Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande borttagande eller nedsättning af tullen å alkoholfria viner.

1903-02-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:16, Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande borttagande eller nedsättning af tullen å alkoholfria viner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

1

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 24 februari 1903, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj:t rörande borttagande eller nedsättning af tullen å

alkoholfria viner.

(l:a A.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats en inom Andra Kammaren

af herr A. W. Styrlander väckt motion, n:o 87, hvari föreslås,

»att Riksdagen ville besluta att i skrifvelse anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t efter utredning till Riksdagen inkomma med förslag till

sådana förändringar i gällande tulltaxa, att tullen å alkoholfria viner

måtte antingen borttagas eller åtminstone betydligt nedsättas.»

Till stöd för detta förslag anför motionären följande:

»Under de senare åren halva uti handeln införts druf- och fruktviner,

hvilka, enligt hvad bilagda intyg från handelskemisten, doktor

Carl Zetterberg i Stockholm, utvisar, förhålla sig som alkoholfri, reu

och oblandad druf- eller äpplesaft, fri från inblandning af konserverande

ämnen och främmande sockerarter eller färgämnen. Af samma intyg

framgår, att dessa viner, som hafva en angenäm syrlig och aromatisk

smak, äro mycket lämpliga till en uppfriskande dryck, särdeles för

personer, som icke vilja förtära alkoholhaltiga drycker. Af likaledes

bilagda intyg från svenska och utländska läkare framgår, att dessa

viner redan kommit till ganska stor användning vid sjukvården, inom

hvilken de på grund af sin näringsförmåga förtjäna att intaga en framskjuten

plats.

Då dessa viner icke kunna tillverkas i Sverige, hvarom många

felslagna tillverkningsförsök bära vittne, utan måste importeras från

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 5 Sami. 1 Afd. 12 Höft. (N:is 16 och 17.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16.

»Erste Aktien- Gesellschaft zur Herstellung Alkoholfreier Weine» uti

Bern i Schweiz, hvilket är den enda för närvarande kända firma, som

kan framställa dessa naturrena viner, ställer sig'' priset på desamma

alltför högt, för att de skola kunna komma till allmän användning.

Detta beror därpå, att dessa viner icke kunna importeras på fat såsom

de alkoholhaltiga vinerna, utan måste importeras på buteljer och drabbas

därigenom af till och med högre tullsatser än de alkoholhaltiga viner,

som importeras på fat.

Detta är så mycket mera oegentligt, som tulltaxan bestämmer

högre tullsatser för viner med högre alkoholhalt än sådana med lägre

alkoholhalt, hvilket torde få anses bevisa, att det är alkoholhalten i

vinerna, som genom förtullningen beskattas.

Däraf borde ju konsekvent följa, att fullkomligt alkoholfria viner

borde vara tullfria.

Vid tullbehandling i Sverige drabbas dock hvarje flaska om 0,7

liter af det alkoholfria vinet af en tullsats af 56 öre, hvilket naturligtvis

måste med minst detta belopp fördyra eu dryck, som borde komma

till eu allmännare användning särskildt vid sjukvården ocli därför borde

kunna få tillhandahållas till minsta möjliga pris.

I våra grannländer har man redan tagit hänsyn till dessa omständigheter,

så att t. ex. alkoholfritt vin i Norge endast betingar en tull

åt 8,5 öre pr liknande flaska, och i Finland har det medgifvits, att större

partier af dylikt vin få tullfritt införas.

Såsom ytterligare skäl för antingen fullständigt borttagande af

Dillen å dylika viner eller åtminstone eu betydlig nedsättning af densamma

torde ock kunna anföras, att dessa viner, om de blefve billigare,

dels kunde verka i nykterhetens tjänst och dels helt säkert skulle komma

till en allmännare användning till kommunionvin.»

\ id motionen finnas fogade de i densamma omförmälda intyg om

ifrågavarande viners beståndsdelar och egenskaper.

Tullen för alkoholfritt vin — som enligt uppgift införes endast

på buteljer — utgår, efter den vid innevarande riksdag beslutade höjningen

af tullsatserna för vin, med 2 kronor och 1 krona för liter, allt

eftersom vinet är mousserande eller icke. Införseln af sådant vin kan,

da detsamma ej finnes i statistiken särskildt upptaget, icke uppgifvas.

Äfven om, på sätt motionären sökt framhålla, s. k. alkoholfritt

\ in, till verkad t af drufvor eller frukter, är eu i allmänhet hälsosam och

särskildt i vissa sjukdomar välgörande dryck, samt det från denna synpunkt

kunde vara önskligt, om priset därå kunde nedbringas, torde det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 16. 3

dock få anses innebära en orättvisa att af denna anledning borttaga

eller nedsätta tnllen å sådant vin, då andra varor, hvilka till sina egenskaper

helt. visst kunna jämföras med alkoholfritt vin, nämligen barock

fruktsafter, enligt gällande bestämmelser draga samma tull som

vanligt, alkoholhaltigt vin.

Det bör ej heller lämnas oanmärkt, att priset å s. k. alkoholfria

viner — åtminstone att döma efter en inom utskottet utdelad priskurant

— ställer sig ganska högt, växlande mellan 2 kronor 50 öre

och 5 kronor för helbutelj, så att, äfven om en sänkning i priset med

tullsatsens hela belopp, 70 öre eller 1 krona 40 öre för helbutelj, ägde

ruin, sådana viner i allt fall icke synas kunna blifva en allmän förbrukningsartikel

för den mindre bemedlade delen af befolkningen; och

det torde, intill dess motsatsen blifvit bevisad, säkerligen kunna antagas,

att lämpligen behandlade inhemska bär- och fruktsafter kunna

i många fall med fördel användas för samma ändamål som alkoholfritt

vin, så mycket hellre, som dylika safter betinga ett vida lägre pris än

ifrågavarande vin. Härtill kommer slutligen, att tullnedsättning för

alkoholfritt vin skulle medföra svårigheter vid tullbehandlingen på

grund af nödvändigheten att undersöka hvarje vinparti, som infördes

under uppgift att detsamma vore alkoholfritt.

På grund af det nu anförda kan utskottet icke biträda niotionärens

förslag, utan hemställer,

att herr Styr! änders förevarande motion om

skrifvelse till Kungl. Maj:t rörande borttagande eller

nedsättning af tullen å alkoholfria viner icke måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 februari 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVAL!il.

Reservation

af herr Eklund.

Herr Weinberg liar begärt få antecknadt, att lian icke deltagit i

behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.