Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som höra in - föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
1902-05-13 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1902:89, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som höra in - föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
Dokumentets text
Statsutslcottets Memorial N:o 89.
1
Ank. till Kiksd. kansli den 13 maj 1902, kl. 12 midd.
Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som höra in
-
föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.
(R. A.)
Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden
i det nja reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: på riksgäldskontoret
anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; samt fullmäktige tillhörande
särskilda åligganden och uppdrag.
De föreslagna §§ 22, 23 och 24, angående kreditiven, grunda sig på
Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 38, och § 32, angående
dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen, är affattad
i enlighet med det beslut, Riksdagen efter gemensam votering fattat
i anledning af utskottets utlåtande n:o 12.
I § 74 har i följd af Riksdagens bifall till sammansatta stats- och
bankoutskottets hemställan i memorialet n:o 4 gjorts ett tillägg, innefattande
uppdrag åt fullmäktige att ombesörja möblering af lägenheterna i det nya
riksdagshuset.
I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande
stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits § 83, innehållande
det nu fullgjorda uppdraget i fråga om utarbetande och utgifning
af register till Riksdagens protokoll med bihang för åren 1867—1899.^
Bih. till Biksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afä. 60 Höft. (N:o 89). 1
2
Statsutskottets Memorial N:o 89.
Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning
få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras,
hemställer utskottet,
att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden
må af Riksdagen godkännas.
Stockholm den 13 maj 1902.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LUNDEBERG.
Statsutskottets Memorial N:o 89.
3
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 22.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma
af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af
Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.
Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får
ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen
blifvit i allmänna tidningarna kungjord.
§ 28.
Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,
bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under
tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då
Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,
sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den
vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem
hundra tusen kronor.
§ 24.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst
föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks
härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets
obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller
efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de
vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma
räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras
utgifningsdag.
4
Statsutskottets Memorial N:o 89.
§ 25.
Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för
uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen
medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel
dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp
af högst ett hundra femtio tusen kronor.
Sto. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltniugsutgifter m. in.
§ 26.
Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader
skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande
af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse
härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,
som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels
framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade,
må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade
verifikationshandlingar, Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras.
§ 27.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn såväl af den för Riksgäldskontoret anvisade som
af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för
de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,
skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till
så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.
För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt
i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare
vid Riksgäldskontoret finnas upptagna i Riksgäldskontorets aflöningsstat och
reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjenstgöringstid,
som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jemväl
Statsutskottets Memorial N:o 89.
5
den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjentbefattning
vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare
skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för
Riksdagens hus.
§ 28.
Riksdagen har till Fullmäktiges i Riksgäldskontoret disposition anvisat
ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901
bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas
den person, som derunder haft sig af Fullmäktige uppdragen befattningen
att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket
utgifna riksdagsprotokoll jemte dertill hörande bihang, än äfven andra tryckta
handlingar, som blifvit till Riksgäldskontoret aflemnade och finnas i kontorets
förvar för att derstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;
börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet deraf vara
skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,
som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland
riksdagsmännen utdelas, vaka deröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar varder afdraget och till Riksgäldskontoret vederbörligen aflemnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
hittills varit eller hädanefter enligt derom meddelade föreskrifter varda
förenade.
§ 29.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed
förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af
fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda
stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års
riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens
bibliotek tjena till efterrättelse.
Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år
1901 tillämpas:
a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:
lön........................................................................... kronor 3,000: —
och tjenstgöringspenningar................................. )) 1,500: —
kronor 4,500: —;
6
Statsutskottets Memorial N:o 89.
att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas
med 500 kr. och, efter tio års tjenstgöring, med ytterligare 500 kronor;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets
reglemente finnas för detta verks tjenstemän angifna;
att bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga
gång kan ske, utan afdrag å den för honom faststälda aflöning, åtnjuta
semester under en och en half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma;
att
bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion
för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;
b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret ega att vid Riksdagens
bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:
lön.............................................................................. kronor 600: —
tjenstgöringspenningar............................................. » 200: —
kronor 800: —;
dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för
denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilken aflöning
må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne
med 100 kronor;
att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma
bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare,
som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid
detta verk angifna;
c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;
och
d) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret ega att under riksdag vid
Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50
öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans
ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen
under den tid, Riksdagen är samlad.
§ so
De
traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,
Statsutskottets Memorial N:o 89.
7
utbetalas af Eiksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem
faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-,
kansli- och vaktbetjening, på Eiksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp
af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas
sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda
resor.
Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas
berättelse öfver revisionen af Statsverket, Eiksbanken och Eiksgäldskontoret,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
böra äfven af Eiksgäldskontorets medel bestridas.
