Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner om ändring i tullsatserna för vissa kopparfabrikat.

1903-03-03 · 22 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:21, Betänkande, i anledning af väckta motioner om ändring i tullsatserna för vissa kopparfabrikat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

1

N:o 21.

Ant. till Riksd. kansli den 3 mars 1903, kl. 5 e. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om ändring i tullsatserna

för vissa kopparfabrikat.

(l:a A.)

Rubrikerna nås 423—426 i gällande tulltaxa äro af följande lydelse:

1

Kvantitet för

tnllberäk-

Tullsats.

ningen.

Kronor

öre

Metaller och ej specificerade arbeten däraf:

T). Koppar och däraf med zink, tenn

eller annan oädel metall framställda

legeringar, såsom mässing, brons, ny- silfver, britanniametall m. fl.:

arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare

bearbetning:

423.

af yellowmetall .....................

fria.

424.

andra slag ..............................

1 kilogram

—

5

425.

bult och spik .................................

fria.

426.

rör och rördelar..............................

1 kilogram

—

10

T två, vid innevarande riksdag väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

motioner, n:o 11 inom Första Kammaren, af herr O. V. Lundberg,

Bill. till Riksd. Vrål. 190,''i. .r> Rami. 1 AJtl. 16 Raft. (Avo ‘21). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

och n:o 27 inom Andra Kammaren, af herr A. E. Lindvall, har förslag

framställts, att Riksdagen måtte besluta följande förändrade lydelse af

ofvan intagna tulltaxerubriker, nämligen:

Metaller etc.

I). Koppar etc.

arbetad:

a) plåt: valsad ............................................................ pr kg. 10 öre.

b) hamrad, bockad, kupad, med uppvikta

kanter, försedd med hål eller på annat

sätt arbetad .........................................................pr 100 kr. 10 kr.

c) stänger: valsade, dragna, pressade eller

smidda, af rund eller fyrkantig genomskärning,

ej på annat sätt arbetade ............ pr kg. 10 öre.

d) fasonerade (profiler af annan än rund

eller fyrkantig genomskärning), hänföras

under Koppar: arbetad: andra arbeten:

andra slag.

e) rör: i raka längder, dragna, valsade, ham
rade

eller gjutna, ej på annat sätt arbetade pr kg. 15 öro.

f) fasonerade, ornerade, afskurna i ringar

eller på annat sätt arbetade, hänföras

under Koppar: arbetad: andra arbeten:

andra slag.

Till stöd för berörda förslag har i båda motionerna användts en så

lydande motivering:

»Den svenska koppar- och mässingsindustrien har att utstå en skarp

konkurrens med motsvarande industrier i de stora industriländerna, hvilka

till själfkostnadspris hit exportera sina produktionsöfverskott. Densamma

befinner sig fördenskull i ett bekymmersamt läge.

Den förädlingsindustri, åt hvilken denna motion syftar att påkalla

Riksdagens hjälp, representeras af Skultuna aktiebolag i Västmanland,

aktiebolaget Granefors koppar- & mässingsverk i Blekinge samt Nordiska

metall-aktiebolaget i Västerås. Det kapital, som vid 1902 års slut var

i dessa bolag bundet, uppgick sammanlagdt till kr. 10,198,170: 86. Samma

bolag sysselsatte vid nämnda tidpunkt för sin fabrikation 1,133 arbetare.

Koppar- och mässingsindustrien är för Sverige med dess stora krafttillgång

i vattenfall en naturlig industri; och drifvas samtliga tre förenämnda

metallverk med vattenkraft, dels direkt, dels medelst elektriska

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

kraftöfverföringar. Då ett kopparverk i Helsingborg numera ensamt tillverkar

öfver 2,000 tons koppar om året, och under senare tid stora inmutningar

af koppar ägt rum i de norrländska länen samt da zink rikligt

förekommer inom landet, finnas ock förhoppningar — synnerligast som en

industri för framställning af zink redan nu förefinnes i Trollhättan att

den svenska metallindustrien efter hand skall vara i stånd att äfven göra

sig oberoende af utländskt råmaterial och sålunda blifva en fullt nationell

industri för bearbetning af svenska råvaror, framställda af svenska kopparoch

zinkmalmer.

Den inhemska produktionen af koppar- och mässingsvaror uppgick,

enligt Sveriges officiella statistik, år 1901 sammanlagclt till 2,594,572,41 kg.,

då enligt samma källa importen af samma varor för 1901 utgjorde

1,845,216 kg. Denna senare kvantitet hade med lätthet ock kunnat framställas

af de svenska verken, om icke den utländska öfverproduktionens

för de svenska verken ruinerande exportpriser omöjliggjort detta och därmed

för den inhemska produktionen medfört stor förlust.

I detta sammanhang bör ock framhållas, att prisen a koppar- och

mässingsfabrikat i de stora industriländerna vid konsumtion inom resp.

länder äro högre än de, till hvilka i Sverige utbud ske; och förklaras

detta, speciellt hvad Tyskland, Frankrike, Österrike och Amerika beträffar,

af där gällande skyddstullar, hvilka utestänga importen af andra länders

öfverproduktion och sålunda bevara den egna marknaden åt den inhemska

industrien, medan åter denna senares öfverproduktion till själfkostnadspris

placeras i länder med otillräckligt tullskydd, såsom t. ex. Sverige.

Förhållandena inom koppar- och mässingsindustrien hafva inom hela

världen de senare åren undergått betydande förändringar till följd af de

stora industristaternas täflan att vinna nya marknader för sin öfverproduktion;

och har den svenska koppar- och mässingsindustrien speciellt haft

svåra känningar af detta tillstånd, som tillfogat de inhemska verken delvis

högst betydande förluster.

Dessa förhållanden hafva föranledt tyska riksdagens i december 1902

fattade beslut om ändring i där gällande tullsatser för koppar och mässing,

till fromma för den tyska koppar- och mässingsindustrien.

De här nu gällande tullsatserna tillkommo vid 1894 års riksdag;

och under de nio år, hvilka sedan dess hafva förflutit, hafva de stora förändringar,

som inträffat såväl inom den svenska koppar- och mässingsindustrien

som inom de konkurrerande ländernas industri, med nödvändighet

framkallat behof af tidsenlig revision af hos oss nu gällande

tullsatser.

