Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan.

1902-05-13 · 62 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1902:92, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

1

N:o 92.

Ank. till Riksd. kansli den 13 maj 1902, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta

eif vid Trollhättan.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för den 26 mars 1902 liar Kongl. Maj:t uti en till

Riksdagen samma dag aflåten proposition (n:o 74) föreslagit Riksdagen

medgifva, att å kronans vägnar särskilda aftal finge med Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag och ingeniören Ernst Stridsberg träffas angående

tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid

Trollhättan i enlighet med de för hvardera aftalet i statsrådsprotokollet

angifna hufvudgrunder och under de vilkor i öfrigt, Kongl. Maptkomme

att bestämma.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i ärendet anfört

följande.

Den för landet i dess helhet vigtiga frågan om ett ändamålsenligt

tillgodogörande af den storartade kraften i vattenfallen i Göta eif vid

Trollhättan hade såsom bekant sedan flera år tillbaka stått på dagordningen,

men allt hittills måst lemnas olöst, hufvudsakligen till följd

deraf att rörande eganderätten till vattnet i fallen äfvensom deri belägna

öar tvister uppstått mellan å ena sidan kronan och å andra sidan

åtskilliga strand- och vattenverksegare vid elfven, hvilka tvister icke

Bill. till Riksd. Prof. 1902. é Samt. 1 Afd. 63 Höft. (N:o 92.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

kunnat utan omfattande rättegångar afgöras. Sedan emellertid numera

de mest betydande af dessa rättegångar slutligen afgjorts ocli kronans

eganderättsanspråk dervid godkänts, syntes tiden vara inne, att från

statens sida åtgärder vidtoges för nyssnämnda frågas snara lösning.

Och ville departementschefen nu underställa Kongl. Maj:ts pröfning

särskilda framställningar och förslag, som i sådant syfte framkommit,

samt dervid till en början lemna en kortfattad redogörelse för de af

Göta eif vid Trollhättan bildade fallen och de deri belägna öar äfvensom

för resultaten af redan afgjorda och innebörden af ännu pågående

rättegångar, Indika på den föreliggande frågans bedömande inverkade.

Det öfverstå af de utaf Göta eif vid Trollhättan bildade fallen

hade ursprungligen varit Prestskedets fall, men genom uppdämning på

1750-talet af en utmed östra elfstranden löpande gren af elfven, kallad

Kafleströmmen, hade detta fall upphört, hvarjemte de deri belägna skär

satts under vatten. Nedanför Prestskedet läge i elfven åtskilliga öar,

nemligen Spikön, den numera med Spikön förenade Vestra Malgön,

hvarå det ingeniören Ernst Stridsberg tillhöriga Gullöfors bruk vore

beläget, Ostra Malgön — som innehades af Nya Trollhätte kanalbolag

och skildes från Vestra Malgön genom Ekeblads sluss och från östra

elfstranden genom den numera uppdämda Kafleströmmen — Gullön,

Lilla Toppön och Stora Toppön, alla tre obebyggda och obegagnade,

samt Önan, hvarå funnes en Trollhättans elektriska kraftaktiebolag tillhörig

fabriksanläggning. Elfven delade sig vid Gullöns norra ände i

två grenar, af livilka den ena, kallad Nolströmmen, vester om Gullön

och Toppöarna bildade Nolfallet och Tjuffallet och den andra öster om

nämnda öar bildade Gullöfallet och Toppöfallet. Från östra elfgrenen

runne vatten i sunden mellan öarna öfver till den vestra. Sedan elfgrenarna

söder om Stora Toppön förenat sig, bildade elfven först Stampeströmsfallet,

längre ned Helvetesfallen och slutligen Flottbergsfallet

eller Flottbergsströmmen. Vid Stampeströmsfallet läge ett genom Polhems

sluss från östra stranden afskildt område, hvarå ett Trollhätte

pappersbruks aktiebolag tillhörigt pappersbruk vore beläget. I öfrigt

hänvisade departementschefen till den vid protokollet fogade karta.

Ostra elfstranden egdes dels af kronan, som dock upplåtit sin

andel på perpetuel arrende till Trollhätte nya kanalbolag, och dels af

detta bolag.

Å elfvens vestra strand läge utmed fallen öfverst hemmanet

Torsered och nedanför detta hemmanet Arvidstorp. Vid laga skifte å

hemmanet Torsered, 1 mantal, hade hemmanets hela strand utmed Göta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

3

eif tillagts V6 mantal af hemmanet. Genom förvärfvande af dels hemmanet

Arvidstorp och dels vissa från hemmanet Ve mantal Torsered afsöndrade

lägenheter, omfattande bland annat det till hemmanet hörande

strandområde jemte derå befintliga Strömbergs qvarn, hade Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag blifvit egare af hela vestra stranden vid Göta

eif utmed Trollhättefallen. Dessutom egde bolaget två skatteköpta

fisken i elfven, nemligen Arvidstorp n:o 1 och Arvidstorp n:o 2, belägna

det förra vid hemmanet Torsereds och det andra vid hemmanet

Arvidstorps strand.

Genom de rörande eganderätten till vattnet i Trollhättefallen och

deri belägna öar meddelade domar hade blifvit fastslaget, att kronan

vore egare af allt vatten i Trollhätte strömmar med deri belägna öar i

den män kronans eganderätt ej genom skatteköp föryttrats; och hade

med tillämpning häraf uti de särskilda rättegångar, som förts mellan

kronan och en del strand- och vattenverksegare, kronan dels befästats i

eganderätten till Gullön, Stora Toppön, Lilla Toppön och Spikön och

dels förklarats vara egare af allt vattnet i Göta eif utefter hemmanen

Torsereds och Arvidstorps stränder från och med Prestskedets fall till

och med Flottbergsströmmen, utan annan inskränkning än den, som

föranleddes af Trollhättans elektriska kraftaktiebolags eganderätt till

kronoskattefiskena Arvidstorp n:is 1 och 2, hvarjemte nämnda bolag

äfvensom ofvanbemälde Stridsberg ålagts, bolaget att afstånga den

öppning, som blifvit gjord från strömmen för vattnets inledande till

Strömbergs qvarn och att inom viss tid hafva borttagit den intill berörda

öppning anbragta dambyggnaden samt Stridsberg att inom viss

tid hafva borttagit alla å Spikön uppförda, honom tillhöriga byggnader,

verk och inrättningar. (Kong!. Maj:ts domar den SO december 1899,

den 19 augusti och den 27 september 1901).

Vid Flundre, Väne och Bjerke häradsrätt vore derjemte ännu på

pröfning beroende af kammaradvokatfiskalsembetet, å kronans vägnar,

emot såväl Stridsberg som kraftaktiebolaget anhängiggjorda rättegångar

med påståenden dels mot Stridsberg, att domstolen måtte, med

förklarande att Stridsberg icke egde rätt till mera land eller vatten

vid Malgön, än som pröfvades hafva varit behöflig! för drifvande af

de utaf honom förvärfva de skatteköpta verk å ön i det skick och till

den omfattning, som vid deras skatteläggning afsetts, förpligta Stridsberg

att till kronan afträda hvad han af MalgÖns landområde kunde

finnas obehörigen innehafva äfvensom vidtaga erforderliga åtgärder till

förekommande deraf, att för drifvande af Stridsbergs vattenverk vid

Malgön begagnades mera vatten, än hvartill han enligt hvad ofvan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

sagts kunde vara berättigad, dels ock mot bolaget i enahanda syfte

beträffande land och vatten vid Önan med afseende å derstädes skatteköpta

qvarnar och sågar.

Slutligen hade jemväl tvist uppstått mellan kronan och Nya Troll - hätte kanalbolag, huruvida åtskilliga kanalverket tillhörande hemman

och lägenheter, till hvilka bland annat den östra elfstranden lydde, vore

att anse såsom bolagets enskilda egendom, eller huruvida bolaget enligt

sina privilegier hade skyldighet att efter åtnjutande årligen af 150,000

kronor af kanalverkets inkomster till kronan redovisa afkomsten jemväl

af dessa hemman och lägenheter. Denna tvist, som uppkommit med

anledning af en utaf Riksdagens år 1895 församlade revisorer gjord

anmärkning i afseende å rättsförhållandena mellan kronan och bolaget,

hade af såväl förenämnda häradsrätt som hofrätten afgjorts till bolagets

förmån och hade nu dragits under högsta domstolens pröfning.

I fråga om sättet för vattenkraftens vid Trollhättan tillgodogörande

hade, såsom departementschefen redan antydt, flera olika förslag framkommit.

Sålunda hade särskilde af Kong!. Maj:t utsedde komiterade,

nemligen landshöfdingen L. V. Lothigius, majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren

V. Gagner och yrkesinspektören G. Uhr, den 7 maj

1894 afgifvit utlåtande och förslag i anledning af väckt fråga derom,

huruvida samt på hvad sätt och under hvilka vilkor de i Trollhätte

strömmar belägna, kronan tillhöriga holmar och öar samt kronans

möjligen vid Trollhättan egande öfriga lägenheter och odisponerade

mark skulle kunna göras inkomstbringande. Uti detta sitt förslag hade

komiterade utgått från den förutsättning, att öarna Spikön, Gullön,

Stora Toppön och Lilla Toppön tillhörde kronan och att alltså kronan

enligt kongl. förordningen den 30 december 1880 angående jordegares

rätt öfver vattnet å hans grund egde tillgodogöra sig vattnet utmed

och mellan nämnda öar; och hade komiterade hemstält, att kronan af

den kronan såsom egare till öarna tillkommande vattenkraft skulle tillgodogöra

sig 20,000 effektiva hästkrafter genom två särskilda kraftupptagningsstationer,

den ena å Gullöns norra sida och den andra å

Spikön, hvardera beräknad att uttaga 10,000 hästkrafter. Af dessa

stationer skulle den å Gullön först utföras, men en för båda anläggningarna

gemensam tunnel skulle anläggas under Gidlön och Toppöarna

fram till nedre ändan af Stora Toppön med sådana dimensioner,

att den förmådde upptaga drifvatten för båda anläggningarnas motorer.

Kronan hade derefter, jemlikt stadgande i 10 § af ofvannämnda förordning,

hos domhafvanden i Vane härad gjort ansökning om tillstånd

att för anläggning och tillgodogörande af kraftuttagningsstation å Gullön

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

5

så bygga derstädes samt å Toppöarna och i Trollhätte strömmar, som

föreslagits i komiterades utlåtande. Denna fråga hade slutligen blifvit

afgjord genom Kongl. Maj:ts förut omförmälda dom den 30 december

1899; och hade det sökta tillståndet blifvit kronan beviljadt, dock med

vissa jemkningar i förslaget samt under vissa vilkor.

Den 21 november 1898 eller kort tid efter det kronan mot Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag anhängiggjort rättegång rörande bättre

rätt till vattnet utmed vestra elfstranden hade vidare nämnda bolag

till Kongl. Magt inkommit med eu ansökning, att Kongl. Maj:t täcktes,

såvidt kronans rätt anginge och oberoende af den då pågående rättegången,

tillåta bolaget att efter synerätts pröfning utföra de för uttagande

al den omtvistade vattenkraften behöfliga bj^ggnader och andra

anordningar äfvensom att, sedan dessa blifvit fullbordade, under 50 år

mot viss årlig afgift, som komme att utgå endast för det fall att kronan

i eganderättstvisten tillerkändes bättre rätt till vattnet, till sin kraftstation

disponera och nyttja så stor del af vattnet i Trollhätte strömmar,

som åtginge till frambringande af 10,000 effektiva elektriska hästkrafter

och som af bolaget beräknats till 45 kubikmeter i sekunden.

Sedan i anledning af denna ansökning yttranden afgifvits af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län, kammarkollegium

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hade, i enlighet med bolagets

derom gjorda framställning, handlingarna i ärendet öfverlemnats till

den för utredning beträffande statens vattenfall in. m. den 9 juni 1899

tillsatta komité, för afgifvande af det yttrande och förslag, hvartill

komitén kunde finna omständigheterna föranleda.

Efter besök på platsen och underhandlingar med bolaget, dervid

detta hos komitén anhållit, att i det förslag till öfverenskommelse i ämnet,

som kunde komma att af komitén afgifvas, jemväl måtte till förekommande

af framtida tvister mellan kronan och bolaget intagas eu bestämmelse

derom, att bolaget egde vid Önan fortfarande innehafva det

område, som bolaget redan disponerade, äfvensom der använda så mycket

vatten, som med derstädes redan varande damanordningar kunde intagas,

hade komitén den 22 november 1899 till Kongl. Maj:t afgifvit

betänkande i ärendet och dervid öfverlemnat ett af komitén utarbetadt

samt af bolagets styrelse undertecknadt och godkändt »Förslag till

öfverenskommelse mellan Kongl. Maj:t och kronan å ena samt Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag ä andra sidan, angående gemensamt uttagande af

Kongl. Maj:t och kronan samt nämnda bolag — — tillkommande vattenkraft

i Trollhätte strömmar, afsedd att för all framtid gälla.-» I detta

förslag hade såsom förutsättning upptagits, dels alternativt, att bolaget

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

i den med kronan pågående tvisten om bättre rätt till vattnet vid

vestra stranden af Trollhätte strömmar för denna strand frånkändes

strandegarerätt i vattnet (alternativ A) eller att bolaget tillerkändes

sådan rätt (alternativ B), dels ock, för båda alternativen, att vederbörande

domstol komme att medgifva sådana anordningar, som erfordrades

för afledande af en vattenmängd åt minst 125 kubikmeter i

sekunden genom en i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogad, af

ingeniören J. Gust. Richert uppgjord, planritning utförd tunnelanläggning

å vestra elfstranden. Sedan numera bolaget frånkänts strandegarerätt

i vattnet samt alternativ B af kontraktsförslaget sålunda icke

vidare kunde blifva tillämpligt, inskränkte departementschefen sig till

att redogöra för innehållet allenast af alternativ A.

Ifrågavarande förslag innehölle hufvudsakligen, att tunnelanläggningen,

beräknad för framsläppande af intill 250 kubikmeter vatten i

sekunden, som med antagen effektiv fallhöjd af 29,6 meter ansåges motsvara

en maximalkraft af cirka 72,000 effektiva hästkrafter på turbinaxel,

skulle jemte dithörande anordningar byggas och i första band bekostas

af bolaget intill gränsen af ett, nedanför bolagets egen i förslaget afsedda

kraftstation beläget, å nämnda planritning utmärkt område, som

skulle afses för anläggning af eu kraftstation för kronans räkning

m. in.; att detta område skulle af bolaget till kronan med eganderätt,

gravationsfritt — med undantag af viss uppgifven servitutsinteckning

—- och utan särskild ersättning öfverlåtas; att kostnaden för tunnelns

byggande jemte räntor, ersättningar till tredje man äfvensom för möjligen

behöfliga om- och tillbyggnader af tunnelanläggningen m. in.

skulle sammanföras under benämning »tunnelkostnaden»; alt bolaget

skulle ega att afgiftsfritt genom tunneln framföra och sig tillgodogöra

Vs af den vattenmängd, som Ange i tunneln framföras, dock minst

vatten till 10,000 effektiva hästkrafter, kronan åter Vs, deraf Vs, dock

till minst 10,000 dylika hästkrafter, afgiftsfritt och Vs mot årlig afgäld,

motsvarande för hvarje 1,000 hästkrafter 5 procent å Vso af tunnelkostnaden,

hvilken afgäld emellertid icke för något år finge öfverstiga

5 procent å V''5 af sagda kostnad; kronan obetaget att när som helst

mot erläggande af 3/s af samma kostnad förvärfva rätt att för all framtid

fritt framföra hela sin andel af vattenmängden; att underhåll af

tunnelanläggningen m. in. skulle besörjas af bolaget och kostnaden

derför fördelas mellan parterna i förhållande till använd turbinkraft;

dock att kronan egde öfvertaga underhållet i händelse kronan inlöst 3/s

af tunneln; att bolaget skulle inom viss tid hafva fullbordat anläggningen

vid äfventyr, att kronan eljest egde mot lösen med full egande
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92. 7

rätt öfvertaga all för anläggningen behöflig mark jemte hvad af arbetet

då kunde vara fullbordadt äfvensom för all framtid ensam disponera

tunneln; att till betryggande af den kronan tillförsäkrade rätt till

tunnelanläggningen och till framförande af vatten genom tunneln bolaget

skulle lemna inteckning, med förmånsrätt framför hvarje penninginteckning,

enligt § 55 i kongl. förordningen om inteckning i fast

egendom den 16 juni 1875, i de bolagets fastigheter, som af tunnelanläggningen

eller vattnets framförande genom tunneln berördes; att

bolaget inom de första 20 åren från tunnelns fullbordande skulle ega

förmånsrätt att la hyra det kronans vatten i tunneln, som kronan kunde

vilja upplåta till annat ändamål än jern vägsdrift; att bolaget jemväl

skulle medgifvas att, för drifvande af industriel verksamhet vid Önan,

fortfarande innehafva det af bolaget der nu disponerade område, äfvensom

att der använda så mycket vatten, som med derstädes nuvarande

damanordning kunde intagas i enlighet med förslaget åtföljande karta

öfver Onan, dock med skyldighet för bolaget att sjelft vidtaga de åtgärder

och vidkännas de kostnader, som erfordrades för att, äfven efter

verkstäld vattenafledning genom nu afsedda tunnelbyggnad, tillföra

Onans verk den detsamma nu tillkommande vattenmängd; men att,

derest kronan framdeles af en eller annan anledning skulle önska disponera

anläggningarna vid Önan eller vidtaga ändrade anordningar derstädes,

kronan förbehölles rätt att vare sig lösa hela verket eller flytta

detsamma eller att förändra kraftanordningarna derstädes, allt mot

ersättning för den förlust eller skada, som derigenom tillskyndades

bolaget.

_ I sitt betänkande hade kommitén anfört bland annat följande:

Komitén hade redan vid ett besök i Trollhättan och dervid företagen

undersökning af förhållandena vid Trollhätte strömmar kommit till den

uppfattning, att det vore ett i hög grad eftersträfvansvärdt mål och

öfverensstämmande med såväl det allmännas som enskildes intressen,

att den genom nämnda strömmar alstrade, högst betydande vattenkraften

snarast möjligt blefve tillgodogjord, och detta på ett sådant sätt, att

framtidens kraf samt hvad som från nationalekonomisk synpunkt kunde

anses mest fördelaktigt icke finge äfventyras för erhållandet af en

mera tillfällig fördel.

Med dessa synpunkter för ögonen samt med hänsyn tagen till

de lokala förhållandena, hade komitén tagit i öfvervägande de olika

sätt, hvarpå tillgodogörandet al ifrågavarande vattenkraft möjligen

skulle kunna ske. Den första fråga, som dervid framstält sig till besvarande,

vore den, hvilketdera skulle lända till största båtnad för det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

allmänna, om den disponibla vattenmängden blefve tillgodogjord medelst

en enda större eller flera smärre vattenkraftanläggningar.

För närvarande tillgodogjordes den använda vattenmängden genom

liera mindre vattenverk å Malgön och Önan samt å östra stranden. På

samma sätt ansåge komitén det icke vara förenadt med oöfverstigliga

hinder att vare sig för kronans eller enskildes räkning för framtiden och i

mån af behof uttaga den disponibla vattenmängden genom flera smärre

vattenkraftanläggningar å olika ställen. För kronans räkning vore en

sådan anläggning redan föreslagen att förläggas å Gullön. För andra

kunde beredas plats såväl å önan som vid Stampeströmsfallet och Helvetesfallen.

Men huruvida dylika partiella vattenkraftanläggningar vore

från nationalekonomisk och teknisk synpunkt att förorda, kunde starkt

ifrågasättas. För sin del hade komitén kommit till den öfvertygelsen,

att en enda större anläggning med en intagsdam, en tunnel, ett turbinhus

och en drift vore att föredraga framför flera smärre sådana. Genom

jemförelsevis mindre anläggnings- och underhållskostnader samt genom

ändamålsenligare tekniska anordningar kunde utan tvifvel den disponibla

vattenmängden tillgodogöras för billigare pris och vida fullständigare

medelst en större än medelst flera smärra anläggningar. _ Men skulle

sålunda endast en vattenkraftanläggning utföras, kunde, enligt komiténs

åsigt, icke plats beredas för en sådan anordning annat än å endera stranden,

den östra eller den vestra, af hvilka dock ingendera tillhörde kronan.

