Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25

1903-03-12 · 36 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 35 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:25, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

1

N;o 25.

Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1903, kl. 11 f. m.

Betänkande, i anledning af Kungl. Majds proposition

angående tullfrihet för omalen majs, äfvensom i sammanhang

med nämnda proposition väckt motion.

Under åberopande i tillämpliga delar af det vid Kungl. Maj:ts proposition,

n:o 22, angående förändrad lydelse af vissa §§ i gällande brännvinstillverkningsförordning

fogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver finansärenden

den 23 januari innevarande år, har Kungl. Maj:t uti eu till utskottet

remitterad proposition, n:o 21, föreslagit Riksdagen att besluta sådan ändring

i gällande tulltaxa, att rubriken omalen majs förklarades tullfri, samt att

berörda ändring skulle lända till efterrättelse från och med den dag, som,

efter det Riksdagen fattat beslut i ämnet, af Kungl. Maj:t kungjordes.

Af det i propositionen åberopade statsrådsprotokollet inhämtas, att

chefen för finansdepartementet vid ärendets föredragning anmält, att chefen

för jordbruksdepartementet i en den 6 juni 1900 afbiten skrifvelse begärt

utredning, huruvida en sänkning af det under de senaste åren gällande

priset å majs med 3,7 öre för kilogram, motsvarande majstullens hela belopp,

skulle kunna antagas komma att verka därhän, att brännvinsbränning af

potatis, odlad inom landet, blefve afsevärdt försvårad eller omöjliggjord, samt,

för den händelse så skulle visa sig blifva förhållandet, huruvida och i så

fall hvilka åtgärder lämpligen skulle kunna vidtagas för att, utan att konBih.

till Biksd. Prof. 1002. 5 Sami. 1 Afd. 10 Höft. (N:o 25). L

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

trollen blefve försvagad, brännvin, tillverkadt af majs, kunde blifva beskattadt

högre än sådant, tillverkadt af potatis. Härjämte anmälde chefen för finansdepartementet,

att chefen för nämnda departements kontroll- och justeringsbyrå,

i anledning af berörda skrifvelse, den 19 december 1900 afgifvit

infordradt memorial.

Chefen för jordbruksdepartementet anförde härefter till statsrådsprotokollet

följande:

»Frågan om sänkning eller upphäfvande af den sedan år 1887 utgående

tullen å majs har årligen sedan flere år tillbaka varit föremål för

lifiiga öfverläggningar inom Riksdagens båda kamrar på grund af i ämnet

väckta motioner, men Riksdagen har hittills, dock ej med någon betydande

majoritet, afslagit samtliga ifrågavarande framställningar. Betydelsen för

landets jordbruk att erhålla ett så näringsrikt kreatursfoder som majs till

billigare pris än hvad nu är möjligt, då detta sädesslag är belagdt med eu

tull af 3,7 öre per kg., är enligt min åsikt så stor, att frågan om denna

tulls afskaffande ej längre bör undanskjutas, utan af Eders Kungl. Maj:t

föreläggas innevarande års Riksdag till afgörande.

Förutsättningen för ett lönande.jordbruk i den ojämförligt största delen

af landet är, att detsamma grundar sig på en intensiv kreatursskötsel och

mejeribandtering. På denna väg hafva äfven landets jordbrukare sedan en

lång följd af år inslagit, hvarföre ock den för foderväxter och rotfrukter

använda arealen år efter år stegrats. Detta system har visat sig mäktigt

att föra modernäringen framåt, och i synnerhet var utvecklingen under de

senaste årtiondena af det förra århundradet storartad. Landets export af

lefvande kreatur, kött, fläsk, smör och ägg steg år efter år, och smörexporten

intog till och med snart andra rummet bland landets exportartiklar.

En beklaglig förändring härutinnan har dock under de senaste åren inträffat,

i det exportsiffrorna varit i stadigt sjunkande, och hvad beträffar

artiklarne fläsk och ägg har till och med ett importöfverskott uppstått,

uppgående under år 1901, det senaste, för hvilket officiella siffror föreligga,

för fläsk till ej mindre än 9 millioner kg. och för ägg till 3 Va millioner

tjog, representerande tillsammans ett värde af omkring 10 millioner kronor.

Orsakerna till denna tillbakagång har man velat söka icke uti en minskad

produktion utan uti en ökad konsumtion af lifsförnödenheter inom landet,

en följd af de genom industriens uppsving ökade arbetsförtjänsterna, men

om också denna förklaringsgrund i någon mån kan vara riktig, hvad vissa

utaf ifrågavarande produkter beträffar, så är dock detta ej förhållandet med

alla, ty en tillbakagång af landets fläskproduktion kan dock påvisas. I alla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

händelser borde jordbruket kunna möta en ökad konsumtion af lifsförnödenbeter

inom landet, utan att följden däraf skulle blifva en så betydlig

tillbakagång i exporten däraf, som nu varit förhållandet. Orsakerna härtill

äro nog flere, men en af de viktigaste torde fa sökas däruti, att betingelserna

för en billig produktion ej blifvit hos oss så tillgodosedda som i

andra länder, framför allt i Danmark, b vilket senare land är vår främste

medtäflare på den utländska marknaden. Ifrågavarande land har ej att

uppvisa någon tillbakagång i produktionen af landtmannaprodukter, utan

dess export af dylika inom landet producerade varor växer år efter år och

uppgick under år 1901 till den häpnadsväckande höga siffran af 262 millioner

kronor, däraf 60 millioner för fläsk, 132 millioner för smör och 21

millioner för ägg. Dessa siffror tala ett tydligt språk och bära äfven

vittne om, att de medel, af hvilka det danska jordbruket begagnar sig för

vinnande af ett dylikt resultat, äro efterföljansvärda. Uppskjuta vi allt

för länge att draga fördel af dessa lärdomar, kan med skäl befaras,^ att vi

komma att se oss år efter år allt mer och mer undanträngda från den

utländska marknaden och kanske till sist få upptaga en hård strid för att

försvara den inhemska. En intensiv foder- och rotfruktsodling, böjandet

af det lilla landtbrukets afkastningsförmåga, ett i hög grad utveckladt föreningsväsende

m. m. hafva visserligen förhjälpt det danska jordbruket till

den höga ståndpunkt, som detsamma för närvarande intager, samt att nedbringa

produktionspriset på eu stor del landtmannaprodukter, men härtill

har ^på samma gång i hög grad medverkat den möjlighet, som står de

danska jordbrukare till buds, att, utan erläggande af någon tull, importera

de billigaste och bästa kraftfodermedel, som på världsmarknaden stått till

buds. Ett dylikt kraftfodermedel hafva Danmarks jordbrukare funnit i

majsen, af hvilket sädesslag under åren 1899—1901 till Danmark importerats

i medeltal årligen omkring 400 millioner kg. Det är också hufvudsakligen

användandet af majs till foder, som Danmark har att tacka föi

sin betydande fläsk- och äggproduktion. Vårt lands jordbrukare hafva däremot

varit helt och hållet utestängda från en dylik hjälpkälla. Att under

sådana förhållanden striden om afsättning af landtmannaprodukter på den

utländska marknaden blir ojämn och måste sluta med nederlag för oss är

uppenbart.

Man kan med skäl uppställa den frågan, hvarför majs blifvit belagd

med tull, då detta sädesslag ej kan inom landet odlas. Orsaken får kanske

hufvudsakligen sökas i den ganska allmänt utbredda föreställningen, framförallt

bland landets potatisodlare, att majs, såsom mycket stärkelserik och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

till följd däraf ett ypperligt råämne för brännvinsbränning, skulle, i händelse

dess pris blefve allt för lågt, komma att för ifrågavarande ändamål

an\ändas i sa stol utsträckning, att potatisodlingen för brännvinsbränning,

som i vissa trakter af landet bedrifves i ganska stor skala, komme att

blifva mindre lönande eller kanske till och med omöjliggöras. En dylik

farhåga är allt för öfverdrifven. Af en långt större fara hotas då den

inhemska potatisodlingen genom den under de senaste åren i stor skala

verkställda importen af stärkelserik, billig tysk potatis.

För att emellertid få denna fråga fullständigt utredd, aflät jag den

af chefen för finansdepartementet nu anmälda skrifvelsen. Af det yttrande

i ^ ämnet, chefen för kontroll- och justeringsbyrån afgifvit, framgår, att

några afsevärda svårigheter ej förefinnas för att belägga brännvin, tillverkadt

af tullfritt importerad majs, med högre skatt än sådant, tillverkadt af

inom landet odlad potatis. Härigenom skulle således ett af de ifrigast

aberopade skälen för bibehållandet af majstullen vara undanröjdt.

Visserligen har äfven anförts, att upphäfvandet af majstullen skulle

vara första steget till borttagande af öfriga spannmålstullar och på sådant

sätt jordbruket beröfvas ett välbehöfligt skydd för den inhemska råg- och

hveteodlingen, men en dylik farhåga synes mig vara grundlös. Snarare

finner jag, att ett envist fasthållande af en tullsats, af hvilken jordbruket

tillskyndas en betydande förlust, mera är ägnadt att skada än att befästa

det protektionistiska systemet.

Hen uppfattningen slutligen, att majstullen skulle verka som skyddstull

för råg- och hveteodlingen, kan jag på intet sätt dela. Så skulle visserligen

vara förhållandet, om majs kunde såsom människoföda ersätta råg

eller hvete och hela vårt behof af brödsäd producerades inom landet, men

så länge importöfverskottet af ifrågavarande sädesslag uppgår till nära 300

millioner kg., kan en uppblandning af majsmjöl i råg- eller hvetemjöl —

förutsatt att den konsumerande allmänhetens smak underkastade sig ett

dylikt försök ej verka till skada för den inhemska odlingen utan blott

till minskning af den nu alltför stom råg- och hveteimporten.

Med anledning af hvad jag anfört och då jag är fullt och fast öfvertygad,

att ett billigare pris på majs i väsentlig grad kan verka till höjandet

af produktion af de jordbruksnäringens alster, hvartill vårt lands läge

och klimatiska förhållanden hänvisa, får jag, under förutsättning att brännvin,

tillverkadt af majs, åsättes en högre skatt än sådant, tillverkadt af

inom landet odlade råvaror, såsom min åsikt uttala, att hos Riksdagen bör

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 5

göras framställning om upphäfvande af den nu utgående tullen å omalen

majs.»

Chefen för finansdepartementet yttrade i hithörande delar:

»Då af skäl, som chefen för jordbruksdepartementet anfört, framgår,

att borttagande af tullen å omalen majs är af stor betydelse för det svenska

jordbrukets utveckling, anser äfven jag, att hos Riksdagen bör göras

framställning om upphäfvande af nämnda tull.