När tullskydd vid 1894 riksdag beviljades för koppar- och mäs
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

singsartiklar, funnos inom landet allenast tvenne koppar- och mässingsverk,

Skultuna och Granefors, hvilka vid nyssnämnda tidpunkt icke kunde

fylla det inom landet da befintliga och sedan dess betydligt ökade behofvet,

men sedan under år 1900 ett nytt verk, Nordiska metall-aktiebolaget, börjat

sin verksamhet samt de bada förstnämnda verken genom om- och tillbyggnader

kompletterat sina anläggningar, har tillverkningskapaciteten så

förhöjts, att densamma numera öfverstiger Sveriges hela konsumtion. Samtidigt

har äfven genom stora uppoffringar tillverkningsskickligheten så uppdrifvits,

att de vid svenska verk framställda fabrikatens kvalitet är fullt

jämförlig med den bästa utländska; och hänvisas i detta afseende till af

kungl. tekniska högskolans materialprofningsanstalt afgifna utlåtanden

angående verkställda prof å sträck- och hållfasthet etc. (se bilaga n:o 1

A och B).

De af svensk tillverkning under år 1901 till kungl. telegrafverket

utförda leveranser af koppartråd hafva, vid verkställda prof å koppartråd,

visat sig vara fullt jämnställda med den koppartråd, som under samma år

levererats från utlandets mest framstående kopparverk. Detta sakförhållande

har äfven föranledt kungl. telegrafstyrelsen att under år 1902 afgifva

samtliga sina beställningar å koppartråd till de svenska koppar- och

mässingsverken.

De kvantiteter koppartråd åt svensk tillverkning, hvilka under år

1901 och 1902 levererats till kungl. telegrafverket, utgöra tillhopa 1,0(56,000

kg. För kungl. armé- och marinförvaltningarna under 1901 och 1902

utförda leveranser af plåt och ämnen till mässingshylsor för gevär och

kanoner saväl som öfrigt af dem användt metallmaterial hafva befunnits

vara göda, hvilket äfven är fallet med till statens järnvägar levereradt

material för lokomotiv. Från enskilda konsumenter föreligga erkännanden

af den svenska tillverkningens goda kvalitet gent emot den utländska.

Af det ofvan anförda framgår, att de svenska verken nu äro i stånd

att både kvantitativt och kvalitativt tillfredsställa inom landet förefintliga

behof af metallvaror.

De nu gällande tullsatserna å koppar- och mässingsfabrikat äro, i

förhållande till varans värde, alltför låga för att skydda koppar- och

mässingsindustrien mot den mäktiga utländska konkurrensen.

Till åskådliggörande af skillnaden mellan skyddstullen för kopparoch

mässingstillverkningar jämte s. k. Yellow-metall, som i likhet med

mässing utgöres af° en legering af koppar och zink, å ena, samt skyddstullen

för en i någon mån därmed jämförlig industri, järnindustrien, å

andra sidan, meddelas nedanstående tabell, hvarvid bemärkes, att där an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sfi O

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 5

ifna vorden äro grundade på de uppgifter, livilka förefinnas i Sveriges

fficiella statistik för år 1901.

Tabell I.

Jämförelse mellan tullsatserna å vissa arbetade metaller.

Järn

Koppar

och mässing*.

Yellow-metall **.

Pris

Tull

Tull

Pris

Tull

Tull

Pris

Tull

Tull

Kr. pr

Kr. pr

i % af

Kr.

pr

Kr. pr

i % af

Kr. pr

Kr. pr

i % af

100 kg.

100 kg.

värdet.

100 kg.

ICO kg.

värdet.

100 kg.

100 kg.

värdet.

Plåt, utau slipning, pol.

cll. ytbetäckning, minst

3 mm. tjock ..............

11: 50

3: —

26

100

5: —

5

95: —

0

0

Plåt af mindre tjocklek

15: -

4: —

27

100

—

5: -

5

95: —

0

0

Plåt, slipad, pol., minst

0,2 5 mm. tjock .........

20: —

6: —

30

100

5: -

5

95: —

0

0

Stänger, valsade eller

smidda........................

15: —

2: 50

17

100

5: —

5

95: —

0

0

Tråd, dragen eller valsad

öfver 10 mm. tjock......

15: —

2: 50

17

100

5: —

5**

95: —

0

0

Tråd, 1,5—10 mm. tjock

30: —

4: —

13

100

—

10: —

10

—

—

—

Tråd af mindre tjocklek

50: —

8: —

16

100

—

10: —

10

—

—

—

Rör, smidda, dragna eller

valsade......................

28: —

4: —

14

130

10: —

8

_

Bultar .......................

35: —

6: —

17

120

—

0

0

—

—

—

Spik af minst 45 mm.

längd ........................

20-40

5: —

12V25

120

0

0

_

__

Spik af mindre längd..

50: —

15: —

30

120

—

0

0

—

—

—

* Priset för koppar och mässing medelvärde enligt Sveriges officiella statistik 1901.

** Förtullas enligt knngl. generaltullstyrelsens beslut som Dämnen för vidare bearbetning)).

De i föregående tabell angifna värden för koppar och mässing äro

dock för låga samt understiga betydligt de under 1901 gällande resp.

marknadsvärdena, som å koppar- och mässingsfabrikat äro beroende af t. ex.

större eller mindre plåtyta i förhållande till tjockleken, rörens diameter i

förhållande till väggarnas tjocklek, trådens diameter etc., allt beroende på

den större eller mindre svårighet, som är förenad med varans framställning.

En följd däraf är, att vissa dimensioner af rör och tråd betinga ett

pris af flere gånger de i tabellen angifna värden. För plåt råder samma

förhållande.

Af nu nämnda anledning kunna i en sådan tabellarisk uppställning

som den förestående icke angifvas exakta priser å koppar- och metallvaror,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

men af tabellen framgår emellertid med all önskvärd tydlighet, att tullsatserna

för dessa varor, uttryckta i procent af varornas värden, äro synnerligt

laga i förhållande till tullsatserna å motsvarande järnvaror, dessa

tullsatser äfven uttryckta i procent af varuvärdet.

Om man jämför tullsatsernas belopp med de marknadspris, som enligt

officiella utländska noteringar samt utländska exportfirmors prislistor verkligen

varit under år 1901 gällande, visar det sig, att nuvarande tullsatser

a koppar- och mässingsvaror äro, uttryckta i procent af varornas värden,

vida lägre, än hvad förestående tabell utvisar.

Af nedanstående tabell II framgår, huru ogynnsamma nuvarande tullsatser

äro i procent af de verkliga värdena, hvarvid fortfarande gäller,

hvad om värdena här ofvan säges, att dessa i hög grad äro beroende af

tillverkningskostnaderna och således ofta öfverstiga de i denna senare tabell

angifna.

Tabell IT.