Den östra stranden skulle visserligen på grund af sin naturliga beskaffenhet

särdeles väl lämpa sig för eu sådan anläggning, i synnerhet som

vattnet derstädes skulle kunna framföras i öppen kanal, men med hänsyn

till å bane bragta förslag att ombygga den för den ökade trafiken

otillräckliga farleden Trollhätte kanal, borde denna strand för den närmaste

tiden för detta ändamål reserveras, alldenstund det vore förenadt

med synnerliga svårigheter att upprätta ett förslag till vattenkraftanläggning

på denna strand, som icke kunde komma att utgöra hinder

eller fördyra kostnaden för en blifvande ombyggnad af kanalen. Den

tunnel, som för den enda större vattenkraftanläggningen blefve å vestra

stranden erforderlig, borde erhålla sådan dimensioner, att den kunde

blifva tillräcklig icke endast för nutida, utan äfven för ökade framtida

behof, särskilt med afseende å ifrågasatt reglering af sjön Venerns

vatten, hvarigenom vid Trollhättan skulle kunna erhållas en betydligt

ökad, konstant vattenmängd, hvartill komme, att ingen säkerhet funnes

för, att bergen å vestra sidan medgåfve sprängandet af ännu en tunnel,

derest den första blefve otillräcklig. Vidare och derest anläggningen

af annan än kronan utfördes, måste kronan dock ovilkorligen tillför
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N;o 92.

9

säkras viss andelsrätt i eller nyttjanderätt af tunneln för tillgodogörande

af den kronan tillhörande vattenrätten, hvilken alltid borde såsom kronans

egendom bibehållas. Då den i bolagets ofvanberörda ansökning afsedda

vattenverksanläggningen i intetdera afseendet motsvarade nu angifna

fordringar, alldenstund anläggningen endast blefve att betrakta såsom

en bolagets enskilda tillhörighet, samt efter utförandet af densamma

kanske möjlighet icke ens funnes för kronan att tillvarataga sina berättigade

intressen, hemstälde komitén, att nämnda ansökning icke måtte

vinna bifall. Komitén ansåge sig icke heller kunna förorda omförmälda,

af särskilda komiterade, nemligen majoren Gagner och yrkesinspektören

Uhr, under ledning af landshöfdingen Lothigius, på uppdrag den 7 maj

1894 afgifna förslag till vattenkraftanläggning å Gullön medelst framdragande

af tunnel under sagda ö samt Störa och Lilla Toppön, enär

detta förslag endast innebure eu partiel lösning af frågan om tillgodogörandet

af vattnet i Trollhätte strömmar, och förslagets utförande

dessutom kunde befaras blifva föreuadt med stora vanskligheter och

nästan oberäkneliga kostnader. Äfven om kronan slutligen tillerkändes

rätt till allt vatten i Trollhätte strömmar, i den mån det icke tillkomme

skatteköpta lägenheter och fisken, skulle kronan likväl icke emot bolagets

bestridande och utan en med detsamma i sådant syfte träffad

öfverenskommelse kunna tillgodogöra sig det kronan tillkommande

vattnet medelst dess framledande å vestra stranden. Dessa omständigheter

borde enligt komiténs förmenande utgöra eu tillräcklig grundval

för en blifvande öfverenskommelse om gemensamt tillgodogörande af

vattnet i Trollhätte strömmar. Komitén, hvilken såsom ett hufvudvilkor

tör aftalets bringande till stånd ansett sig böra uppställa, att åtminstone

125 kubikmeter vatten i sekunden finge under alla omständigheter ur

eif von för ändamålet uttagas, ansåge sig med stöd af tillgängliga beräkningar,

hvilka dock icke, såvidt anginge minimivattentillgången i

elfven, grundade sig på mätningar vid lägsta kända vattenstånd, utan

endast på mer eller mindre osäkra antaganden, emellertid för sin del

hafva anledning antaga, att nämnda vattenmängd af 125 kubikmeter i

sekunden verkligen skulle kunna för närvarande äfven vid lågvatten

uttagas för ifrågasatta vattenkraftanläggningen, sedan tillräcklig vattenmängd

reserverats för andra berättigade anspråk och jemväl för kanalens

eventuella ombyggnad äfvensom för bibehållande af den i Nolströmmen

varande kungsådran, hvilken senare komitén emellertid ansåge

böra, för ytterligare tryggande af den föreslagna anläggningens utförbarliet,

helt eller delvis öfverbygga». Genom en förestående reglering

Bih. till lliksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 03 ljuft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

af Venerns vatten kunde för vattenkraftanläggningen disponeras ytterligare

en betydlig vattenmängd, så att i sådant fall för anläggningen

kunde beräknas 250 kubikmeter i sekunden. Med uttagande af intill

250 kubikmeter i sekunden ocli en effektiv fallhöjd af 29, G meter blefve

den påräknade sammanlagda naturkraften af turbinanläggningarna 94,000

hästkrafter, hvaraf turbinerna antoges tillgodogöra 77 procent eller afrundadt

72,000 effektiva hästkrafter. Den ungefärliga kostnaden för

vattenintaget och tunneln, livilka skulle af bolaget utföras och i första

hand bekostas, under det kronan sjelf finge bygga och bekosta sin egen

kraftstation å derför af bolaget med eganderätt öfverlåtet område äfvensom

det tunnelparti, som inom detta område erfordrades, hade beräknats

till 2,000,000 kronor. Komitén hade funnit det billigt, att bolaget för

upplåtelse af mark, utförande af tunnelanläggningen till betydligt större

dimensioner, än som för bolagets eget behof erfordrades, samt förskjutande

af anläggningskapitalet, under alla omständigheter tillerkändes

rätt att fritt tillgodogöra sig V5 af berörda vattenmängd. Häraf

och med hänsyn till i öfrigt förekommande omständigheter hade komitén

föranledts att fördela vattnet efter jemna femtedelar på sätt förslaget

angåfve. Efter öfvervägande af de anspråk i land och vatten

beträffande Önan, hvilka under handläggningen af ett synemål angående

förändring och nybyggnad af vattenverk vid Önan å kronans sida

framstälts, hade komitén ansett sig i hufvudsak böra förorda den af

bolaget gjorda framställning om upptagande i öfverenskommelsen af en

bestämmelse i syfte att trygga bolaget i besittningen af land och

vatten derstädes, allra helst det land och det vatten, hvarom kunde tvistas,

icke vore af afsevärd betydelse och dessutom redan vore föremål för

ett nyttigt tillgodogörande. På grund af hvad sålunda och i öfrigt andragits,

hade komitén föreslagit, att Kongl. Maj:t, med godkännande af

bestämmelserna i det bifogade kontraktsförslaget, täcktes vidtaga åtgärder

för afslutande af en öfverenskommelse emellan Kongl. Maj:t

och kronan, å ena, samt Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, å

andra sidan, beträffande gemensamt tillgodogörande af vattenkraften i

Göta eif vid Trollhättan.

öfver komiténs sålunda afgifna förslag hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 7 februari 1900 afgifvit utlåtande.

Härvid hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, jemte meddelande,

hurusom på grund af kongl. bref den 27 juni 1896 undersökningar

pågått och förslag af majoren vid väg- och vattenbyggnadskåren P.

Lamell uppgjorts angående Trollhätte kanals ombyggnad till ökad trafikförmåga,

tillika och med öfverlemnande af ett från Laurell infordradt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

11

yttrande angående den nu ifrågastälda öfverenskommelsens förhållande

till berörda ombyggnad sförslag hufvudsakligen anfört följande: Lika

med komitén ansåge styrelsen, att i stort sedt den östra stranden borde

reserveras för kanalen, samt att anordningarna för uttagning af vattenkraftens

hufvudmassa borde förläggas till vestra elfstranden. Hänsyn

till kanalens vattenbehof eller till vattentillgången i öfrigt borde icke

enligt styrelsens mening kunna lägga hinder i vägen för den föreslagna

öfverenskommelsen. I Laurells kanalförslag inginge uppdämning af

vattenytan i elfven nedanför Trollhättan, hvarigenom den effektiva fallhöjden

komme att minskas med 1 meter; hvarförutom Laurell erinrat,

hurusom kanalförslaget kunde komma att modifieras derhän, att vattenytan

i Olidehålan väsentligen höjdes medelst damm vid Flottbergsströmmen,

hvilken uppdämning skulle föranleda kraftstationens förläggande

längre ned, än komitén föreslagit, och motsvarande förlängning af

tunneln. Dessa uppdämningars betydelse för farledens ordnande vore

enligt styrelsens mening sådan, att möjlighet för dem borde i öfverenskommelsen

beredas. Det ville också synas, som om bolagets fördelar

genom byte, på sätt här vore i fråga, af land och vatten vore så stora,

att kronan kunde fordra något mera afseende å kanalintresset, än i förslaget

iakttagits. Med afseende å Onan, som delvis toges i anspråk

för kanalens ombyggnad enligt Laurells förslag, borde kronan inrymmas

rätt att omedelbarligen iulösa Onans verk åtminstone till den del,

äfvensom ait vidtaga de rubbningar i öfrigt vid Onan, som erfordrades

för meranämnda kanalplan. I öfverenskommelsen lemnades icke utväg

för tillvaratagande af kronans andel i en genom Venerns reglering

uppkommande tillökning i vattenkraften vid Trollhättan. Man hade i

förslaget lagt jemförelsevis större vigt på gemensamma anordningar för

kraftens uttagande än på förvärfvande af eganderätt för kronan till

mark på samma ställe, der kronan egde vattenrätt, nöjande sig i stället

med nyttjanderätt, till och med der kronan skulle blifva den större

delegaren. Styrelsen ansåge markförvärfvet böra sättas främst, så att

kronan framdeles kunde oberoende af annan förfoga öfver sin vattenrätt

och dess eventuella tillökning, samt att sålunda, derest icke kronan

och bolaget skulle kunna på annat sätt erhålla hvar sitt för anläggningar

lämpliga område, kronan borde tillförsäkras eganderätt till här ifrågavarande

anläggning med dertill hörande, angränsande område, helst det

ville synas, som om icke tillräckliga garantier vore stälda eller ens kunde

ställas för en för all framtid oqvald nyttjanderätt å kronans sida till

tunnelanläggningen. På grund af sålunda anförda med flera af styrelsen

anmärkta omständigheter ansåge styrelsen förslaget böra underkastas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 92-

åtskilliga modifikationer, derom underhandlingar syntes kunna ega rum

på de af komitén föreslagna grunder, Indika styrelsen i hufvudsak ansåge

lämpliga.

Både Laurell och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade derjemte

uti de afgifna yttrandena hvar för sig angifvit en utväg till frågans lösning,

båda afseende anordnande af särskilda kraftuttagningsanläggningar

för kronan och bolaget, men skiljande sig från hvarandra derutinnan,

att Laurell ifrågasatt byggandet af två jemnlöpande tunnlar, upptagande

hvardera sin del af vattenmängden, men styrelsen deremot utförandet

af två anläggningar, belägna så, att medelst hvardera kunde

uttagas hela vattenmängden, men blott ungefär halfva fallhöjden.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län hade härefter

den 28 april 1900 afgifvit utlåtande, dervid Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som i ärendet inhemtat yttrande från trafikchefen ingeniören

C. J. Magnell såsom sakkunnig person, för egen del väsentligen anfört:

Ilen i viss mån för saken grundläggande frågan om storleken af den

vattenmassa, som vid lågvattenstånd passerade fallen vid Trollhättan,

befunne sig ännu i det läge af ovisshet, att vederbörande grundat

sina beräkningar på blotta antagandet om en viss minimivattentillgång

utan att några direkta mätningar af lågvattenmängden egt rum. Kronans

dispositionsrätt öfver vattnet vore beroende icke allenast af rättstvisterna

mellan kronan och bolaget, utan äfven af en ännu anhängig

rättegång mot en annan verksegare, som gjort gällande anspråk på

vattenrätt vid östra elfstranden. För den händelse kronan skulle föranlåtas

att för ombyggande af Trollhätte kanal inlösa det nuvarande

kanalverket med dess tillhörigheter och således erhålla eganderätt

till östra stranden, saknades all utredning, huruvida icke kronan skulle

kunna der på egen grund utan skada för kanalintresset, men på lämpligare

sätt och med mindre kostnad än på vestra elfstranden utföra

de för kraftuttagningen erforderliga anordningar. Ett brådstörtadt

vidtagande i detta sakens dåvarande outredda och obestämbara läge af

anläggningar, sådana som här afsåges, syntes desto mindre vara att

förorda, som frågan för kronan ingalunda syntes vara af brådskande

beskaffenhet. Dessutom kunde med all sannolikhet förutses, att den

tidpunkt, då erforderlig klarhet i afseende å förhållandena vid Trollhättan

kunde ernås, icke vore aflägsen. Sålunda syntes det vigtiga

spörsmålet om minimivattentillgången, sedan under år 1899 omfattande

och noggranna undersökningar af trafikchefen Magnell företagits, snart

nog kunna genom dessa undersökningars kontrollerande vinna sin

lösning. Om, innan samtliga rättegångar blifvit bragta till slut och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

13

innan frågan om vattentillgången blifvit genom definitiv undersökning

afgjord, tillstånd skulle begäras till afledning å vestra stranden af så

stor vattenmängd, som enligt förslaget vore i fråga, komme ansökningen

derom antagligen att göras Infilande i afbidan på den nämnda

undersökningen och afgörandet af tvisten, huruvida verksegare å östra

stranden der egde strandegarerätt. Derest detta senare skulle vara

förhållandet, måste kronan och bolaget för anläggningen vara hänvisade

till begagnande allenast af det vatten, som utefter vestra stranden

framrunne i Nolströmmen, dervid, på sätt Magnells utredning gåfve

vid handen, vattentillgången, om, såsom komitén antagit, lägsta vattenmängden

i elfven utgjorde allenast 250 kubikmeter i sekunden, icke

skulle förslå till den för anläggningen lägst beräknade qvantitet af

125 kubikmeter i sekunden, och detta äfven om den i Nolströmmen

framgående kungsådran finge helt och hållet afstängas. I allt fall

syntes förslaget om anläggningen å vestra stranden böra hvila i

afbidan på nöjaktig utredning, huruvida det icke vore för kronan

förmånligare att söka förvärfva eganderätt till östra stranden för att

der vidtaga erforderliga anordningar för kraftuttagningen. Om den

mellan kronan och Nva Trollhätte kanalbolag anhängiga tvist utfölle

till kronans förmån, skulle härigenom en uppgörelse om inlösen

af kanalverket åt kronan i och för kanalens ombyggnad betydligt

underlättas, i det bolaget, hvars årliga inkomst af kanalverket i

sådant fall inskränktes till 150,000 kronor, sedermera saknade allt

ekonomiskt intresse att behålla verket, derest derför erbjödes en

löseskilling, hvars kapitalvärde efter någon låg räntefot motsvarade

nämnda belopp. Då nu med hänsyn till kanalförslagets stora vigt

för det allmänna finge antagas, att åtgärderna derför komme att

bedrifvas med all den skyndsamhet, som omständigheterna medgåfve,

syntes det under nyss omförmälda förhållanden sannolikt, att kronan

inom en icke aflägsen tid kunde fritt förfoga öfver den östra elfstranden.

Enligt ett af Magnell uppgjordt, utlåtandet vidfogadt förslag

kunde anordningarna för kraftuttagningen utan intrång på kanalintresset

förläggas till östra stranden, hvarmed skulle följa betydande

fördelar för kronan, i livilket afseende kunde framhållas ansenlig bespäring

i anläggningskostnaden, befrielse för kronan att för erhållande

af utrymme å vestra stranden afstå vattenkraft till ett värde af flere

millioner kronor, erhållande för kraftstationer af rymliga lätt planerade

och välbelägna områden i stället för det i förslaget för kronans kraftstation

afsedda, hvilket vore otillräckligt och för aptering otjenligt,

möjlighet till fallhöjdens bättre tillgodogörande samt slutligen och framför

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

allt förmånen för kronan att ensam förfoga öfver de anläggningar, som

komme att göras å östra stranden, under det kronan deremot i afseende

på det vatten och det område, som toges i anspråk för anläggningarna

å vestra stranden, skulle erhålla endast andelsrätt. För den händelse,

det, oaktadt hvad sålunda framhållits, skulle anses lämpligast, att kraftuttagningen

egde rum på vestra stranden, komme förhållandena utan

tvifvel att gestalta sig så, att dervid komme att tillämpas det alternativa

förslag, enligt hvilket kronan förutsattes vara egare till den vattenkraft,

som för ändamålet toges i anspråk. Det vore emellertid då

att föredraga, att kronan, för erhållande af utrymme till förläggande

af anordningarna för] kraftuttagningen till denna strand beredde sig tillfälle

dertill genom köp af stranden, som utan tillgång till vattenkraften

skulle vara nästan värdelös och till hvars försäljning bolaget förr eller

senare nog skulle finnas benäget. Kongl. Maj:ts befallningshafvande,

som sålunda icke kunde gilla den för den föreslagna uppgörelsen

grundläggande uppfattning, att kronan borde för nämnda ändamål

göra byte mellan vatten och land, funne sig än mindre tilltalad af

det sätt, hvarpå denna grundtanke enligt förslaget skulle bringas till

utförande. Sålunda gåfve det föregifna bytet, hvilket i sjelfva verket

afsåge ett slags bolagsförhållande med rätt egendomliga och i vissa

delar invecklade vilkor, dess mera anledning till farhåga för framtida

osäkerhet och förvecklingar, som af aftalets utsträckning till all framtid

följde ovisshet om hvem som framdeles kunde komma att med

kronan deltaga i företaget. De kraftaktiebolaget i förslaget tillförsäkrade

förmåner syntes vara alltför stora. Bolagets vattenlott enligt alternativ

A, af väg- och vattenbyggDgdsstyrelsen beräknad till minst 14,000

effektiva hästkrafter, kunde anses ega ett kapitalvärde af flere millioner

kronor. I afseende på Önan framginge af Magnells åberopade utlåtande,

hurusom med nu befintliga anordningar derstädes skulle kunna vid medelvattenstånd

intagas en vattenmängd, motsvarande vid användning af

tillgänglig fallhöjd en naturkraft af öfver 20,000 hästkrafter. Bolaget

disponerade väl på grund af dess fångesmäns skatteköp af några å Önan

belägna qvarnar för närvarande hela denna egendom och förbrukade för

sina der anlagda verk vatten till 1,000 effektiva elektriska hästkrafter,

men erinrade Kongl. Maj:ts befallningshafvande, att bolaget blifvit af

kronan instämdt med påstående att till kronan afträda så stor del af

Önan, som icke kunde anses hafva varit till utmål för qvarnarne behöfligt,

samt att med sina der belägna verk vidtaga sådan ändring, att till

deras drifvande icke begagnades större vattenkraft, än som erfordrats

för qvarnarne. Ehuru omfattningen af den ökade rätt, som nu skulle

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

15

tillerkännas bolaget, icke kunde med säkerhet bedömas, kunde det dock

icke vara tvifvel underkastadt, att den i allt fall högst betydande utsträckning

af rätten till bruk af vattnet och den försäkring om fortfarande

dispositionsrätt öfver Önans hela område, som förslaget skulle

medföra, innefattade förmåner, som för bolaget måste ega ett synnerligen

stort ekonomiskt värde. När nu emellertid enligt förslaget stäldes

i utsigt framtida behof för kronan att inlösa önan, syntes den ifrågasatta

åtgärden att sålunda i hög grad öka bolagets med besittningen

af denna lägenhet förbundna rättigheter desto mindre vara med behörigt

aktgifvande på kronans fördel förenlig, som deraf utan tvifvel skulle

följa, att statens uppoffringar för den eventuella inlösningen af Önan

komme att ansenligt förstoras. Enligt Kongl. Majrts befallningshafvandes

mening borde sålunda i sammanhang med den ifrågavarande uppgörelsen

någon utsträckning icke medgifvas i de rättigheter, som enligt lag nu

tillkomme bolaget vid Onan. På grund af hvad sålunda och i öfrigt

anförts, hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande hemstält, att den gjorda

framställningen icke måtte till vidare åtgärd föranleda.