Under förutsättning af bifall härtill anhåller jag nu att få yttra mig

rörande den inverkan på brännvinstillverkningen, borttagandet af tullen å

omalen majs kommer att medföra, äfvensom angående de ändringar i gällande

förordning angående villkoren för tillverkning af brännvin, som däraf

påkallas; och torde det tillåtas mig att i detta sammanhang jämväl erinra

om några andra förhållanden, som äro af beskaffenhet att böra föranleda

ändring i nämnda förordning.

Enligt uppgifter, hämtade ur kommerskollegii underdåniga berättelser

angående handeln för åren 1893—1901, har under nämnda år priset på

majs växlat mellan lägst 7 kronor och högst 10 kronor för 100 kg. oberäknad!

tullafgiften. Om efter majstullens borttagande priset på majs kommer

att ställa sig så lågt, som nu nämnts, eller, till följd af prisfall å

världsmarknaden, kanske ännu lägre, blifver däraf antagligen en följd, att

majs kommer att i betydlig mängd användas till brännvinstillverkning,

hvarigenom priset på det hufvudsakliga råämnet för brännvinstillverkningen,

nämligen potatis, kommer att i afsevärd mån nedtryckas. I anledning

häraf måste i sammanhang med borttagande af tullen på majs särskilda

åtgärder vidtagas till förekommande af en vidsträcktare användning af majs

vid brännerierna än under nuvarande förhållanden äger rum. I sådant afseende

erbjuda sig två metoder, antingen att belägga den till brännvinsbränning

använda majsen med en särskild afgift eller ock att påföra det

af majs tillverkade brännvinet högre skatt än annat brännvin.

Angående dessa två metoder yttrar chefen för finansdepartementets

kontroll- och justeriugsbyrå i förenämnda af honom afgifna memorial:

»Om den förstnämnda metoden väljes, måste inmäskningarna vid

bränneriet underkastas en noggrann kontroll. Redan nu utöfvas en

viss kontroll öfver dem, till hvilket ändamål tillverkaren är skyldig att

dagligen lämna kontrollören uppgift öfver råämnenas myckenhet och beskaffenhet

samt tillhandahålla behöfliga mätnings- och vägningsredskap.

Kontrollören åligger att med uppmärksamhet följa inmäskningen, att understundom

närvara vid råämnenas uppvägning och kontrollera dennas riktig
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

het, att uppmäta mäskens volym och undersöka dess sockerhalt samt häröfver

föra journal äfvensom att i enlighet med kontroll- och justeringsbyråns

särskilda föreskrifter af dels råämnenas mängd, dels mäskens volym

och sockerhalt beräkna det brännvinsutbyte, som borde erhållas, och därmed

jämföra det af brännvinskontrollapparaten angifna utbytet. På detta

sätt erhålles en sekundär kontroll öfver brännvinstillverkningen. Om nämligen

kontrollapparatens utslag i betydligare mån understiger det beräknade

utbytet eller plötsliga växlingar i detta uppstå, får kontrollpersonalen sin

uppmärksamhet fäst på förhållandet och kan vidtaga behöfliga åtgärder för

att utröna, huruvida möjligen ett fel hos kontrollapparaten eller en försnillning

föreligger. Härtill kan den nuvarande kontrollen öfver inmäskningarna

vara tillräcklig, men den är långt ifrån tillräcklig för att läggas

till grund för beskattning. Det är intet i densamma, som hindrar tillverkaren

att, ehuru inmäskningarne vid ett och samma bränneri pläga göras

med samma belopp hvar dag, ändock för de uppvägningar, vid hvilka kontrollören

ej är närvarande, uppgifva mindre majs och mera annan spannmål;

att lämna dylika oriktiga uppgifter bereder honom emellertid för närvarande

ingen nytta.

Skall en särskild afgift erläggas för den inmäskade majsen, måste

kontrollören före hvarje inmäskning bestämma den till inmäskning afsedda

majsens vikt och dessutom tillse, att ej majs mellan de ordinarie inmäskningarne

obehörigen inmäskas. Majs afverkas vanligen i bifinnerierna helkokt,

och man kan då tänka sig, att, sedan den af kontrollören uppvägda

majskvantiteten införts i kokaren och någon tid där kokats, ny majs påfylles

vid något tillfälle, då kontrollören ej vore närvarande. Att ålägga

kontrollören ej endast att närvara vid hvarje inmäskning, utan äfven att

ständigt öfvervaka kokaren låter sig ej ens göra vid bränneri, där tillverkning

endast bedrifves på dagen, enär kontrollören vissa tider är upptagen

af annat arbete, såsom brännvinets uppmätning ur sprithållaren samt inläggning

å och uttagning från nederlaget m. m.; ännu mindre skulle det gå

för sig vid bränneri, där tillverkning pågår hela dygnet. Det skulle således

i många fall erfordras två kontrollörer, boende i bränneriets omedelbara

närhet.

Denna stränga kontroll öfver bränneriet, hvilken väl knappast skulle

kunna genomföras, kan möjligen undvikas genom en föreskrift, att all vid

bränneriet befintlig majs, så länge tillverkningsrätt där gäller, skall förvaras

i särskildt magasin under kronans lås och ej utlämnas annat än i den mån

den skall användas i bränneriet. Men denna föreskrift måste ytterligare

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

kompletteras med en annan, nämligen att under samma tid majs ej må användas

på egendomen, där bränneriet är beläget, till något annat ändamål,

t. ex. utfodring åt kreatur, ty finge majs, afsedd att användas för sistnämnda

ändamål, förvaras i annan lägenhet på egendomen, funnes ju ingen

säkerhet, att den ej obemärkt infördes i bränneriet och där inmäskades utan

kontrollörens vetskap; detta gäller åtminstone för brännerier, där majs användes

vid brännvinstillverkningen, vid hvilka det därför blir alldeles nödvändigt

att under pågående tillverkning förbjuda användning af majs till

utfodring.

Den andra af de föreslagna metoderna var att pålägga det af majs

tillverkade brännvinet en högre skatt än annat brännvin. Enär det är

omöjligt att, när flera olika råämnen användas i ett bränneri, särskilja det

af det ena råämnet tillverkade brännvinet från det öfriga, blir det nödvändigt

att underkasta allt det brännvin, som tillverkas vid bränneriet,

under det att majs där afverkas, den högre skatten. Denna metod är ur

kontrollsynpunkt enklare än den förut omnämnda, emedan kontrollören ej

behöfver noggrant öfvervaka, huru mycket majs inmäskas, utan endast

behof ver tillse, huruvida majs användes vid inmäskningen. Den medför

däremot för tillverkaren den olägenheten, att han ej kan mäska majs samtidigt

med andra råämnen, hvilken samtida inmäskning dels af åtskilliga

tillverkare anses medföra bättre utjäsning, dels lämnar värderikare drank än

enbart potatismäsk. Hvad särskilt pressjästfabrikerna beträffar, torde

denna metod sannolikt komma att alldeles hindra dem att vid sin tillverkning

använda majs.»

Af hvad chefen för kontroll- och justerings by rån sålunda anfört synes

framgå, att af de båda antydda utvägarne den, som afser att underkasta

allt det brännvin, som tillverkas vid ett bränneri, under det att majs där

användes, högre skatt, är den, som lämpligast torde böra ifrågakomma att

användas. Med anlitande af denna utväg kommer åt majsen att anvisas

dess rätta plats bland råämnena för brännvinstillverkningen, nämligen att

utgöra en reserv, som tillgripes, först sedan de inhemska produkterna förbrukats.

Att genom tillämpning af nyssnämnda metod pressjästfabrikerna

blifva förhindrade att inmäska majs torde vara af mindre betydelse, enär

de hufvudsakligen använda majs för att få ett högre brännvinsutbyte.

Den högre skatten för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där majs

användes, synes böra utgå i form af en särskild afgift jämte den vanliga

bränn vinsskatten. Vid bestämmandet af storleken af denna särskilda afgift

måste beaktas, att äfven det af maltet erhållna brännvinet blir underkastadt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

densamma. Till 100 kg. majs användas vid inmäskningen i de svenska

brännerierna ungefär 20 kg. torkadt malt och utbytet blir af majsen 70

och af maltet 15 eller tillsammans 85 liter brännvin af normalstyrka, motsvarande

83,3 liter beskattningsbart brännvin; detta dock något högt räknadt.

Fördelas den nuvarande tullen på 100 kg. majs, 3 kronor 70 öre,

på 80 å 83 liter brännvin, belöper sig på hvarje liter 4,6 å 4,5 öre, hvilka

tal lämpligen kunna afjämnas till 5 öre.

Den vid bränneriet anställde kontrollören bör med någon uppmärksamhet

kunna öfvervaka, att ej okrossad majs inmäskas i smyg. Att vid bränneri,

där malen spannmål användes, åstadkomma kontroll därå, att icke

majsmjöl inblandas i annat mjöl är däremot svårare. Af sådan anledning

borde helst användningen af malen spannmål vid brännvinstillverkning förbjudas,

hvilket ej heller skulle förorsaka brännvinstillverkarne i allmänhet

någon olägenhet, då för närvarande mjöl endast undantagsvis användes i

brännerierna. För pressjästfabriker, som ännu använda den s. k. skumjästmetoden,

skulle däremot förbudet blifva ödesdigert, enär vid dessa fabriker

inmäskas spannmål endast i form af finmalet mjöl. För användning af

malen spannmål måste därför en skärpt kontroll föreskrifvas hufvudsakligen

gående ut på proftagning och undersökning af det mjöl, som användes,

hvarjämte föreskrift bör lämnas, att spannmålen skall malas på bränneriets

egen kvarn, samt möjligtvis kontrollörerna böra åläggas något utsträcktare

tjänstgöring vid de brännerier, som använda malen spannmål, än vid öfriga

brännerier. De bestämmelser, som i nyssnämnda hänseenden kunna finnas

påkallade, hafva emellertid sin rätta plats i ordningsstadgan för brännvinsbrännerierna.