Nuvarande tullsatser i procent af de under år 1901 gällande marknadsvärden

för koppar- och mässingsfabrikat.

Kopp a r.

M ä 8 s i n g.

Pris

Tull

Tull

Pris

Tull

Tull

Kr. pr

Kr. pr

i % af

Kr. pr

Kr. pr

i % af

100 kg.

100 kg.

värdet.

100 kg.

100 kg.

värdet.

Plåt ..............................................

150: —

5: —

3 V,

142: —

5: —

3 V,,

Stänger .........................................

ISO: —

5: —

3 V3

136: —

5: —

3,7

Tråd, öfver 10 mm.........................

158: —

5: —

3,2

136: —

5: —

3,7

» under 10 » .......................

158: —

10: —

6,4

136: —

10: —

7,4

Rör ..........................................

175: —

10: —

5,7

137: —

10: —

7, a

Tabellernas siffror angifva tydligt denna ogynnsamma ställning, som

tullen å koppar- och mässingsfabrikat intager i förhållande till tullen å

t. ex. järnfabrikat. Tullskyddet lör de förra motsvarar ungefärligen blott

skillnaden i de räntesatser, som i allmänhet gälla i England och Sverige.

Det lilla här befintliga tullskyddet för koppar- och mässingsfabrikat är i

själfva verket nästan illusoriskt.

Särskildt må dock framhållas:

att, på grund af råmaterialets (kopparns) höga pris, för närvarande

c:a 1,000 kr. pr 1,000 kg. råvara, metallverken kräfva stora rörelsekapital

;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 7

att oundvikliga tillverkningsförluster under den dyrbara råvarans

bearbetning spela en stor roll i tillverkningspriset; samt

att de höga fordringar, hvilka ställas på det färdiga fabrikatet, mången

gång, då arbetet föreligger färdigt, vid sista afprofningen förorsaka

kassation.

Allt detta sammanlagdt medför för denna industri en prekär ställning,

hvilken torde sakna jämförbart motstycke.

Då, såsom visas af ofvan anförda skäl, som grunda sig på tillverkningskostnaden

och de med råvarans bearbetning förenade tekniska svårigheter,

koppar- och mässingstillverkningen icke åtnjuter ett tullskydd, som

står i proportionerligt förhållande till det tullskydd, som andra därmed

jämförliga förädlingsindustrier, exempelvis den af järn, åtnjuta, och då vidare

de skäl att icke sätta tullen högre, än som skett, hvilka till äfventyra

förut kunnat hämtas af den inhemska produktionens kvalitativa och

kvantitativa beskaffenhet, numera bortfallit, torde det få anses billigt och

rättvist, att ifrågavarande industri erhåller ett lämpligt skydd, som möjliggör,

att det däri nedlagda svenska kapital erhåller rimlig afkastning, att

denna industrigren må kunna erhålla vidare utveckling; samt att de tillfällen

till förtjänst, som den bereder svenska arbetare, icke förstöras.

Äfven från andra synpunkter gifvas tungt vägande skäl för ändring

i de nu gällande bestämmelserna rörande tullen å koppar- och mässingsfabri

katsa

må med hänsyn till staten ej underskattas betydelsen däraf, att dess

förvaltningsgrenar, armé, flotta, telegraf och järnvägar, alltid, då en inhemsk

koppar- och mässingindustri är bestående, kunna inom landet erhålla

all behöflig materiel af koppar och mässing och sålunda under alla

eventualiteter vara oberoende af utländska tillverkningar.»

Sedan härefter tulltaxans bestämmelser rörande ifrågavarande kopparfabrikat

blifvit i motionerna intagna, fortsätta motionärerna:

»Dessa rubriker äro i flera afseenden olämpliga och vilseledande, på

sätt här nedan skall påvisas.

Uttrycket »plåt och andra ämnen för vidare bearbetning» är synnerligen

vilseledande och vid tullbehandling svårt att likformigt tillämpa, då

det icke i tulltaxan angifves, huruvida denna bearbetning skall vara af

mer eller mindre betydande omfattning. Detta uttryck har också inom

tullverket vållat stora svårigheter och städse gifvit anledning till förtullningstvister.

Som exempel kan nämnas, att samma slags metallvaror förtullats

än efter 5 öre, än efter 50 öre pr kg., stundom belagts med eu

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

tull af 10 proc. af värdet, stundom äfven blifvit tullfritt införda. Till

belysning af de tvistigheter, som uppstått och fortfarande uppstå genom

denna otydliga formulering, hänvisas till »Tullhandbok, innehållande prejudikat

i tullbehandlingsfrågor».

Lämpligast torde därför vara, att uttrycket »Ämnen för vidare bearbetning»

borttages och i stället i tulltaxan närmare angifves, hvilken beai

betning varan skall hafva undergått för att inrangeras under resp.

tullsatser.

ruknker för metaller, koppar etc., som nuvarande tulltaxa

angiivei, torde icke någon finnas, som vållat tullverket större svårigheter

och som, till stort förfång för den svenska metallindustrien, gifvit anledning

till svarare missförhållanden än rubriken Yellow-metall.

Yellow-metall är en till färgen gul legering af koppar och zink, ett slags

mässing af låg kvalitet. Plåt af sådan metall begagnas i stort vid förhydning

af fartyg; och var det hänsyn till skeppsfarten och skeppsbyggerierna,

som ar 1894 förmådde Riksdagen att göra dylik plåt och andra

ämnen af Yellow-metall tullfria.

Enligt det af kungl. generaltullstyrelsen till användning vid rikets

större tullpackhus anbefallda varulexikon af herrar Ekenberg och Landin,

bestar det slags mässing, som vanligen benämnes »Yellow-» (gul), eller

s. k. »Muntz»-metall, af 60 delar koppar och 40 delar zink.

, Tullverkets kemist, byraingeniören fil. doktor Ekstrand har däremot

i utlåtande till generaltullstyrelsen bestämt, att den högsta kopparhalt,

som far i metallen förefinnas för att den skall kunna rubriceras som

Yellow-metall, är 63 proc. koppar, hvilken kopparhalt i mässingsplåt dock

ger denna en kvalitet, som motsvarar de högst ställda anspråk vid bearbetning^

af sådan plåt, såsom tryckning, pressning etc.

Plåt af Yellow-metall kan alltså tullfritt °införas för ändamål, för

b vilka den ej var afsedd, då tullfrihet bestämdes för densamma. Det är

dessutom ett faktum, att minst 90 proc. af all den mässing, som i Sverige

konsumeras, icke har högre kopparhalt än 63 proc., hvadan den tullsats,

som var afsedd att skydda svensk tillverkning af mässingsplåt, 5 öre pr

kg., är fullkomligt illusorisk.

