Sök i Ratio Lex

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som höra in - föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

1902-05-13 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:89, Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som höra in - föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Memorial N:o 89.

1

Ank. till Kiksd. kansli den 13 maj 1902, kl. 12 midd.

Memorial med förslag till åtskilliga stadganden, som höra in
-

föras i det nya reglementet för riksgäldskontor et.

(R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden

i det nja reglementet för riksgäldskontoret, hvilka angå: på riksgäldskontoret

anvisade kreditiv; från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; samt fullmäktige tillhörande

särskilda åligganden och uppdrag.

De föreslagna §§ 22, 23 och 24, angående kreditiven, grunda sig på

Riksdagens bifall till utskottets memorial n:o 38, och § 32, angående

dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen, är affattad

i enlighet med det beslut, Riksdagen efter gemensam votering fattat

i anledning af utskottets utlåtande n:o 12.

I § 74 har i följd af Riksdagens bifall till sammansatta stats- och

bankoutskottets hemställan i memorialet n:o 4 gjorts ett tillägg, innefattande

uppdrag åt fullmäktige att ombesörja möblering af lägenheterna i det nya

riksdagshuset.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente, hvarur uteslutits § 83, innehållande

det nu fullgjorda uppdraget i fråga om utarbetande och utgifning

af register till Riksdagens protokoll med bihang för åren 1867—1899.^

Bih. till Biksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afä. 60 Höft. (N:o 89). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 89.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning

få ändra paragrafernas nummerordning, der sådant kan erfordras,

hemställer utskottet,

att det nu öfverlemnade förslaget till stadganden

må af Riksdagen godkännas.

Stockholm den 13 maj 1902.

På statsutskottets vägnar:

CHR. LUNDEBERG.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 89.

3

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 22.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma

af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af

Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat.

Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får

ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen

blifvit i allmänna tidningarna kungjord.

§ 28.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande,

bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,

sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den

vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem

hundra tusen kronor.

§ 24.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst

föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks

härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga,

de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets

obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de

vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;

dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras

utgifningsdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 89.

§ 25.

Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för

uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen

medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel

dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp

af högst ett hundra femtio tusen kronor.

Sto. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltniugsutgifter m. in.

§ 26.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader

skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande

af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse

härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande

utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter,

som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels

framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade,

må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade

verifikationshandlingar, Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 27.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn såväl af den för Riksgäldskontoret anvisade som

af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för

de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering,

skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till

så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter.

För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt

i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare

vid Riksgäldskontoret finnas upptagna i Riksgäldskontorets aflöningsstat och

reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjenstgöringstid,

som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jemväl

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 89.

5

den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjentbefattning

vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare

skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för

Riksdagens hus.

§ 28.

Riksdagen har till Fullmäktiges i Riksgäldskontoret disposition anvisat

ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901

bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen

fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas

den person, som derunder haft sig af Fullmäktige uppdragen befattningen

att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket

utgifna riksdagsprotokoll jemte dertill hörande bihang, än äfven andra tryckta

handlingar, som blifvit till Riksgäldskontoret aflemnade och finnas i kontorets

förvar för att derstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas;

börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet deraf vara

skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar,

som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland

riksdagsmännen utdelas, vaka deröfver, att det i sådant afseende erforderliga

antal exemplar varder afdraget och till Riksgäldskontoret vederbörligen aflemnadt,

äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning

hittills varit eller hädanefter enligt derom meddelade föreskrifter varda

förenade.

§ 29.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed

förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af

fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda

stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års

riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens

bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år

1901 tillämpas:

a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med:

lön........................................................................... kronor 3,000: —

och tjenstgöringspenningar................................. )) 1,500: —

kronor 4,500: —;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 89.

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas

med 500 kr. och, efter tio års tjenstgöring, med ytterligare 500 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets

reglemente finnas för detta verks tjenstemän angifna;

att bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, utan afdrag å den för honom faststälda aflöning, åtnjuta

semester under en och en half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma;
att

bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion

för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret ega att vid Riksdagens

bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön.............................................................................. kronor 600: —

tjenstgöringspenningar............................................. » 200: —

kronor 800: —;

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för

denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilken aflöning

må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne

med 100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma

bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare,

som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid

detta verk angifna;

c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader;

och

d) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret ega att under riksdag vid

Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50

öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans

ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen

under den tid, Riksdagen är samlad.

§ so
De

traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens

revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 89.

7

utbetalas af Eiksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem

faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-,

kansli- och vaktbetjening, på Eiksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp

af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda

resor.

Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas

berättelse öfver revisionen af Statsverket, Eiksbanken och Eiksgäldskontoret,

äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,

böra äfven af Eiksgäldskontorets medel bestridas.

§ 31.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda

kansli- och vaktbetjening bör af Eiksgäldskontoret under sista månaden af

hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under

den tid innevarande Eiksdags statsreglering kommer att blifva gällande,

utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning

enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed

förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i bufvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Eiksgäldskontoret ett tusen

fem hundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med

följande årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor;

» en kanslist, som tillika bar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tre tusen kronor; bvilka två löner dock kunna höjas efter fem

år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

)) en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande

af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning,

renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å

hans sida att för medlens användning redovisa; samt

i en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem

år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Eiksdagens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 89.

hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150

kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser

och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande,

gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt,

dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning

jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen

hos tryckfrihetskomité^ dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets

stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda

aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen

vid enahanda fall.

§ 32.

Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjenstemännen vid

justitieombudsmansexpeditionen, för år 1902 anvisat 850 kronor att af

riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med

tio procent af den för hvarje befattning bestämda kontanta aflöning, dock

icke i något fall med högre belopp än 500 kronor; och äro från åtnjutande

af dyrtidstillägg undantagna:

a) de tjensteman, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån

in natura;

b) de tjensteman, hvilkas aflöningsförmåner för innevarande år uppgå

till högre belopp än 7,000 kronor; samt

c) de tjenstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget

oberäknad!, år 1901 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats

till högre belopp än 7,000 kronor.

§ 33.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande

redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid

justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp

af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets

medel utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelse!

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 89.

9

jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars

tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den

dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande

samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser

och bilagor omedelbart utaf Eiksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de

till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel,

bvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af

justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmägtige särskildt

redovisas.

§ 34.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra

kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra

kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt,

eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning,

beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen

åt Andra Kammarens ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden,

som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i §

60 omförmälda uppdrag, hvilket skall af eu af Deputerade bestridas, och

med tre tusen kronor till den andre af Deputerade.

§ 35.

Aflöningen för Eiksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening

utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat,

hvilken icke får öfverskridas.

§ 36.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda

åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke

behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.

För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Eiksgäldskontoret

hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten

och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1902. 4 Samt. 1 Afd. 60 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 89.

§ 37.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor och f. d. Greneralassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera

en summa af högst två hundra tjugufem kronor.

§ 38.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa

riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de

utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen,

inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året,

af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad

utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett

annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under

tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande

reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter

embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få

höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes

vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke

utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda

kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa

blifvit beräknad och vederbörligen inbetald.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§ 71.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och

Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flere handlingar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 89.

11

§ 72.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal

för Riksgäldskontor anvisade bus samt detta verks inventarier. Likaledes

bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens bus, bvilket

jemväl står under deras vård och inseende.

Dessutom bar Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid

skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.

§ 73.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom Riksdagens bus af Fullmäktige hyresrätt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna

varda af Kong!. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans bus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå,

utan äfven af allmänna embetsmyndigbeter, som antingen af särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller

också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål;

egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som

Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 74.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade

byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder,

som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader

för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 89.

de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj

1888 blifvit af Riksdagen meddelade.

Riksdagen har år 1902 uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader låta ombesörja

erforderlig möblering af lägenheterna i det nya riksdagshuset.

§ 75.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen

afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 76.

Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde,

som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Derest Revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan Revisorerne

sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant.

§ 77.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning

och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af

statsverket och Riksgäldskontor afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser

jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges

försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas.

§ 78.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens

protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 89.

13

papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets

som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af

de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde

erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens

hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flere arbeten.

Rör öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets

tjenstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje

kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa

af honom mottagna effekter.

§ 79.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets

räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den

ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för

hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands

kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september

1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att

granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 80.

Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och

kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl.

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Civil
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 89.

departementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser

taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för

bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens

fortsatta liqviderande.

§ 81.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså

utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje

år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 82.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 88.

Riksdagen har år 1900 uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad ombesörja

tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister försedd samling

af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års urtima

riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill hörande

handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris

för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och låta verkställa

den kostnadsfria utdelning deraf, soni Fullmäktige må finna böra ske.

§ 84.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i

Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket.

§ 85.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets

Fullmäktige:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 89.

15

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga

om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden

omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevil lnin gens hela belopp är bestämdt,

men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 §

Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne

afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 §

Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Gröta kanals vidmagthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens

och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige

i hvardera verket vara tillstädes.

§ 86.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för

Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.