Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om beskattningsort /biinkomst af elektriska ledningar, som beröra två eller flera kommuner.

1903-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:13, Betänkande, i anledning af väckt motion om beskattningsort /biinkomst af elektriska ledningar, som beröra två eller flera kommuner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 20 februari 1903, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af väckt motion om beskattningsort /biinkomst

af elektriska ledningar, som beröra två eller flera

kommuner.

(2:a A.)

Uti en vid innevarande riksdag väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion inom Andra Kammaren, n:o 7, af herr C. J. Hammarström

har förslag framstälts,

»att Riksdagen måtte besluta i bevillningsförordningen införa

bestämmelser och föreskrifter om huru och efter hvilka grunder taxering

bör äga rum i fråga om elektriska ledningar och med dem sammanhängande

beskattningsföremål, som beröra tvenne eller flera kommuner.»

Till stöd för berörda förslag har motionären anfört följande:

»Under de senaste åren har inom vårt land en liflig verksamhet

pågått för att till belysningsändamål och kraft för industriella anläggningar

tillgodogöra vattenkraft på andra platser, än där kraftkällan eller

vattenfallet är beläget, hvilket sker genom elektriska ledningar från eu

plats till eu annan, och oftast transporteras på detta sätt kraften ur eu

kommun in i en annan. Då förhållandet är, att vid en sådan kraftöfverföring

det vattenfall, som apterats, förut varit användt till bedrifvande

af någon rörelse eller industri, så försvinner denna såsom en följd af

att kraften blifvit bortförd. Följden af dessa anordningar har blifvit

Bih. till Riksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 AJd. 9 Häft. (N:o 13.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

tvist mellan den kommun, där kraftkällan är belägen, samt den eller

de kommuner, dit kraften förflyttats, om taxeringen och skatteplikten.

Så tiar t. ex. händt, att den kommun, där kraftkällan är belägen,

påfört bevillning för hela den rörelse, som bedrifves på den eller de

platser, dit kraften öfverflyttats, och likaledes har samma rörelse taxerats

pa den plats, där rörelsen är förlagd, och sålunda samtidigt taxerats på

2 ställen, hvilket. helt naturligt framkallat besvär och trassel. Det

ligger i sakens natur, att det måste vara svårt, för att icke säga omöjligt,

för de dömande myndigheterna att fälla ett rättvist utslag, då bevillningsförordningen

helt och hållet saknar bestämmelser för dylika fall.

Då under nästlidet års riksdag en lag antogs om elektriska ledningar,

och med tanken på den mängd vattenfall, som i vårt land förefinnes,

man kan med visshet förutse, att dylika anläggningar i eu snar

framtid blifva mycket talrika, så är det af vikt, att skattelagstiftningen

i berörda hänseende möter de framträdande behofven.

Det torde icke vara skäl att här orda om hvar eller huru taxering

skall äga rum, ty då bevillningsutskottet har motionsrätt, så torde

det vara nog med att frågan föres påtal, och jag hoppas, att Riksdagen,

inseende nödvändigheten af den här påpekade bristens afhjälpande, måtte

efter förslag från bevillningsutskottet i bevillningsförordningen införa

de bestämmelser och föreskrifter, som i berörda hänseende befinnas - erforderliga.»

Såsom motionären framhållit, har under senaste åren elektrisk

kraft kommit till allt större användning för belysning och för drift af

industriella anläggningar i öfrigt, och alltsom oftast inträffar det därvid,

att kraftkällan är belägen inom annan kommun än den plats, där

kraften kommer till användning. Utskottet kan icke dela motionärens uppfattning

om omöjligheten för taxeringsmyndigheterna att, i saknad af

uttryckliga föreskrifter angående beskattande af ifrågavarande art af

industri, med tillämpning af gällande bevillningsförordning bedöma en

beskattningsfråga af förevarande beskaffenhet. Utskottet håller nämligen

före, att inkomst af anläggning för elektrisk kraftöfverföring bör beskattas

i likhet med inkomst af hvarje annan rörelse eller yrke. Om

också den omständigheten, att kraftkällan och platsen för kraftförbrukningen

äro belägna inom skilda kommuner, måste föranleda, att ofta

stora svårigheter uppstå för taxeringsmyndigheterna att riktigt fördela

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N;o 13.

bevillningen mellan olika beskattningsorter, lära dock, enligt utskottets

förmenande, dessa svårigheter icke vara större vid beskattningen af

nu ifrågavarande industrigren än vid beskattning öfver hufvud taget af

inkomst af rörelse eller yrke, som någon drifver på olika orter.