Enär fragans afgörande, huruvida s. k. Yellow-metall eller vanlig

mässing föreligger till tullbehandling, är beroende på kopparhalten, så kan,

stiångt taget, tullbehandling af dylik vara icke äga rum med mindre än

att kemisk analys för hvarje särskildt fall af tullverket verkställes. Då

detta vållar kostnad för staten och tidsutdräkt för importören, samt kemisterna

dessutom äro af olika mening rörande den högsta kopparhalt,

som denna s. k. Yellow-metall får innehålla, inses lätt, hvilka olägenheter,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

som härigenom uppstå. På grund ai dessa sväfvande förhållanden har

också praxis inom tullverket blifvit att grunda tullbehandlingen på den

utländska fakturan, hvilken stundom angifver varan som s. k. »Yellow»

och stundom angifver i procent den kopparhalt, partiet antages hålla.

Att en så bristfällig anordning underlättar import af hvarjehanda

slags mässing, med uteslutande af effektiv kontroll öfver tullbehandlingen,

ligger i öppen dag. Af detta förhållande, noga kändt af importörer, göres

äfven vidsträckt bruk. Till stöd för påståendet må nämnas, att å en importort

under åren 1900—1901 tullfritt importerats 33,833 kg. s. k. Yellowmetallplåt,

som uteslutande, enligt officiellt intyg från tullkammaren på

platsen, gått till en därstädes befintlig fabrik.

Tullfrihet för Yellow-metall och i sammanhang därmed äfven för

bult och spik tillkom vid 1894 års riksdag af hänsyn till de svenska

skeppsbyggerierna, men då, enligt hosgående uppgift (se bil. 2), hämtad ur

den med statsanslag utgifna Sveriges skeppslista, under åren 1896—1900,

ett relativt litet antal fartyg blifvit förhydda med koppar- eller s. k.

Yellow-plåt, hvaremot, enligt kommerskollegii berättelse för nämnda år,

importen till Sverige af Yellow-metall uppgått till respektive 217,950 kg.,

208,248 kg., 168,184 kg., 173,320 kg., 147,510 kg. samt för året 1901

till 192,168 kg., framgår häraf tydligt, att, till stort förfång för de svenska

mässingsplåt-tillverkarne, en stor mängd plåt af Yellow-metall importerats

tullfritt för andra behof än skeppsbyggeriernas.

Detta förhållande framträder än tydligare, då enligt erhållna uppgifter

svenska fartyg, Indika gå på utländsk fraktfart (de enda som förliydas),

vanligen låta omförhydningen verkställas å utländsk ort.

Skulle dock de under åren 1896—1900 omförhydda fartygen användt

till Sverige importerad Yellow-plåt, uppginge, enligt approximativ

beräkning, den sammanlagda kvantiteten härför till allenast cirka 340,000

kg. Då importsiffrorna för motsvarande period emellertid uppgå till 915,212

kg., skulle skillnaden, 575,212 kg., alltså importerats för andra ändamål

än det, för hvilket tullfrihet blifvit af Riksdagen bestämd för Yellow-plåt.

Rubriken Yellow-metall bör därför ur tulltaxan borttagas och dylik

metall tullbehandlas i likhet med andra legeringar af koppar.

Detta komme icke att på något sätt menligt inverka för skeppsbyggerierna,

alldenstund dessa, enligt § 8 af gällande tulltaxeunderrättelser,

alltid äga rätt att söka restitution för erlagd tull å skeppsmaterialier, som

bevisligen användts till fartygs byggande och förhydning.

Äfven rubriken »bult och spik» är vilseledande. Af teknici förstås

med »bult» runda stänger, afsedda för tillverkning af s. k. bultar, gängade

eller försedda med hufvuden, hvilka användas för skeppsbyggerier; och

Bill. till lliksit. Prof. tmi. .5 Samt. i Afd. It! Haft. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

lö Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

torde det vara rättast, att desamma hänföras till vanliga runda stänger.

Färdiga bultar äro tullfria, äfvenså spik. Härigenom uppstår den oegentligheten,

att ramaterial för bultar tullbehandlas som »ämnen för vidare

bearbetning» med 5 öres tull pr kg., då den färdiga varan däremot tullfritt

införes. Enahanda förhållanden råder för spik, hvilken tillverkas

antingen »klippt» af koppar- eller mässingsplåt, eller s. k. »dragen» af koppareller

mässingstråd. I båda fallen betingar plåten resp. tråden tull, den färdigarbetade

spiken däremot intages tullfritt.

Visserligen har kungl. generaltullstyrelsen numera bestämt, att spik

eller nubb af till och med 25 mm. längd är ^illpliktig, men bör detta

äfven tillämpas för spik af öfver 25 mm. längd såväl som för färdiga s. k.

bultar. Da spiken eller bultarna afses för fartygsbyggnad, äger § 8 i tulltaxeunderrättelser

tillämpning äfven här, och blifva de således tullfria.

Beträffande »rör och rördelar» inhämtas af åtskilliga af Kungl. Maj:t

och kung], generaltullstyrelsen under senare år från 1895 meddelade beslut,

att icke allt, som vid förtullning angifves såsom rör och rördelar, verkligen

hånföres under denna taxerubrik. Vederbörande myndigheter hafva gjort

skillnad mellan rör, hvilka efter framställningen undergått ytterligare bearbetning,

såsom fasonering, ornering eller dylikt, samt dem, hvilka icke

underkastats någon bearbetning, på så sätt, att de förra tullbehandlas

såsom: koppar: arbetad: andra arbeten: andra slag; de sistnämnda däremot

med för rör gällande tullsats, 10 öre pr kg.

För vinnande af reda vid tulltaxans tillämpning i nu afsedda del

och till förekommande af ständigt återkommande förtullningstvister torde

vara lämpligt, att allenast rör i raka läncider, ej på annat sätt arbetade,

må drabbas af den lägre tullsatsen, men däremot rör, på annat sätt arbetade,

beläggas med den högre tullsatsen.

Skyddstullar, som åsättas varor, böra naturligtvis rättas efter kostnaderna

för de skilda artiklarnas tillverkning; och har detta i efterföljande

förslag tagits till utgångspunkt.

Da plåt, på sätt i förslaget angifves, efter valsningen underkastats ett

arbete, som många gånger är dyrbarare än materialet själft, bör den rätteligen

förtullas efter det värde den representerar, och då dessa plåtar i

allmänhet äro afsedda till delar i maskiner och redskap, bör tullen utgå

i likhet med den för maskiner och redskap nu gällande, 10 procent af

värdet.