Kammarkollegium, som härefter den 21 mars 1901 afgifvit utlåtande,

hade dervid anfört.

För den händelse det af trafikchefen ingeniören Magnell, på

uppdrag af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, uppgjorda förslag till

anordningar af en fullständig vattenkraftuttagning på östra stranden

vid Trollhättan skulle efter sakkunniges pröfning befinnas tillfredsställande

och utförbart utan intrång å de för kanalens utvidgning och ombyggnad

nödiga utrymmen, syntes en sådan lösning af frågan om vattenkraftens

tillgodogörande så fullständigt upphäfva den förutsättning, från

hvilken det af komitén uppgjorda förslag till kontrakt om vattenledning

för kraftuttagning å vestra stranden utgått, att detta sistnämnda förslag

icke vidare borde förtjena något afseende.

Derest åter den af komitén uttalade mening, att vattenkraftens

ledning och uttagning borde förläggas å vestra stranden, fortfarande

skulle anses rigtig, syntes de af väg- och vattenbyggnadsstyrelsen mot

det uppgjorda kontraktsförslaget framstälda anmärkningar i hvad de

rörde tillgodoseende af kanalintressets fordringar kollegium förtjenta af

synnerlig uppmärksamhet; hvarjemte kollegium framhållit angelägenheten

deraf, att kronan vid den ifrågastälda uppgörelsen tillförsäkrades

eganderätt till all den bolaget tillhöriga mark, som kunde i uppgörelsen

afses till tunnelanläggning eller andra för kraftuttagningen gemensamma

anordningar, samt vidare och i anslutning till hvad Kongl.

Majffs befallningshafvande derom andragit såsom sin mening uttalat,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

att, då fastställande af komiténs förslag, i hvad det bestämde om bolagets

rätt till land och vatten vid Önan, skulle komma att innebära eu förlikning

mellan parterna med eftergift å kronans sida af förmåner,

hvilkas omfattning nu icke läte sig bestämmas, men hvilka möjligen

kunde vara, såsom Kongl. Maj:ts befallningshafvande antagit, högst

betydande, hithörande bestämmelse i kontraktsförslaget borde ur uppgörelsen

uteslutas.

På grund häraf och då de af myndigheterna vid berörda kontraktsförslag

i öfrigt gjorda erinringar kunde vara af beskaffenhet att böra

i ett eller annat hänseende föranleda till ändring i förslaget, hemstälde

kollegium, att Kongl. Maj:t täcktes åt komitén uppdraga att taga den

väckta frågan i hela dess vidd i förnyadt öfvervägande samt till Kongl.

Magt inkomma med det förslag, hvartill omständigheterna kunde anses

föranleda.

Sedan, med anledning af de mot komiténs förslag sålunda framstälda

erinringar, handlingarna i ärendet blifvit till komitén öfverlernnade

för afgifvande af det förnyade yttrande och förslag, hvartill

komitén kunde finna de gjorda erinringarne föranleda, hade komitén

med af bolagsstyrelsens yttrande och åtskilliga andra bilagor åtföljdt

utlåtande den 27 december nästlidna år öfverlemnat nytt förslag till

öfverenskommelse mellan kronan och bolaget.

Komiténs nu framlagda förslag, hvilket i aftryck bifogats statsrådsprotokollet,

innehölle hufvudsakligen följande bestämmelser, nemligen:

att under förutsättning af vederbörande domstols medgifvande —

som kontrahenterne gemensamt skulle söka utverka (§ 1) —för tillgodogörande

af ifrågavarande vattenkraft skulle utföras två särskilda anläggningar

vid Trollhättan å vestra stranden af Göta eif, en för bolaget i

väsentlig öfverensstämmelse med någotdera af två alternativa, af ingeniören

J. Gust. Richert uppgjorda förslag, n:is IV och V, som funnes å

bilagd a ritningar upptagna, och en för kronan i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med ett af Richert i afgifvet utlåtande den 15 november 1901

närmare utveckladt förslag, hvardera beräknad för hela den disponibla

vattentillgången, men endast omkring halfva fallhöjden; att bolagets

anläggning, som skulle tillgodogöra den öfre fallhöjden, och som vore

afsedd för högst 250 kubikmeter vatten i sekunden, skulle omfatta en

reglerings- och intagsdamm ofvanför fallen mellan vestra elfstranden och

Malgön, en genom berget å vestra elfstranden sprängd tunnel från

vattenintaget till stranden i närheten af Kung Oscars bro och en kraftstation,

förlagd alternativt vid tunnelns nedre (alternativ IV) eller öfre

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

17

(alternativ V) del; att återigen kronans anläggning, som skulle tillgodogöra

den nedre fallhöjden, afsedd att åstadkommas medelst en dambyggnad

tvärs öfver Flottbergsströmmen, hvilken dambyggnad skulle

tjena äfven till kanaldam, förutsatte såsom anordningar nämnda daning11

ad äfvensom en afloppstunnel till den nedre vattenytan och en

kraftstation, förlagd omedelbart ofvanför kanaldammen; att bolaget

skulle bygga, bekosta och vidmakthålla sin anläggning allt under den

kontroll och med den påföljd för underlåtenhet att ställa sig gifna föreskrifter

till efterrättelse, som af Kongl. Maj:t närmare bestämdes, hvarjemte

bolaget skulle ensamt vidkännas kostnaderna för alla af bolagets

anläggning betingade och af laga synedom faststälda anordningar till

tryggande af andra vattenverksegares rätt, äfvensom betala alla i följd

af anläggningen till tredje man utgående ersättningar (§ 2); att kronan

å sin sida skulle bekosta sin anläggning, som hon egde utföra, när hon

så för godt funne; att emellertid bolaget skulle till kronan för uppförande

af dambyggnad och kraftstation med mera, utan ersättning och

med full eganderätt samt — med undantag för en viss uppgifven

servitutsinteckning — gravationsfritt genast öfverlåta den å bilagd

planritning angifna mark, sträckande sig 400 meter nedanför och

300 meter ofvanför den projekterade kanaldammens midtlinie samt

med eu största bredd af omkring 200 meter (§ 3); att bolaget forbonde

sig att utan ersättning tåla den uppdämning, som å bolagets

mark kunde uppstå i följd af kronans vattenkraft anläggning (§ 4); att

bolaget jemväl vore förbundet att med andra vattenverksegare, hvilkas

rätt af kronans anläggning till äfventyrs berördes, uppgöra om och

bekosta godtgörelse för minskning i den dem tillkommande vattenkraft,

så att hinder deraf icke måtte för kronans vattenverksanläggning

möta (§ 5); att, i den män sådant kunde ske utan hinder eller

fara för egna anläggningar, kontrahenterna medgåfve hvarandra rätt

till afgiftsfritt Iramförande af elektriska ledningar samt till anläggande

eller användande af nödiga transportvägar, hvar å den andres intill

Trollhättefallen gränsande områden (§ 6); att bolaget tillförsäkrades

rätt att för all framtid tillgodogöra sig den vattenmängd, som, på

grund af blifvande laga synedom, finge vid hvarje tid genom dess

tunnel framföras, dock endast för motordrift (§ 7); att, derest Trollhätte

kanal framdeles komme att om- eller nybyggas, bolaget vore förpligtadt

att tåla den minskning i vattentillgång, som för kanalens förseende

med vatten befunnes vara behöflig (§ 9); att bolaget skulle till kronan

betala en årlig afgift af 5 kronor för effektiv hästkraft på turbinaxel

Bill. till Riksd. Prot. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 63 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

(§ 10); att denna afgift skulle utgå med oförändradt belopp under 50

år, men, derest endera kontrahenten inom viss tid före utgången af

nämnda period så påyrkade, för en följande period af 50 år bestämmas

af gode män, och så vidare för hvarje 50-årsperiod (§ 11); att bolaget

ålåge att inom 5 år från slutlig synedom hafva fullbordat sin anläggning

i enlighet med faststäld plan och beträffande kraftstationen i viss

utsträckning, vid påföljd för underlåtenhet häraf, att kronan egde mot

lösen, som skulle bestämmas af gode män, med full eganderätt öfvertaga

all för anläggningen behöflig mark jemte hvad af arbetet då

kunde vara fullbordadt (§ 12); att bolaget egde, under förbehåll af

Kongl. Majrts samtycke, å annan person öfverlåta kontraktet, dock att

om kronan, då tillstånd till öfverlåtelse söktes, hellre ville lösa sig

till hela anläggningen, hon dertill skulle ega rätt, dervid lösesummau

skulle bestämmas af gode män (§ 13); att samma lösningsrätt ock kunde

göras gällande, derest bolaget försummade att inom viss tid efter förfallodagen

betala den årliga afgälden eller eljest bröte mot kontraktets

väsentliga föreskrifter (§ 13); att kronans mot bolaget väckta talan om

bättre rätt till mark och vatten vid egendomen önan skulle nedläggas

och rättegångskostnaderna qvittas samt bolaget berättigas att fortfarande

och tills vidare innehafva det af bolaget vid Onan disponerade

område, äfvensom att der använda så mycket vatten, som med derstädes

befintliga damanordningar naturligen kunde intagas och nu beräknades

motsvara en effekt af 3,000 turbinhästkrafter, men att, derest kronan

framdeles skulle för kanaltrafiken eller annat ändamål genom dambyggnad

vid Flottbergsströmmen eller annan nedanför Önan belägen plats

önska åstadkomma sådan höjning i vattenståndet, att fallhöjden vid

önan till men för turbinanläggningarna derstädes minskades, eller för

dylikt ändamål önska disponera större eller mindre del af Onans nuvarande

område, bolaget skulle, 2 år efter det kronan derå framstält

anspråk, till henne afstå hela egendomen Önan med derå befintliga

byggnader, mot det att bolaget för vattenkraften erhölle vederlaggenom

befrielse från afgifts erläggande för 3,000 hästkrafter vid bolagets

kraftstation vid vestra stranden af Trollhättan, och för byggnaderna,

af hvilka endast de skulle afses, som funnes den dag, då kronan framstälde

sitt anspråk, erhölle lösen efter gode mäns värdering (§ 14).

I sitt nu afgifna yttrande hade komitén andragit, bland annat:

Hvad Kongl. Maj:ts befallningshafvande uttalat till förmån för vattenkraftanordningarnas

förläggande å östra elfstranden hade icke rubbat

den af komitén i dess förra utlåtande framhållna uppfattning. Om icke

något afseende behöfde fästas vid kanaltrafikens intressen, kunde det

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

19

väl vara lämpligare att förlägga vattenkraftanordningarna på den östra

elfstrandén, der nivåförhållandena medgåfve vattnets framledande i en

öppen kanal och der bergets beskaffenhet vore bättre än på den motsatta

stranden. Då emellertid minst två, och ända till fyra kanalleder

med tillhörande slussar kunde erfordras, och då det ännu icke vore

afgjordt, huru och hvarest dessa borde anordnas, kunde det anses såsom

högst olämpligt att sönderstycka strandområdet genom storartade

och dyrbara vattenbyggnader, hvilka sedermera med säkerhet

kunde antagas komma att försvåra eller rent af omöjliggöra en rationel

lösning af den för landet ännu mera vigtiga kanalfrågan. Då för öfrigt

det af trafikchefen ingeniören Magnell uppgjorda, af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande åberopade kanalförslag, såsom medförande omstörtning

i många nu rådande förhållanden, blefve mycket svårt att

bringa till utförande, och dessutom sannolikt skulle ställa sig dyrare

än det af majoren Laurell uppgjorda, och då den besparing, som skulle

kunna vinnas genom tunnelns ersättande med en öppen kanal, endast

representerade en ganska ringa del af anläggningens totalkostnad,

hölle komitén obetingadt före, med hänsyn särskild! till kanalfrågans

framtida lösning, att den östra stranden borde reserveras för kanaltrafiken,

den vestra för vattenkraftanläggningar. Med hänsyn till utgången

af ofvan om förmälda rättegångar skulle numera endast det

med alternativ A. i komiténs förra utlåtande betecknade förslag kunna

komma att tillämpas samt det med alternativ B. betecknade vara att

anse såsom förfallet. I anledning af de anmärkningar, som framställs

mot förslaget i hvad det afsåge tillgodogörande af vattenkraften

i Trollhättefallen medelst för kronan och bolaget gemensamt vattenintag

och gemensam tunnelbyggnad, hade komitén tagit i förnyadt

öfvervägande frågan om lämpligaste sättet att lösa de svårigheter,

som uppstode deraf, att ena parten endast egde vatten och andra parten

endast strand. Under förutsättning, att det genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg utarbetade förslaget till ombyggnad af Trollhätte

kanal med deraf föranledd dambyggnad öfver Flottbergsströmmen

icke komme till utförande, vidhölle komitén, att förslaget om

vattenkraftens tillgodogörande medelst en enda stor vattenkraftanläggning

fortfarande vore ur teknisk och nationalekonomisk synpunkt

den lämpligaste anordningen. Men enär bolaget icke ansåge sig kunna

medgifva kronan eganderätt till de i detta förslag afsedda gemensamma

vattenbyggnaderna, samt de anmärkningar, som af de hörda myndigheterna

framställa deremot, att kronan endast bekomme nyttjanderätt

till desamma, icke syntes kunna undanrödjas, med mindre än att kronan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

och bolaget erhölle hvardera sin vattenkraftanläggning, hade komitén

ansett sig skyldig afgifva förslag till frågans lösning jemväl i sist ängdun

rigtning.

Utöfver komiténs förut framstälda förslag att tillgodogöra ifrågavarande

vattenkraft med eu tunnel och hela den disponibla vattenmängden,

uttagen vid två nära hvarandra liggande stationer, skulle

densamma äfven kanna tillgodogöras genom två särskilda anläggningar,

antingen sålunda, att genom två ungefär jemnlöpande tunnlar uttoges

hela fallhöjden med delad vattenmängd (major Laurells förslag) eller

ock så, att den öfre anläggningen skulle tillgodogöra hela den disponibla

vattenmängden, men blott omkring halfva fallhöjden, och den nedre

den återstående fallhöjden och hela den disponibla vattenmängden (vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen förslag).

Hvad anginge major Laurells förslag till vattenkraftens tillgodogörande

meddelst gemensamma dambyggnader samt två (eller flera)

bredvid hvarandra löpande tunnlar, sträckande sig från vattenintaget

till särskilda kraftstationer vid fallens fot, kunde deremot anmärkas,

att två tunnlar alltid blefve dyrare än eu, äfven om den utsprängda

bergmassan blefve densamma, samt att tryckförlusten ökades i afsevärd

grad, hvarjemte det åsyftade ömsesidiga oberoendet icke vunnes, så

länge båda (eller alla) anläggningarna i allt fall blefve beroende af en

gemensam regleringsdam. Skulle dessutom den föreslagna kanaldammen

nödvändiggöra kraftstationernas förflyttning några hundra

meter längre ned, med motsvarande förlängning af tunnlarne, så ökades

derigenom såväl tryckförlusten som kostnaden så betydligt, att fördelen

af fallens koncentrering blefve skäligen obetydlig. Äfven kunde man

hysa åtskilliga betänkligheter mot detta förslag med hänsyn till berggrundens

dåliga beskaffenhet, såsom närmare framginge af en genom

komiténs ledamot, geologen vid Sveriges geologiska undersökning F.

Svenonius, på komiténs uppdrag verkstäld okulär geologisk undersökning,

för hvilken redogörelse lemnades i särskild, utlåtandet bifogad

berättelse.

Under sådana förhållanden hade komitén med anslutning till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag kommit till den uppfattning,

att problemet bäst och enklast kunde lösas genom fallhöjdens

delning på två särskilda vattenkraftanläggningar, den ena för kronan,

den andra för bolaget, till utförande af hvilka anläggningar ingeniören

J. G-ust. Richert på uppdrag af komitén utarbetat handlingarna bifogade

förslag, upptagande för bolagets anläggning två alternativ (alternativ

TV och V) allt efter som bolagets kraftstation skulle förläggas nedanför

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

21

eller ofvanför det öfre fallet. För bolagets anläggning uppskattades

den effektiva fallhöjden enligt alternativ IV till 13,7 meter och enligt

alternativ V till 13,5 meter och beräknades, under antagande, att 250

kubikmeter i sekunden framleddes genom tunneln, den häraf alstrade

naturkraften motsvara respektive 30,300 och 31,000 elektriska hästkrafter.

För kronans anläggning med en beräknad effektiv fallhöjd af

15,1 meter och med en disponibel vattentillgång af 250 kubikmeter i

sekunden blefve effekten 34,400 elektriska hästkrafter. Kostnaderna för

anläggningarna, fullt utbyggda, hade beräknats, för bolagets enligt alternativ

IV till 5,000,000 kronor och enligt alternativ V till 4,600,000

kronor, samt för kronans till 4,000,000 kronor, i hvilket sistnämnda

belopp dock icke medtagits kostnaden för kanaldammens uppförande.

På grundvalen af ofvan angifna anordningar för tillgodogörande af

vattenkraften vid Trollhättan hade komitén sedermera efter förhandlingar

med delegerade af bolagets styrelse uppgjort det nu framlagda förslaget

till kontrakt mellan kronan och bolaget. Den allmänna förutsättning,

på hvilken detta kontrakt vore bygdt, vore den, att hvardera kontrahenten

skulle sättas i tillfälle att utföra sin vattenkraftanläggning, hvarvid

kronan till bolaget för all framtid öfverlemnade nyttjanderälten till

för dess anläggning erforderligt vatten och bolaget till kronan afstode

för dennas vattenkraftanläggning nödig mark samt i öfrigt undanröjde

de hinder för anläggningens utförande, som förefunnes på grund af vare

sig bolagets eller andra vattenverksegares rätt. Enligt komiténs uppfattning

borde bolaget för den rätt till kronans vatten, som bolaget skulle

bekomma, med hänsyn till de olika värdeförhållandena särskild! godtgöra

kronan utöfver de rättigheter, som bolaget skulle till kronan afstå.

Vid bestämmandet af den i sådant afseende föreslagna årliga afgäld

hade komitén tagit hänsyn dels till omfattningen af de fördelar, som

kronan erhölle genom möjligheten att utföra sin anläggning, dels ock

dertill att kronan vid Trollhättan endast egde vattnet, men icke stranden,

till följd hvaraf komitén ansett sig kunna stanna vid ett lägre belopp

än beträffande de vattenfall, hvaröfver komitén i sådant afseende dittills

haft tillfälle uttala sig. Hvad anginge egendomen Onan, hade

komiténs derutinnan förut afgifna förslag icke afsett att innebära mera,

än att bolaget tillförsäkrades den vattenkraft, som tillgodogjordes å vid

anläggningarna nu installerade turbiner och dynamomaskiner, motsvarande

enligt nu bifogadt intyg cirka 3,000 hästkrafter å turbinerna. Till förtydligande

häraf hade komitén emellertid föreslagit, att ifrågavarande

bestämmelse måtte erhålla den lydelse, § 14 i det nu framlagda kontraktsförslaget

utvisade. För ett bättre tillgodoseende af kanalintresset, äfven
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

som för möjliggörandet af den föreslagna uppdämningen vid Flottbergsströmmen,

hade komitén nu hemstält om skyldighet för bolaget

att inom viss tid efter af kronan gjord anmälan afstå hela egendomen

Onan till kronan utan annan ersättning än för derå vid tiden för anspråkets

framställande befintliga byggnader samt befrielse från afgifts

erläggande för 3,000 hästkrafter å turbinaxel vid bolagets kraftstation

å vestra stranden. Då kronan, vare sig den villo använda vattenkraften

för industriel! ändamål eller önskade att ny- eller ombygga kanalleden

förbi Trollhättan, i en icke allt för långt aflägsen framtid kunde behöfva

taga ifrågavarande egendom eller del deraf i besittning'', eller å

dess vattenrätt förorsaka intrång, ansåge komitén redan häruti ligga

tillräcklig grund för kronan att ingå den föreslagna förlikningen, äfven

om denna icke, såsom här vore fallet, utgjorde ett led i den följd af

överenskommelser, som förevarande kontraktsförslag innebure, dervid

ock finge framhållas, att den förbindelse, som bolaget enligt kontraktsförslagets

§ 5 skulle åtaga sig att med vattenvcrksegare, hvilkas rätt

af kronans anläggning till äfventyra berördes, uppgöra om och bekosta

godtgörelse för minskning i dem tillkommande vattenkraft, så att hinder

deraf icke för kronans vattenverksanläggning mötte, gjorde förlikningen

beträffande egendomen Önan på nu föreslagna vilkor synnerligen

önskvärd.