I eu till Eders Kungl. Maj:t ingifven underdånig petition har ett stort

antal personer, de flesta från Västergötland, men åtskilliga äfven från Östergötland

och Skåne — under framhållande dels att odling af rotfrukter

vore alldeles nödvändig för att uppehålla jordens bördighet, dels att mellersta

delen af det egentligen jordbruksidkande Sverige vore häuvisad till

odling af rofvor och potatis, dels ock att i vissa trakter af nämnda landsdel

af åtskilliga orsaker potatisen måste användas för brännvinstillverkning

— anfört, att under de senare åren råraaterialerna för brännvinstillverkningen

blifvit helt andra än förut, nämligen antingen utländsk spannmål

såsom majs, ris och dylikt eller ock sockerbetor och affall från sockertillverkningen

samt importerad potatis. Tillverkningen hade också förändrats

i så måtto, att antalet mindre brännerier årligen förminskades och ett antal

stora fabriker uppsfode. Staten hade genom att åsätta tull å brännvin sökt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 9

skydda denna industri, men upphäfde detta skydd genom att låta tullfritt

införa brännvinet i utländsk potatis, som till följd af ett lyckligare klimat

och billigare transportmedel kunde vid de södra kusterna säljas till sådant

pris, att de svenska jordbrukarne ej kunde täfla däVrned. Med åberopande

häraf hafva petitionärerna hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes taga i

öfvervägande, om ej brännvinsbränuingen kunde så ordnas, att därtill, såsom

förut, landets produktion af potatis vunne afsättning, till hvithet måls vinnande

petitionärerna föresloge, att för allt brännvin, som tillverkades af utländska

produkter, af sockerbetor eller affall från sockerfabrikation samt vid

jästfabriker, skulle erläggas 10 öre högre skatt per liter af normalstyrka,

än för det brännvin, som tillverkades af andra inhemska produkter, att tillverkningen

på ett tillverkningsdygn ej finge öfverstiga 8,000 liter af normalstyrka

vid hvarje bränneri, och att, där så skedde, liknande högre skatt,

eller 10 öre, skulle erläggas för hvarje liter, som öfversköte nämnda antal,

samt att potatis skulle åsättas en införseltull af en krona per 100 kilogram.

Vidare hafva åtskilliga brännvinstillverkare och jordbrukare i Skåne och

Blekinge i underdånig petition hemställt om införande af högre skatt för

brännvin, som tillverkades af utländska produkter, hvarjämte framställningar

gjorts dels af åtskilliga personer om införande af tull å all utländsk potatis,

som här i riket infördes under tiden från och med den 15 september till

och med den 15 april, dels ock genom Sveriges bränneriidkareförening af ett

större antal jordbrukare angående meddelande af bestämmelser i syfte att

tillverkningen af stärkelse och brännvin hufvudsakligast förbehölles det svenska

jordbruket och dess potatisodling.

Öfver de två förstnämnda petitionerna hafva ej mindre generaltullstyrelsen

och chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå gemensamt

än äfven landtbruksstyrelsen afgifvit infordrade underdåniga utlåtanden,

däri bemälda myndigheter hemställt, att petitionerna icke måtte till

vidare åtgärd föranleda.

Hvad angår petitionärernas förslag, så vidt därmed afses att genom

särskilda åtgärder söka förekomma, att vid brännvinstillverkningen den svenska

potatisen undantränges af importerad utländsk potatis, synes mig detsamma

så till vida förtjäna afseende, att, utom för brännvin, tillverkadt af

majs, högre afgift bör erläggas jämväl för brännvin, tillverkadt af importerad

utländsk potatis.

Importen af potatis, som under 1890-talet ända till år 1897 höll

sig vid omkring 3,000 å 4,000 ton om året, steg år 1898 till 32,000

ton. År 1899 utgjorde den 83,000 ton och de närmast därpå följande två

Bill. till Biksd. Vrot. lutt.7. 5 S''and. 1 Afd, It) Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

åren respektive 54,000 och 85,000 ton, hvaraf åtminstone eu del, ehuru

storleken dock ej kan uppgifvas, användts vid brännerierna. Den närmaste

anledningen till den första i större skala bedrifna importen af tysk bränneripotatis

var den daliga potatisskörden i Sverige hösten 1899, hvarigenom

bi ist i tillgängen pa svensk potatis uppstod, desto större som brännvinstillverkningen

till följd af förväntan på en blifvande skatteförhöjning bedrefs

i \ida stolle omfattning, än bebofvet af brännvin kräfde. Härtill kommo

äfven förhållandena inom Tyskland, hvarest brännvinstillverkningen under

de närmast föregående åren ökats mycket betydligt, i följd hvaraf en allt

större jordareal användts till potatisodling. När så en öfverproduktion af

brännvin inträdde, uppstod öfverflöd på potatis; i synnerhet blef öfverskottet

stort, när under vintern 1900—1901 höstsäden af hvete och råg i Tysklands

östra provinser i hög grad skadades af frost, och den därigenom ledig - blifna arealen användes till potatisodling. De omständigheter, jag nu anfört,

hafva visserligen varit tillfälliga och äro säkerligen öfvergående, men det

är dock att förutse, att deu en gång började potatisimporten kommer att

fortgå äfven sedan normala förhållanden i nyss omnämnda afseenden återinträdt

i Tyskland. Oafsedt att potatisodlingen där bedrifves under gynnsammare

förhållanden i afseende på klimat och jordmån än i Sverige, hafva

under de senaste årtiondena såväl offentliga myndigheter som enskilda jordbrukare

och korporationer nedlagt mycket arbete på potatisodlingens förbättiande

ej mindre genom en rationell skötsel af densamma än äfven genom

utsädets förbättrande, och hafva därvid betydande resultat vunnits. Sålunda

bär skörden per hektar, som under 1880-talet utgjorde i medeltal 83,1 deciton,

under 1890-talet stigit till 96,5 deciton, likaledes i medeltal för hela årtiondet.

Potatisens stärkelsehalt, i Sverige 16 till 17 procent, är i Tyskland vanligen

öfver 20 procent, ofta nog 24 procent.

De nu antydda förhallandena i förening med den fördel för brännvinstillverkaren,

som ligger däri, att han kan på eu gång vid tillverkningsperiodens

början uppgöra aftal med en enda säljare, nämligen importören,

om leverans af hela det för tillverkningsåret behölliga partiet potatis, under

det att han vid inköp af svensk potatis mestadels måste göra inköpen i

små partier utan att kunna på förhand med säkerhet beräkna, huru mycket

han sammanlagdt kan erhålla, göra det antagligt, att den en gång började

importen af utländsk, särskildt tysk bränneripotatis kommer att fortfara,

såvida ej åtgärder till dess begränsning snart vidtagas. En dylik import

af tysk potatis skulle säkerligen föra med sig anläggandet af stora brännerier

i ellei invid kuststäderna, särskildt i södra Sverige, hvarigenom bränneri
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 11

handteringen lätt korarae att öfvergå till en ren fabriksindustri från att

såsom för närvarande hufvudsakligen vara en binäring till jordbruket. Äfven

för att motverka brännerikandteringens utveckling i dylik riktning anser

jag det vara nödvändigt att belägga det af utländsk potatis tillverkade

brännvinet med en särskild afgift. Det är visserligen sant, att man vid

brännerierna icke kan skilja den utländska potatisen från den svenska, men

om anmälningsskyldighet för den, som vill använda utländsk potatis, införes

och påföljden för försummelse i detta afseende göres tämligen kännbar,

torde det vara föga sannolikt, att någon brännvinstillverkare vill utsätta

sig för den risk, oloflig användning af utländsk potatis skulle medföra,

isynnerhet som hemforslandet af denna skrymmande vara ej kan ske obemärkt

och det säkerligen snart blefve bekant bland grannarne och äfven

för kontrollpersonalen, hvarifrån potatisen komme.

Afgiften för brännvin, tillverkadt af importerad utländsk potatis, synes

böra bestämmas till samma belopp som afgiften för brännvin, tillverkadt af

majs, således till 5 öre för hvarje liter. I likhet med den senare afgiften

bör den också utgå för allt brännvin, som tillverkas vid bränneriet under

den tid, då utländsk potatis där användes.

Det skydd, som genom en dylik afgift skulle beredas den svenska

potatisodlingen framgår af följande beräkning. Under antagande att den

importerade tyska potatisens stärkelsebalt i medeltal är Z\%, lämnar en

hektoliter dylik potatis 17 liter brännvin, hvartill kommer det af maltet,

5 kg., erhållna brännvinet, 3,75 liter, således tillsammans 20,75 liter brännvin

af normalstyrka, motsvarande 20,3 liter beskattningsbart brännvin.

Belägges nu detta brännvin med en afgift af 5 öre per liter, blir

afgiften för det af en hektoliter importerad potatis med tillhörande malt

erhållna brännvinet något mera än 1 krona; och motsvarar således den

föreslagna afgiften, isynnerhet som utbytet snarare är för lågt än för högt

beräknadt, en tullafgift af under alla förhållanden minst 1 krona för hektoliter

potatis.

Innan tillverkaren börjar använda majs eller utländsk potatis i bränneriet,

bör han därom göra anmälan hos kontrollören liksom ock, enär den

särskilda afgiften skall utgå för hela den tid, hvarunder nämnda råämnen

användas, då han ämnar upphöra därmed. Den särskilda afgiften bör för

undvikande af oreda i bokföringen debiteras för sig och ej sammanföras

med skatten. På det att någon ändring icke må behöfva göras i fråga om

rättigheten att hafva brännvin liggande på nederlag, bör afgiften också

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

betalas i förskott. En försummelse härutinnan bör naturligtvis medföra

tillverkningens afbrytande.

I ett år 1887 inom finansdepartementet utarbetadt förslag till förordning

angående villkoren för tillverkning af brännvin hade intagits förbud

att vid brännvinstillverkning använda majs, ris och andra råämnen, som

vore af beskaffenhet att icke kunna inom landet allmänneligen alstras. Såsom

påföljd för öfverträdelse af detta förbud hade föreslagits böter från och

med 500 till och med 1,500 kronor äfvensom en särskild afgift af 5 öre

för hvarje kg. af det olofligen använda råämnet. Vid behandling inom

högsta domstolen af detta förslag förklarade högsta domstolens pluralitet,

att den ansåge det ur rättslig synpunkt icke vara lämpligt att för eu viss

klass af näringsidkare med kriminellt ansvar belägga ett eljest tillåtet användande

af egna, till riket lofligen införda råämnen. I öfverensstämmelse

med den inom högsta domstolen sålunda uttalade åsikten anser jag bötesstraff

för den, som utan föregående anmälan vid brännvinstillverkning använder

majs eller utländsk potatis, icke böra ifrågakomma. Däremot synes

mig såsom påföljd för oloflig användning vid brännvinstillverkning af berörda

råämnen böra föreskrifvas skyldighet för tillverkaren att erlägga en

särskild afgift af 5 öre för hvarje liter brännvin, som tillverkats vid bränneriet

under den tid, då tillverkning där pågick på grund af samma tillståndsbevis,

som gällde, när den olofliga användningen af råämnen ägde

rum. Att den särskilda afgiften måste utkräfvas för allt det brännvin,

som tillverkats under tillverkningsperioden, påkallas af svårigheten att i

de flesta fall kunna med säkerhet afgöra, när den olofliga användningen

börjat. Presumtionen torde väl också få anses vara för att den pågått

under hela tillverkningsperioden. För den särskilda afgiften bör dock ett

minimum fastställas, hvilket synes skäligen kunna bestämmas till 500

kronor.»

