvad nämnden redan förut anfört beträffande detta normalförslag.
Det af nämnden uppgjorda förslaget till en kansli-kasernbyggnad för ett
kavalleriregemente kräfde en kostnad, som med 44,000 kronor understege
kostnaden för den af fortifikationen föreslagna byggnaden. Från detta
belopp vore icke frånräknadt kostnaden för den särskilda sjukhusbyggnaden,
som enligt nämndens förslag skulle uppföras inom kavallerietablissementen,
men då vid den nuvarande kasernen i Helsingborg redan funnes
en sjukhusbyggnad, beräknad för 26 sjuke, samt dessutom inrymmande
sjukrum för befäl in. m., syntes ej heller behof af en dylik byggnad förefinnas.
Genom användning af den redan befintliga arrestbyggnaden samt
badhuset borde kostnaden för det nya etablissementet kunna ännu mera
nedbringas.
Förslaget att utvidga det gamla etablissementet för inrymmande derstädes
af fem sqvadroner innebure, att den s. k. stora kasernen skulle
påbyggas med en våning för en sqvadron, att den s. k. lilla kasernen, med
utrymme för en sqvadron, skulle bibehållas i det närmaste oförändrad,
samt att en ny mindre kasern skulle byggas för den femte sqvadronen.
Skulle det efter noggranna undersökningar visa'' sig, att inga nämnvärda
besparingar skulle kunna vinnas genom att i stället för uppförandet af
sistberörda nya kasern påbygga antingen den stora kasernen med ytterligare
en våning eller ock den lilla kasernen med två våningar, ansåge
nämnden intet vara att erinra mot fortifikationens förslag i denna del.
Lämpligheten af de föreslagna förändringarne af det gamla etablissementet
hvilade emellertid allenast på den förutsättningen, att detta etablissement
vore afsedt att för framtiden bibehållas på sin nuvarande plats.
Skulle det föreslagna nya etablissementet komma att förläggas på ett från
det gamla aflägset område, och afsigten möjligen vara att sedermera dit
förflytta det senare, borde planerna redan från början uppgöras med hänsyn
dertill, samt ny- och påbyggnader vid det nuvarande etablissementet
såvidt möjligt undvikas.
Slutligen har nämnden fäst uppmärksamheten vid, att plats inom
gamla etablissementets stallar äfven efter den föreslagna tillbyggnaden
komme att saknas för 70 af regementets hästar, hvilka beräknats komma
att till fodervärdar utackorderas mellan repetition söfningarne.
Skånska dragonregementets etablissement i Ystad. För Skånska dragonregementets
förläggning hade föreslagits, dels att det nuvarande etablissementet
i Ystad skulle utvidgas för inrymmande af fem sqvadroner
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
37
genom vissa förändrings-, påbyggnads- och nybyggnadsarbeten, dels ock
att ett nytt kasernetablissement för fem sqvadroner skulle uppföras i öfverensstämmelse
med normalförslaget. Enligt från fortifikationen inhemtade
upplysningar hade planen att göra det nya etablissementet så fullständigt,
att det inrymde kansli-, sjuk- och arrest- m. fl. lokaler till samma storlek
och antal, som vid ett sjelfständigt förlagdt kavalleriregemente, sin grund
i önskan att möjliggöra uppförandet af detsamma på en från det redan
befintliga etablissementet skild plats. — Utan att kunna bestämdt uttala
sig om möjligheten att i detta fall förlägga de för regementet i dess helhet
erforderliga byggnaderna till ett och samma område, ansåge sig dock
nämnden böra framhålla de afsevärda olägenheter, hvilka här liksom i allmänhet
vållades af att ett regemente splittrades å skilda platser inom
samma förläggningsort och hvilka nämnden i sitt betänkande närmare
angifvit.
Om man finge antaga, att den af statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet
i statsrådsprotokollet angående regleringen af fjerde
hufvudtiteln för år 1903 angifna förutsättningen om erhållande af fri mark
för de militära byggnadsbehofven icke behöfde rubbas genom hela Skånska
dragonregementets förläggning till det nuvarande etablissementet i Ystad,
kunde genom en sådan förläggning kostnaderna för etablissementets utvidgning
betydligt nedbringas. Enär en särskild kanslibyggnad der redan
funnes, kunde den föreslagna nya kanslikasernbyggnaden för fem sqvadroner,
samt den föreslagna nybyggnaden af en kasern för en sqvadron ersättas
af två manskapskaserner för tre sqvadroner hvardera. Äfven åtskilliga
andra byggnader, hvilka tillhörde ett nytt fullständigt etablissement,
blefve då obehöfiiga. Enligt hvad nämnden från fortifikationen inhemtat,
skulle de beräknade kostnaderna härigenom kunna nedbringas med
omkring 100,000 kronor.
Nämnden har vidare erinrat, att här liksom vid Skånska husarregementets
etablissement stallutrymme icke blifvit föreslaget för regementets
alla hästar. Af dessa beräknades nemligen 200 kunna mellan repetitionsöfningarne
utackorderas till fodervärdar.
Vendes artilleriregementes etablissement i Kristianstad. Förslaget till
utvidgning af detta etablissement omfattade dels förändringsarbeten vid
de två nuvarande södra kasernerna och vid den norra kasernen samt dels
nybyggnader för sex genom 1901 års härordning tillkomna batterier. Enligt
hvad från fortifikationen meddelats, vore afsigten, att nämnda nybyggnader
skulle förläggas skilda från de två nuvarande, i motsatta delar
af Kristianstad belägna etablissementen. Regementet komme alltså att förläggas
på tre olika ställen inom eller invid staden. Hvad i förevarande
38
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
hänseende vore nämnåt om förläggningen af etablissementet i Ystad gälde
sålunda i ännu högre grad här.
Nämnden hade ock fästat sin uppmärksamhet vid den höga kostnad
— 950,000 kronor -— som etablissementets utvidgning för inrymmande
af de sex nya batterierna kräfde, och hvilken kostnad betingades för uppförandet
för dessa batterier af ett nytt, nästan fullständigt etablissement med
bland annat .expeditions-, vakt- och arrestbyggnad. Skulle den plan
komma till utförande, som berördes i den till nu pågående Riksdag aflåtna
statsverkspropositionen (fjerde hufvudtiteln sid. 96), att de tre ridande
batterierna skulle förläggas till Landskrona, borde enligt inhemtade
upplysningar de för de återstående tre åkande batterierna behöfliga nybyggnaderna
kunna uppföras i omedelbar närhet utaf en af de redan befintliga
kasernerna i Kristianstad. Med hänsyn till kostnaderna skulle detta
medföra den fördelen, att åtskilliga af de föreslagna nybyggnaderna, som
betingades endast af den från de öfriga kasernerna afskeda förläggningsplatsen
inom sistnämnda stad, då blefve obehöfliga. Såväl härigenom som
på grund af att förändringarne af det redan befintliga etablissementet i
Landskrona borde kräfva jemförelsevis ringa utgifter, syntes totalkostnaden
för beredandet af det behöfliga ökade kasernutrymmet för Vendes artilleleriregemente
kunna icke obetydligt nedbringas.
Första Göta artilleriregementes etablissement i Göteborg. Uti förslaget
till utvidgning af detta etablissement inginge bland annat, att det nuvarande
sommarstallet, som skulle göras något större, jemväl flyttades till
annat ställe för beredande af plats åt de nya vinterstallarne. Då denna
förflyttning kräfde icke obetydliga kostnader, syntes det böra tillses, huruvida
icke vinterstallarne skulle kunna inom etablissementet så förläggas,
att någon rubbning af de nuvarande byggnaderna icke blefve erforderlig.
Beträffande förslagen till öfriga förändrings- och tillbyggnadsarbeten
inom artilleriregementenas etablissement hade intet varit att erinra, men
nämnden ansåg sig dock böra framhålla, att det ville synas, som om
fortifikationen vid beräknandet af förrådsutrymmet för artilleriregementena
i allmänhet icke tagit tillräcklig hänsyn till det ökade behof af sådant utrymme,
hvilket blefve en följd af den nya artillerimaterielen med dess
större antal fordon.