Framställningen af stänger är förenad med samma arbete som för

plåt och bör af denna grund äga samma tullskydd.

Fasonerade stänger äro underkastade synnerligen dyrbara bearbetnings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

processer, livilka förutsätta speciella för detta ändamål konstruerade maskiner,

och böra med hänsyn till varans förädling, gent emot stänger af rund

eller fyrkantig sektion, erhålla ett högre tullskydd än dessa.

Rör äro underkastade eu omfattande bearbetning, innan de blifva

marknadsvara, och då denna bearbetning är förenad med större svårigheter

än tillverkning af plåt och stänger, bör ett högre tullskydd erhållas för de

förra än för de senare.

Fasonerade, ornerade rör etc. äro underkastade delvis mycket omfattande

och kostbara efterbearbetningar gent emot dem i raka längder och

äro följaktligen till följd af det å dem nedlagda arbetet af högre värde,

hvarför ett högre skydd för dem bör erhållas.

De här ofvan i korthet anförda skäl torde tillräckligt motivera de

moderata yrkandena i denna motion. De hafva omsorgsfullt begränsats

till det minsta möjliga för att göra den med de föreslagna ändringarna

afsedda nyttan; och ingen annan industri bör kunna känna sig förfördelad

af de i själfva verket ganska obetydliga höjningar, som nu föreslås i fråga

om några tullsatser rörande metallvaror. Järnindustrien, som å maskiner

har en tull af 10 procent af varans värde, är således vida kraftigare

skyddad. Speciellt påpekas, att den i dessa tider så betydelsefulla, med eu

del tillfälliga svårigheter arbetande elektrotekniska industrien, som dock

själ!’ åtnjuter ett tullskydd af 10 procent af värdet, icke beröres af de

föreslagna tulländringarna, då dessa ej omfatta den för sagda industri betydelsefulla

artikeln koppartråd. För öfrigt torde det ej få anses obilligt,

att äfven den inhemska koppar- och mässingsindustrien kommer i verkligt

åtnjutande af det skydd, som i allmänhet beskäres den svenska industrien.

Visserligen är det sant, att importen af koppar- och mässingsfabrikat

under de senaste åren befunnit sig i nedgående, hvilket oförtydbart visar

förträffligheten hos det inhemska fabrikatet. Men då de svenska verken

så pass framgångsrikt förmått hålla den prisbilliga utländska öfverproduktionen

stången, har detta ej kunnat ske utan betydliga ekonomiska uppoffringar,

som gjort, att de nödgats arbeta med förlust eller utan vinst.

Då å andra sidan det inhemska metallfabrikatets göda kvalitet allmänt

vitsordats och de svenska verkens produktionsförmåga öfvergår konsuintionsbehofvet

inom landet, höfvas ju därigenom äfven de betänkligheter,

som förut möjligen kunnat hysas inom Riksdagen, att genom tullskydd åt

eu industri, som ej förmår fylla landets behof af en vara, försvåra åtkomsten

af eller fördyra denna.

Sammanfattas de här angifna skälen, framgår däraf:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

att det i svenska koppar- och mässingsindustrien nedlagda kapitalet,

öfver 10,000,000 kronor, hotas af tillintetgörelse däraf, att utlandets produktionsöfverskott

hit exporteras till för de svenska verken ruinerande

priser;

att ett lämpligt tullskydd däremot skulle kraftigt verka till den svenska

metallindustriens utveckling till en nationell och själfständig, af utlandet

oberoende industri, som vore i tillfälle lämna svenska arbetare god arbetsförtjänst;
att

genom ett sådant tullskydd den inhemska industrien blefve här

jämnställd med andra länders industri i deras respektive hemland;

att under de 9 ar, som förflutit sedan det nu bestående tullskyddet

infördes för metallvaror, stora förändringar, medförande nya förhållanden,

inträffat för de svenska metallverken i afseende å deras tillverkningsförmåga,

samtidigt med att konkurrensen från utlandet blifvit svårare än

någonsin förut;

att. gällande tullsatser äro betydligt ogynnsammare för koppar- och

mässingsverken än för järnverken;

att en bestående industri för koppar- och mässingsfabrikat är af

stor betydelse för staten, speciellt för armén och flottan samt järnvägarna

och telegrafen;

att nuvarande formulering af tullsatserna medför tullfri införsel af

mässing för ändamål, som icke afsetts vid Riksdagens beslut om tullfrihet

för Yellow-metall samt för bult och spik;

att tulltaxans nuvarande redigering förorsakar ständiga förtid Iningstvister,

medförande kostnader för staten och stora olägenheter för de svenska

koppar- och mässingsverken; och

att de nu föreslagna tullsatserna äro synnerligen moderata.»

Vid motionerna finnas fogade de däri åberopade intyg från tekniska

högskolans materialprofningsanstalt äfvensom utdrag ur Sveriges skeppslista,

till hvilka handlingar utskottet tillåter sig hänvisa.

Före år 1895 utvisar den officiella statistiken endast den sammanlagda

införseln af ifrågavarande kopparfabrikat, hvilken införsel utgjorde:

'' år 1892 ............................................................ kg. 1,068,703

» 1893 ............................................................. » 1,150,440

» 1894 ........................................................... >, 1,071,024.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 13

Från och med av 1895 äro däremot plåt, hult och spik samt rör och

rördelar särskilt upptagna i statistiken; och utvisas in- och utförseln åt

nämnda artiklar utaf nedanstående tabell. _

i n f o

r s e 1

T

) t f ö r s e

År

pi

åt

bult

rör

plåt,

hult

rör

af Ycllow- inctall.

auJra

slag.

och

spik.

och

rördelar.

ej af

Yellow metall.

och

spik.

och

rördelar.

kg.

kg-

iig.

iig-

kg.

iig.

kg.