Härjämte har till bevillningsutskottet hänvisats en inom Andra Kammaren

med anledning af Kongl. Maj:ts förevarande proposition väckt motion,

nämligen n:o 127 af herr P. Nilsson i Bonarp; och har utskottet ansett

sig böra till behandling i detta sammanhang företaga omförmälda motion.

Herr Nilsson föreslår,

att Riksdagen i händelse af majstullens borttagande eller sänkande

ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 13

att Kungl. Maj:t i eller såsom tillägg till ett blifvande förslag till

maltskatt täcktes föreslå Riksdagen en särskild tilläggsafgift för Öl, tillverkadt

i statskontrollerade bryggerier, där majs i större eller mindre mängd

användes;

att Kungl. Maj:t ville redan för denna Riksdag framlägga ett lagförslag

om förbud för användande af majs till stärkelsefabrikationen; samt

att Kungl. Maj:t likaledes till denna Riksdag ville inkomma med ett

förslag, att mjöl, framställdt af hvete, rag eller korn i förening med majs,

endast måtte få försäljas i säckar af särskild färg och tydligt stämplade

med ordet: »majsmjöl», samt att bröd, bakadt af mjöl, i hvilket ingår

majs, endast måtte få säljas i en viss, säregen form och förses med tydlig

stämpel: »majsbröd ».

Till stöd för detta förslag anför motionären följande:

»Det är obestridligt, att majsen som fodermedel har stora förtjänster,

och funnes förvissningen om att hit importerad majs endast användes till

detta ändamål, skulle majstullens borttagande säkert ej röna ett så starkt

motstånd. Men som erfarenheten från utlandet ger vid handen, att majsen,

där den är tillräckligt billig, i stor utsträckning blandas med annan spannmål

både för bryggeribehof och i brödsäd m. m., liksom den under samma

förutsättning förmår uttränga potatisen från brännerierna och stärkelsefabrikerna,

så ha från flera håll betänkligheter rest sig mot att borttaga den

tullsats, som hos oss gäller för majs.

Då Kungl. Maj:t dock föreslagit årets Riksdag att lämna importen af

majs fri, har Kungl. Maj: t äfven i någon mån behjärtat dessa farhågor,

i det Kungl. Maj:t föreslagit, att en högre skatt skall drabba brännvin,

tillverkadt vid brännerier, där majs —- och utländsk potatis i större

eller mindre utsträckning användes. Med ett sadant stadgande och under

förutsättning, att tilläggsskatten bestämmes något mera effektiv än i det

kungl. förslaget, torde man verkligen ha lyckats rada bot för den faran,

att den tullfria majsen skulle skada potatisens afsättning vid brännerierna.

Men olägenheterna äro icke häfda därmed. Sålunda kan man förutsätta,

att vår kornodling skulle komma att lida af konkurrensen med den

billiga majsen, i det denna i betydlig utsträckning skulle komma att användas

vid öltillverkningen. Emellertid torde det icke erbjuda större svårigheter

att förhindra detta, än när det gällt majsens bruk i brännerierna.

Riksdagen har förberedts på, att Kungl. Maj:t skall komma att för densamma

framlägga ett förslag till maltdrycksbeskattning. En sådan förutsätter

naturligtvis kontroll, och således kan lämpligen äfven därvidlag åsättas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

en högre skatt för bryggerier, som använda majs, allt i analogi med livad

som senast föreslagits för brännerier, som göra detsamma. Hvad återigen

angår, att vissa bryggerier, s. k. svagdricksbryggerier, möjligen kunde blifva

utan skatt och kontroll och således ej heller kunna drabbas af någon tilläggsskatt,

torde det icke böra hindra reformen. Ty dels använda dylika

bryggerier i hvarje fall förhållandevis ej mycket korn, och dels torde det

vara ett viktigt önskemål, att en billig, magstark dryck kan framställas.

Men en billig majs kan äfven med fördel användas i stärkelsefabrikationen.

Detta skulle komma att vålla stor skada för den inhemska potatisodlingen,

för hvilken denna näringsgren på många trakter är en nödvändig

förutsättning. Om därför förbud med verkande vite stadgades mot användande

af majs för stärkelseberedningen, skulle det endast vara en gärd af

rättvisa mot just de kargaste trakternas under små förhållanden arbetande

landtman. Att i detta fall stanna vid något slags tilläggsafgift såsom i

nyss förut nämnda fall låter sig ej göra, då någon statskontroll ej äger rum

vid stärkelsefabrikerna.

Den största faran för majskonkurrensen vid fri införsel torde emellertid

vara uppblandningar i brödsäden. Om majs blandas i lämplig proportion

med t. ex. hvete, är det svårt, att ej säga omöjligt, att utan en omständlig

analys märka, att det är en sådan blandning. Man kan alltså vänta, att

vid tillgång på tullfri, billig majs denna skulle i stor skala användas till

blandning vid förmalning af brödsäd, hvarigenom de svenska sädesodlarnes

utsikter till afsättning, redan nu inskränkta af en betydande import af

utländsk brödsäd, ännu mer skulle minskas. Då resp. blandningar väl äfven

oftast skulle döljas för konsumenterna och således i själfva verket icke vara

annat än ett slags förfalskning, bör det ej bjuda statsmakterna emot att

söka på lämpligt sätt förebygga dem.

Någon kontroll vid kvarnar och i bagerier torde åtminstone ännu icke

vara att tänka på. Men däremot skulle säkert en lagstiftning kunna bringas

till stånd, hvilken i analogi med hvad som gäller för margarinförsäljningen

stadgade, att mjöl, blandadt med majs, eller bröd, bakadt af sådant mjöl,

skulle det förra försäljas i tydligt färgade och märkta säckar och det senare

vara af en viss säregen form och tydligt påsatt märket: »majsbröd». Brott

häremot åsattes vite. Den mjölköpande brödtillverkarens risk att själf blifva

narrad och således oförskyldt straffad i afseende å mjölblandningar kunde

förtagas genom stadgande om vitsord för ursprungsbevis i enlighet med

den tanke, som lag till grund för Kungl. Maj:ts förslag angående kontroll

å artificiella gödningsämnen, förelagdt 1902 års .Riksdag.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

15

Om majstullen skall borttagas, är det nödvändigt att, på sätt bär

antydts, förebygga majsens farliga konkurrens med inhemska landtmannaprodukter.

Eu dylik åtgärd hindrar icke eller försvårar majsens användande

såsom fodermedel, hvilket önskemål ju är grunden till att man vill ha bort

majstullen och därmed vinna billigare pris för majs till kreaturen.»

Vid 1880 års riksdag åsattes majs, som tillförene varit tullfri, en tull

af eu krona 50 öre för 100 kilogram. Den tullkomité, som år 1882 afgaf

förslag till ny tulltaxa, hemställde emellertid om tullfrihet för majs, malen

och omalen. I enlighet härmed aflät Kungl. Maj:t proposition till 1882

års Riksdag, som med bifall till propositionen stadgade tullfrihet för majs,

såväl malen som omalen. Vid 1885 års riksdag väcktes motioner om åsättande

af tull å majs. Vid behandlingen af dessa motioner hemställde bevillningsutskottet,

att omalen majs måtte beläggas med en tull af en krona

för 100 kilogram och att malen majs fortfarande måtte förblifva tullfri.

Riksdagens båda kamrar beslöto emellertid, att gällande tullfrihet för majs,

såväl malen som omalen, skulle bibehållas. Vid majriksdagen år 1887

förekom — jämte ett af Kungl. Maj: t framlagdt förslag om förbud mot

användande af majs m. fl. ämnen för tillverkning af brännvin, hvilket förslag

emellertid ej vann Riksdagens bifall — å nyo frågan om tull å majs,

hvarvid bevillningsutskottet afstyrkte förslagen därom. Första Kammaren

biföll utskottets hemställan, men Andra Kammaren beslöt en tullsats af två

kronor för 100 kilogram, hvilket beslut segrade i gemensam omröstning.

Sedermera har majs alltjämt varit belagd med tull, ehuru till växlande belopp.

De nu gällande tullsatserna å majs åsattes af 1895 års Riksdag.

Därefter hafva motioner väckts om tullfrihet, dels år 1897 å såväl malen

som omalen majs, dels ock åren 1898, 1899, 1900 och 1901 å endast

omalen majs. Dessa motioner hafva af bevillningsutskottet afstyrkts med

undantag af år 1899, då utskottet hemställde, att tullsatsen för omalen majs

måtte nedsättas till två kronor för 100 kilogram. Riksdagen har emellertid

hvarje gång beslutit bibehålla gällande tullsatser, men år 1901 antog

dock Andra Kammaren för sin del en vid bevillningsutskottets betänkande

fogad reservation, i hvilken framställts förslag, att Riksdagen måtte i skrifvelse

till Konungen anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes utreda, om icke de

hinder som förefunnes mot ett borttagande af tullen å majs, skulle kunna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

undanrödjas, särskild! hvad brännvinstillverkningen beträffade, genom ändrad

lagstiftning, och i sådant fall till Riksdagen inkomma med de förslag, som

af utredningen kunde föranledas. Vid sistlidne riksdag väcktes af enskild

motionär förslag om aflåtande af en skrifvelse till Kung! Maj:t af enahanda

innebörd som Andra Kammarens ofvan omförmälda beslut. Bevillningsutskottet

hemställde emellertid i sitt öfver denna motion afgifna betänkande,

att densamma icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda,

och blef denna hemställan af Borsta Kammaren bifallen. Andra Kammaren

däremot biföll, med afslag å utskottets hemställan, den i ämnet väckta

motionen.

Införseln af majs, priset å denna vara samt de under olika tider gällande

tullsatserna inhämtas af efterföljande tabell. De i densamma angifna

prisen, i hvilka tullafgiften icke ingår, äro, i likhet med uppgifterna om

införseln, hämtade ur de af kommerskollegium utgifna statistiska tabeller.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

17

1

M a

.1 8

År

Införselöfverskott.

Pris för

Tullsats för

Kvantitet, j

Värde.

100 kg.

100 kg.

.

Ton.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1875 ...................................

100

17,462

466,602

10: 91

fri

1870 ..................................-

4,274

10: 90

fri

1877 ...................................

3,072

601,302

10: 60

fri

1878 ....................................

7,038

852,933

12: 01

fri

1879 ....................................

4,890

480,320

9: 93

fri

1880 ..................................

42,700

4,405,200

10: 45

fri

1881 ......................-...........-

1,871

233,845

12: 49

1: 50

1882 ..........................

1,515

5,809

186,663

755,207

12: 32

J 7,-"/. 1=50, 1

\ därefter fri /

fri

1883 ..........-........................-

13: —

1884 ....................................

11,472

1,491,301

13: —

fri

1885 ....................................

28,020

2,942,118

10: 50

fri

1880 ..................................-

11,215

1,005,439

9: 50

fri

1887 ....................................