I afseende på Lifregementets dragoners etablissement vid Stockholm
har nämnden icke föreslagit någon ändring, som föranledt minskning af
den beräknade kostnaden.
Angående Norrlands dragonregementes etablissement i Umeå har
nämnden förordat undersökning för utrönande, huruvida grundläggningskostnaden
kunde nedbringas.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
39
Beträffande öfriga tillbyggnads- och förändringsförslag hade nämnden
icke haft något väsentligt att erinra, men hänvisat till de af nämnden beträffande
nybyggnadsförslagen uttalade allmänna önskningsmålen.
Vid komiténs utlåtande var fogad följande tabell, utvisande grunderna
för fortifikationens beräkningar af kostnaderna för utförande af
byggnader för militära behof inom olika delar af riket, dervid såsom
normalpris antagits de i Stockholm gällande arbets- och materialpris:
Inom I
arméfördelningen
beräknas
kostnaderna
enligt
normalprisen med 5 % afdrag
» II
»
»
»
» »10 % »
» III
»
»
*
»
» » 5 % »
(i Sköfde 10 % afdrag)
» IV
»
»
»
»
» V
»
»
»
»
»
» VI
»
»
» med 10 / förhöjning
(i Östersund med 20 % och
i Boden med 30 % förhöj- ning).
Arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet har med instämmande Chefens för
öfverlemnat chefens för fortifikationen angående granskningsnämndens för- nen tälåtan
slag afgifna utlåtande, uti hvilket bemälde chef anfört, bland annat, följande. ö/w”
I fråga om de allmänna synpunkter, nämnden uppstält vid granskning
af förslagen, instämde han till alla delar i hvad nämnden härutinnan förslag.S
yttrat, så mycket hellre som samma synpunkter, så vidt gällande föreskrifter
medgifvit, äfven varit de ledande vid utarbetandet af de inom
fortifikationen uppgjorda förslagen.
Hvad beträffade för rådslokaler för fordon och gevär vid infanteriregementena,
hade det no g varit önskvärdt, att sådana kunnat anordnas
vid samtliga kasernetablissementen, men af hänsyn till kostnaderna hade
dylika lokaler i fortifikationens förslag upptagits endast, der de ansetts
vara oundgängligen nödvändiga, såsom vid de fältinfanterietablissement,
som inginge i första byggnadsperioden. För grenadierregementena i Vaxholm
och Karlskrona hade någon kostnad för dylika förrådslokaler ej upptagits,
då gevären borde kunna förvaras vid tygförråden derstädes, samt
något större antal fordon vid dessa regementen icke funnes. För öfriga
fältinfanteri-kasernetablissement ‘ hade i normalförslaget inga förrådsbyggnader
för ifrågavarande ändamål beräknats, emedan man vid förslagens
uppgörande utgått derifrån, att de vid mötesplatserna befintliga i de flesta
fall fortfarande skulle af respektive regementen användas. Skulle detta
40
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
förhållande i en framtid icke kunna fortfara, borde en förflyttning af
förrådsbyggnaderna till kasernetablissementen ej medföra större kostnader,
än att dessa möjligen kunde bestridas af ordinarie anslaget till arméns
byggnader.
Messlokaler och .samlingsrum för under officer are hade icke upptagits
i fortifikationens förslag på den grund, att dylika skulle, såsom hittills
skett, anordnas i samband med manskapets messlokaler, hvilkas uppförande
ansetts vara en angelägenhet, som kunde öfverlemnas åt regementena sjelfva
att sörja för, såsom på senaste tiden skett vid garnisonerade truppförband
och i regeln varit fallet vid mötesplatserna.
Granskningsnämndens förslag att inskränka antalet rum för officersvolontärer,
hvilka rum vore belägna i kanslibyggnadens vindsvåning, och
i stället derstädes anordna ruin för några, ogifta officerare, syntes vara
mycket lämpligt, ehuruväl ej fullt så många officersrum, som nämnden
beräknat, syntes kunna beredas.
Officer sbadrum hade icke upptagits, med anledning af Kongl. Majds
beslut den 31 mars 1894 angående ifrågasatta badlokaler vid Vaxholms
fästning. Sjukrum för officerare vore knappast behöfliga i etablissementen.
Skulle kasernerna komma att uppföras i 4 våningar, komme handrustkammare
otvifvelaktigt att behöfva anordnas inom kompanierna.
Nämnden hade vidare rigtat sin uppmärksamhet på att åtskilliga af
de föreslagna byggnaderna borde kunna sammanföras, så att de blefve
färre till antalet men inrymde flere våningar, och dervid säi’skildt framhållit,
att de föreslagna 2-vånings-infanterikasernerna, hvardera för 2
kompanier, borde utbytas mot bataljonskaserner i 3 eller 4 våningar.
Gifvet vore ju, att en byggnad i 3 eller 4 våningar stål de sig billigare
än byggnader, inneslutande samma lokaler i endast 2 våningar. Men med
de höga byggnaderna följde ock en del ganska afsevärda olägenheter. Att
sålunda inom en enda i fyra våningar uppförd byggnad sammanföra så
stor styrka som fyra kompanier (1,000 man under repetitionsöfningarne)
jemte 12 st. familjer, kunde, från hygienisk synpunkt sedt, ej vara så
välbetänkt. Det hade äfven vid flere tillfällen inträffat, att hela kaserneller
barackbyggnader vid utbrott af smittosamma sjukdomar hastigt måst
utrymmas. Vid sådant förhållande läge det i öppen dag, att det blefve
svårare att ordna den provisoriska inqvarteringen, ju större den styrka
vore, för hvilken sådan måste beredas. Ett förhållande likaledes värdt att
beaktas vore, att vid användande af 4-våningskaserner svårighet uppstode
att ordna planutstakningen för hela etablissementet så, att kasernbyggnaderna
finge ett med hänsyn till väderstreck lämpligt läge, utan att berättigade
fordringar på etablissementets utseende i sin helhet allt för
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
41
mycket åsidosattes. Vid fästningarne tillkomme äfven försvarshänsyn.
Här borde i hvarje fall infanterikasernerna icke göras så höga som med 4
våningar, på det att de bättre måtte kunna undandragas fiendens insyn
och eld. Den möjligheten vore vidare icke heller utesluten, att den mark,
der ett etablissement af militära eller andra skäl borde förläggas, icke
utan dryga kostnader för undergrunden tilläte ditförläggandet af så höga
och tunga byggnader som 4-vånings.
icke heller 3-våningsbyggnader vore enligt chefens för fortifikationen
åsigt att förorda, annat än der den taktiska indelningen gåfve anledning
till användande af dylika.
Hvad kostnadsfrågan beträffade, stälde sig denna såväl för tre- som
fyra-våningskasernerna ej så fördelaktig, som nämnden förestält sig.
För att nedbringa de dryga kostnaderna för manskapets arv estlokaler,
hade nämnden, med stöd af en dess yttrande bifogad P. M. från öfverfältläkaren
m. in. doktor G. Dunér föreslagit, att arrestlokalerna skulle
förläggas till kanslihusens källarevåningar. I nämnda P. M. betonades
dock" nödvändigheten deraf, att arresterna så anordnades, att de icke
komme att besväras af fukt, samt att deras tak förlädes så högt öfver
marken, att tillräckligt höga fönster kunde erhållas. Hvad den första af
dessa fordringar beträffade, skulle det nog i de flesta fall blifva svårt och
draga dryga kostnader att på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodose densamma.
Vidare borde framhållas, att, om arresterna förlädes till kanslihusen,
utrymmet för ved till den störa mängd eldstäder, som funnes i dessa
byggnader, samt för förvaring af födoämnen för messen in. m., skulle
blifva alldeles otillräckligt. Enligt det förslag till användande af källareutrymmet
i sjelfva kasernbyggnaderna, som inom fortifikationen uppgjorts,
skulle icke heller här något så synnerligen stort utrymme blifva att räkna
på för förvaring af den för kanslihuset afsedda veden, hvilket dessutom
skulle blifva rätt olägligt. Enligt nämndens förslagsritning till anordnandet
af här omnämnda arrestlokaler, skulle dessa med °U af sin höjd (eller
med 1,7 m.) komma under den omgifvande markens yta och med fönstrens
underkant endast några centimeter öfver samma yta. I hvarje fall borde
bottenvåningens golf förläggas så högt, omkring 1,8 in. öfver marken, att
arrestgolfven åtminstone icke komme djupare under marken än 0,9 in.