1895

243,876

970,635

27,712

206,843

41,608

1,069

5,373

1896

217,950

1,212,428

26,075

314,370

34,598

1,032

6,783

1897

208,248

1,480,132

14,836

347,850

49,291

9,798

5,120

1898

168.184

1,568,292

54,562

426,165

30,541

16,235

11,326

1899

173,320

1,383,658

11,745

374,618

35,133

4,997

13,563

1900

147,510

1,257,007

15,222

408,838

39,857

3,024

13,765

1901

192,168

964,826

16,200

312.449

50,260

4,694

9,359

Den af Kungl. Maj:t år 1888 tillsatta tullkommitté föreslog i sitt den

24 februari 1891 afgitna betänkande följande tullsatser a nedannåmnda

kopparfabrikat, nämligen: för plåt och andra ämnen för vidare bearbetning,

äfvensom bult och spik 5 öre för kilogram samt för rör och rördelar 10

öre för kilogram. Kungl. Maj:t aflat i enlighet härmed proposition till

1892 års Riksdag, som emellertid, sedan bevillningsutskottet hemställt om

tullfrihet för samtliga ifrågavarande artiklar, fattade sitt beslut i enlighet

med utskottets hemställan. Vid 1893 års riksdag hemställde bevillningsutskottet,

i anledning af väckta motioner, att plåt och andra ämnen för

vidare bearbetning måtte beläggas med en tull af 5 öre för kilogram

samt rör och rördelar med tull al 10 öre för kilogram, hvaremot bult

och spik fortfarande skulle vara tullfria; men Riksdagen beslöt bibehålla

gällande tullfrihet för samtliga ifrågavarande artiklar. Redan 1894 förekom

frågan ånyo genom väckta motioner, Indika af bevillningsutskottet alstyrktes.

Riksdagen beslöt emellertid då åsätta ifrågavarande kopparfabrikat

de ännu gällande tullsatserna. Vid 1900 års riksdag väcktes

motion om höjning af tullen å kopparfabrikat, däribland äfven ofvan omförmälda

slag; men motionen blef, i enlighet med bevillningsutskottets

hemställan, af Riksdagen afslagen.

Att tillverkningen af ifrågavarande fabrikat åt koppar och kopparlegeringar

är en för vårt land naturlig näringsgren, därom torde icke mer

än eu° mening kunna råda. Naturliga betingelser därför finnas, och de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande Ko 21.

produkter, som vid våra fabriker framställas, kunna utan tvifvel fullt mäta

sig med utlandets. Men lika säkert är ock, att denna industrigren har

att utstå eu synnerligen svår konkurrens från utlandet. Särskildt

från o Tyskland införas stora kvantiteter kopparfabrikat, som säljas till

så laga pris, att desamma föga, om ens något, öfverstiga tillverkningskostnaden.

Om än införseln under de senare åren visat någon tendens

till minskning, får dock häraf icke dragas den slutsats, att konkurrensen

från utlandet försvagats; utan torde den aftagande införseln hafva

berott därpa, att de svenska metallförädlingsverken hafva, för att möta

den utländska konkurrensen, nödgats nedsätta sina pris i så hög grad, att

deras produktion på senare åren icke blott icke lämnat skälig vinst, utan,

åtminstone vid ett verk, en högst afsevärd förlust. De för den inhemska

produktionen menliga följderna af den utländska konkurrensen hafva sålunda

visat sig icke så mycket i minskad afsättning för de svenska metallförädlingsverken,

som fastmer i nedtryckande af prisen till oskäligt låga

belopp. Det kan icke förnekas, att ett dylikt tillstånd, om det obehindradt

lar fortgå, innebär en fara för beståndet af ifrågavarande industrigren

inom jvart land. Utskottet finner därför motionärernas förslag att genom

ett något ökadt skydd bereda den inhemska produktionen hjälp i konkurrensen

från utlandet vara synnerligen behjärtansvärdt. Det har vid

föregående tillfällen, då denna fråga varit på tal, anförts, att höjning af

tullen å ifrågavarande artiklar skulle fördyra produktionen för flera andra

industrigrenar. Befogenheten af denna invändning torde dock, såvidt densamma

riktas mot nu förevarande motioner, kunna med skäl ifrågasättas;

ty dels kan väl ej antagas, att de nu föreslagna tullsatserna skulle medföra

någon för andra industrigrenar synnerligen kännbar inverkan, dels

åtnjuta dessa, industrigrenar själfva skydd. Och hvad särskildt den elektriska

industrien beträffar, torde från dess synpunkt sedt så mycket mindre

vara något att erinra mot motionärernas förslag, som detsamma icke afser

någon höjning af tullen å det för denna industri viktigaste af alla kopparfabrikat,

nämligen tråd. Härjämte må erinras, att jämlikt § 9 mom. 5

tulltaxeunderrättelserna restitution af erlagd tull för utländska varor, som,

efter, här i riket, verkstäld bearbetning, åter utföras, kan under vissa förutsättningar

och villkor erhållas.

Då utskottet sålunda finner sig i princip kunna biträda motionärernas

förslag, återstår för utskottet att närmare granska detsamma, såvidt det

afser tullsatsernas belopp och affattningen af tulltaxerubrikerna. Först

faller da i ögonen, att det i tulltaxan nu förekommande uttrycket: »plåt

och^ andra ämnen för vidare bearbetning» borttagits och i stället insatts

»plåt» och »stänger» med underafdelningar, närmare angifvande den bear
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21. 15

betning, varan undergått. Mot denna förändring bär utskottet intet att

erinra, då densamma synes leda till större tydlighet oeh lätthet vid tullbehandlingen.

Vidare hafva motionärerna föreslagit upphäfvande af nu

gällande tullfrihet för plåt och andra halffärdiga fabrikat af s. k. yellowrnetall.

Yellowmetall består, enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst,

af en legering af 60 procent koppar och 40 procent zink, till skillnad

från mässing, som håller högre kopparhalt. Tullfrihet för yellowmetall

har tillkommit i skeppsbyggerinäringens intresse, enär dylik metall hufvudsakligen

användes till förhydning af fartyg. Då emellertid § 8 tulltaxeunderrättelserna

medgifver restitution af erlagd tullafgift för utländsk

materiel, som användts vid nybyggnad, förbyggnad eller reparation af

fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig dräktighet, samt vid sådant förhållande

tullfrihet för yellowmetall icke synes vara för nyssnämnda näring

nödvändig, och då härtill vidare kommer, att den nu stadgade tullfriheten

för yellowmetall vid tullbehandling medför olägenheter i följd af svårigheten

att skilja dylik metall från mässing, finner sig utskottet böra biträda

motionärernas förslag i nu ifrågavarande afseende. — De nu tullfria

artiklarna bult och spik hafva i motionerna ej särskild! upptagits, vid

hvilket förhållande desamma skulle komma att hänföras till andra arbeten af

koppar, andra slag, med tull af 50 öre för kilogram. Äfven i fråga om

bult och spik torde tullfrihet hafva stadgats hufvudsakligen af hänsyn till

skeppsbyggerinäringen, hvarför om dem gäller detsamma som om yellowmetall.