4,505

450,452

10: —

/ Vfri, \

\ därefter 2: — /

1888 ....................................

172

19,826

11: 50

/ 7»-“/, 2: -,1

\ därefter 2: 50 /

1889 ....................................

9,330

863,587

9: 25

2: 50

1890 ....................................

10,428

1,724,922

10: 50

2: 50

1891 ....................................

7,847

1,020,151

13: —

2: 50

1892 ..................................

18,359

1,927,660

10: 50

/ ''L—“It 2: 50,\

1 \ därefter 1:25 /

1893 ....................................

9,684

934,530

9: 05

1: 25

1S94 ..................................

10,728

938,728

8: 75

1: 25

(■/,-% 1:25,1

7-7. 3:15, }

^ därefter 3: 70 j

1895 ...................................

4,945

395,570

8: —

1890 ...................................

5,240

306,821

7: —

3: 70

1897 ..................................

7,921

594,044

7: 50

3: 70

1898 .................................

! 27,142

2,239,209

8: 25

3: 70

1899 ...................................

38,001

3,184,623

8: 25

3: 70

1900 ...................................

15,974

1,517,570

9: 50

3: 70

1901 .................................

1 14,879

1,487,900

10: -

3: 70

1902 ..................................

4,035

480,000

| 10: 50

3: 70

Bih. till Biksd. Prof. 1903. 5 Sami, 1 Afd. 19 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

Vid de föregående tillfällen, då frågan om borttagande af tullen å

omalen majs varit på tal, bär mot en sådan åtgärd anförts, att densamma

skulle i flera hänseenden verka synnerligen menligt för jordbruksnäringen

i vårt land. I sådant afseende har framhållits, dels att majs, som särdeles

väl lämpade sig för brännvinstillverkning, skulle, sedan priset därå genom

tullens borttagande blifvit i väsentlig män sänkt, komma att nästan helt

och hållet utestänga användningen af potatis för tillverkning af brännvin,

dels att, då i mjöl af råg eller hvete kunde inblandas en afsevärd mängd

majsmjöl, en allmännare användning af majs såsom människoföda kunde

blifva följden af tullens borttagande, något som skulle verka ofördelaktigt

på den inhemska produktionen af spannmål, dels ock att, enär majs läte

sig med fördel användas till ölbrygd i stället för kornmalt eller jämte

sådant, äfven härigenom en skadlig inverkan på det svenska jordbruket

kunde förväntas, därest tullen å majs borttoges.

Hvad nu först beträffar den menliga inverkan på potatisodlingen inom

vårt land, som skulle blifva en följd af användandet af majs i stället för

potatis vid brännvinsbränning, har Kungl. Maj: t till förekommande häraf,

i sin till Riksdagen samtidigt med nu ifrågavarande proposition aflåtna

proposition n:o 22, angående förändrad lydelse af vissa paragrafer i brännvinstillverkningsförordningen,

— öfver hvilken sistnämnda proposition utskottet

samtidigt härmed i betänkandet n:o 2G afgifver utlåtande i följd

af det oskiljaktiga sammanhang, hvari dessa ämnen i de kung], propositionerna

n:is 21 och 22 blifvit satta därigenom, att förstnämnda proposition,

som afser tullfrihet för omalen majs, blifvit, såsom i ofvan intagna statsrådsprotokoll

uttryckligen är omförmäldt, framlagd under förutsättning att

brännvin, tillverkadt af majs, åsattes högre skatt än brännvin, tillverkadt

af inom landet odlade råämnen — föreslagit, att för brännvin, som

tillverkas vid bränneri, under det majs där användes, skall erläggas en viss

högre skatt, än för brännvin, som annars där tillverkas. Rörande denna

fråga far utskottet hänvisa till hvad utskottet härom i nyssberörda betänkande

anför. Utskottet tillåter sig i detta sammanhang endast erinra,

att borttagandet af tullen å majs förutsätter åtgärder äfven till förekommande

af menlig inverkan å vårt lands jordbruksnäring genom användandet

af majs såsom råämne vid stärkelsefabrikation och i bryggeriuäringen. Till

dessa frågor återkommer utskottet här nedan.

Men äfven om de olägenheter för jordbruket, som genom majsens användning

till brännvinsbränning skulle föranledas, kunna anses afsevärdt

minskade genom förslaget om höjning af skatten för brännvin, på sätt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 19

ofvan omförmälts, kvarstå dock de enligt utskottets förmenande vida större

faror för den svenska jordbruksnäringen, som skulle blifva följden af den

genom tullens borttagande billigare vordna majsens användning såsom människoföda

och såsom ersättning för inhemska foderämnen.

Beträffande då först majsens användbarhet såsom människoföda, torde

härom något tvifvel icke kunna råda. Grenom anställda försök har nämligen

visats, såväl att i mjöl af råg och hvete kan inblandas en afsevärd

mängd majsmjöl, särskildt af det hvita slaget majs, utan att detta kan

upptäckas annat än genom särskild undersökning, som äfven att af rågeller

hvetemjöl, uppblandadt med majsmjöl, kan beredas ett välsmakande

bröd. Utskottet har vid behandlingen af denna fråga varit satt i tillfälle

att taga i betraktande dels olika slag af mjöl af hvete och råg, uppblandadt

med majsmjöl, dels bröd, bakadt af sålunda uppblandadt mjöl; och

tillåter sig utskottet lämna en redogörelse för hvad därvid förekommit.

De inför utskottet förevisade mjölprofven utgjordes af två olika partier,

det ena bestående dels af oblandadt hvetemjöl, rågsikt, rågsamsikt

och majsmjöl, dels ock af nio prof å blandningar i olika förhållanden af

hvetemjöl, rågsikt eller rågsamsikt med majsmjöl. Samtliga profven voro

förvarade i förseglade påsar, försedda med påskrift, angifvande innehållet,

allt på sätt det vid detta betänkande fogade intyg från professorn i mekanisk

teknologi vid tekniska högskolan Gi. Sellergren närmare utvisar. (Se Bil. A.)

Det andra partiet utgjordes af fem prof, som genom en ledamot i

utskottet inkommit från en kvarnindustriidkare i Moliolm. Dessa prof,

som förvarades i förseglade tygpåsar, försedda med påskrifter angående

innehållet, åtföljdes af ett utaf två personer utfärdadt intyg, hvilket utskottet

fogar såsom bilaga vid detta betänkande. (Se Bil. B.)

Enligt utskottets uppfattning torde såsom allmänt omdöme om ifrågavarande

blandningar kunna sägas, att inblandningen af majsmjöl icke framgick

af mjölets utseende. Då utskottet ansett det vara af intresse att

meddela ett utskottet tillhandakommet af professor Sellergren afgifvet

utlåtande i fråga om möjligheten att konstatera inblandning af majsmjöl i

hvetemjöl eller rågmjöl, har utskottet såsom bilaga vid detta betänkande

fogat sagda utlåtande. (Se Bil. C.)

Jämväl åtskilliga prof å bröd, framställdt af mjöl af inhemska sädesslag

med tillsats af majsmjöl, hafva inför utskottet blifvit företedda.

Ifrågavarande prof hafva utgjorts af:

A. de i ofvan omförmälda intyg Bil. B. omnämnda brödsorter, nämligen:
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

l:o) rågsiktskafea med 20 % majsmjöl, ock

2:o) sammalskaka med 20 % majsmjöl.

B. tvenne brödprof, enligt vid profven med sigill fastade, af två personer

utfärdade intyg utgörande:

l:o) rågsiktkaka med 30 % majsmjöl,

2:o) bvetekaka, bakad af Landskrona bvetemjöl med 20 % majsmjöl.

C. tre prof å bröd, tillverkadt vid Keinholds ångbageri- och konditoriaktiebolag

i Stockholm, enligt vidfästade lappar framställdt af följande

sammansättningar:

l:o) 75 % rågsikt, 25 % majsmjöl, (knäckebröd);

2:o) 70 % rågmjöl, 30 % majsmjöl;

3:o) 50 % hvetemjöl, 50 % majsmjöl.

Af hvad utskottet sålunda haft tillfälle iakttaga, har utskottet funnit

sig öfvertygadt därom, att, om tullen å majs borttoges, detta skulle verka

därhän, att en icke obetydlig del af de nu till brödföda använda inhemska

sädesslagen skulle blifva ersatt med den billigare majsen. Det vill synas

utskottet klart, att ett sådant förhållande skulle medföra en sänkning i priset

på svensk brödsäd och att sålunda det skydd, som spannmålsproduktionen

i vårt land åtnjuter, skulle förringas. Härtill kommer, att majstullens

borttagande skulle för statsverket medföra en afsevärd minskning i inkomster.

Chefen för finansdepartementet har i 1903 års statsverksproposition

beräknat den minskning i tullinkomst, som i händelse af bifall till förslaget

om borttagande af tullen å omalen majs skulle uppstå, till 550,000 kronor.

Enligt den officiella statistiken hafva i tullafgift för omalen majs under

nedannämnda år influtit:

år 1897 ................................................... kronor 293,062

* 1898 ................................................... » 1,004,249

» 1899 ................................................... » 1,428,243

* 1900 ................................................... » 591,024

» 1901 ................................................... > 550,504

eller i medeltal för dessa fem år ...... » 773,416.

Men då, såsom ofvan berörts, den sannolika följden af borttagandet af tullen

å majs skulle blifva, att majs komme att i ej obetydlig grad användas till

brödföda i stället för hvete och råg, samt vid sådant förhållande med säkerhet

kan antagas, att den nu förekommande införseln af sistnämnda båda

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

sädesslag skulle i samma mån minskas, drabbas statsverket äfven härigenom

af en ytterligare minskning i tullinkomster, en minskning, som med säkerhet

torde kunna beräknas uppgå till mycket afsevärda belopp.

Utskottet anser sig ock böra i detta sammanhang erinra, att i alla de

europeiska länder, där tull å spannmål förekommer, äfven majs är belagd

med tull, stundom lika hög som den för råg bestämda. Så utgör tullsatsen

å 100 kilogram majs: i Tyskland enligt den ännu gällande tulltariffen 2 riksmark,

men enligt den i slutet af nästlidet år antagna tariff 5 riksmark; i

Frankrike 3 francs; i Italien 7,5 lire; i Österrike-Uugarn 0,5 gulden, i Finland

2,5 finska mark och i Spanien 4,4 pesetas. Ofvanstående uppgifter

äro hämtade dels från »Specialausgabe des II Teils der Export-HandAdressbucb

v. Deutschland (Internationales Welthandelsadressbuch) 1902/03

— 9 Ausgabe, Berlin 1902», dels från en år 1898 af tyska Éeichsamt

des Innern utgifven systematisk sammanställning af olika länders tulltariffer.