På grund af sålunda angifna skäl och då förhållandena i de allra
flesta fall antagligen komme att visa sin ogynsamma för förläggandet af
arrestlokaler i källarevåningen samt den besparing, som genom en dylik
anordning skulle vinnas, icke blefve så stor, som nämnden beräknat, ansåge
chefen för fortifikationen sig ej kunna tillstyrka nämndens förslag här
Bih.
till Rikscl Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 52 Höft. 6
42
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
utinnan, och har han i sammanhang härmed framhållit, hurusom § 32 i
byggnadsstadgan för rikets städer förbjuder anläggandet af boningsrum
på mindre höjd ofvan den omgifvande marken än 30 centimeter.
Granskningsnämnden hade vidare ansett sig kunna göra en betydlig
nedsättning i arresternas antal. En sådan nedsättning hade dock redan i
fortifikationens förslag med hänsyn till den nya härordningen vidtagits,
nemligen med omkring en fjerdedel.
Vidkommande den af granskningsnämnden uttalade önskvärdheten
af, att vissa lokaler, der så möjligt vore, gjordes gemensamma för flera
truppförband, har anförts följande.
Beträffande badinrättning ar ne hade fortifikationen redan i öfverensstämmelse
med granskningsnämndens uttalade åsigt föreslagit för flera
truppförband gemensamma sådana i Sköfde, Vaxholm, Karlskrona och Boden.
Fortifikationen ämnade derjemte så ordna exercishusen, att duschar med
lätthet kunde anbringas, när sådant läte sig göra.
Beträffande åter sjuklokaler, hade sådana i fortifikationens förslag
upptagits för hvarje särskildt militäretablissement. Dessa lokaler vore
endast afsedda för mindre svåra sjukdomsfall. För beredande af vård för
svårt insjuknade hade förutsatts, att öfverenskommelse derom skulle kunna
träffas med vederbörande myndigheter vid etablissementen närliggande,
allmänna sjukhus. Der sådana sjukhus ej funnes, men flera truppförband
komme att vara förlagda, såsom t. ex. vid Boden, hade meningen varit
att uppföra gemensamma, fullständiga sjukhus.
Att anordna för flera truppförband gemensamma arrestlokaler borde
i allmänhet ej ifrågakomma.
Hvad byggnadernas yttre utseende beträffar, hade granskningsnämnden
anmärkt, att på detsamma nedlagts för stora kostnader särskildt i
afseende å rustikputs. Härvidlag syntes det dock kunna ifrågasättas, huruvida
icke nämnden gått väl långt. Städerna, som antagligen skulle göra
stora uppoffringar för beredande af nödiga platser för etablissementen,
borde väl kunna anses hafva rättmätiga anspråk på, att dessa finge någorlunda
tillfredsställande yttre, och något annat kunde fortifikationens förslag
icke gerna sägas hafva i syfte. I verkligheten blefve kostnaden för
sagda rustikputs för ett infanteriregementes kasern etablissement endast
2,400 kronor större än för enkel slätputs, räknadt efter ett pris af en
krona per qv.m. mera för rusticerad än för slätputsad yta.
Hvad vidkomme planmessighet och skarp kontroll vid byggnadsarbetenas
utförande, så hade fortifikationen städse vinnlagt sig om, att
dessa två vilkor för ett godt och billigt arbete blefve uppfylda.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
43
Beträffande förslagen angående de särskilda etablissementen har chefen
för fortifikationen anfört följande:
Fältinfanteriregementenas kasernetablissement.
1. Kanslibyggnaden. Arresternas förläggande till källarevåningen
medförde kostnader, Indika ej inginge i nämndens förslag, men kunde
uppskattas till ungefär 3,500 kronor, förutom hvad som kunde erfordras
för ökadt antal arrester utöfver det af nämnden föreslagna. Dessutom
framstäldes anmärkningar mot vissa andra delar af komiténs förslag angående
detta hus.
2. Manska/p skasernerna. Alternativ A. Granskningsnämndens förslag
till infanterikasern i 3 våningar upptoge i de 2:ne nedre våningarna
logement samt i den 3:e våningen dag-, lektions- och handtverksrum.
Emellertid syntes dagrummen med en sådan förläggning icke komma att
motsvara sitt ändamål såsom rekreationslokaler, enär folket, på grund af
deras läge utom respektive kompanilokaler, säkerligen föga komme att
använda dem. Likaledes syntes lämpligheten af att förlägga handtverksrummen
inom samma korridor som undervisningslokalerna och dagrummen
kunna ifrågasättas. Ett annat förhållande, som ur tjenstens synpunkt
finge anses olägligt, vore, att kompanierna vid förläggningen under repetitionsöfningarne
skulle blifva splittrade på olika våningar.
Vidare vore att märka, att de gifta sergeanterna enligt nämndens förslag
tilldelats mindre utrymme, än hvad Kongl. Maj:ts år 1883 faststälda
tabell öfver erforderligt utrymme inom kasernetablissement bestämde. En
rättelse härutinnan skulle förorsaka en kostnad af omkring 15,000 kronor
per etablissement.
Vid genomgående af nämndens kostnadsförslag till trevåningskasern
hade det dessutom visat sig, att eu del massor blifvit för knappt beräknade,
och att på grund deraf borde tilläggas per etablissement 27,300
kronor. Vidare hade nämnden genom att lägga jernbjelkarne i våningarnes
betonbjelklag på 1,5 in. afstånd ifrån hvarandra i stället för, enligt
fortifikationens förslag, på 0,9 m. afstånd åstadkommit en nedsättning i
jernkostnaden af omkring 9,400 kronor. Härvid hade emellertid nämnden
icke tagit i betraktande, att den större spännvidden kräfde en annan och
dyrare konstruktion af betonhvalfven och spikreglarne än den mindre.
Till nämndens kostnadsförslag borde derför läggas en summa af omkring
3,000 kronor per bataljonskasern eller 9,000 kronor per etablissement.
Skilnaden i kostnad, som per etablissement endast utgjorde 400 kronor,
44
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
kunde omöjligen motväga olägenheten af att hafva hvalfformiga tak i stället
föi'' plana tak i logement och korridorer.
Slutligen vore det i nämndens förslag gjorda afdraget för rustikfogarnes
borttagande alldeles för stort. Af närmare angifna skäl borde
nämndens pris ökas med 65 öre per in.2, hvilket för tre bataljonskaserner
motsvarade en ökning af 6,300 kronor.
Tillädes ofvan angifna belopp, så blefve kostnaden för de tre kasernerna
uti ett etablissement 776,100 kronor i stället för af nämnden upptagna
718,500 kronor.
Alternativ B. Nämndens förslag till 4-våningskasern förelåge i
två något olika typer, hufvudsakligen skiljande sig genom det sätt, hvarpå
manskapstrapporna vore anordnade. Af dessa olika typer vore den med
båda trappornas förläggning till samma sidoflygel utan gensägelse att
föredraga.
Liksom vid typ A, borde äfven här på grund af för knappt beräknade
byggnadsmassor ett tillägg i kostnaden göras, hvilket enligt verkstälda
beräkningar skulle uppgå till 17,400 kronor per etablissement. Med afseende
å konstruktionen af betonbjelklagen vore likaledes samma erinringar
att göra som vid 3-våningsförslaget. Nämndens nedsättning för minskad
jernåtgång vid användande af 1,5 in. spännvidd för betonhvalfven utgjorde
bär omkring 8,400 kronor, och det erforderliga tillägget för betonhvalfven med
spikreglar 8,100 kronor per etablissement. För ökad kostnad af de slätputsade
fasadytorna borde likaledes här tillkomma omkring 6,300 kronor.