§ 31.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda
kansli- och vaktbetjening bör af Eiksgäldskontoret under sista månaden af
hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under
den tid innevarande Eiksdags statsreglering kommer att blifva gällande,
utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning
enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed
förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som
hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i bufvudstaden
bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Eiksgäldskontoret ett tusen
fem hundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med
följande årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor;
» en kanslist, som tillika bar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tre tusen kronor; bvilka två löner dock kunna höjas efter fem
år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
)) en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande
af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning,
renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å
hans sida att för medlens användning redovisa; samt
i en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem
år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Eiksdagens
8
Statsutskottets Memorial N:o 89.
hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150
kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser
och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,
gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt,
dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning
jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen
hos tryckfrihetskomité^ dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda
aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.
§ 32.
Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid
justitieombudsmansexpeditionen, för år 1902 anvisat 850 kronor att af
riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med
tio procent af den för hvarje befattning bestämda kontanta aflöning, dock
icke i något fall med högre belopp än 500 kronor; och äro från åtnjutande
af dyrtidstillägg undantagna:
a) de tjensteman, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån
in natura;
b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner för innevarande år uppgå
till högre belopp än 7,000 kronor; samt
c) de tjenstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget
oberäknad!, år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats
till högre belopp än 7,000 kronor.
§ 33.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande
redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid
justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp
af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets
medel utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelse!
Statsutskottets Memorial N:o 89.
9
jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars
tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den
dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande
samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser
och bilagor omedelbart utaf Eiksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de
till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,
bvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af
justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmägtige särskildt
redovisas.
§ 34.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra
kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra
kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt,
eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning,
beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen
åt Andra Kammarens ledamöter.
Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden,
som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i §
60 omförmälda uppdrag, hvilket skall af eu af Deputerade bestridas, och
med tre tusen kronor till den andre af Deputerade.
§ 35.
Aflöningen för Eiksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat,
hvilken icke får öfverskridas.
§ 36.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda
åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke
behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Eiksgäldskontoret
hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten
och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.
Bill. till Rilcsd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 60 Häft.
2
10
Statsutskottets Memorial N:o 89.
§ 37.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor och f. d. Greneralassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera
en summa af högst två hundra tjugufem kronor.
§ 38.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa
riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de
utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,
inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året,
af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad
utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett
annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under
tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande
reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter
embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få
höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes
vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke
utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda
kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa
blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden
och uppdrag.
§ 71.
Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och
Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå
och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och
säkerhets- med flere handlingar.
Statsutskottets Memorial N:o 89.
11
§ 72.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal
för Riksgäldskontor anvisade bus samt detta verks inventarier. Likaledes
bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens bus, bvilket
jemväl står under deras vård och inseende.
Dessutom bar Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det
icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra
inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris
på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen
utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid
skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda
utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill
desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ 73.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och
lägenheter inom Riksdagens bus af Fullmäktige hyresrätt upplåtas för tillfälligt
begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna
varda af Kong!. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga
lokaler inom kronans bus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå,
utan äfven af allmänna embetsmyndigbeter, som antingen af särskild anledning
icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller
också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;
egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som
Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas
noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse
bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och
inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt
skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 74.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade
byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,
som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader
för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med
12
Statsutskottets Memorial N:o 89.
de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj
1888 blifvit af Riksdagen meddelade.
Riksdagen har år 1902 uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader låta ombesörja
erforderlig möblering af lägenheterna i det nya riksdagshuset.
§ 75.
Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att
omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen
afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit,
sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 76.
Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,
som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober
eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse
i tidningar.
Derest Revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan Revisorerne
sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,
skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.
På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.
§ 77.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning
och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af
statsverket och Riksgäldskontor afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser
jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges
försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.
§ 78.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens
protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga
Statsutskottets Memorial N:o 89.
13
papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets
som bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af
de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde
erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens
hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i
allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed
flere arbeten.
Rör öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets
tjenstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda
och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt
ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,
äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje
kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa
af honom mottagna effekter.
§ 79.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den
27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets
räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den
ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för
hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.
Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands
kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september
1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att
granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.
§ 80.
Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och
kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl.
Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och
räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Civil
-
14
Statsutskottets Memorial N:o 89.
departementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser
taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för
bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens
fortsatta liqviderande.
§ 81.
Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som
skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså
utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens
förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.
Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie
sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje
år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.
§ 82.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i
postsparbankens styrelse.
§ 88.
Riksdagen har år 1900 uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad ombesörja
tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister försedd samling
af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års urtima
riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill hörande
handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris
för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och låta verkställa
den kostnadsfria utdelning deraf, soni Fullmäktige må finna böra ske.
§ 84.
Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i
Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för
utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.
§ 85.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets
Fullmäktige:
Statsutskottets Memorial N:o 89.
15
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga
om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen)
;
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevil lnin gens hela belopp är bestämdt,
men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 §
Regeringsformen);
c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit
utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom
utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde
efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet
eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 §
Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Gröta kanals vidmagthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens
och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,
än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens
räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,
och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill
utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige
i hvardera verket vara tillstädes.
§ 86.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för
Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,
skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.