Å andra sidan torde den möjligheten icke vara utesluten, att framdeles,

då elektriska anläggningar af ifrågavarande beskaffenhet, kommit

till än allmännare användning, det kan befinnas nödigt, att beskattningen

af den inkomst, dessa anläggningar kunna gifva, blifver föremål för uttryckliga

bestämmelser i bevillningsförordningen. Men att redan nu, innan

större erfarenhet beträffande beskattningsfrågor af ant.ydt slag vunnits, i

förenämnda förordning införa särskilda stadganden i berörda hänseende,

kan utskottet för sin del icke finna lämpligt, helst jämväl andra föreskrifter

i förordningen vid tillämpningen kunna göras till föremål för

olika tolkning och med anledning däraf behöfva förtydligas, hvilket

emellertid torde böra ske först i sammanhang med en mera omfattande

omarbetning af lagstiftningen på detta område.

Motionären har uttalat den förmodan, att lagen, innefattande vissa

bestämmelser om elektriska anläggningar, den 27 juni 1902, torde komma

att föranleda en betydlig ökning af antalet anläggningar af förevarande

art. Men äfven om motionärens uppfattning härutinnan skulle visa sig

riktig, så är dock att märka, att berörda lag först från och med den 1 nästlidne

januari trädt i gällande kraft, hvadan det i allt fall torde dröja

någon tid, innan lagens verkningar uti förenämnda hänseende kunna

komma till synes. Enligt, utskottets mening är denna omständighet ett

ytterligare skäl att icke för närvarande vidtaga någon åtgärd i den

riktning motionären föreslagit, utan afbida hvad erfarenheten beträffande

förevarande anläggningars beskattning kan komma att lära.

På grund af hvad nu anförts, får utskottet hemställa,

att herr Hammarströms ifrågavarande motion om

beskattningsort för inkomst af elektriska ledningar,

som beröra två eller flera kommuner, icke måtte till

någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALET.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 13.

Reservationer:

af herr Cavalli, mot motiveringen;

af herr C. J. Hammarström, som anfört:

»Då, såsom af utskottets betänkande framgår, utskottet medgifvit,

att någon åtgärd i motionens syfte förr eller senare torde blifva nödvändig,

samt dessutom under öfverläggningen inom utskottet tydligt

framgått, att brister i nu gällande bevillningsförordning angående bestämmelser

både i denna och flera närliknande beskattningsfrågor förefinnas,

har jag inom utskottet yrkat, att rättelser härutinnan snarast

möjligt måtte åstadkommas.

Den egentliga anledningen till det slut, hvartill utskottet kommit,

synes sålunda vara den, att frågan förelegat i ett alltför outredt skick.

Då så är, synes det vara klart, att de i motionen föreslagna åtgärderna

måste föregås af en grundlig och allsidig utredning af de på frågans

afgörande inverkande omständigheter. Jag tror, att redan nu tillräckligt

material för frågans bedömande förefinnes, men att en sådan utredning

bäst och säkrast kan ske genom Kungl. Maj:t. Det torde icke

vara lämpligt att fortfarande låta taxeringsmyndigheterna vara i saknad

af föreskrifter i bevillningsförordningen, huru i det ena och det andra

fallet skall förfaras, ty därigenom framkallas blott mer och mer trassel

och obehag, som däraf äro en gifven följd. Jag tror således, att frågan

vinner mest på att i tid lösas, och tillåter mig alltså föreslå,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och

för Riksdagen framlägga förslag till införande i bevillningsförordningen

af bestämmelser och föreskrifter

om huru och efter hvilka grunder taxering bör äga

rum i fråga om elektriska ledningar och med dem

sammanhängande beskattningsföremål, som beröra

tvänne eller flera kommuner»;

samt af herrar G. Jansson och O. A. Ericsson.

Herr Lindblad har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i

behandlingen af detta ärende inom utskottet.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTID TRYCKERI, 1905.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.