Följaktligen skulle hela kostnaden för kasernerna i detta alternativ i verkligheten
blifva 671,400 kronor i stället för af nämnden upptagna 639,600
kronor.
I syfte att få fördelaktig förläggning af 60 man värnpligtige per
kompani, hade inom fortifikationen, med bibehållande af nämndens grundidé,
en omarbetning af 4-våningsbyggnaden verkstälts, hvarvid samtliga
14-manslogement ökats till 16-mans, ett 17-manslogement minskats till
16-mans, samt vissa förbättringar för öfrigt vidtagits. Fn sådan kasernbyggnad
skulle kosta 235,000 kronor.
Fn omarbetning af fortifikationens 2-vånings-kasernförslag hade jemväl
företagits i syfte att få utrymme för 60 man värnpligtige per kompani.
Denna nya typ blefve omkring 2,000 kronor dyrare än den förut
uppgjorda. Under den förutsättning, att logementen, såsom generalstaben
ansett behöfligt, skulle utvidgas till 16-mans, borde sålunda fortifikationens
kostnadsförslag för ett infanteriregemente ökas med in alles 12,000
kronor eller från 735,000 till 747,000 kronor.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
45
Kostnaderna för de olika här ofvan afhandlade typerna till fältinfanterikaserner
skulle alltså ställa sig sålunda:
6 st. 2-vånings half batalj onskaserner enligt fortifikationens
första förslag, med logementen utvidgade
till 16-mans............................................................._.......... kronor 747,000: —
3 st. 4-vånings-batalj onskaserner enligt nämndens
inom fortikationen omarbetade förslag med 16-manslogementet.
........................................................................... » 705,000: —
3 st. 3-vånings-bataljonskaserner enligt nämndens
förslag med förutnämnda tillägg...................................... » 776,100: —
Häraf framginge, att fortifikationens förslag med 6 st. half bataljon skaserner
stälde sig dyrare än 4-våniugskaserner, men billigare än nämndens
3-vånings-kasernförslag. 1 betraktande deraf, att af 4-vånings-kasernförslagen
endast det med 16-manslogementet borde komma i fråga att tilllämpas,
skulle genom uppförande af 4-våningskaserner i stället för
2-våningskaserner endast uppstå per infanterietablissement en besparing af
42,000 kronor — eller blott 30,000 kronor i jemförelse med det förslag
till infanterietablissement, som hos Riksdagen nu före läge — en besparing,
som kunde anses obetydlig i jemförelse med de fördelar, som uppförandet
af 2-våningsbyggnader skulle medföra.
3. Kokinrättningen. Mot nämndens förslag angående denna byggnad
har chefen för fortifikationen i hufvudsak ej haft annat att anmärka,
än att den af ändringarna föranledda kostnadsökningen borde upptagas till
4,500 kr. i stället för 3,000 kr.
4. Varmbadinrättningen. Beträffande badinrättningarne hade nämnden
föreslagit, att de icke skulle göras afsevärdt större än den nyligen för
Norrlands dragonregemente i Umeå uppförda. Denna hade endast plats
för 27 badande, under det att badinrättningar enligt fortifikationens förslag
rymde 60. Härvid borde erinras om olikheten i styrkeförhållandena
mellan nyssnämnda truppförband, hvars största manskapsstyrka vintertiden
vore 450 man, och ett infanteriregemente, der manskapsstyrkan under
samma årstid uppginge till mer än dubbla antalet.
Från badhuset hade nämnden tillika borttagit de i fortifikationens
förslag der inrymda tvenne verkstadsrummen för gevärsreparationer. Då
dessa verkstäder redan från första stund vore oumbärliga, så kunde det
icke undvikas, att medel för deras uppförande måste ställas till förfogande
i samband med anslagen till etablissementens öfriga byggnader.
46
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Kostnaden för en verkstadsbyggnad kunde uppskattas till 5,000 kronor.
Vidare borde 1,000 kronor tilläggas för att bygga badhusen af beton,
samt för de ändringar, som erfordrades för ångans öfverförande från matinrättningen
till badhuset. Besparingen skulle sålunda sjunka till 6,000 kronor.
I fråga om förslaget angående fästning sinfanteriregementenas kasernetablissement,
hänvisades till hvad förut andragits rörande nämndens förslag
angående fältinfanterikasernetablissernent.
Beträffande Gotlands infanteriregementes kasernetablissement har chefen
för fortikationen anfört, att han, med kännedom om markens beskaffenhet
å den för etablisseinentet utsedda platsen, bestämdt afstyrkte arrestlokalernas
förläggande till källarvåningen.
Kavalleriregementenas kasernetablissement.
1. Kanslikasernbyggnaden. Beträffande kavalleriregementenas kasernetablissement
hade nämnden föreslagit en nedsättning i den af fortifikationen
beräknade kostnaden med 21,600 kronor för hvarje etablissement.
Utan tvifvel vore det fördelaktigt att, såsom nämnden föreslagit, få
eu särskild sjukpaviljong. Möjligheten af det ändringsförslag, nämnden i
detta syfte framlagt, vore emellertid ytterst beroende på om arresterna
verkligen kunde förläggas till källarevåningen, hvilket betviflades. Icke
heller skulle de af nämnden föreslagna anordningarna medföra den besparing
nämnden förestält sig. Den höjning af kaserngolfven med minst 0,90
m., som finge anses ovilkorligen nödvändig för arresternas förläggning i
källarvåningen, skulle medföra en ökad kostnad af omkring 4,000 kronor,
hvartill borde läggas kostnaderna 2,500 kronor för behöfliga isoleringsarbeten.
Det belopp, hvartill granskningsnämnden antagit, att kostnaden
för kanslikasernbyggnaden skulle uppgå, måste sålunda ökas med 6,500
kronor.
2. Stallbyggnaderna. I fråga om dessa har chefen för fortifikationen
af anförda skäl afstyrkt nämndens ändringsförslag såsom ledande antingen
till ökade kostnader eller otillfredsställande inredning.
3. Ridhuset. För kostnadernas nedbringande hade nämnden föreslagit,
att ridhusen skulle utföras i trä, i likhet med Norrlands dragonregementes
ridhus i Umeå, i stället för af sten. Hvad beträffade ridhuset
i Umeå, hade detsamma uppförts af trä hufvudsakligen af den orsak, att
anslagsmedlen icke medgifvit annat. Det hade der sammanbyggts med de
likaledes af trä uppförda 2 vinterstallarne och på detta sätt erhållit nödigt
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
47
stöd. Äfven i nu framlagda normalförslag till trängetablissement vore
ridhusen, ehuru fristående, föreslagna att byggas af trä, men de hade här
mycket mindre så väl längd som spännvidd. En träkonstruktion med den
stora spännvidd, kavalleriregementenas ridhus måste få, ingåfve deremot
icke den säkerhet i afseende å stabiliteten som ett ridhus af sten. Högst
önskligt vore derföre att få utföra nu ifrågavarande ridhus af sten; det
gälde ju endast 4 ridhus, på hvilka besparingarna icke skulle uppgå till
mer än 40,000 kronor. Denna öfverskjutande kostnad komme helt säkert
att inom årens lopp inbesparas genom minskadt underhåll, för att icke
tala om varaktigheten, hvilken hos ett ridhus af trä vore långt mindre.
Bodens ingeniörkårs kasernetablissement. Hvad anginge arresternas
förläggande i kanslibyggnadens källarevåning, borde detta med hänsyn till
markens beskaffenhet och det stora djup, hvartill kälen nedträngde, allra
minst här ske. Mot nämndens förslag att uppföra en enda stor manskapskasern
ville chefen för fortifikationen inlägga en bestämd gensaga. Inom
en fästning vore det otvifvelaktigt af lätt insedda skäl icke välbetänkt att
uppföra stora och höga byggnadskomplex.
Tv ängkårernas kasernetablissement. Nämndens förslag till ändring
af kanslibyggnaden hvilade likaledes här på det antagandet, att arresterna
skulle kunna förläggas till källarevåningen. De mindre ändringar, som af
nämnden för öfrigt föreslagits, syntes kunna verkställas inom den af fortifikationen
beräknade kostnaden.