Då, på sätt i motionerna framhålles, råmaterialet till bult och

spik, stänger och plåt eller tråd af koppar, drager tull, synes det vara en

oegentlighet, att det färdiga fabrikatet skall få tullfritt införas. Utskottet

anser därför, att gällande tullfrihet för bult och spik bör upphöra; men

då den tull, som enligt motionärernas förslag skulle utgå för sagda artiklar,

synes väl hög, har utskottet ansett sig böra föreslå, att bult och spik beläggas

med en tull af endast 35 öre för kilogram, vid hvilket förhållande

en särskild rubrik för dessa varor bör i tulltaxan införas. Då emellertid

nubb, på grund af denna varas högre värde, torde böra draga högre tull

än spik, och gränsen mellan nubb och spik lämpligen lärer kunna sättas

till 25 mm. längd, synes, hvad spik beträffar, rubriken böra inskränkas

att gälla allenast om sådana af mer än 25 ram. längd, hvarvid spik af

mindre längd eller nubb skulle komma att hänföras till andra arbeten af

koppar, andra slag, med tull af 50 öre för kilogram.

Beträffande de föreslagna tullsatserna för plåt, nämligen för valsad

plåt 10 öre för kilogram och för hamrad, bockad, kupad plåt eller plåt,

försedd med uppvikta kanter eller med hål eller på annat sätt bearbetad

— hvarmed hufvudsakligen torde afses plåt till lokomotiv —- 10 procent

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

af värdet, synas dessa tullsatser icke vara högre, än som med nödvändighet

erfordras för att skydda den inhemska tillverkningen däraf. Tullsatsen

för lokomotivplåt lärer böra bestämmas till 10 procent af värdet, såväl på

den grund, att dylik plåt är jämförlig med maskiner, redskap och verktyg,

hvilka draga enahanda tull, som äfven af den anledning, att fabrikationen

däraf är synnerligen svår och att den färdiga varan är i förhållande till

den oarbetade plåten mycket dyrbar. — Hvad härefter angår de föreslagna

tullsatserna för stänger åt rund eller fyrkantig genomskärning samt för

rör ^ i raka längder lära desamma få anses ej öfverstiga hvad behofvet

kräfver, i följd hvaraf utskottet jämväl till dessa tullsatser tillstyrker bifall,

dock, med afseende å formuleringen, med den ändring, att i rubriken

»stänger» ordet »pressad» utgår, enär, enligt hvad upplyst blifvit, detta

uttryck skulle kunna gifva anledning till förväxling med fasonerade stänger.

Beträffande till sist förslaget att åsätta fasonei’ade stänger och rör den för

andra arbeten af koppar, andra slag, nu gällande tullsats af 50 öre för

kilogram, torde häremot, hvad rör beträffar, icke något vara att erinra, då

den förädling, dylika rör undergått, ofta är ganska betydande. Då det

emellertid icke är otänkbart, att fasonerade rör kunna vara försedda med

någon ytbetäckning, i hvilket fall de böra draga samma tull, som är stadgad

för andra arbeten af koppar försedda med ytbetäckning — allt efter

ytbetäckningens beskaffenhet 1 krona 50 öre eller 75 öre för kilogram —

höra orden »andra slag» utgå i den tulltaxerubrik, som afser fasonerade

rör. Däremot kan utskottet icke undgå att finna en tullsats af 50 öre för

kilogram för stänger af annan än rund eller fyrkantig genomskärning alltför

hög. Kostnaden för framställningen af sådana stänger, hvilka stundom

äro af betydlig tjocklek och tyngd, är nämligen, om också afsevärdt högre

an tillverkningskostnaden för runda eller fyrkantiga stänger, icke så stor,

att den föreslagna skillnaden i tull kan anses befogad. Enligt utskottets

förmenande synes en tullsats af 35 öre för kilogram vara för fasonerade

stänger lämplig, dock under förutsättning, att desamma icke undergått

någon vidare bearbetning, hvarför bestämmelse härom bör i rubriken intagas.

öfriga af utskottet vidtagna ändring''11’.J motionärernas förslag

till tulltaxerubriker äro uteslutande af formel! natur.

I anslutning till hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af förevarande motioner

om ändring i tullsatserna för vissa kopparfabrikat, måtte

besluta, att de i nu gällande tulltaxa förekommande

rubrikerna mis 423—420 skola erhålla följande förändrade

lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram Na I

Postabonnerade tidningar 1884-1902.

t ta miO.kr.

I 1 1

Postbefordringsafgifter

Prenumerationsafgifter.

lil.t

/iiiU.st.

-Nummerexemplar.

__________Årsexemplar.

•

«

✓

/

/

/

/

1,0,9*

null. st.

X.

f

/ /

/ /

/

/

/

/

r

*

/ /

r /

/

•

/

•

V»

V\

\v

/

//

j/

56

3000kr.

/

/

t

/ y

/

V*

r

*

■----

—

_—**

•

Z,nt

niill.kr.

1

_

15

168 null åt.

(appr.I

15

13

12

10

1885 85 86 87 88 89 90 91 92 93 95 95 96 97 98 99 00 Öl 02

. (»rn . Lll. Ans;".SlocUh.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram N?2

Utvecklingen af poströrelsen, borrsedt från tidningsabonnemang,

samt antal postförsändelser af olika slag, befordrade för 1 krona,

åren 1884-1901.

1884 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98

23

21

20

19

18

17

lb.z förs.

eif alla, slag ^

73/ niumnerejcanplar

13

9. 7 andra tors

än tidningar

58 s null. st. förs. I g

5. ss noll. kr. f

99 00 01

i

!

I ! 1

"T”

i i

verksamhet än tidningsrörelsen.

--------- Andra postförsändelser än postabonnerade ti

ningar.

............. Antal postförsändelser af alla slag, befordra

för 1 krona.

d-

/

i

/ _

N

\.

y

de

/

/

\

%

%

''v

nin

Antal nummerexemplar af postabonnerade ti

gar, befordrade för 1 krona.

Antal andra postförsändelser än postabonn

e tidningar, befordrade för 1 krona.

d-

/

//

. _ y

råd

r A

//

t

t

t

»

/

/

i

* 7

f

i

___

1”'' /■

/

/

y

x____

/

''

**

*

s

:

/

/

—

/

*

/

/

/

t--

*

/

y

•

/

•

/

/

/

/

y

/

0

/

/

-

r-''

y

/

--T >

7

/

0

/

4

/

_

/

t

__

>

f

4*

.

* " “

y

24

23

22

21

20

19

18

17

16

15

14

13

10

im 85 86 87 88 89 90 91 92 93 9<t 95 96 97 • 98 99 00 01

25/ nunnncreocanplar
-

ZJ.s tors.

af alla slag

760,3 milt. st. förs.