Vid afgifvandet af detta komiténs yttrande hade bland dess ledamöter

i vissa afseenden skiljaktiga åsigter varit rådande, i det geologen

Svenonius och kaptenen Hj. Bichert sammanstämmande ansett, att

komitén bort föreslå Kongl. Maj:t att såsom ett ytterligare vilkor för

uppgörelsen med kraftaktiebolaget fordra sådan ändring i bolagets

bolagsordning, att icke aktiemajoriteten inom bolaget skulle kunna ligga

utom riket. En sådan bestämmelse syntes vara af vigt, då det enligt

reservanternas åsigt vore mycket sannolikt, att i en närmare eller fjermare

framtid en icke ringa del af sydvestra Sveriges industri och måhända

äfven samfärdsmedel skulle blifva i ganska väsentlig mån beroende

af nu tillämnade kraftanläggning. Skulle man framdeles finna,

att ett sådant försigtighetsmått icke erfordrades till skydd för landets

egna industriella och öfriga intressen, vore det gifvetvis lätt att i

detta hänseende lossa på arrendevilkoren. Geologen Svenonius ansåge

derjemte, att kronan vid detta tillfälle borde förbehålla någon särskild

förmån för de kommuner, inom Indika den storartade kraftkällan funnes,

så att dessa kommuner blefve i någon mån skyddade från allt för hårdt

uppskörtande i fråga om någon del af deras blifvande kraftbehof, samt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

23

ansåge derför, att komitén bort föreslå ett så lydande tillägg till kontraktsbes

tämmelserna:

»§ 15. Trollhättans och Gustaf Adolfs kommuner må ega att, efter

i lämplig tid skedd anmälan och sedan minst 11,000 hästkrafter blifvit

installerade, af bolaget arrendera ett kraftbelopp intill eu femtondedel

(Vib) af den installerade kraften mot ett arrendepris, som i görligaste

mån beräknas efter verkliga produktionskostnaden.»

Uti det af bolagsstyrelsen öfver förslaget afgifna yttrande hade

styrelsen förklarat bolaget icke kunna förbinda sig att betala den af

komitén föreslagna årliga afgift af fem kronor per effektiv hästkraft,

utan påyrkat dess nedsättande till fyra kronor, men i öfrigt funnit

kontraktsförslagets vilkor och bestämmelser antagliga, dock med erinran,

beträffande § 9, att den här föreslagna bestämmelsen — i fråga om

bolagets skyldighet att fåla minskning i vattentillgången i händelse

af kanalens framtida om- eller nybyggnad — antoges endast afse

sådan minskning i vattentillgången, som för kanalens förseende med

vatten för kanaltrafiken befunnes vara behöflig, och, i afseende å § 13,

att den här inrymda föreskrift — angående kronans lösningsrätt till

bolagets anläggning vid fråga om kontraktets öfverlåtande — icke finge

anses innebära, att den blotta omständigheten, att bolaget sökte tillstånd

till öfverlåtelse af kontraktet, skulle för kronan medföra lösningsrätt

till bolagets anläggning, utan att bolaget kunde förbehålla sig att,

derest samtycke till öfverlåtelsen icke erhölles, fortfarande sjelf få behålla

anläggningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade uti den 9 sistlidne januari

afgifvet utlåtande anfört, bland annat, följande: Den i styrelsens förra

utlåtande uttalade åsigt, att östra stranden vid Trollhättan i stort

sedt borde reserveras för farleden, hvilken åsigt grundats på utredningar

vid styrelsens egna rekognosceringar och majoren Laurells fullständiga

undersökningar, hade så mycket mindre rubbats af hvad Kongl. Maj ds

befallningshafvandes sakkunnige, ingeniören Magnell anfört, som ett

vattenverk vid Hojums varp, på sätt han antydt, antagligen skulle

synnerligen försvåra sjötrafik med tunga fartyg till och från den sluss, som

för nämnda plats upptagits i såväl bemälde sakkunniges utkast som

majoren Laurells af styrelsen gillade förslag till ny farled vid Trollhättan.

De af komitén nu föreslagna anordningar slöte sig i tekniskt hänseende

så nära som möjligt till hvad styrelsen i sitt förra utlåtande angifvit

såsom önskligt, hvarigenom således skulle vinnas hvad styrelsen då ansett

och fortfarande ansåge böra sättas främst, nemligen beredande af möjlighet

för kronan att oberoende af annan förfoga öfver sin vattenrätt och dess

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

genom Veners ifrågasatta reglering motsedda tillökning, för hvilket

ändamål vid öfre fallet skulle kunna användas Gullön och Toppöarne,

eventuel Önan — derest ej kronan genom inlösen blifvit egare af den för

bolaget afsedda anläggningen — och vid nedre fallet det för kronan

bestämda området lemnade erforderligt utrymme. Beträffande det för

farleden, ombyggd efter det nu uppgjorda kanalförslaget, erforderliga

området af Önan, ginge komiténs nu förevarande förslag väl ej så långt,

som styrelsen i sitt förra utlåtande ansett önskligt, men förslaget härutinnan

syntes dock antagligt. Det kunde emellertid förutsättas, att

kronan kunde hafva inlöst bolagets vattenverk, innan å Onan beliöfde,

göras något som helst intrång, och i sådant fall saknades tillämpningför

den enligt § 14 i kontraktsförslaget föreskrifna nedsättning i bolagets

afgifter för vattenrättens nyttjande, hvadan en för sådant fall formulerad

bestämmelse borde till förebyggande af framtida osäkerhet i kontraktet

införas. I enahanda syfte borde det i § 12 af förslaget förekommande

stadgande, att kronan, för den händelse bolaget ej inom viss tid hade

fullbordat sin anläggning i der föreskrifven omfattning, egde mot lösen

öfvertaga »all för anläggningen behöflig mark» i afseende å detta uttryck

förtydligas derhän, att området angåfves med hänvisning till bilagd

karta och till den storlek, att detsamma med omkring 200 meters bredd

skulle börja omkring 150 meter ofvanför den i forshufvudet tillämnade

dammen samt derifrån sträcka sig längs elfven omkring 200 meter

nedanför Kung Oscars bro. För full tydlighets skull borde till slutet

af § 7 momentet 1 — deri bolaget tillförsäkrades nyttjanderätt till allt

det vatten, som Ange genom dess tunnel framledas — läggas orden:

»dock högst 250 kubikmeter vatten i sekunden». Under förutsättning,

att bolagets åtaganden och skyldigheter enligt §§ 4, 5, 7, 9, 12, 13

och 14 i kontraktsförslaget kunde bibehålla sin effektivitet, äfven om

bolagets rätt till större eller mindre delar öfverginge till annan, syntes

de med frågan sammanhängande allmänna intressen vara i förslaget

nöjaktigt tillgodosedda. Om det i hufvudsak vore likgiltigt, huru snart

Trollhättans vattenkraft kunde komma att tillgodogöras, samt om största

vigten läge på att bereda kronan möjligast billiga pris å landområde

vid Trollhättan, sådant måhända kunde genom krontraktsförslagets förkastande

frampressas. Enligt styrelsens mening vore emellertid tryggandet

af vattenkraftens snara ändamålsenliga tillgodogörande eu nationalekonomisk

vinst, för kronan af vida högre betydelse än en jemkning i

priset på derför erforderligt jordområde. Då komiténs senaste förslag i

hufvudsak syntes på lämpligt sätt mot hvarandra''afväga ömsesidiga

fördelar och eftergifter samt i tekniskt hänseende syntes vara fullt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

25

tillfredsställande, hade detsamma från styrelsens sida ej föranledt andra

erinringar än de ofvan angifna.

Jemväl kammarkollegium hade den 6 nästlidne februari ånyo i

ärendet sig utlåtit och dervid anfört, att kollegium, då af hvad i

ärendet numera förekommit syntes framgå, att utväg för ett mera

skyndsamt tillgodogörande af vattenkraften i Trollhätte strömmar icke

kunde annorledes än genom eu öfverenskommelse mellan kronan och

bolaget beredas, icke kunde annat än gilla komiténs förevarande förslag

i dess allmänna syfte; att beträffande förslagets hufvudgrunder,

kollegium funnit sina vid det förra förslaget framstälda erinringar

om behörigt iakttagande af kanalintressets fordringar och om angelägenheten

deraf, att kronan med hänsyn till anstalterna för dess

vattenkraftuttagning stäldes oberoende af bolaget, vara i det nya förslaget

till fullo beaktade; att kollegium sålunda jemväl ur dessa synpunkter

funne detta förslag förtjent att vinna afseende; att kollegium

visserligen, i betraktande af ännu rådande ovisshet om vidden och

värdet af de lagliga rättigheter i land och vatten vid Onan, som af

kronan skulle kunna göras gällande, fortfarande, likasom vid det förra

förslaget härom uttalats, skulle ansett önskligt, att bestämmelser om

förlikning af tvisten angående denna egendom kunnat ur den ifrågastälda

uppgörelsen uteslutas, men att, med afseende å hvad komité»

nu andragit och då det nu framlagda förslaget i denna del väsentligen

bättre än det förut framkomna syntes tillgodose kronans fördel, kollegium

funne komiténs förevarande förslag jemväl härutinnan kunna vara

antagligt; samt att kollegium i öfrigt för sin del icke funnit anledningtill

anmärkning mot förslaget i vidare mån, än att, beträffande detaljbestämmelserna

i kontraktet, kollegium dels funne de af bolagsstyrelsen

vid §§ 9 och 13 gjorda påminnelser vara befogade, dels jemväl anslöte

sig till hvad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i afseende! å §§ 7, 12

och 14 anmärkt, och dels slutligen — vid det förhållande, att stadgandena

i §§ 4 och 14, med hvarandra sammanstälda, syntes lemna rum

för ovisshet, huruvida bolaget skulle vara pligtigt att utan ersättningtåla

jemväl sådan uppdämning, som genom utförande af kronans vattenkraftanläggning

uppkomme till men för bolagets turbinanläggningar å

Onan, men sådant väl syntes böra vara meningen — hemstälde huruvida

ej kontraktet härutinnan borde förtydligas.

Slutligen hade kraftaktiebolaget, till Kong!. Maj:t inkommit med

eu skrift, deruti bolaget, ehuru vidhållande att ett pris af fem kronor

för hästkraft vore mera än som kronan rättvisligen borde af bolaget

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 63 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

begära med fästadt afseende dels vid värdet af vattenfall i allmänhet,

dels vid de särskilda omständigheter, hvarunder vattenkraften i Trollhätte

strömmar åt kronan vindicerats och dels vid omöjligheten för

kronan att utan eganderätt till strand vare sig sjelf utnyttja eller till

annan än strandegare upplåta rätten till vattnet, nu likväl erbjudit sig

att undanrödja den sista skiljaktigheten mellan komitén och bolaget

genom att gå in på att betala en årlig afgäld af fem kronor för hästkraft,

dock under följande vilkor, nemligen, att frågan erhölle sin slutliga

lösning så tidigt, att bolaget redan under innevarande år kunde

hinna erhålla laga syn enligt förslagskontraktets § 1, och att kontraktets

bestämmelser i öfrigt icke utan bolagets särskilda medgifvande i

sak ändrades.

Då departementschefen nu ginge att tillstyrka Kongl. Maj:t att

för första gången för Riksdagen framlägga förslag angående tillgodogörandet

af staten tillhörig vattenkraft, funne han sig icke kunna underlåta

att framhålla denna frågas i flera hänseenden stora betydelse.

Det vore nemligen ieke nog med att statskassan, genom att de

ansenliga kapitaltillgångar, som läge uti statens obegagnade vattenfall,

gjordes fruktbärande, kunde beredas en ganska afsevärd inkomst. Äfven

ur nationalekonomisk och politisk synpunkt vore det af framstående

vigt, att de i statens ego varande vattenfallen blefve tillgodogjorda.

För främjandet af ett lands ekonomiska utveckling kunde väl öfver

hufvud intet vara mera angeläget, än att de naturliga hjelpmedel, hvilka

stode till förfogande, komme till behörig användning, och man behöfde

endast tänka påj å ena sidan, det framstående rum bland sådana hjelpmedel,

vattenkraften i de svenska elfvarne intoge och, å andra sidan,

huru stor del af denna kraft ännu framrunne obrukad, för att inse,

att ett missförhållande här förefunnes, som måste rättas. Nödvändigheten

af att kraftiga åtgärder i detta sylte med snaraste vidtoges, framträdde

med hvarje år allt starkare. Det storartade uppsving, landets

industri och kommunikationsväsende under senaste årtiondena haft att

uppvisa, hade, med hänsyn till den rådande bristen inom landet på

lämpligt bränslemateriel för alstrande af den för nämnda grenar af

ekonomisk verksamhet erforderliga drifkraft, nödvändiggjort en alltjemt

ökad import af stenkol och derigenom jemväl klargjort, i huru

hög grad vi för närvarande vore för fyllandet af vårt bränslebehof beroende

af utlandet. Olägenheterna och, i händelse af krig, faran såväl

i ekonomiskt hänseende som ur försvarssynpunkt af ett sådant beroende

hade icke heller lemnats obeaktade, utan både uppmärksamheten allt

lifligare rigtats på angelägenheten af ett bättre tillvaratagande af de

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

27

inom landet befintliga källor för åstadkommande af drifkraft, som våra

torfmossar och vattenfall erbjöde. Att staten under sådana förhållanden

borde på allt sätt söka medverka till en lycklig lösning af såväl

förfrågan som vattenfrågan vore uppenbart och hade, hvad den förra

anginge, jemväl af statsmakterna till fullo erkänts genom statsmedels

anvisande för åtgärder i syfte att främja lösningen af frågan angående

lämpligaste sättet att tillgodogöra den i landets torfmossar befintliga

bränsletillgång. Statens ingripande till förmån för vattenfrågan vore

för visso af icke mindre vigt och borde vara så mycket lättare att utverka,

som statens uppgift i detta hänseende inskränkte sig till att

staten borde ställa den staten tillhöriga vattenkraft, som icke för dess

egna ändamål funnes behöflig, till den enskilda företagsamhetens förfogande

emot godtgörelse och staten alltså, på samma gång den gagnade

det allmänna, beredde sig sjelf en ekonomisk fördel. För att

båda dessa ändamål skulle kunna på bästa sätt samtidigt främjas vore

emellertid angeläget, att den godtgörelse, staten för sådan kraft betingade

sig, och de vilkor i öfrigt, staten härvid uppstälde, afmättes så,

att staten å ena sidan icke oskäligt betungade de företag, som ville

begagna kraften, men å andra sidan icke heller gjorde sådana eftergifter,

att en skadlig konkurrens mellan afnämare af staten tillhörig

kraft och industriidkare, hvilka vore hänvisade till i enskild eg o varande

vattenfall, derigenom främjades.

Huru vigtigt det vore att staten snarast möjligt praktiskt ådagalade

sin benägenhet att uti förevarande afseende fylla sin uppgift och

lemnade industrien det stöd, som måste ligga uti vissheten om att statens

medverkan för vattenfrågans lösning kunde påräknas, behöfde

knappast särskildt påpekas.

Med hänsyn till nu angifna allmänna synpunkter och i betraktande

deraf att, såsom allmänt kändt vore, Trollhättefallen representerade en

af de mest betydande och dertill bäst belägna vattenkraftkällor inom

landet, vore det påtagligt att, enligt departementschefens uppfattning,

staten hade stort intresse af att dessa vattenfall så snart ske kunde

blefve tillgodogjorda.

Huru detta lämpligast skulle ske, vore naturligen icke lätt att

afgöra. I hvarje fall, då fråga vore om så betydande krafttillgångar,

som de nu ifrågavarande, måste ett sådant afgörande blifva förenadt

med vissa svårigheter, och i afseende å vattenkraften vid Trollhättan

vore dessa svårigheter af lätt insedda skäl ovanligt stora. Man hade

nemligen här att taga hänsyn icke allenast dertill, att vattnet och

stränderna tillhörde olika egare, utan äfven till den för samfärdseln

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

ytterst vigtiga Trollhätte kanalleds intressen. Vidare och då man vid

planläggandet af anordningar för tillgodogörandet af vattenkraft borde

tillse, att dessa vidtoges på sådant sätt, att de medgåfve ett så fullständigt

utnyttjande som möjligt af hela den kraft, hvilken kunde

blifva för ändamålet tillgänglig, samt hvad Trollhättefallen anginge eu

eventuel reglering i framtiden af vattenståndet i Venern kunde antagas

komma att medföra en väsentlig ökning af den för kraftanläggningar

nu disponibla vattenmängden, måste vid den föreliggande frågans

bedömande äfven härvid fästas behörigt afseende.

En af de första frågor, som, då man ginge att mot hvarandra

väga de olika möjligheterna att explodera ett vattenfall, framstälde

sig, vore såsom komitén jemväl framhållit, den, huruvida kraften lämpligast

borde uttagas vid en stor eller flera smärre stationer. De allmängiltiga

skäl, hvilka af komitén anförts för en enda anläggning,

syntes särdeles öfvertygande och af samma skäl måste naturligen, om

det af andra orsaker funnes behöfligt att fördela kraften på flera anläggningar,

ett mindre antal vara att föredraga framför ett större.

Departementschefen öfvergår härefter till granskningen af de särskilda

förslag till nu förevarande frågas lösning, för hvilka han här

ofvan redogjort. Bland dessa förslag kunde det af majoren Gagner

och yrkesinspektören Uhr under ledning af landshöfdingen Lothigius

år 1894 uppgjorda numera lemnas helt och hållet ur räkningen, då

detta förslag, utom det att detsammas utförande af sakkunniga ansetts

förenadt med stora svårigheter och oberäkneliga kostnader, blifvit uppgjordt

under helt andra förutsättningar i afseende å omfånget af kronans

vattenrätt, än man nu hade att räkna med, och derför åsyftade

endast ett partielt tillgodogörande af hela vattenkraften. Att emellertid

på något annat sätt, än berörda förslag antydde, kraften skulle kunna

med begagnande endast af de kronan tillhöriga Öar i elfven lättare och

fullständigare uttagas, hade icke ens antydts och kunde för visso anses

ogörligt.

Derest det åsyftade målet skulle kunna nöjaktigt uppnås, vore

man derför med nödvändighet hänvisad till elfstränderna.

Med hänsyn till den förut påpekade önskvärdheten af att kraften

icke splittrades på flera anläggningar än som vore oundgängligen nödigt,

ansåge departementschefen helt naturligt att åtminstone hufvudmassan

af det för kraftanläggningar tillgängliga vattnet borde vid endera

stranden uttagas.

Valet mellan den östra och den vestra stranden erbjöde icke

synnerliga svårigheter. Lika gifvet som den östra varit att föredraga,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

29

om hänsyn ej behöft tagas till kanalintresset, lika gifvet måste under

nu rådande förhållanden den vestra lemnas företräde. Redan eu blick

på kartan syntes vara tillräcklig för att ådagalägga, att stora olägenheter

såväl för kanalleden som för blifvande kraftstationer och industriella

anläggningar skulle kunna förväntas komma att i framtiden uppstå, om

det begränsade och vid en utvidgning af kanalen, sådan den redan

påtänkts, till stor del behöfliga utrymmet å östra stranden nu toges i

anspråk för kraftuttagning i större skala, och vid besök, som departementschefen,

i syfte att bilda sig en säkrare uppfattning i ämnet, på

platsen aflagt, hade han blifvit ytterligare stärkt uti denna sin åsigt.

I likhet med såväl komitén som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

efter samråd med chefen för civildepartementet kunde han derför icke

heller annat än bestämdt tillstyrka, att östra stranden i stort sedt reserverades

för kanalens behof. Att en eller annan mindre kraftstation

kunde dit förläggas utan att intrång derigenom behöfde göras å kanalledens

intressen funne han väl antagligt, men ansåge i allt fall icke

tillrådligt att ens sådana anläggningar der göras, innan kanalfrågan

blifvit definitivt löst.