Officer sbostäder i Vaxholm och Boden. Med afseende å officersbyggnaderna
i Vaxholm hade nämnden föreslagit, att det måtte uppföras två
3-våningsbyggnader af sten i stället för tre 2-våningsbyggnader af trä.
Det vore otvifvelaktigt en fördel att få uppföra byggnaderna på sätt
nämnden ansett önskligt, och platsen, der de nu föreslagits att byggas,
lade icke något hinder i vägen härför.
Norrlands artilleriregementes etablissement i Boden. Nämnden hade
för detta etablissement föreslagit en sammanslagning af kanslihus och
manskapskaserner i likhet med nämndens förslag till kansli- och kasernbyggnad
för kavalleriet, men med efter behofvet betingade, mindre dimensioner.
En dylik sammanslagning ansåge chefen för fortifikationen sig
emellertid lika väl här som vid ingeniöretablissementet böra bestämdt afstyrka.
Arresternas anbringande i källa re våningen kunde icke här vara
tillrådligt.
Fästning singeniörkompanier nas i Vaxholm och Karlskrona etablissement.
Genom utvidgande af logementen till 16-ma.ns vunnes utrymme
48
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
för 100 man, hvilken utvidgning ökade kostnaden med 2,500 kronor för
hvarje af de två kasernetablissementen.
Nämnden hade vidare föreslagit, att de för fästningsingeniörkompanierna
i Vaxholm och Karlskrona i fortifikationens förslag upptagna exercishusen
skulle ur förslagen utgå. Detta läte sig emellertid svårligen
göra, ty dels komme med all säkerhet de i närheten förlagda truppförbandens
exercishus, hvilka enligt nämndens förslag skulle, begagnas äfven
af ingeniörtruppen, med den mångfald af skolor, som vid förut berörda
truppförband förekomme, att blifva så upptagna, att de icke för ett främmande
truppförband kunde utan stor olägenhet upplåtas, och dels komme
ock sagda exercishus att ligga på väl stort afstånd från ingeniöretablissementen.
Tillbyggnadsförslagen.
Skånska husarregementets etablissement i Helsingborg. Hvad först
beträffade sjukhusutrymmet, så kunde nog det nu befintliga sjukhuset,
som inrymde 27 sängar, lemna utrymme för s. k. i kasern sjuke, men
icke heller mera, ty redan vinterskolorna uppginge till omkring 900 man.
För de svårare sjuke kunde då icke beräknas något öfverskott af utrymme,
men då hvardera af Skånska husarregementet och Skånska dragonregementet
räknade eu styrka, som motsvarade två vanliga kavalleiiregementen,
kunde man icke för dessa båda regementen förutsätta, att
alla de svårare sjuke skulle kunna vårdas inom ortens sjukhus. Härtill
komme, att det nya etablissementet, om det också finge sin plats i Helsingborg,
dock skulle blifva förlagdt på så stort afstånd från det gamla,
att det blefve rätt besvärligt att från det förra skicka alla de der insjuknade
till det senare för läkarevisitation och vård. Vid förslagets uppgörande
hade derföre ansetts lämpligast att ordna sjukvårdsförhållandena så,
att de s. k. i kasern sjuke kunde vårdas inom de särskilda eta bl i sse meriten,
samt '' att det öfverskott af sängar, som sålunda skulle uppstå i det
gamla sjukhuset, bevarades för sådane svårare sjuke, hvilka icke behöfde
eller icke kunde få plats å samhällets sjukhus.
Flvad anginge den af nämnden framkastade tanken att i större omfattning,
än fortifikationen föreslagit, påbygga de redan befintliga kasernerna,
borde nämnas, att vid förslagens uppgörande tagits i öfvervägande,
huruvida sådana påbyggnader skulle kunna blifva möjliga, men hade de
på grund af hållfasthetsskäl ansetts icke vara tillrådliga, hvilken åsigt ock
sedermera bestyrkts.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
49
Skånska dragonregementets etablissement i Ystad. Nämnden hade i
fråga om utvidgningen af detta etablissement framhållit, att en afsevärd
besparing skulle uppstå, om denna utvidgning så anordnades, att de erforderliga
nybyggnaderna förlädes i omedelbar närhet af det nuvarande
etablissement^ En sådan förläggning hade ock ansetts efterstr åfvan svärd,
men någon visshet hade ännu icke vunnits, huruvida staden vore villig
att för detta ändamål lemna behöflig mark. Under sådana förhållanden
hade fortifikationen ansett sig icke kunna underlåta att upptaga den kostnad,
som vore erforderlig för det nya etablissementets förläggning till
annan ort eller plats.
Vendes artilleriregementes etablissement i Kristianstad. Nämndens
förslag att lägga de tre ridande batterierna uti Landskrona skulle otvifvelaktigt
medföra en ej oväsentlig kostnadsbesparing för inqvarteringen af
detta regemente, men så väl med hänsyn till öfningar som i administrativt
hänseende medföra svårigheter och ganska betydligt ökade årliga
kostnader, hvarjemte man syntes kunna ifrågasätta, huruvida det kunde
vara rigtigt att förlägga en artilleritrupp med dess störa förråd till eu
fullständigt obefästad kuststad. Men äfven om de ridande batterierna
förlädes till Landskrona, skulle man ändock uti Kristianstad behöfva bygga
för tre batterier, ty de nu befintliga etablissementen derstädes inrymde ej
flere än 8 batterier. Att på regementets nuvarande redan ganska trånga
kasernplatser verkställa härför erforderliga nybyggnader syntes emellertid
mindre lämpligt, då det hela derigenom skulle blifva ännu mera hopträngdt
och obeqvämt.
Första Göta artilleriregementes etablissement vid Göteborg. Med afseende
å stallvården och tjensten för öfrigt vore det af vigt, att alla vinterstallarne
komme att ligga tillsammans och i närheten af ridhuset, ett
önskemål, som emellertid icke kunde ernås med mindre än att sommarstallarne
flyttades.
Beträffande fältartilleriregementenas etablissement i öfrigt, hade
granskningsnämnden framkastat den anmärkningen, att det ville synas,
som om fortifikationen, med afseende å förrådsutrymme, icke tagit tillräcklig
hänsyn till behofvet af ökadt utrymme för den nya artillerimaterielen
med dess större antal fordon. Förhållandet med afseende härå vore
i sj elfva verket, att fortifikationen vid förslagens uppgörande saknat all
kännedom derom, att något ökadt utrymme på grund af kanonbatteriernas
förändrade indelning vore af nöden. Först efter det granskningsnämnden
afgifvit sitt yttrande, hade det blifvit fortifikationen delgifvet, att
omorganisationen kräfde ett betydligt ökadt antal fordon äfven för kanonbatterierna,
så att utrymme, utöfver hvad redan beräknats, skulle erfor
Bih.
till Riksd. Prof. 1902. 4 Sarnl. 1 Afd. 52 Höft. 7
50
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Utskottets
utlåtande.
dras för 755 fordon, motsvarande 38 nya förrådsafdelningar af den storlek,
som nu behöfdes för ett batteri. Då hvarje afdelning beräknades
efter medelpris kosta 9,000 kronor per stycke, blefve den ökade kostnaden
för dessa förråd 342,000 kronor.
Norrlands dragonregementes etablissement i Umeå. Med afseende å
hvad nämnden anfört med hänsyn till den, enligt dess mening, dryga
grundläggningskostnaden för den nya kasernbyggnaden, erinrades, att marken
så väl inom den öfriga delen af kasernområdet som å kronans område
invid detsamma, liksom ock inom nästan hela Umeå stads område,
vore af ungefär enahanda beskaffenhet, som å den plats, der den nya kasernen
af fortifikationen, med tanke på ett lämpligt ordnande af byggnaderna
i förhållande till hvarandra, föreslagits skola läggas. Någon besparing
kunde derföre icke vinnas på det sätt, nämnden eventuel tänkt sig.