I sitt bär ofvan intagna yttrande till statsrådsprotokollet bar chefen

för jordbruksdepartementet starkt framhållit majsens betydelse såsom kraftfoder,

särskildt för fläsk- och äggproduktion, och därvid anfört, bland annat,

att den storartade utveckling, Danmarks jordbruk vunnit, måste till stor

del tillskrifvas den omständigheten, att tullfri, billig majs kunnat användas

såsom utfodringsämne; och har chefen för jordbruksdepartementet ställt i

utsikt, att ett billigare pris på majs skulle äfven i vårt land i väsentlig grad

verka till höjande af jordbruksnäringen. Men oafsedt den omständighet,

att till jordbrukets höga ståndpunkt i Danmark medverkat en del andra

förhållanden — något som chefen för jordbruksdepartementet själf medgifver

— torde det med fog kunna ifrågasättas, huruvida en jämförelse

med Danmark i detta afseende kan anses fullt lämplig. Förhållandena där

äro nämligen med afseende på klimat, jordmån och naturliga betingelser

öfverhufvud för jordbruket helt olika de i största delen af vårt land

rådande. I andra länder, till jordmån och klimat likställda med Danmark

eller måhända ännu gynnsammare lottade, men hvilka anslutit sig till

skyddssystemet, har tull å majs införts samtidigt med tull å andra sädesslag,

och tullsatserna hafva vid förändringar städse åtföljts.

Om än icke kan bestridas, att majs är ett värdefullt foderämne, särskildt

för uppfödning och gödning af svin, är detta sädesslag dock, i likhet

med våra inhemska foderämnen, fattigt på kväfverika beståndsdelar.

Majs kan därför — lika litet som de inhemska foderämnena — med fördel

användas ensamt, utan måste ett tillskott af kväfverika foderämnen städse

gifvas. Vid sådant förhållande finnes enligt utskottets förmenande icke

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

skäl att vidtaga eu åtgärd, hvarigenom våra inhemska foderämnen skulle

komma att undanträngas och ersättas af detta utländska sädesslag. Att

genom en sådan åtgärd stora förluster skulle tillfogas vårt lands jordbruk,

såsom helhet betraktadt, torde ligga i öppen dag; och helt visst skulle dessa

förluster icke på långt när uppvägas af de fördelar, som tilläfventyrs kunde

vinnas genom tullfrihet för majs. I sammanhang härmed torde böra påpekas,

att enligt den officiella statistiken in- och utförseln af fläsk, alla slag,

under senaste femårsperiod utgjort:

Införsel Utförsel

åv 1898............. ton 10,OSS ton 3,248

» 1899..................... » 11,927 » 2,502

» 1900....................................... » 10,885 » 1,312

* 1901....................................... » 10,216 » 1,155

» 1902....................................... » 5,667 » 2,299

Att döma af dessa siffror synes den inhemska svinafveln särskild! under

år 1902 hafva varit stadd i en glädjande utveckling. Denna näring

bedrifves nu, i stort sedt, hufvudsakligen såsom en binäring hos de breda

lagren af vårt lands jordbrukande befolkning, som mångenstädes hämtar

eu väsentlig inkomst däraf. Men det torde kunna med säkerhet

antagas, att tullfrihet för majs skulle medföra anläggandet i hamnstäder af

svinuppfödningsanstalter i stor skala, med hvilka laudtmännens produktion

af fläsk ej skulle med framgång kunna täfla; och sålunda skulle äfven på

detta område den ifrågasatta tullfriheten å majs träffa vårt lands jordbruk

som ett hårdt slag.

Hvad nu äggproduktionen beträffar, vågar utskottet bestrida, att för

sådant ändamål majs äger den betydelse såsom foderämne, som af chefen

för jordbruksdepartementet framhålles. I en på föranstaltande af Det Kgl.

Danske Landhusholdningsselskab utgifven bok med titel: »Hönsegaarden,

Vejledning i Fjerkraeavl og yEggehandel m. m.», Köbenhavn 1898, ornförmäles

ett försök, hvarvid två lika stora flockar höns under i öfrigt lika

förhållanden utfodrats, den ena flocken med starkt ägghvitehaltiga foderämnen

och den andra hufvudsakligen med majs. Resultatet visade sig utfalla till

eu betydligt större äggproduktion hos den flock, som utfodrats med ågghvitehaltigt

foder, än hos den andra flocken.

I öfrigt torde förtjäna framhållas, att den nu stadgade tullen å majs

ingalunda utesluter användningen af tullfritt majsfoder. Under senare åren

har nämligen en del produkter af majs kommit i handeln, såsom majskakor,

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

majskli, majskaksmjöl ocli glutenfoder, hvilka till fullo ersiitta den råa majsen

vid utfodring af nötkreatur och höns samt äfven hörjat användas till

utfodring af svin. Särskilt sistnämnda ämne, glutenfoder, lämpar sig synnerligen

väl för mjölk- och äggproduktion. Alla nyssnämnda foderämnen

äro för närvarande tullfria, och någon nedsättning i priset för dem skulle

således icke blifva följden af borttagandet af tullen å majs.

Eu annan af de betänkligheter, som yppats mot tullfrihet för majs,

var att, enär majs läte sig med fördel användas till ölbrygd i stället för

kornmalt eller jämte sådant, en skadlig inverkan på vårt lands jordbruk,

särskilt på odlingen af korn, kunde förväntas. I det af Ivungl. Maj:t till

innevarande Riksdag framlagda förslaget till förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker stadgas visserligen, att i s. k. skattepliktigt

bryggeri, d. v. s. bryggeri, där andra maltdrycker än svagdricka

må tillverkas, icke må för tillverkning af maltdrycker användas annat än

torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten. Användningen

af majs till skattepliktiga maltdiycker skulle sålunda vara förbjuden. Däremot

lägger nämnda förslag intet hinder i vägen för användande af majs i

s. k. skattefritt bryggeri, d. v. s. bryggeri, där endast svagdricka må tillverkas.

Det synes icke osannolikt, att tullfri majs skulle finna stor användning

vid tillverkning af skattefria maltdrycker. Ett sådant antagande

bekräftas ock af förhållandena i Danmark, där enligt officiella uppgifter

under tillverkningsåret 1901 —1902 användts, till skattepliktigt Öl omkring

1,100,000 kilogram majs, men till skattefritt Öl öfver 1,500,000 kilogram

sådan vara. Att användning i större skala af majs för tillverkning af skattefria

maltdrycker skulle lända till skada för produktionen af maltkorn, därom

torde icke något tvifvel kunna råda. I ofvan omförmälda, af herr Nilsson

väckta motion har ock detta förhållande uppmärksammats, om ock motionären,

att döma af motiveringen, icke synes med sitt förslag om tilläggsafgift

afse, att sådan afgift skulle drabba svagdricka.

Slutligen anser sig utskottet böra fästa uppmärksamheten på den inverkan

borttagandet af tullen å majs skulle komma att utöfva på ännu en

inhemsk industrigren, nämligen stärkelsefabrikationen, och därigenom, medelbart,

äfven på jordbruket. Tillverkningen af stärkelse bedrifves nu hufvudsakligen

såsom en binäring till jordbruket i många och små fabriker, spridda

i olika delar af landet, och såsom råämne användes hufvudsakligen potatis.

Som bekant, utgör majs ett synnerligen stärkelserikt ämne; och det är därför

att befara, att genom tullfrihet å majs, stärkelsefabrikationen komme

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets Betänkande B:o 25.

att öfvergå till att vara hufvudsakligen en storindustri, bedrifven i stora,

vid kusten belägna fabriker, med användande till största delen af majs och

utländsk potatis. Af denna anledning har ock i nyss omförmälda motion

föreslagits förbud mot användande af majs till stärkelsefabrikation, därest

tullfrihet för majs medgåfves; och i en annan, likaledes till bevillningsutskottet

hänvisad motion, hvaröfver utskottet afgifver särskildt betänkande,

har föreslagits särskild skatt å stärkelse, tillverkad af från utlandet införd

majs eller potatis.

Med det nu anförda tror sig utskottet hafva ådagalagt, att följderna

af borttagandet af tullen å omalen majs skulle

förringa det skydd, som genom spannmålstullarne beredts den svenska

jordbruksnäringen,

åstadkomma nedtryckning af priserna å flere viktiga jordbruksalster och

därigenom förorsaka rubbningar i det svenska jordbrukets utveckling,

samt slutligen medföra en afsevärd förlust för statsverket genom minskade

tullinkomster;

och finner sig fördenskull utskottet icke kunna tillstyrka bifall till

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition.

Då ofvanberörda, af herr Nilsson väckta motion framlagts under förutsättning

af bifall till den kungl. propositionen, torde vid nyssnämnda förhållande

något utskottets vidare yttrande i anledning af samma motion icke

erfordras.

Utskottet hemställer förty:

l:o) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition om

tullfrihet för omalen majs icke måtte af Eiksdagen bifallas

;

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)

hemställt, Kungl. Maj:ts förslag om tiden för tullfrihetens''trädande

i kraft måtte anses hafva förfallit; samt

3:o) att herr Nilssons ifrågavarande motion måtte

anses besvarad genom hvad utskottet under 1 :o) hemställt.

Stockholm den 12 mars 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVAL!!.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

25

Bilaga A. till bevillningsutskottets betänkande n:o 25.

Medföljande mjölprofver äro .af undertecknad tillblandade i nedanstående,

å profpåsarne angifna proportioner. Det till blandningarna använda

mjölet har erhållits från »Reinholds ångbageri- och konditori-aktiebolag»

samt var inneslutet i påsar, förseglade med detta bolags sigill.

Blandningspåsarne, som äro förseglade med undertecknads sigill (se

nedan), innehålla följande blandningar:

n:o 1:

10

°/

yo

majsmjöl

och 90

n:o 2:

20

oy

yo

»

» 80

n:o 3:

30

oy

yo

»

» 70

n:o 4:

10

oy

yo

»

» 90

n:o 5:

20

o/

yo

»

» 80

n:o 6:

30

oy

yo

»

» 70

n:o 7:

10

o/

yo

»

» 90

n:o 8:

20

oy

yo

»

* 80

n:o 9:

30

oy

yo

»

» 70

Stockholm

den

9 mars

1903.

o/

yo

b vetemjöl,

»

rågsikt,

D

»

rågsamsikt (sammalet),

» »

Gustaf Sellergren.

(Sigill.)

Bih. till Bilcsd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 19 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

Bilaga B. till bevillningsutskottets betänkande n:o 25.

Af disponenten herr Eugen Gf:son Crafoord hafva undertecknade emottagit

4 st. mjölsorter, märkta:

l:o) Eågsikt.

2:o) Sammalet rågmjöl.

3:o) Majsmjöl.

4:o) Majsmjöl (gröfre).