Liksom flertalet sakkunnige vore han alltså af den åsigt, att frågan

fullt ändamålsenligt kunde lösas endast genom att hufvudkraften uttages

på vestra stranden. Härför erfordrades emellertid ovilkorligen en uppgörelse

mellan staten såsom egare af vattnet och Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag såsom egare af stranden. 1 En dylik uppgörelse kunde

tänkas ske onder flera olika former, nemligen antingen så, att staten

förvärfvade eganderätten till stranden, eller så, att staten till bolaget afyttrade

vattenrätten eller slutligen, på sätt vattenfallskomitén föreslagit,

så, att öfverenskommelse rörande vattenkraftens uttagande mellan staten

och bolaget träffades.

Hvad det första af dessa alternativ beträffade, vore att märka,

att något erbjudande från bolagets sida att till staten försälja stranden

icke gjorts, och att då, enligt af bolaget sjelft lemnad, uti handlingarna

i ärendet förekommande uppgift, bolaget vid inköpet af stranden, med

hvilken då antagits följa vattenrätt, uppskattat densamma till 2,230,000

kronor, minsta sannolikhet icke förefunnes för att bolaget, så länge

det såge någon som helst utsigt att kunna genom åtkommande af dispositionsrätt

till vatten göra det sålunda nedlagda kapitalet fruktbärande,

skulle godvilligt underkasta sig den betydande förlust en försäljningensamt

af den så dyrköpta stranden ovilkorligen måste medföra. Visserligen

vore det, såsom Kongl. Maj:ts befallningshafvande antydt, ganska

antagligt att, om staten nu stälde sig helt och hållet afvisande mot

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

bolaget, detta förr eller senare komme uti sådan ställning, att det

funne sig nödgadt till staten afyttra stranden, men, äfven om, såsom

Kong!. Maj:ts befallningshafvande syntes anse, det för staten vore

skäligen likgiltigt, när vattenkraften i Trollhättefallen blefve tillgodogjord,

skulle departementschefen för visso icke ansett sig kunna tillstyrka

ett dylikt tillvägagående från statens sida, med mindre det visat

sig alldeles omöjligt att på skäliga vilkor med bolaget träffa öfverenskommelse.

Det andra alternativet, eller att staten skulle till bolaget försälja

sin vattenrätt, ansåge departementschefen under inga förhållanden kunna

komma i fråga.

Aterstode alltså det tredje, nemligen en öfverenskommelse mellan

staten och bolaget rörande vattenkraftens tillgodogörande. Att för ett

aftal i sådant syfte några oöfverstigliga svårigheter icke kunde möta

vore sjelfkärt, då båda parterna måste vara lika intresserade af frågans

snara lösning. De underhandlingar, hvilka af vattenfallskomitén å

kronans vägnar, förts med bolaget, hade äfven resulterat uti de två

särskilda, på väsentligt olika principer grundade, men hvar för sig

mycket beaktansvärda kontraktsförslag, för hvilkas innehåll här ofvan

redogjorts.

Af dessa båda förslag ansåge departementschefen emellertid i likhet

med såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som kammarkollegium

det senast framkomna från statens sida sedt vara att obetingadt föredraga

framför det uppgjorda. Visserligen innebure det senaste förslaget

en delning af vattenkraften på två anläggningar i stället för endast en

enligt det första förslaget, men för eu sådan delning funnes i detta fall

synnerligen goda skäl.

För att, i händelse en för staten och bolaget gemensam anläggning

i anslutning till komiténs första förslag komme till utförande,

staten skulle erhålla fullt nöjaktig trygghet för framtiden, borde nemligen

åt staten beredas eganderätt till all den uti anläggningen ingående

eller af densamma berörda mark; och då det nu visat sig för bolaget

omöjligt att afstå från sin eganderätt i detta hänseende — hvilket för

öfrigt, då bolagets utsigter att kunna anskaffa för anläggningen erford

erliga medel naturligen skulle derigenom väsentligt minskas, syntes lätt

förklarligt — samt genom fallens uppdelande i enlighet med komiténs

senare förslag på två, af hvarandra helt och hållet oberoende anläggningar,

af h vilka staten skulle komma att eg a den ena och bolaget den

andra, de båda kontr ahenternas inbördes ställning skulle blifva på ett

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

31

fullt betryggande sätt ordnad, syntes departementschefen häruti ligga

ett mäktigt talande skäl för att detta förslag i princip antoges.

Emot frågans lösning på detta sätt hade emellertid invändningar

från sakkunnigt håll icke saknats. Uti en till departementschefen afgifven

promemoria i ämnet hade nemligen majoren Laurell erinrat

hufvudsakligen, dels att den föreslagna delningen af fallhöjden vore

tekniskt och ekonomiskt ofördelaktig, emedan turbiner och generatorer

derigenom skulle erhålla mindre omloppshastighet och följaktligen större

dimensioner, dels att den mellan de båda kraftstationerna bildade bassängen

vore allt för liten för att kunna på ett tillfredsställande sätt

utjemna vattenförbrukningens variationer, hvithet åter skulle medföra

för turbindriften ofördelaktiga tryckförändringar, dels ock att efter uppgörelsen

vid fallets öfre del ingen annan plats skulle finnas reserverad

för användning af den utöfver 250 kubikmeter tillgängliga vattenmängden

än holmarne i strömmen och den mellan strömmen och den

blifvande segelleden liggande strandremsan, hvilka platser vore för

sådana anläggningar jemförelsevis otjenliga; och hade Laurell till förekommande

af dessa olägenheter föreslagit utförande af två skilda tunnlar

och kraftstationer, hvardera tillgodogörande hela fallhöjden, hvarjemte

möjlighet borde beredas att för tillgodogörande af den tillökning i

vattenmängd, som kunde förväntas uppkomma genom Venerns reglering,

anlägga ytterligare en tunnel med tillhörande kraftstation. Samtliga

dessa kraftstationer skulle förläggas vid den nedre lugnvattenytan,

omkring 1,600 meter från tunnelinloppen.

Af denna Laurells promemoria hade departementschefen ansett

sig böra lemna förslagsställaren, ingeniören Richert tillfälle att taga

del; och hade jemväl Richert ingifvit en promemoria i ämnet, deruti

han till bemötande af Laurells invändningar hufvudsakligen anfört: att

Laurell utginge från den förutsättning att en ökning i fallhöjden ovilkorligen

skulle medföra en minskning af kostnaden för kraftstationen,

för hästkraft räknadt; att detta dock vore rigtigt endast under

förutsättning, att fallhöjden icke vore tillräcklig för att turbinen

skulle få den omloppshastighet, som med afseende å generatorns

storlek vore den lämpligaste; att enligt det första af Richert upprättade

förslaget med gemensam tunnel för kronan och bolaget samt två nedanför

fallen belägna kraftstationer hvarfantalet på grund af den högre

fallhöjden blefve endast 8 procent högre än enligt det senare förslaget;

att denna skilnad vore alldeles betydelselös; att i hvarje fall två

ungefär lika stora och lika dyra kraftstationer måste utföras; att med

tillämpning af Laurells förslag tunnlarnes sammanlagda längd deremot

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

blefve fyra gånger större än enligt Richerts senaste förslag; att för

öfrigt allt tal om den ena eller andra principens ekonomiska företräde

komme till korta inför det faktum att kostnadsberäkningar, hvilande på

samma konstruktiva förutsättningar, visade att sistnämnda förslag gåfve

en lägre kostnad för hästkraft än Richerts första förslag med gemensam

tunnel och följaktligen måste föredragas äfven framför Laurells förslag,

som förutsatte dubbla tunnlar; att de tryckvariationer, som kunde uppstå

i följd af vattenytans höjning och sänkning i den mellan kraftstationerna

bildade bassängen, medförde mindre olägenheter än de plötsligt

inträdande förändringarna af tryckförlusten i en lång tunnel, samt

att äfven dessa sistnämnda blefve af försvinnande betydelse i jemförelse

med de oundvikliga variationerna i generatorernas strömförbrukning,

hvilka i och för sig nödvändiggjorde anbringandet af automatiska

turbinregulatorer. På grund af hvad sålunda anförts hade

Richert ock bestridt rigtigheten af Laurells anmärkningar och förordat

vattenkraftsanläggningarnas utförande enligt Richerts senaste förslag,

hvilket under de förhållanden, som inträdt genom den i kanalledens

intresse föreslagna dambyggnaden vid Flottbergsströmmen, syntes innebära

problemets naturligaste och billigaste lösning.

Med allt erkännande af betydelsen för eu allsidig pröfning af den

föreliggande frågan af det deruti utaf majoren Lamell nu gjorda inlägg

kunde departementschefen dock icke undgå att af de skäl, Indika af

ingeniören Richert anförts till stöd för de utaf honom i ämnet uttalade

åsigter och efter att till yttermera visso hafva rådfört mig med vattenfallskomiténs

ordförande, landshöfdingen A. G. Svedelius, såsom i ämnet

sakkunnig, finna sig fullt öfvertygad om, att genom fallhöjdens delning

på två anläggningar icke några sådana tekniska eller ekonomiska olägenheter

vore att befara, som borde gifva anledning till frångående af

denna i fiffigt lämpliga form för frågans lösning. Särskildt ansåge

departementschefen sig icke böra underlåta att fästa uppmärksamheten

vid, att den här ofvan omförmälda utredning af bergets å vestra stranden

beskaffenhet, som af geologen Svenonius på uppdrag af vattenfallskomitén

gjorts, gåfve grundad anledning att icke utan tvingande skäl

planlägga vattenkraftsuttagningen så att flera bredvid hvarandra liggande

tunnlar blefve nödvändiga. Att bygga en tunnel fullt betryggande vore

med nutidens tekniska hjelpmedel icke förenadt med någon svårighet,

och om samtliga tunnlarne blefve byggda samtidigt, skulle detta säkerligen

också kunna gå för sig utan att man behöfde befara någon

olägenhet af bergets mindre goda beskaffenhet. Annorlunda stälde

sig likväl förhållandet, då, såsom här vore fallet, bolaget omedelbart

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

33

skulle utföra sin tunnel, och den eller de, som för uttagande af statens

vattenkraft erfordrades, skulle byggas först framdeles, antagligen sedan

bolagets redan blifvit färdig och kommit till användning. Genom de

sprängningar i berget, som då för statens räkning blefve nödvändiga,

kunde nemligen bolagets tunnel lätt komma att skadas, om bergets

beskaffenhet vore sådan Svenonius antagit, och för en dylik risk borde

man naturligen icke utsätta sig så snart det kunde undvikas.

Af hvad departementschefen nu anfört framginge, att han ansåge,

det senast af komitén framlagda förslaget vara antagligt såväl ur den

synpunkt, att stranden och vattnet hade olika egare, som i rent tekniskt

hänseende.

Att genom detsamma kanalledens intresse på bästa sätt tillgodosåges

syntes honom tydligt framgå af hvad härutinnan uti de i ärendet

af de sakkunniga myndigheterna afgifna utlåtanden anförts.

Aterstode att, innan han inginge uti närmare granskning af de

ekonomiska hufvudgrunder för reglerandet af förhållandet mellan staten

och bolaget, på hvilka förslaget hvilade, tillse, huruvida planen för anläggningarna

vore sådan, att den medgåfve uttagandet af hela den

vattenmängd, som för kraftanläggningar nu funnes till förfogande, och

icke lade hinder i vägen för ett framtida tillgodogörande af den ytterligare

vattenmängd, som för samma ändamål framdeles kunde blifva

tillgänglig.

För bedömande af denna fråga vore i främsta rummet nödvändigt

att så noga som möjligt känna storleken af de vattenkvantiteter, med

hvilka man ur hvardera synpunkten borde räkna.

Härvid vore emellertid att märka att rörande den vattentillgång,

som vid Trollhättan nu och i framtiden kunde påräknas och för hvars

användning man således nu borde tillse att utrymme kunde beredas, i

viss mån från hvarandra afvikande åsigter gjort sig gällande.

För öfverskådlighetens skull redogjorde departementschefen här

i ett sammanhang för de uti ifrågavarande hänseende under ärendets

utredning gjorda särskilda uttalanden.

Ingeniören Richert hade sålunda vid uppgörandet af sitt första

förslag grundat detta på följande, uti en till styrelsen för Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag stäld skrift förekommande uträkning.

»Trollhättefallens nuvarande minimivattentillgång beräknas

af öfverste Eriksson (1861) till ........

,, ingeniör O. Appelberg (1886) till

major Laurell (1898) till...............

340 m:i sekunden

190

300

11

Bill. till Rilcsd. Prat. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 63 Raft.

n

ii

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

Då ingen af dessa beräkningar är grundad på mätningar vid lägsta

kända vattenstånd utan endast på mer eller mindre osäkra antaganden,

torde försigtigheten bjuda att icke utgå Irån en högre siffra än 250

kubikmeter i sekunden

Häraf förbrukar kanalbolaget cirka ............................................. 15 m3

och anser sig hafva rättighet att för kraftbehof uttaga ytterligare 15 m:!

Ingeniör Stridsbergs verk torde efter nu projekterade utvidgningar

komma att förbruka................................................................................ 25 in
om

genom tunneln uttagas i komitéförslaget beräknade 125 m3

så återstår för »kungsådran», som väl här har uteslutande

estetisk betydelse.......................................................... 70 m3

Summa 250 nr*

Emellertid får ej förbises, att frågan om anläggande af en ny

kanalled snart nog torde blifva föremål för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

behandling, hvarvid en afsevärdt större vattenförbrukning än

den nuvarande måste reserveras för slussningen.

För den närmaste framtiden torde vara tillräckligt att dertill anslå

50 m3 i sekunden; detta förutsätter emellertid att den nuvarande kanalen

med dess vattenverk inlösas och slopas, hvadan den effektiva ökningen

endast blir 20 m3 sek. och den för vattenfallen återstående

kvantiteten 50 m3 sek.

Äfven om den undantagsvis förekommande lågvattenmängden

skulle understiga beräknade 250 in3 sek. torde således under nuvarande

förhållanden kunna uttagas beräknade 125 kubikmeter i sekunden.

Genom Venerns reglering, som sannolikt inom en föga aflägsen

framtid kommer att utföras, kan Trollhättefallens minimivattenmängd

ökas till minst 400 kubikmeter i sekunden.

Deraf böra dock för framdeles erforderliga utvidgningar af kanaltrafiken

reserveras.................................................................................. 100 nr

För ingeniör Stridsbergs verk erfordras fortfarande 25 m3

För vattenfallen minst............................................................. 25 in3

återstå för tunneln högst............................................................ 250 m ,

alltså dubbelt så mycket som under nuvarande förhållanden.»

Dessa beräkningar både upptagits och åberopats af komitén uti

dess första utlåtande.

Majoren Laurell hade uti sitt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

afgifna, här ofvan omförmälda yttrande i fragan erinrat, att den

af Richert och komitén för kanalen afsedda vattenqvantitet af 50 kubikmeter

vore alltför ringa och med tanke pa kanalens framtida utvidgning

borde ökas till 100”kubikmeter. Det oaktadt hade emellertid Laurell

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

35

såsom sin åsigt uttalat, att för såväl kungsådra som segelled skulle

återstå tillräckligt vatten äfven om, såsom då föreslagits, 125 kubikmeter

afledes till kraftstationer och öfriga nu befintliga vattenverk Hage

fortfarande tillgodogöra sig nu förbrukade qvantiteter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade uti sitt utlåtande af den

7 februari 1900 förmält sig anse, att vattentillgången för kraftanläggningen

kunde antagas komma att endast i synnerligen kortvariga undantagsfall

understiga 250 kubikmeter i sekunden; och''].hade styrelsen

grundat denna sin åsigt på beräkningar verkstälda med ledning af

dagliga vattenståndsobservationer under trettioårsperioden 1868—1897.

Trafikchefen, ingeniören Magnell hade uti sitt till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande afgifna yttrande beräknat lågvattenqvantiteten till

340 kubikmeter.

Uti det senast af ingeniören Richert, afgifna förslaget hade denne

på grund af ytterligare verkstälda beräkningar ansett, att den för kraftanläggningar

disponibla vattentillgången ej borde beräknas högre än

till 150 kubikmeter före och till 250 kubikmeter efter Ahnerns reglering.

Slutligen hade majoren Lamell uti sin förenämnda till departementschefen

afgifna promemoria uti förevarande ämne yttrat följande:

»Under tiden från 1819 till 1899, under hvilken tid vattenståndet

i Venern varit observeradt, och under hvilken tid på grund häraf den

vid Trollhättan framrinnande vattenmängden blifvit beräknad, har denna

uppgått till:

345—360 kbm. i sek. under 5 månader, 16 dagar

eller af hela perioden.......................................................... 0,6 %

360—400 kbm. i sek. under 2 år, 9 månader, 14 dagar

eller af hela perioden .......................................................... 3,4 %

400—450 kbm. i sek. under 5 år, 11 månader, 7 dagar

eller af hela perioden ........................................................ 7.3 %

450—550 kbm. i sek. under 18 år, 11 månader 17 dagar

eller af hela perioden ........................................................... 23,5 %

550 kbm. i sek. eller mera under 52 år, 10 månader, 6 dagar

eller af hela perioden.......................................................... 65,2 %

Summa 100,0%.

Under förutsättning att den under arbete varande regleringsplanen

för reglering af afloppet från Venern blifver genomförd, är en sannolikhetsberäkning

uppgjord rörande den blifvande afloppsmängden från

sjön Venern, och har till grund för denna beräkning gjorts det antagande,

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

att under en kommande period af 81 år nederbördsmängden inom flodområdet

och på grund deraf tilloppsmängden till sjön blifva öfverensstämmande

med hvad de varit under perioden 1819 till och med 1899.

Denna beräkning lemnar det resultat att afloppsmängden skulle

komma att uppgå till:

350 kbm. under 2 år, 5 månader

eller af hela perioden........................................................... 3 %

400 kbm. under 8 år, 2 månader, 5 dagar

eller af hela perioden ....................................................... 10,2 %

550 kbm. eller deröfver under 70 år, 4 månader, 25 dagar

eller af hela perioden ........................................................ 86,8 %

Summa 100, o %.

Af dessa uppgifter rörande den framrinnande vattenmängden framgår,

att redan under nuvarande förhållanden afrinner icke mindre än

450 kbm. i sekunden under 88,7 procent af tiden eller under så långtid,

att vattnet med fördel kan användas för vinnande af drifkraft.

Vidare visar samma uppgift, att om vattenafloppet från Venern

regleras, bör en vattenmängd af 550 kubikmeter i sekunden framrinna

under 86,8 procent af tiden, hvadan under sådana förhållanden denna

vattenmängd är att tillgå så lång tid, att den är fullt användbar för

vinnande af drifkraft.»

Under framhållande derjemte, att om så stora vattenmassor kunde

användas för vinnande af drifkraft, den alstrade kraften med säkerhet

kom me att finna användning under dagen i vida större omfattning än

under natten, att vidare förbrukningen under hela söndagsdygnet komme

att betydligt minskas både dag och natt, samt att efter en ordnad

reglering af afloppet tappningen kunde ordnas efter behofvet och så,

att den besparing, som uppkomme under nätterna och söndagarne, kunde

fördelas på öfriga tider och dagar, hade Laurell slutligen uttalat den

åsigt, att om förhållandena vid Trollhättan skulle ordnas så, att vattentillgången

i sin helhet skulle kunna nyttigt användas, utrymme der

borde beredas för tillgodogörande af 700 å 750 kubikmeter vatten i

sekunden.

Af hvad sålunda förekommit syntes framgå att redan under nuvarande

förhållanden med sannolikhet kunde för kraftanläggningar å

vestra stranden påräknas en temligen konstant vattentillgång af 250

kubikmeter i sekunden och att, om en reglering af vattenståndet i

Venern komme till stånd, ett väsentligt tillskott till den förut tillgängliga

vattenmängden vore att emotse. Någon anledning att plan
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

37

lägga de första, nu ifrågavarande anläggningarna för vare sig större

eller mindre vattenqvantitet än förslaget blifvit eller 250 kubikmeter,

syntes emellertid icke förefinnas och hade icke heller af någon bland

de i ämnet hörda sakkunnige satts i fråga. Äfven i detta hänseende

funne departementschefen derför ock nu omhandlade förslag tillfredsställande.