Då utskottet nu går att yttra sig angående samtliga ofvanberörda
förslag, anser utskottet sig böra först till behandling upptaga det af herr
O. A. Ericsson m. fl. i motionen n:o 103 mom. b) framstälda yrkandet,
att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla om utarbetandet
till nästa Riksdag af fullständigt förslag till de ändringar samt ny- och
tillbyggnader af baracker m. m. å nuvarande mötesplatser, som kunde
anses erforderliga för att tillgodose infanteriets med flere truppförbands
behof för såväl sommar- som vinterförläggning. Detta förslag har inverkan
blott på ett mindre antal af de kasernetablissement, som enligt
Kongl. Maj:ts nu föreliggande förslag äro afsedda till uppförande underförstå
byggnadsperioden. Den åsyftade utredningen skulle deremot afse
alla de truppförband, hvilka för närvarande ega mötesplatser.
Om det än för närvarande, medan underhandlingar ännu pågå, kan
vara förenadt med vanskligheter att framlägga en bestämd förläggningsplan,
kan utskottet dock icke finna annat, än att denna saks behöriga
ordnande är af så stor betydelse ur många synpunkter — bland annat
med hänsyn till de stora omkostnader, som redan nedlagts på ofvannämnda
mötesplatser och det uppenbart oekonomiska i att hafva på sätt och vis
två etablissement för samma truppförband, hvilket blefve händelsen, ifall
mötesplatserna skulle behållas jemte hufvudstationen — att ett uppskof
med beviljandet af anslag till de regementens etablissement, hvilkas förläggande
till nuvarande mötesplatser skulle kunna ifrågakomma, måste
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
51
anses vara deraf väl motiveradt. Då utskottet sålunda anser, att en utredning
i denna fråga bör verkställas, och det dervid kan komma att framgå,
att icke alla nuvarande mötesplatser lämpa sig till förläggningsorter för kasernetablissement,
vare sig af strategiska och taktiska skal eller till följd af andra
omständigheter, kan utskottet icke ansluta sig till ett så bestämdt uttalande i
denna rigtning, som innefattas i motionärernas förslag. Men frågans vigt
synes dock kräfva, att den göres till föremål för noggrann pröfning, och anser
utskottet sig derför böra tillstyrka, att Riksdagen må med anledning af
motionen anhålla, att Kongl. Maj:t måtte låta verkställa och för Riksdagen
framlägga utredning, i hvad mån för de truppförband, hvilka för närvarande
ega mötesplatser å landsbygden, kasernetablissementen lämpligen må
kunna å sagda mötesplatser förläggas, samt i sådant fall afgifva förslag till de
anordningar, som der blifva erforderliga, och i motsatt fall förslag till de
nuvarande mötesplatsernas disposition. Med hänsyn härtill finner sig utskottet
böra för närvarande afstyrka anslags beviljande till nybyggnad af
kasernetablissement för Hallands regemente samt för Smålands husarregemente
och Vestmanlands regemente. Deremot anser utskottet uppskof
icke böra af den begärda utredningen föranledas beträffande etablissement
för öfriga i statsrådsprotokollet i detta afseende omförmälda truppförband.
Icke heller af annan anledning synes det lämpligt att, på sätt det uti
mom. a) af ifrågavarande motion gjorda yrkande innefattar, ytterligare
inskränka antalet af de truppförband, hvilkas etablissement nu föreslagits
till uppförande eller förändring.
Utskottets af nyss omförmälda anledning beroende framställning om
uppskof med anslags beviljande för Hallands regementes kasernetablissement
öfverensstämrner äfven med hvad uti motionen n:o 126 af herr N.
Svensson m. fl. yrkats. Vid sådant förhållande anser utskottet sig icke
behöfva ingå i bedömande af hvad i sistberörda motion i öfrigt anförts,
och torde, vid gillande af utskottets nu angifna uppfattning, nämnda motion
icke föranleda någon särskild åtgärd.
1 afseende å de inom fortifikationen uppgjorda planerna till de förslagna
nya etablissementen och till förändringar vid redan befintliga etablissement
samt granskningsnämndens deröfver afgifna utlåtande och framlagda
ändringsförslag äfvensom chefens för fortifikationen häremot gjorda
erinringar har utskottet, som icke kunnat ingå i detaljerad pröfning af
dessa olika förslag, velat framhålla följande.
I likhet med nämnden anser utskottet det önskligt, att byggnaderna
om möjligt sammanföras, så att de blifva färre till antalet, men rymma
flera våningar. Derför synes fortifikationens ursprungliga förslag med
52
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
manskapskaserner af endast två våningars höjd icke böra komma till utförande
annorstädes, än der lokala förhållanden, taktiska skäl eller andra
omständigheter göra en sådan anordning oundviklig. Valet synes deremot
i allmänhet böra stå mellan kaserner i 3 eller 4 våningar, hvilka begge typer
synas i det hela väl tillfredsställa berättigade kraf. Huruvida den ena eller
andra typen skall användas, bör blifva föremål för pröfning i hvarje särskild!
fall med hänsyn till dervid inverkande omständigheter, men synes
förslaget med fyra våningar böra vinna så utsträckt tillämpning som möjligt.
Förslaget att förlägga manskapets arrestlokaler i kanslibyggnadernas
jordvåning finner utskottet sig böra förorda, såsom ledande till besparing
samt medförande vissa fördelar vid vaktgöring in. m. Dock sker detta
endast under förutsättning, att markens beskaffenhet gör en sådan anordning
lämplig, att arrestgolfvets djup under jordytan icke blifver för stort,
att det noggrant tillses, att dessa lokaler blifva fuktfria och i öfrigt inrättade
så, att de icke medföra olägenhet för arrestanternas helsa samt att
det må noga sörjas för att tillgång på frisk luft blifver så riklig som möjligt.
Förslaget att inreda en mindre messlokal för underofficerare anser
sig utskottet böra tillstyrka, liksom äfven anordnandet af handrustkammare
för att möjliggöra en bättre persedelvård. Äfven förslaget att i
varmbadinrättningen anordna officersbad tillstyrker utskottet.
Nämndens förslag att i kasernerna bereda bostad för några ogifta
officerare, hvilka då böra afstå sin inqvarteringsersättning, synes utskottet
vara ur flera synpunkter, ej minst ur disciplinens, välbetänkt, hvarför utskottet
får förorda detsamma äfvensom den i sammanhang dermed föreslagna
förläggningen af en del officersvolontärer i gemensamma logement.
Utskottet biträder vidare nämndens förslag att å de platser, der
flera truppförband komma att förläggas, de lokaler, som dertill må finnas
egnade, må, så vidt möjligt, uppföras gemensamma för dessa truppförband,
och till följd deraf sammanföras i en enda byggnad.
Beträffande kavallerietablissementen synes den af granskningsnämnden
föreslagna typen för kanslikasernbyggnad jemte särskild sjukpaviljong,
der sådan finnes erforderlig, vara att föredraga framför fortifikationens
ursprungliga förslag, mot hvilket anmärkts, bland annat, att sjukafdelningen
förlagts under manskapslogementen.
I afseende å byggnadernas yttre utstyrsel anser utskottet, i likhet
med nämnden, att denna bör göras helt enkel och att onödiga prydnader
böra uteslutas.
Utskottet instämmer fullständigt i hvad granskningsnämnden anfört
angående nödvändigheten af att vid ifrågavarande byggnad sföretag, för
hvilka entreprenadsystemet torde i större eller mindre utsträckning komma
Statsutskottets Utlåtande N:o 16.
53
att anlitas, eu sakkunnig platskontroll må anordnas, såväl för öfvervakande
af sjelfva arbetets utförande som för pröfning af materialernas
beskaffenhet, enär endast genom en noggrann sådan tillsyn säkerhet kan
beredas för byggnadernas soliditet och framtida bestånd.
I afseende å anslagsbehofvets beräkning har utskottet — utan att
derigenom hafva velat angående etablissementens allmänna anordnande
uttala sig i vidare mån, än som ofvan skett — utgått från hvad granskningsnämnden
i sådant afseende beträffande de olika normalförslagen
till etablissement, förordat, i den mån nämndens förslag i afseende å
beloppet afvikit från fortifikationens ursprungliga, till grund för Kongl.