Af dessa äro bifogade 5 st. profver, under vårt kontroll uttagna,

blandade och försedda med herr Crafoords sigill, nämligen:

l:o) rågsikfc,

2:o) majsmjöl,

3:o) rågsikt uppblandad med 20 % majsmjöl,

4:o) rågsikt uppblandad med SO % majsmjöl,

5ro) sammalet rågmjöl uppblandadt med 20 % majsmjöl (gröfre).

Af tvenne dessa blandningar n:o 3 och n:o 5 äro, likaledes under

vårt kontroll, bifogade brödkakor bakade och märkta:

l:o) rågsiktskaka med 20 % majsmjöl,

2:o) sammalskaka med 20 % majsmjöl,

hvilket härmed intygas.

Moholm den 17 februari 1903.

Sven Burén. Charles Myrberg.

Att det mjöl, som utlämnats till herrar Myrberg & Burén för profbakning

blifvit af oss förmaldt och uppblandadt med 20 % majsmjöl intygas

härmed; likaså att bifogade af mig förseglade 5 stycken mjölprofver

innehålla hvad vidsittande lappar utvisa.

Moholm den 17 februari 1903.

Eug. G:son Crafoord.

Carl Dahlberg.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

27

Bilaga C. till bevillningsutskottets betänkande n;o 25.

Utlåtande.

På anmodan af--------— att afgifva yttrande i

frågan, huruvida en större eller mindre inblandning af majsmjöl i hveteeller

rågmjöl kan på ett för allmänheten lätt tillgängligt och på samma

gång någorlunda säkert sätt konstateras, får undertecknad härmed anföra

följande.

Att genom smak, lukt eller färg skilja de olika mjölsorterna från

hvarandra torde visserligen ej vara omöjligt, då de äro i oblandadt tillstånd.

Den olika färgen framträder ganska tydlig vid det s. k. Pekar’ska

mjölprofvet. Majsmjölet äger dessutom en karaktäristisk »Griff» (likasom

silke) vid sammantryckning mellan fingrarne. Dessa yttre kännetecken

blifva dock oanvändbara i fråga om blandningar.

Den vanliga metoden att bestämma arten och mängden af inblandningar

i mjöl är den mikroskopiska. Särskild! i fråga om skiljaktigheterna

emellan majsmjöl å ena sidan och hvete- eller rågmjöl å den andra är att

märka, att det förras stärkelseceller, som bilda mjölets massa, äro mer eller

mindre skarpkantiga och ej runda eller ovala såsom de senares, samt att

majscellerna visa en fördjupning eller stjärnformig skåra (kärnspricka), hvilken

i allmänhet saknas hos hvete- och rågmjölsceller. Dock är härvid väl

att märka, att denna undersökning är förenad med stora svårigheter, blir

tidsödande och fordrar en mycket erfaren mikroskopist, så snart frågan

gäller en kvantitativ bestämning af det i hvete- eller rågmjöl ingående

majsmjölet, hvaremot denna metod är särdeles bekväm och tillförlitlig, då

man blott har att afgöra, huruvida en dylik inblandning förefinnes eller

icke. Förhållandet är nämligen det, att äfven runda eller ovala stärkelseceller

förekomma hos majsen samt att kantiga celler förefinnas äfven hos

ris, hirs och hafre. Härtill kommer, att vissa rågceller förete kärnsprickor,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

liknande majscellernas, samt att dessa senare ofta äro mycket hopgyttrade

i större eller mindre brottstycken och ej fullt åtskilda genom förmalningen,

då det ju är en känd sak, att majs blott med svårighet låter fint

förmala sig såsom andra sädesslag. En kvantitativ jämförelse emellan de

oftast sammangyttrade majscellerna å ena sidan och de väl från hvarandra

skilda hvete- eller rågcellerna å den andra blir alltså under ofvannämnda

omständigheter mer eller mindre otillförlitlig och i hvarje fall särdeles svår

att göra till och med för en erfaren mikroskopist.

Under arbete inom hithörande område har jag sökt grunda en såväl

kvalitativ som kvantitativ analys af mjölblandningar utaf majs, hvete och

råg på den omständigheten, att majsmjölet är betydligt mera genomskinligt

än hvete- eller rågmjöl, antagligen beroende på nämnda förhållande i fråga

om de resp. cellernas olika form och de vid förmalningen uppkommande,

enskilda brottstyckenas storlek, hvarigenom ljuset bättre genomsläppes hos

majscellerna. Lägger man sålunda ett tunt skikt af dessa mjölsorter

emellan två glasskifvor och håller profvet mot starkt dagsljus, så framträder

en skarp skillnad, som blir ännu tydligare, om profvet under några

sekunder fuktats med vatten, hvilket genomtränger mjölet desto hastigare,

ju mera majs det håller. Fastän jag ännu ej haft tillfälle att fullständigt

utarbeta denna metod, hjrser jag dock den förhoppningen, att densamma

skall kunna lämpa sig för en ganska tillförlitlig kvantitativ bestämning af

majsmjöl uti andra mjölsorter genom jämförelse emellan det prof, som skall

undersökas, samt mjölsorter af känd blandning eller så kallade normalprof.

Den bär dessutom fördelen framför den mikroskopiska att kunna bekvämt

utföras utan särskild fackkännedom eller dyrbara apparater.

Emellertid uppstår i alla händelser den frågan, till hvilka gränsproportioner

hos de ingående mjölsorterna denna metod är användbar, d. v. s.

hvilken minsta mängd majsmjöl kan på detta sätt upptäckas och bestämmas.

Så vidt jag hittills kunnat finna, kan en ganska tillförlitlig, kvantitativ

bestämning göras ända ned till 20 % majsmjöl. En skillnad torde

visserligen kunna skönjas äfven under 20 %, om profvet utföres mycket

omsorgsfullt och under gynnsamma förhållanden (god belysning), men

resultatat blir då i alla händelser ej fullt tillförlitligt, och för sådana fall

(under 20 % majs) blir mikroskopering antagligast den enda säkra metoden

för påvisande af en inblandning af majs, hvaremot procenttalet äfven

med tillämpning af denna senare metod blir mycket vanskligt att bestämma.

Skulle man tänka sig, att majsmjöl kommer att hos oss användas i

blandning med hvete- eller rågmjöl till bröd, torde man kunna antaga, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 29

det förra blott i smärre mängder inblandas. Majsmjölet enbart är så godt

som odugligt till bröd. Däremot finner man på flere ställen i utlandet

(exempelvis i Frankrike, Italien) majs och hvete tillsammans användt till

bröd, det senare mjölslaget i öfvervägande mängd uti blandningen. Genom

systematiskt anordnade bakningsförsök bör man ju kunna komma till ett

tillförlitligt resultat i fråga om de blandningsproportioner, som gifva ett

till smak, näringsvärde och utseende fullt tillfredsställande och säljbart

bröd. Äfvenså skulle anställandet af jäsningsförsök bidraga till denna frågas

lösning. Emellertid är väl antagligt, att man skulle till hvete- eller

möjligen rågmjölet sätta från 10 till 30 eller möjligen ännu något högre

procent majs, om hlandningen skulle få någon praktisk betydelse inom

brödtillverkningen. Under sådana förhållanden skulle det ofvannämnda

»ljusprofvet» kunna användas för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning

af mera majshaltiga, den mikroskopiska metoden för mindre majshaltiga

blandningar, resultatet af den senare dock alltid tämligen osäkert i

fråga om mängdbestämningen.

Stockholm den 9 mars 1903.

Gustaf Sellergren.

Professor i mekanisk teknologi vid

kungl. tekniska högskolan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

Reservationer:

af herrar J. Bromée, G. Jansson, O. A. Ericsson, Brodin, Almqvist,

Beckman, Pantzarhielm, Höjer och Åkerlund, hvilka ansett, att utskottets

betänkande bort hafva följande lydelse:

»Under åberopande — — — — statistiska tabeller (sid. 16 och 17).

Majsens stora betydelse som foderämne torde numera vara allmänt

känd och erkänd. Dess näringsvärde jämfördt med hafre och korn visas i

nedanstående uppgifter, hämtade från E. von Wolffs vid foderberäkningar

allmänt använda tabeller. Siffrorna angifva smältbara näringsämnen i medeltal

och procent:

Protein. Kolhydrater. Fett. Summa nftringsenheter.

Majs.............................. 8,0 68,6 4,0 85,6

Hafre ........................... 8,3 47,3 4,0 63,9

Korn ........................... 7,0 63,5 1,9 74,5

Häraf framgår, att majsen är väl ägnad att vid utfodring ersätta stråsäd.

Och då härtill kommer, att priset för majs under vanliga förhållanden ställer

sig betydligt lägre än förde båda andra här nämnda sädesslagen, synes det

uppenbart, att väsentliga fördelar tillskyndas ett lands jordbrukare genom

att, då prisläget är gynnsamt, kunna utan hinder af tullar fritt begagna

sig af ett så näringsrikt kreatursfoder. Företrädesvis för fläsk- och äggproduktion

har majsen vid en rationell utfodring, där majs ingår i lämpligt förhållande

till andra fodermedel, visat sig synnerligen värderik. Utskottet

vill i detta hänseende särskildt hänvisa till de af noggranna kontrollförsök

bekräftade praktiska erfarenheterna från vårt grannland Danmark.

Det storartade uppsving, jordbruket tagit i nyssnämnda land, är mycket

märkligt. I olikhet med Sverige har Danmark icke att uppvisa någon till

bakagång i fråga om utförseln af landtmannaprodukter. Utförselöfverskottet

har tvärtom stigit år från år och utgjorde enligt uppgifter i den af

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

det Danske Landhusholdningsselskab utgifna Tidskrift for Landökonomi

under nedannämnda år i rundade tal af millioner kronor:

Fläsk och kött ...........................

Lefvande kreatur________________________

Smör .......................................

1896

1897

1898

1899

1900

1901

46,o

21.3

82,8

10.3

55.7

25,3

90,i

11.8

56.4

13,o

100,8

12.5

65.2

17.2

108,1

15,6

69.2

19.3

109,6

16,6

68,9

17.5

121,9

19.5

Ägg................-.....---------------------

Tillsammans

160,4

182,9

182,7

206,i

214,7

227,8

Visserligen beror denna det danska jordbrukets höga ståndpunkt — såsom

chefen för jordbruksdepartementet i sitt här förut anförda yttrande till

statsrådsprotokollet erinrar — äfven på andra orsaker, såsom en intensiv

foder- och rotfruktsodling, ett i hög grad utveckladt föreningsväsen, det

mindre jordbrukets högt uppdrifna afkastning m. m. Men allmänt erkännes

därjämte, att utvecklingen måste i väsentlig mån tillskrifvas möjligheten till

tullfritt införande af ett i förhållande till näringsvärdet så prisbilligt utfodringsämne

som majsen. Också har importen af detta sädesslag 1899—

1901 i medeltal årligen uppgått till omkring 400 millioner kg.