Hvad vidare anginge möjligheterna att, om detta förslag vunne

godkännande, uttaga den ytterligare kraft, som kunde blifva disponibel,

behöfde man endast fästa afseende vid den öfre hälften af fallhöjden,

då något hinder, vare sig ur teknisk synpunkt eller på grund af aftalet

med bolaget, icke kunde förefinnas för kronan att vid det strandområde,

som bolaget skulle till kronan med eganderätt upplåta, tillgodogöra sig

hela den framrinnande vattenmängden och den nedre halfva fallhöjden.

För utnyttjande af det vatten inom öfre hälften af fallhöjden, som icke

af bolaget toges i anspråk, hade man att tillgå östra stranden och öarna.

Ehuru, efter hvad departementschefen från derå sakkunnige inhemtat,

all sannolikhet förefunnes för att det för detta ändamål erforderliga

utrymme skulle kunna å nämnda platser beredas, syntes likväl, på det

alla utvägar måtte stå öppna, önskvärdt om kronan kunde blifva tillförsäkrad

rätt att, derest kronan funne det med sin fördel mera förenligt,

uttaga kraften å vestra stranden. Detta förutsatte visserligen

anläggning af en tunnel, möjligen flera, ungefär jemnlöpande med

bolagets, en anordning, som departementschefen af förut anförda skäl

icke för uttagandet af nu disponibla vattenqvantiteten ansåge tillrådlig,

men då dels erfarenheten ju kunde komma att ådagalägga det farhågorna

rörande bergets beskaffenhet varit öfverdrifna och dels tekniken kunde

komma att utvecklas så, att en ny tunnel kunde byggas utan att någon

olägenhet för bolagets deraf behöfde befaras, syntes klokheten bjuda

att, om ett för all framtid bindande aftal med bolaget nu inginges,

deruti inrymdes förbehåll om rätt för kronan att utan hinder från

bolagets sida draga tunnlar under den bolaget nu tillhöriga mark å

vestra stranden samt att till säkerhet härför erhålla servitutsinteckning

uti de bolaget tillhöriga fastigheter å samma strand. Under förutsättning

af bolagets medgifvande härtill ansåge departementschefen den af komitén

senast framlagda plan till Trollhättefallens tillgodogörande innebära en

ur alla de olika synpunkter, till hvilka man i detta fall hade att taga

hänsyn, särdeles tillfredsställande lösning af frågan.

Beträffande de bestämmelser i öfrigt, som uti komiténs senaste

kontraktsförslag innehölles, inskränkte departementschefen sig till att

beröra endast hufvudgrunderna för aftalet. Såsom af den lemnade redo
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

görelsen för de öfver förslaget afgifna yttranden framginge, hade åtskilliga

detaljändringar blifvit ifrågasatta. Äfven i andra hänseenden

än de sålunda anmärkta syntes dessutom kontraktet tarfva förtydliganden

och fullständiganden och enligt hvad departementschefen inhemtat hade

heller icke varit komiténs tanke att framlägga ett fullständigt förslag

till kontrakt, utan endast att sammanföra de hufvudsakliga punkter,

på hvilka aftalet enligt komiténs åsigt borde grundas. Icke heller

syntes det nödigt eller ens lämpligt att för Riksdagen framlägges ett

utarbetadt kontraktsförslag, utan borde Riksdagens medgifvande endast

inhemtas till ingående af aftal med bolaget i enlighet med vissa hufvudgrunder

och under de vilkor i öfrigt Kongl. Maj:t kunde finna godt

bestämma.

Hvad anginge de hufvudgrunder, som härvid borde fastslås, funne

departementschen sig för sin del kunna i allo biträda de af komitén

föreslagna, för hvilka han här ofvan närmare redogjort, med tillägg

allenast af hvad han nyss föreslagit i afseende å förbehåll om rätt för

kronan att å vestra stranden framdraga tunnlar.

Bolagets och kronans fördelar af aftalet och de eftergifter som

med hänsyn dertill skulle å hvardera sidan göras syntes hafva blifvit

af komitén rigtigt bedömda och parternas inbördes ekonomiska förhållande

vara uti förslaget ordnadt på ett icke allenast för bolaget,

utan jemväl för kronan fördelaktigt sätt.

De två punkter, som i detta hänseende vore svårast att bedöma,

vore huruvida den föreslagna afgiften vore lämpligt afmätt samt huruvida

en förlikning af rättegången om Onan borde ingå i aftalet. Hvad

den första frågan anginge, måste man ihågkomma att de fördelar,

bolaget beredde staten, vore sådana, att, om de än icke borde medföra

afgiftsfrihet för bolaget till det vatten, bolaget skulle ega uttaga, de

likväl med nödvändighet betingade en väsentlig nedsättning af afgiften

under det pris, staten af annan afnämare på platsen kunde och borde

betinga sig. Att märka vore dervid jemväl, att bolaget, såsom redan

nämnts, så dyrt förvärfvat strandegarerätten, att dess kostnader för

kraftens uttagande, för hästkraft räknadt, derigenom måste blifva rätt

afsevärdt förhöjda. Emot det föreslagna priset af fem kronor funne

departementschefen sig under dessa förhållanden icke kunna göra någon

anmärkning.

Att nedlägga rättegången om Onan vore visserligen icke fullt

tilltalande, men de skäl, hvilka af komitén härför anförts, och den

omständigheten, att denna bestämmelse utgjorde ett för bolaget så

vigtigt led i öfverenskommelsen, att kronan särskilt med hänsyn der
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

39

till kunnat uppställa det för kronan synnerligen fördelaktiga vilkoret

om skyldighet för bolaget att med andra verksegare, hvilkas rätt af

kronans anläggning till äfventyra berördes, uppgöra om och bekosta

godtgörelse för minskning i den dem tillkommande vattenkraft, gjorde

att departementschefen, då i allt fall bolaget å Onan faktiskt egde

rätt till''både vatten och utmål samt frågan endast gälde huru mycket,

och då förlikningen, sådan den af komitén nu föreslagits, derför icke

kunde anses vara af någon afsevärcl betydelse uti den i öfrigt så stora

och vigtiga intressen omfattande öfverenskommelse!!, funne kontraktsförslaget

jemväl härutinnan böra godkännas.

Slutligen ansåge departementschefen sig böra påpeka att, då han

bland de hufvud grunder, hvilka han föreslagit skola blifva för aftalet

gällande, icke upptagit de af reservanterna i komitén föreslagna tilläggsbestämmelser,

han härtill föranledts, ingalunda deraf att han

funnit hvad de anfört sakna betydelse, utan deraf att han funnit det

icke behöfligt att uti ett fall sådant som det nu förevarande uppställa

vilkor af den beskaffenhet, reservanterna ifrågasatt.

Såsom departementschefen omnämnt, tillgodogjordes nu en liten

del af vattenkraften i Trollhättefallen för driften af det ingeniören

Ernst Stridsberg tillhöriga å vestra Malgön belägna Gullöfors bruk, och

vore den angående omfånget af den honom tillkommande rätt till såväl

vatten som land vid vederbörande häradsrätt anhängig]’orda rättegång

ännu oafgjord.

Uti en till Kongl. Maj:t stäld skrift af den 8 december 1898

hade emellertid bemälde Stridsberg, under erinran, att — sedan han,

som genom köp förvärfvat sig eganderätt till vestra delen af Malgön

invid Göta elfs östra strand i Trollhättan, hvilken fastighet förut

benämnts Vikströmska sågarne n:is 3, 4 och 5 och hvarå numera

Gullöfors bruk vore uppfördt, jemte den fastigheten tillhörande vattenrätt,

vid af honom påkallad och den 16 februari 1895 af Flundre,

Väne och Bjerke häradsrätt hållen syn yrkat att, utöfver den för bruksdriften

å östra sidan af egendomen redan använda vattenmängd af

8,9 kubikmeter i sekunden, få af elfvens vatten tillgodogöra sig ytterligare

9 kubikmeter i sekunden, men detta yrkande rönt bestridande

af dels Nya Trollhätte kanalbolag, dels ock Kongl. Maj:ts och kronans

ombud, som förmenat, att allt vatten i Trollhätte strömmar tillhörde

kronan med undantag för den egendom, som kronan skatteförsålt till

enskilde, samt att Stridsberg icke skulle hafva rätt till annat vatten i

dessa strömmar än det qvantum, som åtginge till försågning af visst

antal sågblock vid af honom skatteköpta sågar — rättegång i saken

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

emellan Stridsberg, å ena, samt kronan och kanalbolaget, å andra sidan,

pågått och ännu vore anhängig vid ofvanbemälde häradsrätt, der

Stridsberg fullföljt sitt anspråk på uttagning i elfven af utöfver förenämnda,

honom redan tillhörande vattenkraft, ytterligare 9 kubikmeter

vatten i sekunden på grund af strandegarerätt, vidare anfört att under

loppet af denna rättegång kanalbolaget ändrat sitt påstående så till

vida, att bolaget, hvad detsamma anginge, medgifvit Stridsberg att

under vissa vilkor få använda, förutom ofvannämnda 8,9 kubikmeter,

ytterligare 3,6 kubikmeter vatten i sekunden, hvilka vilkor Stridsbergför

sin del antagit; att det för Stridsberg vore af största vigt att till

den alltjemt ökade bruksdriften vid Gullöfors erhålla större vattenkraft

i elfven än den hittills använda, men att han, åtminstone intill dess

nämnda rättegång hunne genom laga kraftvunnen dom afslutas, hvartill

säkerligen ännu många år åtginge, icke kunde komma i åtnjutande

af berörda förmån, så framt ej särskild uppgörelse mellan honom och

kronan kunde träffas; och hade Stridsberg, på grund häraf och under

framliållande af den förlust såväl han som det allmänna skulle lida

derigenom att ifrågakomma vattenkraft, så länge tvist om bättre rätt

dertill påginge, ej finge tillgodogöras, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes,

så vidt kronans1 rätt anginge och oberoende af rättegången mellan

honom och kronan, tillåta honom att under femtio år emot en årlig

afgäld af 170 kronor per kubikmeter i sekunden vid fallhöjd af 8

meter, hvilken afgäld komme att utgå endast för det fall, att Kongl.

Maj:t och kronan uti förenämnda tvist tillerkändes bättre rätt till

vattnet, få för sin bruksdrift vid Gullöfors bruk från elfvens östra sida

uttaga och använda af vattnet i Göta eif 3,6 kubikmeter i sekunden

utöfver den vattenmängd af 8,9 kubikmeter i sekunden, som han redan

egde derstädes disponera.

Till följd af remiss hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Elfsborgs län den 6 mars 1899 öfver denna ansökning sig utlåtit och

dervid öfverlemnat ett af trafikchefen ingeniören Magnell, som af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande förordnats att på stället anställa

undersökning till utredning angående arrendeafgiften, som, derest ansökningen

bifölles, borde af sökanden erläggas, tiden för betalningen

deraf samt sättet, huru kontroll skulle kunna verksamt utöfvas i fråga

om vattenmängden, som förbrukades, i ärendet afgifvet utlåtande,

deruti Magnell, jemte framhållande, att något skäl icke syntes föreligga

å statens sida att neka sökanden att arrendera den ifrågasatta vatten^

(jvautiteten, beträffande vilkoren för upplåtelsen anfört, att emot den

föreslagna arrendetiden af femtio år icke syntes böra göras någon

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

41

invändning; att den af sökanden erbjudna arrendeafgiften, som motsvarade

2,12 kronor om året för hvarje hästkraft från turbinaxel vore

alltför låg och enligt af Magnell verkstälda beräkningar, för Indika i

utlåtandet närmare redogjorts, syntes kunna höjas till 9,50 kronor för

hästkraft från turbinaxel; att kontrollen borde utöfvas på det"sätt, att

samtliga insatta turbiners maximieffekt vid medelvatten uppmättes af

dertill utsedde sakkunnige personer, hvarefter och sedan dervid äfven

afgjorts, huru många hästkrafter af denna maximieffekt, som åstadkommes

med det vatten, Stridsberg förut vore berättigad inleda i sina

verk, Stridsberg hade att för det Överskjutande antalet hästkrafter

betala ett årligt arrende af 9,5 0 kronor för hästkraft; samt att arrendeafgiften

borde erläggas årligen med rätt för sökanden att, om han

kunde visa bättre rätt till det ifrågavarande vattnet eller del deraf,

återbekomma hela arrendeafgiften eller motsvarande del deraf jemte

ränta.

För egen del hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande tillstyrkt

bifall till ansökningen under de af Magnell föreslagna vilkor.

Kammarkollegium, som härefter den 16 mars 1899 afgifvit utlåtande

i ärendet, hemstälde att Kongl. Maj:t täcktes i proposition

föreslå Riksdagen att medgifva, att, såvidt kronans rätt anginge, sökanden

— efter det genom domstols laga kraftegande beslut blifvit

afgjordt, att och på hvilka vilkor ifrågakomna myckenhet, 3,c kubikmeter

i sekunden, af Göta elfs vatten vid Malgön finge af sökanden,

under förutsättning att vanlig strandegarerätt honom tillkomme, utöfver

honom tilläfventyrs redan tillhörande vattenrätt derstädes, intagas och

nyttjas, derom sökanden skulle ega att, oberoende af den mellan honom

och kronan uppkomna tvist om bättre rätt till vattnet, påkalla synerätts

pröfning — finge under de närmare vilkor och förbehåll, som Kong!.

Maj:t täcktes bestämma, och hvilka, derest icke berörda eganderättstvist

skulle utfalla till sökandens förmån, då det genom nu ifrågastälda

medgifvandet uppkomna rättsförhållande mellan kronan och sökanden

skulle anses hafva upphört, skulle gälla för en tid af femtio år från

det slutlig dom i synemålet fallit, för samma tid och till nu afsedda

ändamål disponera ifrågavarande vattenkraft.

Jemväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade sedermera inkommit

med utlåtande af den 8 april 1899 och deruti anfört hufvudsakligen:
Fn

aftappning från östra grenen af 3,6 kubikmeter i sekunden

utöfver den förut der framgående vattenmängden skulle icke medföra

Bill. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 63 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

olägenhet för trafiken å nuvarande kanalled, men komme kanalen att

ombyggas enligt uppgjordt utkast, borde så mycket som möjligt undvikas

annan afbördning i denna elfgren, än den för kanalen erforderliga.

Enligt hvad styrelsen genom vederbörande byråchef i styrelsen å platsen

in hem t åt, mötte ej heller för verksegaren tekniskt hinder att intaga den

ifrågavarande vattenmängden från Malgöns vestra sida, och det skulle

hufvudsakligast vara den med vattenintag från vestra elfgrenen stundom

förenade olägenheten af issörja, som föranledt begäran att få vattenintaget

från östra elfgrenen. Såvidt då kunde förutses, mötte deremot

ej vare sig i kronans eller allmänna intressen då eller framdeles hinder

mot tillgodogörande för verket i fråga af 3,6 kubikmeter i sekunden

från vestra elfgrenen.

I Stridsbergs verk voro enligt hvad styrelsen på förenämnda sätt

inhemta! redan insatta turbiner, hvilka uppgåfves konsumera den vattenqvantitet,

till hvilken sökanden skulle ega obestridd rätt. För den

y tterligare vattenqvantite t, hvarom nu vore fråga, skulle insättas ny

turbin å särskild plats. Derest denna konstruerades för 3,6 kubikmeters

vattenförbrukning i sekunden och efter turbinens insättning vattenförbrukningen

under medelvattenstånd af sakkunnige uppmättes, syntes

det vara tillräckligt sörjdt för aftappningens begränsning till visst mot

ansökningen svarande belopp. Yäl kunde det vara sant, att förbrukningen

vid högvatten kunde varda något större och vid lågvatten något

mindre, äfvensom att vid afprofningen förbrukningen kunde visa sig

något afvika från den beräknade. Den vid sistnämnda tillfälle uppmätta

syntes dock i alla händelser böra såväl tolereras, förutsatt dock

att den ej nämnvärdt af veke från 3,6 kubikmeter i sekunden, som ock

läggas till grund för beräkning af eventuel afgäld.

Då fallhöjden vid ifrågavarande verk vore 8 meter, motsvarande eu

kubikmeter vatten i sekunden, enligt vanligaste beräkningsgrunder, 80

effektiva hästkrafter. Vid verket i fråga mötte ej nämnvärda svårigheter

för vattenkraftens uttagande och då det jemförelsevis obetydliga

kraftbeloppet i dess helhet omedelbart kunde förbrukas, ansåge styrelsen

att vattenpriset kunde sättas till 7,5 0 kronor för effektiv hästkraft eller

600 kronor för kubikmeter. Men då fråga vore om så lång tid som

50 år syntes icke blott med tiden förhöjning i afgälden böra ega rum,

utan äfven sökanden tillförbindas att, derest kronan så fordrade, efter

viss, på uppsägning beroende tid, utan ersättning afstå från den upplåtna

kraften, enär det icke syntes vara lämpligt, att kronan för eu. så

jemförelsevis obetydlig fördel, som här vore i fråga, åtoge sig förbindelser,

som framdeles kunde varda till hinder för vida större intressen. Men

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

för att den fördel, som sålunda skulle medgifvas, icke skulle varda alldeles

betydelselös, syntes dock uppsägning icke böra ega rum förr än

minst tio år efter upplåtelsen och uppsägningstiden bestämmas till 5 år,

så att aftalet komme att ega bestånd i minst 15 år.

Under förutsättning att vattenintaget egde rum från elfgrenen

vester om Malgön, att efter turbinernas insättning deras vattenförbrukning

vid medelvattenstånd kontrollerades af sakkunnige, att årsafgälden

bestämdes till 600 kronor för kubikmeter under de tio första åren och

derefter intill dess uppsägning skett höjdes med högst 2,5 procent årligen,

samt att sökanden tillförbundes att, efter 5 års förutgången uppsägning,

hvilken ej finge ega rum förr än minst 10 år förflutit efter

öfverenskommelsens afslutande, utan ersättning afstå från den vattenkraft,

som öfverenskommelsen afsåge, biträdde derför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i öfrigt kammarkollegii hemställan.

Direktionen för Nya Trollhätte kanalbolag, som härpå lemnats tillfälle

att sig yttra, hade uti skrifvelse den 5 december 1899 tillkännagifvit,

att kanalbolaget för sin del icke hade något att erinra mot

bifall till ifrågavarande ansökning under förutsättning att de vilkor

blefve fullgjorda, dem kanalbolaget uti ofvan omförmälda rättegång

uppstält för sitt då lemnade medgifvande till den ifrågastälda vattenintagningen

och hvilka sökanden förklarat sig antaga. Do af kanalbolaget

sålunda åberopade vilkor vore dels att, för att ej strömhastigheten

i seglationskanalen vid Nordkap måtte ökas, sökanden skulle

upprensa östra Presteskedsöppningen, så att denna öppings tvärarea

för vattnets framsläppning ökades med minst 12 qvadratmeter, dels ock

att vid stigande vattenhöjd i elfven ej finge vid nya verket, utöfver

12,5 kubikmeter i sekunden, uttagas mera vatten, än som med oförändrade

inledningskanaler af den ökade presshöjden betingades.

I enlighet med af Stridsberg uti en till Kong!. Maj:t stäld skrift

framstäld begäran hade ärendet sedermera blifvit remitteradt till vattenfallskomitén,

som den 27 mars 1900 deruti sig utlåtit.