Maj:ts proposition lagda förslag. Härvid har dock iakttagits dels att,
när enligt statsrådsprotokollets uppgifter ytterligare byggnader angifvits
behöfliga utöfver dem, som upptagits i det till nämndens pröfning
hänskjutna förslaget, dessa byggnaders kostnad medtagits, derest annat
icke här nedan uttryckligen säges, och dels att, beträffande manskapskasernerna,
utskottet vid beräkningen användt medeltalet mellan de
för 3- och 4-våningskaserner af nämnden angifna kostnader. Detta sistnämnda
förfaringssätt har vidtagits, enär hvardera typen torde på skilda
ställen komma till användning. Utskottet föreställer sig att, med hänsyn
härtill och då det ju i allt fall är Kongl. Maj:t obetaget att, derest besparing
skulle uppstå vid ett visst etablissement, använda öfverskottet för ett
annat, vid hvilket kostnaderna må hafva visat sig öfverstiga de beräknade,
anslagsbeloppet icke skall befinnas vara för litet, utan tvärtom kunna lemna
tillgång till utförande, i den mån Kongl. Maj:t finner sådant erforderligt,
af de ändringar och tillägg, som chefen för fortifikationen förordat i sitt
yttrande öfver granskningsnämndens förslag och som icke stå i strid mot
hvad utskottet härofvan anfört.
I afseende å vissa af de särskilda etablissement, för hvilka, enligt
hvad statsrådsprotokollet angifver, det begärda anslaget vore afsedt, vill
utskottet anföra följande.
Angående Skånska husarregementets etablissement har nämnden ifrågasatt,
huruvida icke besparing i kostnaderna kunde göras genom att utesluta
särskild sjukhusbyggnad. På grund af hvad chefen för fortifikationen
anfört, har utskottet dock ansett sig icke böra af dylik anledning
beräkna någon besparing.
Beträffande Skånska dragonregementets etablissement i Ystad har
nämnden meddelat, att, derest fri mark komme att beredas för den utvidgning
af det nuvarande etablissement et, som behöfdes för att regementet
måtte i sin helhet kunna förläggas till detta etablissement och icke, såsom
eljest måste ske, fördelas å två olika ställen inom staden Ystad, skulle
54
Statsutskottets Utlåtande N:o 16.
kostnaderna kunna minskas med omkring 100,000 kronor. Chefen för
fortifikationen har anfört, att en sådan förläggning visserligen vore eftersträfvansvärd,
men att då visshet icke funnes angående upplåtande af berörda
intill etablissementet belägna område, hade det högre kostnadsbeloppet
ansetts böra föreslås. Utskottet har, med hänsyn till de förutsättningar,
som i statsrådsprotokollet angifvits för ett truppförbands förläggning
å viss ort, ansett berörda 100,000 kronor kunna afdragas å den
beräknade kostnaden för detta etablissement.
I afseende å Wendes artilleriregemente, som i statsrådsprotokollet
förutsatts skola i sin helhet förläggas till Kristianstad, har granskningsnämnden
ifrågasatt en delning, så att de tre ridande batterierna skulle
förläggas till Wendes trängkårs nuvarande etablissement i Landskrona,
hvilket skulle medföra besparing. Med afseende å hvad emot detta nämndens
förslag anförts, har utskottet icke ansett lämpligt att med anledning
af detsamma beräkna någon minskning i anslagsbehofvet för ifrågavarande
etablissement, men håller före, att frågan om detta regementes förläggning
bör fortfarande blifva föremål för omsorgsfullt öfvervägande,
samt att det må vara Kongl. Maj:t obetaget att, derest så befinnes
lämpligt, förlägga en del af regementet till berörda kaserner i Landskrona.
Utskottet anser sig i allt fall böra framhålla önskvärdheten af att
Wendes trängkårs nyssberörda kaserner måtte, på sätt departementschefen
anfört, komma till användning för annat truppförband eller skola.
I fråga om Lifregementets husarer har utskottet inhemtat, att
Kongl. Maj:t den 14 mars detta år beslutat, att detta regemente skall
förläggas i Sköfde.
Med anledning af hvad chefen för fortifikationen gent emot granskningsnäinndens
yttrande anfört, har utskottet beträffande Första Göta artilleriregemente
icke beräknat någon minskning uti den i statsrådsprotokollet
upptagna anslagssumma för detta regementes etablissement.
I afseende å Norrbottens regemente har utskottet ansett det mindre
nödigt att uppföra officersbyggnader, hvilkas antal af fortifikationen beräknats
till tre. Vid Boden, der detta regemente skall förläggas, torde
en liflig enskild byggnadsverksamhet komma att alltmera utveckla sig, och
det bör alltså för officerarne vid ifrågavarande regemente, som är förlagdt
i tjenstgöring endast under en del af året, icke möta svårigheter att skaffa
sig enskild inqvartering. Utskottet har derför ansett uppförandet af officersbyggnader
vid detta regemente kunna ur förslaget uteslutas, åtminstone
tillsvidare och intill dess erfarenheten tilläfventyrs må hafva ådagalagt, att
den enskilda byggnadsverksamheten vid Boden icke tager sådan omfattning,
att privat inqvartering kan beredas. På grund häraf har utskottet vid
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
55
anslagets beräkning uteslutit alla kostnader för nu ifrågavarande officersbyggnader,
och derför afdragit ett belopp af 448,500 kronor.
Med anledning af såväl den af utskottet förordade uteslutning af
kostnaderna för Hallands regementes, Smålands husarregementes och Vestmanlands
regementes etablissement, hvilka kostnader eljest skolat enligt de
af utskottet följda grunder upptagits till ungefär 1,063,500 kronor för
Hallands regemente, 997,500 kronor för Smålands husarregemente och
1,119,500 kronor för Vestmanlands regemente, som ock de minskningar i
byggnadskostnaderna för öfriga etablissement, som utskottet, enligt hvad
ofvan anförts, ansett sig böra beräkna dels på grund af granskningsnämndens
förslag i fråga om normalplanerna och dels på grund af hvad
beträffande vissa särskilda truppförband af utskottet här ofvan angifvits,
har utskottet funnit, att den för de i statsrådsprotokollet uppgifna etablissementen,
med undantag af de tre härofvan nämnda, erforderliga anslagssumman
torde kunde nedsättas till 18,417,000 kronor. Då häraf vid nästlidet
års riksdag beviljats 1,797,000 kronor, erfordras ytterligare 16,620,000
kronor, hvaraf för år 1903 torde böra anvisas en tredjedel med 5,540,000
kronor.
Hvad slutligen vidkommer Kongl. Maj:ts förslag beträffande officersbyggnader
vid fästningsartilleriregementets etablissement i Boden, anser
sig utskottet böra förorda detsamma.
På grund af hvad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen, med anledning af Kongl. Maj:ts
i den till Riksdagen den 14 januari 1902 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof
uti punkten 36 under fjerde hufvudtiteln gjorda framställning
samt herr Ericssons in. tf. förenämnda motion >
hvad dess mom. a) beträffar och herr Svenssons m. fl.
ofvan omförmälda motion, må till uppförande af nya
byggnader för armén, dock icke för Hallands regemente,
Smålands husarregemente eller Vestmanlands regemente,
bevilja ett belopp af 16,620,000 kronor och deraf på
extra stat för år 1903 anvisa 5,540,000 kronor;
b) att, med anledning af det uti mom b) af herr
O. A. Ericssons in. fl. berörda motion framstälda
yrkande, Riksdagen må besluta att i skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t måtte låta verkställa
och för Riksdagen framlägga utredning i hvad
56
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
mån för de truppförband, hvilka för närvarande ega
mötesplatser å landsbygden, kasernetablissementen lämpligen
må kunna å sagda mötesplatser förläggas samt
i sådant fall afgifva förslag till de arbeten, som der
blifva erforderliga och i motsatt fall förslag till de
nuvarande mötesplatsernas disposition; samt
c) att Riksdagen må, med bifall till Ivongl. Maj:ts
i statsverkspropositionen under fjerde hufvudtiteln uti
punkten 35 gjorda framställning, i den mån densamma
icke redan blifvit af Riksdagen till pröfning upptagen,
för uppförande af befälsbyggnader vid Boden—Karlsborgs
artilleriregementes etablissement i Boden bevilja
300,000 kronor och deraf å extra stat för år 1903 anvisa
100,000 kronor;
kommande, vid bifall härtill, att för fortsättande
af arbetena å rikets landtbefästningar beviljas 6,506,300
kronor samt deraf på extra stat för år 1903 anvisas
2,135,500 kronor.