13,i andra fors.

än tidningar

lZ.zs null kr.

.(;«Mi.Stab. !.il. Alls!..Slör kl i.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

Metaller och ej specificerade arbeten däraf:

D. Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel metall

framställda legeringar, såsom mässing, brons, nysilfver, bri
-

tanniametall in. fl.:

arbetad:

plåt:

valsad .................................................... 1 kilogram 0: 10

hamrad, bockad, kupad, med uppvikta

kanter, försedd med bål eller

på annat sätt bearbetad ............... 100 kronor 10: —

stänger, valsade, dragna eller smidda:

af rund eller fyrkantig genomskärning,

ej på annat sätt bearbetade

.................................................... 1 kilogram 0:10

fasonerade (af annan än rund eller

fyrkantig genomskärning), ej på

annat sätt bearbetade..................... 1 kilogram 0: 35

spik öfver 25 mm. längd äfvensom bult 1 kilogram 0: 35

rör, valsade, dragna, hamrade eller

gjutna:

i raka längder, ej på annat sätt

bearbetade .................................... 1 kilogram 0: 15

fasonerade, ornerade, afskurna i

ringar eller på annat sätt bearbetade;

tullbehandlas såsom

Koppar: arbetad: andra arbeten.

Stockholm den 3 mars 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Bill. till Rilcsd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 Afd. It) Haft.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillning>mtslcottets Betänkande N:o 21.

Reservation

af herrar J. Bromée, O. A. Ericsson, K. G. Karlsson, Beckman, Pantzarhielm,

Höjer och Åkerlund, som ansett, att utskottets hemställan borde hafva

haft följande lydelse:

»Att tillverkningen af fabrikat af koppar och kopparlegeringar är en

för vårt land naturlig industri, därom torde icke mer än en mening råda.

De naturliga förmåner, som ligga i tillgången på drifkraft och råmateriel,

förefinnas inom landets egna gränser och kunna, om de blott af företagsamheten

mera än förut tillgodogöras, gifva åt hela denna industri en

säker och själfständig grundval. Arbetsskicklighet finnes äfven, och enligt

sakkunniges utsago kunna våra fabrikers produkter i allmänhet mäta sig

med utlandets inom samma industrigren. Emellertid lär det vara ganska

visst, att den svenska koppar- och mässingsindustrien för närvarande har

att bestå en svår konkurrens från utlandet. Särskildt från Tyskland införas

stora kvantiteter kopparfabrikat; och dessa säljas här till så låga

pris, att, de utöfva ett deprimerande inflytande på den svenska marknaden.

Den ifrågavarande industrien torde i följd häraf, såsom motionärerna

uppvisat, vara i behof af någon hjälp, men denna hjälp bör likväl enligt

utskottets mening tills vidare lämnas icke så mycket under formen af förhöjda

tullsatser som icke mer genom en förändrad affattning af tulltaxerubrikerna

i syfte att åstadkomma en större tydlighet och lätthet vid tullbehandlingen

samt framför allt genom upphäfvandet af den tullfrihet för vissa kopparfabrikat,

som hitintills varit gällande till mycket förfång för den svenska

metallförädlingsindustrien. Det är den i skeppsbyggerinäringens intresse

stadgade tullfriheten för s. k. Yellowmetall samt för bult och spik, hvilken

sålunda bör försvinna, och detta så mycket hellre som skeppsbyggerinäringens

fördelar synas utskottet tillbörligt tillgodosedda genom § 8 tulltaxeunderrättelserna

och den däri medgifna restitutionen af erlagd tullafgift

för utländskt material, hvilket användts vid nybyggnad, förbyggnad

eller reparation af fartyg af mer än 40 tons afgiftspliktig drägtighet.

Yellowmetall bör, så vidt utskottets förslag vinner afseende, tullbehandlas

såsom »valsad plåt» med en åsatt tull af 5 öre samt »spik, öfver 25 mm.

längd äfvensom bult» åsättas en tull af 15 öre per kilogram. 1 likhet

med motionärerna anser utskottet, att i tulltaxan böra, efter rubriken

»plåt», insättas rubrikerna »stänger» och »rör» med särskilda underafdel
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 21.

ningar, närmare angifvande den bearbetning, varan undergått, samt upptagande

de tullsatser, hvilka utskottet funnit skäligt att desamma åsätta.

För »fasonerade stänger» samt »fasonerade, ornerade rör etc.» torde tullsatserna,

på grund af den större förädling dessa fabrikat undergått, böra

sättas väsentligt högre än för »stänger af rund eller fyrkantig genomskärning»

och för »rör i raka längder», och detta så mycket hellre som

nyss nämnda fabrikat redan nu i vissa fall föras under rubriken »koppar,

andra arbeten, andra slag» och sålunda åtnjuta ett tullskydd af 50 öre

per kilogram.

1 anslutning till hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen i anledning af förevarande motioner

om ändring i tullsatserna för vissa kopparfabrikat måtte

besluta, att de i nu gällande tulltaxa förekommande

rubrikerna n:is 423—426 skola erhålla följande förändrade

lydelse:

Metaller och ej specificerade arbeten däraf:

D. Koppar och däraf med zink, tenn eller annan oädel metall

framställda legeringar, såsom mässing, brons, nysilfver, britanniametall

m. fl.:

arbetad:

plåt:

valsad.................................................... 1 kilogram 0: 05

hamrad, bockad, kupad, med uppvikta

kanter, försedd med hål eller

på annat sätt bearbetad ............. 1 kilogram 0: 10

stänger, valsade, dragna eller smidda:

af rund eller fyrkantig genomskärning,

ej på annat sätt bearbetade

.................................................... 1 kilogram 0: 05

fasonerade (af annan än rund eller

fyrkantig genomskärning), ej på

annat sätt bearbetade................... 1 kilogram 0: 35

spik, öfver 25 mm. längd, äfvensom

bult .................................................... 1 kilogram 0: 15

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets Betänkande Nio 21.

rör, valsade, dragna, hamrade eller

gjutna:

i raka längder, ej på annat sätt

bearbetade ................................... 1 kilogram 0: 10

fasonerade, ornerade, afskurna i

ringar eller på annat sätt bearbetade;

tullbehandlas såsom

Koppar: arbetad: andra arbeten.

»

Herrar Brodin och G. Jansson hafva begärt få antecknadt, att de

icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Stockholm, var Hseggströms Boktryckeri A B.. l9t-3.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:86 Skrifvelse till Konungen, angående tullbevillningen. a1 i texten