Komitén hade dervid till eu början erinrat, att k om i ten uti sitt

den 22 november 1899 afgifna utlåtande med förslag till öfverenskommelse

emellan kronan och Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

beträffande gemensamt uttagande af vattenkraften i Göta eif vid Trollhättan,

med ledning af tillgängliga upplysningar beräknat den i Göta

eif framrinnande vattenmängden vid medelvattenstånd till 500 kubikmeter

i sekunden och vid lågvattenstånd till minst 250 kubikmeter i

sekunden. Den vid lågvattenstånd framrinnande vattenmängden skulle

enligt komiténs förslag sålunda fördelas, att den ifrågasatta vatten
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

kraftanläggningen å vestra elfsstranden borde tillkomma 125 kubikmeter,

under det att återstående 125 kubikmeter borde reserveras för

Trollhätte kanal, för redan befintliga industriella anläggningar vid

Trollhättan samt till fritt framförande i vattenfallen. Vid högre vattenstånd

skulle än större vattenmängd blifva tillgänglig för de industriella

anläggningarna vid Trollhättan och för fritt framrinnande i fallen.

Då nu — anförde komitén vidare — sökanden tillgodogjorde sig

allenast 8,9 kubikmeter vatten i sekunden, syntes, äfven under förutsättning

att den af komitén föreslagna vattenkraftanläggningen å vestra

elfstranden kommc till stånd, den beräknade totala vattenmängden i

Göta eif medgifva att äfven vid lågt vattenstånd och än mera vid högre

vattenstånd för Gullöfors bruk uttoges begärda ytterligare 3,6 kubikmeter

i sekunden.

Ej heller syntes, vare sig under nuvarande förhållanden eller

sedan omförmälda vattenkraftanläggning kommit till utförande, något

hinder möta att uttaga ifrågavarande 3,6 kubikmeter vatten i sekunden

af vare sig östra eller vestra elfgrenen. Men enär, på sätt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anfört, förslag vore uppgjordt till Trollhätte

kanals ombyggande, enligt hvilket påräknades en betydligt större vattenutströmning

genom östra elfgrenen, än hvad som nu förekomme, syntes

det vara tvifvelaktigt, huruvida med hänsyn till detta förslag nu

ifrågasatta vattenuttag borde medgifvas ega rum från östra elfgrenen.

Komitén hade sökt inhemta, livilka omständigheter varit för

sökanden bestämmande, då han påyrkat vattnets uttagande från östra

elfgrenen; och hade sökanden uti en till komitén stöld, dess utlåtande

bifogad skrift i sådant hänseende anfört hufvudsakligen, att med vattenintag

från vestra elfgrenen under vintern ofta vore förenad den olägenheten,

att vattnet förvandlades till isig, grötlilmande massa, som förorsakade

turbinernas afstannande, samt att vattenytan på Malgöns vestra

sida vore omkring 125 millimeter högre än på dess östra sida, men

hade sökanden tillika förklarat att han, oaktadt dessa olägenheter, derest

hans ursprungliga ansökning ej kunde bifallas, ansåge sig kunna åtnöjas

med att vattenintaget egde rum från vestra elfgrenen.

Då de af sökanden sålunda angifna olägenheter, som skulle vara

förenade med vattenintag från vestra elfgrenen, icke syntes komitén

vare af den betydelse, att det allmänna intresse, som vore förbundet

med den ifrågasatta ombj^ggnaden af kanalen, borde för den skull äfventyras

och då vidare, för den händelse att kronans och Trollhättans

elektriska kraftaktiebolags gemensamma damanläggning komme till

stånd, de af sökanden framhållna olägenheterna skulle i väsentlig män

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

45

förminskas, ansåge sig komitén, helst sökanden förklarat sig åtnöja»

med en sådan anordning, böra i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förorda, att det begärda vattenintaget skulle ega rum från

vestra elfgrenen.

Beträffande den tidrymd af femtio år, som ifrågavarande arrendeaftal

enligt ansökningen skulle gälla, hade komitén intet att erinra. Att, på sätt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, tillförbinda sökanden att

efter 5 års förutgången uppsägning, hvilken dock icke Unge eg a rum

förr än minst 10 år förflutit efter öfverenskommelsens afslutande, utan

ersättning afstå från den i öfverenskommelsen afsedda vattenkraften,

ansåge sig komitén icke kunna förorda. För sin del ville komitén

tvärtom betona, att ett arrendeaftal af ifrågavarande ärt, som i regel

måste föranleda dyrbara anläggningar för vattenkraftens tillgodogörande,

icke borde från kronans sida begränsas till kortare tid än femtio år.

Uti det allmännas intresse läge påtagligen icke allenast att statens

vattenfall i största möjliga utsträckning komme till nyttig användning,

utan äfven att desamma måtte tillföra statskassan den största möjliga

inkomst. Men intetdera af dessa önskemål syntes, enligt komiténs

åsigt, kunna ernås, om icke eu arrendator af vattenkraft tillförsäkrades

så långvarig och så tryggad nyttjanderätt, att de kostnader, som af

honom blefve nedlagda för den arrenderade vattenkraftens tillgodogörande,

kunde med åtnjutande af skälig företagsvinst, under aftalets

bestånd hinna blifva amorterade.

Icke heller kunde komitén biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag beträffande arrendebeloppet, som skulle enligt samma

förslag successivt stegras. Väl syntes det af trafikchefen Magnell föreslagna

och af Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Elfsborgs län förordade

årliga arrendepriset af 9,5 0 kronor för effektiv hästkraft icke

vara högt utan, med hänsyn till ifrågavarande kraftkällas läge samt

med ledning af andra för komitén kända aftal angående arrende af

vattenkraft, snarare lågt. Men då hänsyn härjemte toges dertill,

att sökanden inköpt och ordnat sina verk i god tro derom att vattenrätt

tillkomme desamma i långt större utsträckning, än kronan i den

med sökanden pågående rättegången ville göra gällande, samt att

sökanden, på sätt komitén hade för afsigt att föreslå, kunde blifva

nödgad att på egen bekostnad vidtaga sådana ändrade anordningar för

sitt vattenintag, som till äfventyrs påkallades till förekommande af

hinder eller ökad kostnad för kronan vid utförande af vattenkraftanläggningar

å Gullön och å vesira elfstranden, innebärande redan detta,

eventuelt, eu stegring af sökandens nu beräknade kostnader för vatten
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

intaget, ansåge komitén skälig anledning förefinnas att tillstyrka den

lägre, af Kongl. Maj ds befallningshafvande föreslagna arrendeafgiften,

helst i detta fall vore fråga om eu. jemförelsevis mindre vattenkvantitet,

hvilken kronan, då något vatten alltid måste tillföras Önan, ej heller

syntes kunna på annat sätt göra sig fruktbärande.

Deremot ansåge sig komitén böra förorda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag angående sättet för utöfvande af kontroll å vattenförbrukningen

samt hemstälde fördenskull, att beloppet af den af trafikchefen

Magnell föreslagna årliga afgälden beräknades icke efter effektiv

hästkraft utan efter den i aftalet afsedda för tillgodogörande beräknade

vattenmängden. Då således väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat,

att en kubikmeter vatten i sekunden vid sökandens verk motsvarade

80 effektiva hästkrafter, skulle årliga arrendet, beräknadt af trafikchefen

Magnell till 9 kronor 50 öre för effektiv hästkraft, blifva för en

vattenmängd af eu kubikmeter i sekunden 700 kronor och för hela den

i ansökningen afsedda vattenmängden 2,736 kronor.

På sätt och på de grunder, som af väg- och vaftenbyggnadsstyrelsen

anförts, förordade komitén, att vattenförbrukningen finge, efter

turbinernas insättande, vid medelvattenstånd af sakkunnige beräknas.

Härutöfver ansåge sig komitén böra framhålla, såsom den förut

antydt, att vid ifrågavararande arrendeaftals upprättande vissa bestämmelser

syntes böra meddelas till betryggande af redan föreslagna anläggningar

för tillgodogörande af vatten från vestra elfgrenen. I detta

afseende erinrade komitén såväl om här ofvan omförmälda af särskilda

komiterade, nemligen majoren Gagner och yrkesinspektören Uhr, under

ledning af landshöfdingen Lothigius, den 7 maj 1894 afgifna förslag till

vattenkraftanläggning å Gullön, som ock det af komitén den 22 november

1899 afgifna förslag till en för kronan och Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag gemensam anläggning för uttagande af vattenkraft å

vestra stranden åt Göta eif vid Trollhättan. I fall den anläggning, som

blefve nödig för tillgodogörande af den i förevarande ansökning afsedda

vattenmängd, skulle, efter laga kraft vunnen synedom, komma till

utförande tidigare än någotdera af ofvan angifva förslag till vattenkraftanläggningar,

syntes den möjligheten icke vara utesluten att sökanden

skulle kunna lägga hinder i vägen för ofvan afsedda större och för

kronan vigtigare anläggningar eller åtminstone göra gällande anspråk

på ersättning för af dessa anläggningar till äfventyra föranledda ändringar

i hans dammar och anordningar för vattenintag till belopp, som måhända

icke stode i rimligt förhållande till den jemförelsevis obetydliga inkomst,

som på grund af ifrågavarande aftal kunde tillkomma kronan.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

47

Till förekommande häraf syntes det komitén nödigt, att i ett

blifvande arrendeaftal emellan kronan och sökanden, infördes bestämmelser

derom, att sökanden, med afseende å tillgodogörandet af nu

ifrågasatta vattenmängd af 3,6 kubikmeter vatten i sekunden, icke finge

lägga hinder i vägen för utförande af vattenkraftsanläggningar, vare

sig å Gullön eller å vestra elfstranden, äfvensom att, derest sökandens

tillernade utvidgning af hans vattenverk egde rum tidigare än någon

al ofvan berörda vattenkraftanläggningar komme till utförande, sökanden

skulle på egen bekostnad vidtaga de ytterligare åtgärder, som till

äfventyrs kunde erfordras för att till sökandens verk bibehålla den i

förevarande ansökning afsedda vattenmängden.

Under förutsättning således

att vattenintaget gjordes från elfgrenen vester om Malgön,

att efl er turbinernas insättande deras vattenförbrukning vid medelvattenstånd

beräknades af sakkunnige,

att årsafgälden bestämdes till 760 kronor för hvarje kubikmeter

vatten i sekunden att utgå till oförändradt belopp under hela arrendetiden,

samt

att sökanden tillförbundes att, med afseende å anläggningarna för

tillgodogörandet af den arrenderade vattenmängden, underkasta sig

ofvan angifna bestämmelser till förekommande af hinder eller ökad

kostnad för kronan vid utförandet af vatt en kraftanläggningar å Gullön

ocli å vestra elfstranden, tillstyrkte komitén, att sökandens hemställan

måtte vinna bifall.

Efter det sedermera sökanden inkommit med eu ytterligare skrift

i ärendet och deruti, bland annat, hemstält, att det måtte tillåtas honom

att tillsvidare och intill dess den tilltänkta nya kanalbyggnaden blefve

utförd uttaga den i ansökningen afsedda vattenqvantiteten från östra

elfgrenen men derefter från den vestra, hade kammarkollegium, till

följd af remiss, den 21 mars 1901 ånyo i ärendet sig utlåtit och deruti

anfört, att kollegium icke funnit hinder för tillmötesgående af Stridsbergs

förevarande framställning på sätt kollegium uti sitt förut afgifna

utlåtande hemstält, likasom kollegium icke heller mot de utaf komitén

för bifall till ansökningen uppstälda vilkor, för så vidt de kunde falla

under kollegii bedömande, funnit anledning till annan erinran, än att

kollegium med afseende å hvad i ärendet härutinnan förekommit ville

ifrågasätta, huruvida icke, i händelse arrendeaftal angående nu afsedda

vattenkraft mellan kronan och Stridsberg skulle komma till stånd,

Stridsberg skulle kunna medgifvas att tills vidare uttaga nämnda vattenkraft

från östra elfgrenen, dock med skyldighet för honom att, när helst

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

sådant å kronans sida påfordrades, förlägga vattenintaget till vestra

elfgrenen samt sjelf vidkännas alla af denna förändring föranledda

kostnader.

Slutligen hade Stridsberg uti en till Kongl. Maj:t ingifven skrift

förklarat sig villig dels att såsom afgift för ifrågavarande vattenupplåtelse

erlägga ett belopp af 760 kronor om året för kubikmeter i

sekunden, dels ock att uttaga vattnet från Malgöns vestra sida.

Hvad nu förevarande ansökning anginge funne departementschefen

sig böra helt och hållet ansluta sig till hvad komitén anfört, dock att

han i likhet med kammarkollegium ansåge hinder icke böra läggas för

Stridsberg att under af kollegium angifna vilkor till en början från

östra elfstranden intaga vattnet.

lian funne sig alltså kunna tillstyrka, att å kronans vägnar aftal

med Stridsberg om upplåtande till honom för en tid af femtio år af

en vattenqvantitet, utöfver den af honom nu använda, af 3,6 kubikmeter

i sekunden träffades i enlighet med de hufvudgrunder, de af komitén i

dess utlåtande angifna förutsättningar innehölle, dock med den modifikation

i afseende å sättet för vattnets intagande, han här ofvan föreslagit,

samt under de vilkor i öfrig! Kongl. Maj:t kunde finna godt

bestämma; och ansåge han framställning i öfverensstämmelse härmed

nu böra hos Riksdagen göras.

Det af vattenfallskomitén senast uppgjorda, vid Kongl. Maj:ts

proposition såsom bil. IV fogade förslag till kontrakt emellan kronan

och Trollhättans elektriska kraftaktiebolag finnes detta utlåtande Inlagd!.

Utskottet har i sammanhang härmed till behandling förehaft två

inom Andra Kammaren väckta motioner nemligen af herr C. A. Lindhagen

(n:o 199) och af herr V. L. Moll m. fl. (n:o 202), uti hvilka

yrkats:

af herr Lindhagen, att Riksdagen ville vid behandlingen af ifrågavarande

proposition taga i öfvervägande de i motionen framstälda erinringar

och, för den händelse propositionen ansåges böra i hufvudsak

bifallas, åtminstone tillgodose angelägenheten, att staten tillförskrefves

någon ovilkorlig ^lösningsrätt af bolagets anläggningar.

.samt af herr Moll in. fl., att Riksdagen, med afslag å Kongl.

Maj:ts förevarande proposition angående tillgodogörande af kronan

tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan, ville i skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta föranstalta om förnyad

och fullständig utredning rörande tillgodogörande af ifrågavarande

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

49

vattenkraft samt till Riksdagen inkomma med de förslag, hvartill sådan

utredning kunde gifva anledning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

I anslutning till hvad föredragande departementschefen vid detta

ärendes anmälan inför Kongl. Maj:t framhållit, finner utskottet det

nu för första gången för Riksdagen framlagda förslaget i fråga om

tillgodogörande af staten tillhörig vattenkraft vara af synnerligen stor

betydelse, då härvid är att taga i betraktande ej allenast att statskassan

kan, genom att de ansenliga kapitaltillgångar, som ligga i statens

obegagnade vattenfall, göras fruktbärande, beredas en afsevärd tillökning

i inkomsten, utan äfven att dessa vattenfalls tillgodogörande

måste ur så väl nationalekonomisk som politisk synpunkt vara af framstående

vigt. Hvad nu beträffar den genom Trollhätte strömmar alstrade,

högst betydande vattenkraften, anser utskottet, på sätt den för

utredning beträffande statens vattenfall m. m. den 9 juni 1899 tillsatta

komitén i detta ämne anfört, det vara ett i hög grad eftersträfvansvärdt

mål och öfverensstämmande med så väl det allmännas som enskildes

intressen, att denna vattenkraft snarast möjligt blifver tillgodogjord,

och detta på ett sådant sätt, att framtidens kraf samt hvad som

från nationalekonomisk synpunkt kan anses mest fördelaktigt icke

äfventyras för erhållandet af en mera tillfällig fördel. Då enligt utskottets

uppfattning dessa synpunkter blifvit vid föreliggande ärendes

behandling vederbörligen beaktade och frågan egnats en vidlyftig utredning,

anser utskottet densamma nu böra upptagas till afgörande i

hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Kongl. Maj:t framlagda

förslag.

Mot detta förslag har utskottet emellertid ansett sig böra göra

några erinringar.

Enligt Kongl. Maj:ts framställning skall den afgift, som Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag bör erlägga för tillgodogörande af

kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan, bestämmas att

med oförändradt belopp utgå under 50 år, räknadt från och med det

kalenderår, då afgift först erlagts. I öfverensstämmelse med hvad innevarande

Riksdag beslutit i afseende å tillstånd för utförande af elektriska

anläggningar, anser emellertid utskottet, att berörda tidsperiod

bör bestämmas till 40 år.

Vidare innebär Kongl. Maj:ts förslag, att, derest endera kontraBih.

till Biksd. Prof. 1902. 4 Sami. 1 Afd. 63 Håft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

henten senast 5 år före utgången af nämnda tidsperiod så påyrkar, afgiften

skall för eu följande lika lång tidsperiod å nyo i angifven ordning

bestämmas och sålunda förfaras vid förloppet af hvarje förfluten

period. I enlighet med hvad utskottet här ofvan anfört i afseende å

tiden för den första öfverenskommelsen, skulle dessa tidsperioder komma

att omfatta 40 år.

I öfverensstämmelse med den i herr Lindhagens ofvannämnda

motion uttalade mening, har utskottet ansett, att kronan bör tillförsäkras

rätt att, derest sådant fem år i förväg påyrkats, vid hvarje af

ofvan angifna tider, då afgifternas belopp skola regleras, till sig lösa

bolagets anläggningar efter värdering af fem gode män, tillsatte i

enlighet med bestämmelserna i § 12 af bilagda förslagskontrakt; och

torde denna rätt böra på lämpligt sätt tryggas.

I afseende å det framlagda förslaget till kontrakt emellan kronan

och förenämnda bolag har det synts utskottet erforderligt dels att, i

enlighet med hvad kammarkollegium uti sitt i ärendet afgifna utlåtande

erinrat, förbehållet om att bolaget skall utan vidare tåla ej mindre den

uppdämning, som å bolagets mark kan uppstå i följd af kronans vattenkraftsanläggning,

än äfven den skada, som samma anläggning kan

orsaka å laxfiskena Arvidstorp n:is 1 och 2, utsträckes jemväl till bolagets

turbinanläggningar vid Önan, dels och att, då bolaget tillförsäkras

rätt att tillgodogöra sig den vattenmängd, som på grund af blifvande

laga synedom må vid hvarje tid genom dess tunnel framföras, dervid

intages bestämmelse om att denna vattenmängd icke må öfverstiga den

angifna qvantiteten af 250 kubikmeter i sekunden.

Beträffande öfverenskommelsen mellan kronan och bolaget har

utskottet velat ifrågasätta, huruvida icke bolaget borde ställa nöjaktiga

garantier för att bolaget fullgör sina förbindelser i afseende å anläggningens

solida anordnande, dess underhåll m. m.

Emot den af Kongl. Maj:t föreslagna öfverenskommelsen med

ingeniören Stridsberg har utskottet icke haft annat att erinra, än att

tiden för den angifna vattenkraftens upplåtande till honom bör i enlighet

med hvad här ofvan ifrågasatts i afseende å aftalet Trollhättans elektriska

kraftaktiebolag bestämmas till 40 år.

Härjemte har utskottet velat framställa erinran om, att de ifrågasatta

öfverenskommelserna böra så affattas, att de å ena sidan icke innebära

förpligtelse för kronan att utföra någon anläggning och å andra

sidan icke utgöra hinder för kronan att, om så finnes lämpligt,

anlägga vare sig en eller flera kraftstationer vid Flottbergsström eller

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

51

å andra ställen vid Trollhätte strömmar, der i öfrigt kronan må ega

eller förvärfva sig rätt till dylika anläggningar.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen i anledning af Kongl. Maj:ts

förevarande proposition må, med afslag å herr Molls

m. fl. ofvannämnda motion, medgifva, att å kronans

vägnar aftal må med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag

träffas angående tillgodogörande af kronan

tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan i enlighet

med de i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden

den 26 mars 1902 angifna hufvudgrunder

och under de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t må

bestämma, dock med iakttagande af de utaf utskottet

här ofvan angifna grunder och gjorda erinringar i afseende

å detta aftals ingående;

b) att herr Lindhagens förenämnda motion må

anses genom hvad i mom. a) här ofvan föreslagits

vara besvarad; samt

c) att Riksdagen må medgifva, att å kronans

vägnar aftal må med ingeniören Ernst Stridsberg träffas

angående tillgodogörande af kronan tillhörig vattenkraft

i Göta eif vid Trollhättan i enlighet med de i

statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den 26

mars 1902 angifna hufvudgrunder och under de vilkor

i öfrigt, Kongl. Maj:t må bestämma, dock att tiden

för aftalets gällande icke må öfverstiga 40 år.