Stockholm den 6 maj 1902
På statsutskottets -vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Reservation
af herrar] C hr. Lundeberg, H. P. P. Tamm, A. G. L. Billing, friherre
J. T. Gripenstedt, F. E. Pettersson, N. Fosser, grefve P. O. L. Kling spor,
E. Fränekel, grefve K. A. Posse, L. Grundberg, grefve C. O Taube och
friherre C. J. Rappe, hvilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hafva följande lydelse:
»Då utskottet —--—--— — —---mötesplatser.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
57
Motionärernas ifrågavarande framställning synes hafva sin egentliga
grund i den omständigheten, att Kongl. Maj:t icke för Riksdagen framlagt
fullständig förläggningsplan för de olika truppförbanden. I öfverensstämmelse
med hvad Riksdagen i skrifvelse år 1894 uttalat, anser utskottet
emellertid frågan rörande förläggningsplatserna för ifrågavarande truppförband
vara ett ämne, som lämpligast bör öfverlemnas• till Kongl. Maj-.ts
pröfning. Utskottet är i allt fall förvissadt, att Kongl. Maj:t vid bestämmandet
af förläggningsorterna tager i första rummet hänsyn till de taktiska
och strategiska skal, som dervid böra inverka. Det torde icke heller vara
möjligt att, på sätt motionärerna uti sitt förslag till de nuvarande mötesplatsernas
användande för de nya etablissementen synes hafva förutsatt,
uppställa någon under alla förhållanden giltig plan för förläggningens ordnande,
utan lärer hvarje enskildt truppförbands förläggning böra afgöras
med hänsyn till de uti hvarje särskild! fall föreliggande omständigheter.
Utan att förbise hvad motionärerna i detta ämne anfört, anser utskottet
det vara påtagligt, att i de allra flesta fall förläggningen i eller omedelbart
invid stad skulle komma att visa sig eg a afgörande fördelar vid
jemförelse med förläggning å de nuvarande mötesplatserna ä landsbygden.
I vissa afseenden, bland annat beträffande möjligheten att upprätthålla
ordning och sedlighet inom området närmast utanför kasernetablissementet,
skulle säkerligen de olägenheter, som motionärerna befarat
vid förläggning i stad, komma att i ännu högre grad göra sig gällande å
landsbygden. Många af de afsedda fördelarna komme deremot antagligen
att icke kunna ernås, exempelvis den förväntade minskade kostnaden för
födoämnen in. in. Någon besparing i byggnads- och underhållskostnad
torde i allmänhet icke heller uppstå, bland annat derför att å landsbygden
jemväl befälsbostäder skulle vid åtskilliga förläggningsorter behöfva byggas
på statens bekostnad. Utskottet kan af dessa skäl icke biträda motionärernas
förslag om skrifvelse till Kongl. Maj:t i uppgifvet syfte.
Den i afseende å vissa truppförbands etablissement af motionärerna
i mom. a) af berörda motion ifrågasatta nedsättning i anslaget synes
delvis hafva berott på, att den önskade utredningens resultat ansetts böra
afvaktas. För utskottet, som afstyrker skrifvelseförslaget, saknas nämnda
anledning till inskränkning af anslaget. Förslaget i mom. a) betecknar
emellertid vissa ytterligare, af förslaget i mom b) oberoende inskränkningar
i afseende på de truppförband, hvilkas etablissement nu ifrågasatts till
utförande eller förändring. Utskottet anser sig i detta hänseende icke
böra biträda motionärernas förslag.
Hvad uti den af herr N. Svensson m. fl. väckta motionen n:o 126
anförts till stöd för det der framstälda yrkandet, att anslag till Hallands
Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 52 Höft. 8
58
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
regementes kasernetablisseinent nu icke skulle beviljas, finner utskottet
icke vara af beskaffenhet att böra föranleda afslag å det af Kongl. Maj:t
i denna fråga framstälda förslag.
I afseende å — — — — — detta, regementes etablissement.
I afseende å Norrbottens regemente har utskottet ansett det mindre
nödigt att redan nu, såsom fortifikationens beräkning innefattar, uppföra
3 officersbyggnader. Då det torde kunna förutsättas, att å denna plats,
Boden, den enskilda byggnadsverksamheten kommer att alltmera utveckla
sig, synes det vara lämpligt att för ifrågavarande regemente icke uppföra
mer än en officersbyggnad, innan man vunnit erfarenhet om, huruvida
icke officerarne vid ifrågavarande regemente till större delen skulle kunna
bereda sig enskild inqvartering. Under öfvergångsperioden till den nya härordningens
genomförande kommer vid detta regemente blott en del af befälet
att hafva stadigvarande tjenstgöring, och det torde äfven af detta
skäl vara till fyllest att nu uppföra endast en officersbyggnad, hvilken
antagligen då skulle befinnas tillräcklig för nämnda del af officerskåren.
Utskottet har på grund häraf vid anslagets beräkning uteslutit två officersbostäders
kostnad, hvilken utskottet beräknat till 299,000 kronor.
Med anledning . af de minskningar i byggnadskostnad^^, som utskottet
alltså ansett sig böra beräkna dels på grund af granskningsnämndens
förslag i fråga om normalplanerna och dels på grund af hvad beträffande
vissa särskilda truppförband här ofvan angifvits, har utskottet
funnit, att den för de i statsrådsprotokollet uppgift);! etablissement^! erforderliga
anslagssumman torde kunna nedsättas till 21,747,000 kronor.
Då häraf vid nästlidet års riksdag beviljats 1,797,000 kronor, erfordras
ytterligare 19,950,000 kronor, hvaraf för år 1903 torde böra anvisas en
tredjedel med 6,650,000 kronor.
Hvad slutligen vidkommer Kongl. Maj:ts förslag beträffande officersbyggnader
vid fästningsartilleriregementets ''etablissement i Boden, anser sig
utskottet böra förorda detsamma.
På grund af hvad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
a) att Riksdagen, med afslag å såväl herr Ericssons
in. fl. förenämnda motion hvad dess mom. a) beträffar
som herr Svenssons m. fl. ofvanberörda motion,
må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts i den till Riksdagen
den 14 januari 1902 aflåtna propositionen angående stats
-
Statsutskottets Utlåtande N:o 16.
59
verkets tillstånd och behof uti punkten 36 under fjerde
hufvudtiteln gjorda framställning, att Riksdagen till uppförande
af nya byggnader för armén beviljar ett belopp
af 19,950,000 kronor och deraf på extra stat för år 1903
anvisar 6,650,000 kronor;
b) att det uti mom. b) af herr O. A. Ericssons
in. fl. ofvan omförmälda motion framstälda yrkande
icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda; samt
c) att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj:ts
i statsverkspropositionen under fjerde hufvudtiteln uti
punkten 35 gjorda framställning, i den mån densamma
icke redan blifvit af Riksdagen till pröfning upptagen,
för uppförande af befälsbyggnader vid Boden—Karlsborgs
artilleriregementes etablissement i Boden bevilja
300,000 kronor och deraf å extra stat för år 1903 anvisa
100,000 kronor;
kommande, vid bifall härtill, att för fortsättande
af arbetena å rikets landtbefästningar beviljas 6,506,300
kronor samt deraf på extra stat för år 1903 anvisas
2,135,500 kronor.»
Herr K. G. Bildt har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
förestående ärendes slutbehandling inom utskottet.
o
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.