Stockholm den 13 maj 1903.

På statsutskottets vägnar:

CHR, LUNDEBERG.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

Reservationer:

af herrar P. Pehrson, C. Persson, H. Andersson, N. Boström, .4.

Göransson, O. Larsson, i). Persson, S. O. Nyländer, J. A G. Odqvist,

P. Olsson och yl. P. Gustafsson, hvilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hafva följande lydelse:

»Utskottet delar visserligen den af föredragande departementschefen

uttalade mening att, i betraktande af att Trollhättefallen representera

en af de mest betydande och dertill bäst belägna vattenkraftkällor inom

landet, staten har stort intresse af att dessa vattenfall så snart ske kan

blifva tillgodogjorda. Likaledes har utskottet icke förbisett betydelsen

af att industrien tillgodoses genom att för densamma beredes tillfälle

till förfogande mot skälig godtgörelse öfver den af Trollhätte strömmar

alstrade vattenkraft, som icke är behöflig för statens egna ändamål.

Det i nämnda afseende af Kongl. Maj:t framlagda förslag har utskottet

emellertid icke funnit sig kunna till alla delar biträda.

Till en början har utskottet velat uttala den mening, att fullständig

utredning saknas, huruvida icke de för kraftuttagningen erforderliga

anordningar skulle kunna mod mindre kostnad utföras på östra

elfstranden, ty äfven om vid ifrågasatt ombyggnad af Trollhätte kanal

en del af den vid denna strand belägna mark torde blifva för den nya

kanalens framdragande erforderlig, synes dock möjlighet icke vara utesluten

till att utrymme derstädes må kunna beredas för så väl kanalanläggniugen

som vattenledning för kraftuttagning.

I sammanhang härmed har utskottet velat fästa uppmärksamheten

på att Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i Elfsboi-gs län yttrande icke

inhemtats rörande de hos Kongl. Maj:t senast gjorda framställningarna

i förevarande ämne.

Hvad beträffar det nu föreslagna aftalet mellan kronan och Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag har utskottet förestält sig att före

dess ingående borde afvaktas Kongl. Maj:ts dom i den emellan dessa

parter anhängig]’orda rättegången i fråga om rätt till mark och vatten

vid egendomen Önan. Enligt hvad i statsrådsprotokollet meddelas har

departementschefen funnit det icke vara fullt tilltalande att nedlägga

denna rättegång och efter utskottets förmenande synas giltiga skäl till

den föreslagna förlikningen icke vara förebragta.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

53

Enligt Kongl. Maj:ts förslag skall den afgift, som Trollhättans

elektriska kraftaktiebolag bör erlägga för tillgodogörande af kronan tillhörig

vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan bestämmas att med oförändradt

belopp utgå under 50 år, räknadt från och med det kalenderår,

då afgift först erlagts. Utskottet har emellertid ansett, att denna

tidsperiod icke bör utsträckas längre än till 20 år, eller samma tid,

som är stadgad i afseende å utarrendering af kronans jordegareandel i

grufva.

Vidare innebär Kongl. Maj:ts förslag, att, derest endera kontrahenten

senast 5 år före utgången af nämnda tidsperiod så påyrkar, afgiften

skall för en följande lika lång tidsperiod å nyo i angifven ordning

bestämmas och sålunda förfaras vid förloppet af hvarje förfluten

period. I öfverensstämmelse med hvad utskottet här ofvan anfört i afseende

å tiden för den första öfverenskommelsen, skulle dessa tidsperioder

komma att omfatta 20 år.

Hvad vidare beträffar ifrågavarande afgifter, beräknade för effektiv

hästkraft på turbinaxel, lemnar den förebragta utredningen icke tillräcklig

ledning för bedömande af det belopp hvartill dessa lämpligen

böra bestämmas; men har utskottet velat ifrågasätta, huruvida icke

grundpriset borde sättas något högre än det af Kongl. Maj:t föreslagna.

I öfverensstämmelse med den i herr Lindhagens ofvannämnda

motion uttalade mening, har utskottet ansett, att kronan bör tillförsäkras

rätt att, derest sådant fem år i förväg påyrkats, vid hvarje af

ofvan angifna tider, då afgifternas belopp skola regleras, till sig lösa

bolagets anläggningar efter värdering af fem gode män, tillsatta i enlighet

med bestämmelserna i § 12 af bilagda fors!agskontrakt, och torde

denna rätt böra på lämpligt sätt tryggas.

I afseende å det framlagda förslaget till kontrakt emellan kronan

och förenämnda bolag har det synts utskottet erforderligt dels att, i

enlighet med hvad kammarkollegium uti sitt i ärendet afgifna utlåtande

erinrat, förbehållet om att bolaget skall utan vidare tåla ej mindre den

uppdämning, som å bolagets mark kan uppstå i följd af kronans vattenkraftsanläggning,

än äfven den skada, som samma anläggning kan

orsaka å laxfiskena Arvidstorp n:is 1 och 2, utsträckes jemväl till bolagets

turbinanläggningar vid önan, dels ock att, då bolaget tillförsäkras

rätt att tillgodogöra sig den vattenmängd, som på grund af blifvande

laga synedom må vid hvarje tid genom dess tunnel framföras, dervid

intages bestämmelse om att denna vattenmängd icke må öfverstiga

den angifna qvantiteten af 250 kubikmeter i sekunden.

Beträffande öfverenskommelsen mellan kronan och bolaget har

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

utskottet velat ifrågasätta, huruvida icke bolaget borde ställa nöjaktiga

garantier för att bolaget fullgör sina förbindelser i afseende å anläggningens

solida anordnande, dess underhåll m. m.

Emot den af Kongl. Maj:t föreslagna öfverenskommelsen med

ingeniören Stridsberg har utskottet icke haft annat att erinra än att

tiden för den angifna vattenkraftens upplåtande till honom bör bestämmas

till 20 år.

Härjemte har utskottet velat framställa erinran om, att de ifrågasatta

öfverenskommelserna böra så affattas, att de å ena sidan icke

innebära förpligtelse för kronan att utföra någon anläggning och å

andra sidan icke utgöra hinder för kronan att, om så finnes lämpligt,

anlägga vare sig en eller flera kraftstationer vid Flottbergsström eller

å andra ställen vid Trollhätte strömmar, der i öfrigt kronan må ega

eller förvärfva sig rätt till dylika anläggningar.

Då, såsom ofvan nämnts, utskottet ansett ytterligare utredning i

detta ämne vara i vissa afseenden önskvärd och då, äfven om aftal med

Trollhättans elektriska kraftaktiebolag må anses böra i angifvet syfte

träffas, de af Kongl. Maj:t beträffande ett sådant aftal föreslagna hufvudgrunder

enligt utskottets ofvan uttalade mening böra underkastas

så afsevärda ändringar, att en ny öfverenskommelse härom måste med

vederbörande åvägabringas, finner utskottet sig icke kunna tillstyrka,

att denna fråga nu till slutligt afgörande upptages, utan anser, att nytt

förslag i ämnet bör afvaktas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

a) att Kongl. Maj:ts förevarande framställning

i hvad den afser öfverenskommelse mellan kronan

och Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående

tillgodogörande af viss vattenkraft i Gröta eif vid

Trollhättan, icke må vinna Riksdagens bifall samt att

Riksdagen vid anmälan af detta beslut må, i enlighet

med hvad i herr Molls m. fl. ofvan omförmälda motion

föreslagits, anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta föranstalta

om förnyad och fullständig utredning i förevarande

ämne och till Riksdagen inkomma med det

förslag, hvartill en sådan utredning må gifva anledning;
b)

att herr Lindhagens förenämnda motion må

anses genom hvad i mom. a) här ofvan föreslagits

vara besvarad; samt

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

55

c) att Riksdagen må medgifva, att å kronans

vägnar aftal må med ingeniören Ernst Stridsberg

träffas angående tillgodogörande af kronan tillhörig

vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan i enlighet med

de i statsrådsprotokollet öfver jordbruksärenden den

26 mars 1902 angifna hufvudgrunder och under de

vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t må bestämma, dock att

tiden för aftalets gällande icke må öfverstiga 20 år.»

Det skulle här antecknas, att herr B. P. P. Tamm icke varit

närvarande vid förestående ärendes behandling i utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

Förslag

till

Kontrakt

mellan Kongl. Maj:t och kronan, såsom egare af vattnet i Trollhätte

strömmar, å ena, samt Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, här nedan

kalladt bolaget, såsom egare af vestra stranden af nämnda strömmar

och lägenheten önan, å andra sidan, angående tillgodogörande af viss

vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan.

Förutsättning:

Att vederbörande domstol kommer att medgifva två skilda vattenkraftsanläggningar

vid Trollhättan å vestra stranden af Göta eif, nemligen

:

l:o) En, tillgodogörande Trollhättefallens disponibla vattentillgång

och öfre fallhöjd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med något af de två

alternativa förslag n:is IV och V, som finnas å bilagda ritningar upptagna

och af hvilka hvardera är afsedt för högst 250 kub.-meter vatten

i sekunden; och

2:o) En, tillgodogörande Trollhättefallens disponibla vattentillgång

och nedre fallhöjd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af kongl.

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen antydt och af ingeniören G. Richert

i hans utlåtande den 15 november 1901 närmare utveckladt förslag.

Den förra anläggningen betingar följande hufvudsakliga anordningar:
a)

En reglerings- och intagsdam ofvanför fallen mellan vestra

elfstranden och Malgön;

b) En genom berget å vestra elfstranden sprängd tunnel med en

genom skärningsarea af 100 qvadratmeter, sträckande sig från vattenintaget

till stranden nedom (alt. IV) eller ofvanom (alt. V) Kung Oscars

bro; och

c) En kraftstation, förlagd vid tunnelns nedra del (alt. IV) eller

vid dennas öfre del (alt. V).

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

57

Den senare vattenkraftsanläggningen förutsätter följande anordningar:
a)

Eu dambyggnad tvärs öfver Flottbergsströmmen, afsedd att

kunna tjena äfven till kanaldam och uppdämmande vattenytan ofvanför

dammen 16 meter öfver vattenytan nedanför dammen.

b) En afloppstunnel till den nedre vattenytan; och

c) En kraftstation, förlagd omedelbart ofvanför kanaldammen.

Den öfre vattenverksanläggningen blir bolagets tillhörighet, och

gäller om tiden för densammas utförande hvad här nedan stadgas. Den

nedre åter kommer att tillhöra kronan, som eger att utföra den, när

hon så för godt finner.

§ I
Kronan

och bolaget söka gemensamt tillstånd till utförande af

ifrågavarande två vattenkraftsanläggningar samt i samband dermed till

öfverbyggande af kungsådran i Göta eif för hvardera anläggningen.

§ 2-

Bolaget bygger, bekostar och vidmakthåller sin anläggning, allt

under den kontroll och med den påföljd för underlåtenhet att ställa sig

gifna föreskrifter till efterrättelse, som af Kongl. Maj:t närmare bestämmes,

hvarjemte bolaget ensamt vidkännes kostnaderna för alla af

bolagets anläggningar betingade och af laga synedom faststälda anordningar

till tryggande af andra vattenverksegares rätt. Bolaget betalar

ock alla i följd af anläggningen till tredje man utgående ersättningar.

Bolaget åligger att utföra tunnelbyggnaden på ett så betryggande

sätt, att fara för det framförda vattnets genombrott af sidoväggarne

må anses fullständigt utesluten.

§ 3.

Kronan, å sin sida, bekostar sin anläggning; dock skall bolaget

till kronan, för uppförande af dambyggnad och kraftstation m. m.,

utan ersättning och med full eganderätt genast öfverlåta den å bilagda

planritning angifna mark, sträckande sig 400 meter nedanför och 300

Bih. till Riksd. Prof. 1902. 4 Sami. J Afd. 63 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

meter ofvanför den projekterade kanaldammens midtlinie samt med en

största bredd af omkring 200 meter, räknadt från den punkt å sagda

linie, der densamma träffar den nuvarande vestra strandlinien.

Bolaget vare skyldigt att lemna ifrågavarande jordområde fritt

från annan inteckning än den, som den 2 november 1897 faststälts i

V8 mantal Arfvidstorp n:o 1 för rätt till väg enligt afhandling den 7

juli 1897, äfvensom att till kronan öfverlemna för lagfart af denna jord

beböfliga handlingar.

§ 4.

Bolaget förbinder sig vidare att utan ersättning tåla ej mindre

den uppdämning, som å bolagets mark kan uppstå i följd af kronans

vattenkraftsanläggning, än äfven den skada, som samma anläggning

kan orsaka å laxfiskena Arvidstorp n:is 1 och 2.

§ 5.

Slutligen vare ock bolaget förbundet att med andra vattenverksr

egare, hvilkas rätt af kronans anläggning till äfventyrs beröres, uppgöra

om och bekosta godtgörelse för minskning i den dem tillkommande

vattenkraft, så att hinder deraf icke må för kronans vattenverksanläggning

möta.

§ 6.

I den mån det kan ske utan hinder eller fara för egna anläggningar,

medgifva kronan och bolaget hvarandra rätt till afgiftsfritt framförande

af elektriska ledningar samt till anläggande eller användande

af nödiga transportvägar hvar å den andres intill Trollhättefallen gränsande

områden.

Till säkerhet för denna sin rätt eger kronan bekomma inteckning

i bolagets ifrågakomna fastigheter enligt § 55 i lag om inteckning i

fast egendom den 16 juni 1875.

§

Bolaget tillförsäkras rätt att för all framtid tillgodogöra sig den

vattenmängd, som på grund af blifvande laga synedom må vid hvarje

tid genom dess tunnel framföras.

Genom tunneln må dock aldrig mera vatten framsläppas, än som

i och för motordriften erfordras.

Har, sedan femtio år förgått från det planen för anläggningen

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

59

blifvit i laga ordning definitivt faststäld, bolaget icke för motordrift tillgodogjort

sig allt för dess anläggning upplåtet och tillgängligt vatten,

upphör bolagets rätt att vidare begagna sig af öfverskott et, och eger

kronan sjelf på sätt den förmår tillgodogöra sig detsamma.

Vatten får icke under sabbatstid (se kap. 7 § 3 strafflagen) framföras

i bolagets tunnel i större mängd, än som oundgängligen erfordras

för alstrande af kraft för belysning eller samfärdsel.

För framförande af vatten i tunneln för fabriksdrift under sabbatstid

erfordras särskildt tillstånd af Kongl. Maj:t.

‘; i\h''\‘ V ö . • rf* • l'' > • •■‘■''.v - i:'' .’•''•( '' i-''t: 1 ; i i ’

§ 9-

Derest Trollhätte kanal framdeles kommer att om- eller nybyggas,

förpligtas bolaget att tåla den minskning i vattentillgång, som för

kanalens förseende med vatten befinnes vara behöflig.

§ 10.

Bolaget betalar till kronan en årlig afgift af 5 kronor för effektiv

hästkraft på turbinaxel, räknadt från den dag respektive turbiner tagas

i bruk; dock skall från utgången af den i § 12 stadgade tid afgift

erläggas för minst 10,000 hästkrafter.

Den tillgodogjorda vattenkraften mätos antingen å installerade

turbiner vid fullt pådrag eller, derest det skulle befinnas mera ändamålsenligt,

å uppstälda dynamomaskiner.

För i reserv uppstälda turbiner eller dynamos beräknas ingen afgift.

Kan på grund af bristande vattentillgång en eller flera af de

installerade turbinerna eller dynamomaskinerna icke hållas i drift året

om, eger bolaget tillgodonjuta ett mot kraftminskningen svarande afdrag

i den årliga afgiften; dock bör sådant afdrag beräknas endast i fall att

kraftminskningen fortfarit utan afsevärda afbrott minst 2 månader.

§ 11-

Den för hästkraft å turbinaxel bestämda årliga afgiften skall, med

iakttagande af föreskrifterna i §§ 10 och 12 af detta kontrakt, utgå

till oförändradt belopp under 50 år, räknadt från och med det kalenderår,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

då afgift först erlagts, men skall, derest endera kontrahenten senast

5 år före utgången af nämnda femtioårsperiod så påyrkar, revideras

och för en följande period af 50 år å nyo bestämmas af gode mäD,

utsedde till det antal och pa det sätt, som i § 12 bestämmes, hvarvid

hänsyn skall tagas såväl till då rådande förhållanden som till grunderna

för detta kontrakts bestämmelser. På samma sätt skall förfaras

vid förloppet af hvarje förfluten period af 50 år.

§ 12.

Bolaget åligger att inom 5 år, från det i synemålet beträffande

anläggningen slutlig dom fallit, hafva samma anläggning fullbordad i

enlighet med faststäld plan och beträffande kraftstationen i den utsträckning,

att minst 10,000 effektiva hästkrafter å turbinaxel kunna alstras, vid

påföljd för underlåtenhet häraf, att kronan eger mot lösen med full

eganderätt öfvertaga all för anläggningen behöflig mark jemte hvad af

arbetet då kan vara fullbordadt.

Lösesumman bestämmes af fem gode män, af hvilka hvardera

kontrahenten väljer två och de sålunda valde tillkalla den femte; och

gälle i öfrigt om tillsättandet af desse gode män och verkan af deras

utlåtande hvad i lag säges.

§ 13-

Bolaget eger, under förbehåll af Kongl. Maj:ts samtycke, å annan

person öfverlåta de af detta kontrakt härflytande rättigheter och förpligtelse^
Vill

kronan, då tillstånd till öfverlåtelse sökes, hellre lösa till sig

hela anläggningen, ege dertill rätt.

Lösesumman bestämmes på sätt i § 12 är stadgadt.

Samma lösningsrätt kan ock göras gällande, derest bolaget försummar

att sist inom en månad efter förfallodagen betala den årliga

afgälden eller eljest bryter mot detta kontrakts väsentliga föreskrifter.

§ 14.

Kronans mot bolaget väckta talan om bättre rätt till mark och

vatten vid egendomen önan nedlägges och rättegångskostnaderna qvittas.

Bolaget berättigas att fortfarande och tills vidare innehafva det af

bolaget vid Onan nu disponerade område — innefattande enligt lagfarts
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 92.

61

bevis »en qvarn eller förut Anders Gutters qvarn n:o 24, Stafvereds

qvarn n:o 25 och Allem ans qvarn n:o 26, jemte en såg på Öna vid

Trollhättan, dels lägenheten Öjebro qvarn vid Trollhättan, dels tre ref

trettiosex stänger mark, afsöndrad från Öjebro qvarn, dels lägenheten

»Vid Önan på Trollhättan en siktqvarn n:o 1», dels ock lägenheten »Vid

önan på Trollhättan en grofbladig sågqvarn n:o 1», alla i Trollhättans

socken» — äfvensom att der använda så mycket vatten, som med derstädes

befintliga damanordningar naturligen kan intagas och nu beräknas

motsvara en effekt af 3,000 turbinhästkrafter.

Skulle kronan framdeles för kanaltrafiken eller annat ändamål

genom dambyggnad vid Flottbergsströmmen eller annan nedanför Önan

belägen plats önska åstadkomma sådan höjning i vattenståndet, att

fallhöjden vid Önan till men för turbinanläggningarna derstädes minskas,

eller för dylikt ändamål önska disponera större eller mindre de! af

Önans nuvarande område, skall bolaget, två år efter det kronan derom

framstält anspråk, till henne afstå hela egendomen önan med derå

befintliga byggnader, mot det att bolaget för vattenkraften erhåller

vederlag genom befrielse från afgifts erläggande för 3,000 hästkrafter

vid bolagets kraftstation å vestra stranden af Trollhättan och för byggnaderna

erhåller lösen efter värdering, som verkställes af fem gode

män, af hvilka kronan och bolaget utse hvardera två och de sålunda

valde gemensamt den femte, skolande vid denna värdering endast de

byggnader upptagas, som finnas den dag, då kronan framställer sitt

anspråk på önans afträdande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ciTötofgg till v-attg^vfexa^ tcvnfäacnxlaijai -pub Sxo(CBäU<wi > ofy.5.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.