Den i vårt land fastställda tull å majs utesluter väl icke fri införsel

af åtskilliga af detta sädesslag beredda kraftfoder, såsom majskakor, majskli,

glutenfoder m. m. Men dessa fodermedel ställa sig i förhållande till näringsvärdet

dyrare och äro naturligen i hänseende till deras frihet från

värdelösa inblandningar svårare att kontrollei’a än den oförädlade majsen.

Tullfri införsel af foderkakor är äfven medgifven; och inom de orter,

hvilka producera stråsäd i tillräcklig mängd för eget behof och måhända

äfven till afsalu, torde den fria importen af dessa kväfverikare foderämnen

på vissa håll vara tillfyllest. Men så är icke förhållandet inom de stora

delar af vårt land, hvarest stråsäd icke i tillräcklig mängd för närvarande

produceras, ej heller i de nordliga bygder, där odling af spannmål i större

utsträckning på grund af klimatiska förhållanden icke kan ifrågakomma.

Det kan därför icke vara annat än billigt, att dessa landsdelars jordbrukare

erhålla rätt att för sina kreatursbesättningars behof tullfritt införa

alla de för dem nödiga foderämnen, som icke inom landet produceras.

Och friheten från tull skulle vid normala prislägen sannolikt medföra

stor användning af majs till kreatursfoder, helst införseln torde kunna ske

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

utan synnerligen tryckande transportkostnader, enär järnvägsförbindelserna

till importhamnarna vid landets långsträckta kuster äro jämförelsevis korta,

kvarjämte vidsträckta områden genom bekväma sjökommunikationer äro förbundna

med hafvet.

Utskottet vill slutligen påpeka, att det i synnerhet i vissa delar af

vårt land kan vara för våra jordbrukare fördelaktigt att vid högt exportvärde

för hafre exportera en del af hafreskörden och i stället importera

majs, som vid tullfrihet blir afsevärdt billigare, framför allt då, såsom man

torde kunna antaga, de senaste årens exceptionellt höga pris återgå till en

lägre nivå.

Vid de föregående tillfällen, då frågan om borttagande af tullen å

omalen majs varit på tal, har mot en sådan åtgärd anförts, att densamma

skulle i flera hänseenden verka menligt för jordbruksnäringen i vårt

land. I sådant afseende har framhållits, dels att majs, som särdeles

väl lämpade sig för brännvinstillverkning, skulle, sedan priset därå genom

tullens borttagande blifvit i väsentlig mån sänkt, komma att nästan helt

och hållet utestänga användningen af potatis för tillverkning af brännvin,

dels att, då i mjöl af råg eller hvete kunde inblandas en afsevärd mängd

majsmjöl, en allmännare användning af majs såsom människoföda kunde

blifva följden af tullens borttagande, något som skulle verka ofördelaktigt

på den inhemska produktionen af spannmål, dels ock att, enär majs läte

sig med fördel användas till ölbrygd i stället för kornmalt eller jämte

sådant, äfven härigenom en skadlig inverkan på det svenska jordbruket

kunde förväntas, därest tullen å majs borttoges.

Hvad nu beträffar den förstnämnda af dessa befarade olägenheter

synes densamma hafva blifvit undanröjd genom hvad Kungl. Maj:t i

sin till Riksdagen aflåtna proposition, n:o 22, angående förändrad

lydelse af vissa paragrafer i brännvinstillverkningsförordningen — öfver

hvilken proposition utskottet afgifver särskildt utlåtande — föreslagit i

fråga om högre skatt för brännvin, som tillverkas vid bränneri, under tid,

då majs där användes, än för brännvin, som annars där tillverkas. Rörande

denna fråga får utskottet hänvisa till hvad utskottet härom i nyssberörda

betänkande anfört.

Vidkommande därefter den uttalade farhågan för att genom majsens

användning såsom tillsats till råg- och hvetemjöl i bröd priserna å

råg och hvete skulle till förfång för vårt lands jordbruk nedtryckas, så

har däremot erinrats, att så länge införselöfverskott af råg och hvete

förekommer, torde någon nedtryckning af prisen därå af sådan anledning

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 33

icke vara att frukta, utan torde följden af tullfrihet för majs — därest

denna vara finge någon allmännare användning såsom människoföda —

i stället blifva, att nyssnämnda importöfverskott komme att minskas.

Åt den tredje af de olägenheter, som befarats skola inträda genom

beviljandet af tullfrihet för majs, eller att majs skulle komma att i stor

utsträckning användas i stället för kornmalt och därigenom minska åtgången

af korn för bryggerinäringens behof, torde numera icke behöfva tillmätas

någon större betydelse. I Kungl. Maj:ts till innevarande Riksdag aflåtna

proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker stadgas nämligen, att i så kalladt skattepliktigt bryggeri,

d. v. s. bryggeri, där andra maltdrycker än svagdricka må tillverkas,

icke må för tillverkning af maltdrycker användas annat än torkadt, rostadt

eller brändt malt, humle, jäst och vatten. Användningen af majs till skattepliktiga

maltdrycker skulle sålunda, om Ivungl. Maj.ts förslag bifalles, vara

förbjuden. I skattefritt bryggeri, d. v. s. bryggeri, där endast svagdricka

må tillverkas, torde det vara ovisst, huruvida majs kommer att i någon

väsentlig mån användas. I alla händelser synes icke heller af denna anledning

någon allvarsammare betänklighet mot borttagande af majstullen

behöfva råda.

Då med hänsyn till hvad nu blifvit anfördt och de åtgärder, som

af Kungl. Maj:t föreslagits, utskottet sålunda finner de förmenta olägenheterna

af majstullens borttagande icke kunna tillmätas någon afgörande

betydelse och det dessutom för utskottet står klart, att ett upphäfvande af

nämnda tull otvifvelaktigt skulle lända jordbruksnäringen inom vårt land

till gagn, har utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition.

Beträffande härefter ofvanberörda, af herr P. Nilsson väckta motion,

i hvilken framställts förslag om aflåtande af en skrifvelse till Kungl. Maj:t

med begäran om vidtagande af särskilda åtgärder för att ytterligare förekomma

de olägenheter, som kunde uppstå i följd af majstullens borttagande,

finner utskottet förslaget om en särskild tilläggsafgift för Öl, tillverkadt i

statskontrollerade bryggerier, där majs användes, icke påkalla något vidare

yttrande, då, på sätt redan anmärkts, enligt det af Kungl. Maj:t till innevarande

Riksdag framlagda förslaget till förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker, användningen af majs till skattepliktiga

dylika drycker skulle vara förbjuden.

Hvad därefter angår motionärens förslag om »förbud för användande

af majs till stärkelsefabrikationen» finner utskottet detsamma besvaradt geBih.

till Bilcs. Birot. 5 Sami. 1 Afd. 1!) Haft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25,

nom hvad utskottet anfört i sitt betänkande, n:o 27, i anledning af herr P.

Jönssons motion om skatt å fin stärkelse, tillverkad af från utlandet importerad

potatis eller majs.

Vidkommande åter förslaget i öfrigt lärer nog för detsamma finnas

fog, men synes i hvarje fall ett förslag i sådan riktning böra föregås af

en utredning, som torde böra äga rum genom Kungl. Maj.ts försorg.

Utskottet har således icke något att erinra mot en skrifvelse till Kungl.

Maj:t i det af motionären i denna del af motionen angifna syfte.

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt, hemställer utskottet,

l:o) att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, måtte besluta, att artikeln

majs, omalen, skall vara tullfri, samt att i följd häraf

de i nu gällande tulltaxa förekommande rubrikerna

n:is 584 och 585 skola erhålla följande förändrade

lydelse:

Spannmål:

omalen:

a) råg, hvete, korn samt

ärter och bönor . . .100 kilogram 3: 70

b) hafre, majs och vicker — fria.

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)

hemställt, Riksdagen tillika ville besluta, att sagda tullfrihet

förklaras skola inträda från och med dag, som af

Kungl. Maj:t kungöres; samt

3:o) att Riksdagen, i anledning af herr Nilssons

ifrågavarande motion, måtte besluta att i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta

utreda, huruvida och på hvad sätt tillfredsställande kontroll

i det af motionären angifna syfte vid försäljning

af mjöl, framställdt af hvete, råg eller korn i förening

med majs, samt bröd, bakadt af mjöl, i hvilket majs

ingår, lämpligen bör anordnas, samt, så fort ske kan,

till Riksdagen inkomma med det förslag, hvartill en

dylik utredning må föranleda»;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25. 35

af herr Lindblad, som anfört:

»Då vid förevarande frågas behandling inom utskottet, i ändamål att

vinna fullständig utredning rörande samtliga på frågans lösning inverkande

förhållanden, yrkande framställdes, att beslutet i själfva hufvudfrågan finge

blifva provisoriskt, intilldess såväl Kungl. Maj:ts proposition i sin helhet,

som de i anledning däraf väckta motionerna fullständigt behandlats, men

detta yrkande ej lyckades vid omröstning tillvinna sig utskottets godkännande,

blef den naturliga följden häraf den, att i och med det definitiva

beslutets fattande om bibehållande af tullen på majs, hvarken någon formell

eller reell behandling ägnades åt vare sig Kungl. Maj:ts eller de af

enskilde motionärer föreslagna tilläggsbestämmelserna.

Glenom den behandling frågan således inom utskottet undergått har

följaktligen vunnits hvarken visshet om nämnda bestämmelsers lämplighet

och effektivitet i och för sig eller någon som helst kännedom om Riksdagens

villighet att helt och hållet eller delvis acceptera samma bestämmelser.

Frågan torde därför ännu så länge böra anses otillräckligt utredd,

och då prisläget för majsen innevarande år ej medger någon fördelaktig

användning däraf till kreatursfoder, men väl möjligheten af inblandningar

i brödsäden i år föreligger fullt ut så mycket som något annat år, synes

det mig, att man bör afvakta ytterligare utredning af alla hithörande förhållanden,

förr än man kan väntas håfva de betänkligheter, som från olika

håll rest sig häremot.

Att jordbruket i vårt land skulle kunna hämta stora fördelar af en

tullfri import af ett dylikt för vissa ändamål och vissa orter alldeles oomtvistligen

behöfligt foderämne, anser jag ligga i öppen dag. Funnes blott

förvissning hos vårt lands jordbrukare, att majsen ej skulle komma att

menligt inverka på försäljningen af inhemskt hvete, råg och korn, så är

jag öfvertygad, att det hittills försporda motståndet skulle väsentligen aftaga.

Det är dessutom majsens användning i konkurrentsyfte till olika tekniska

ändamål — i brännerier, bryggerier, stärkelsefabriker och kvarnar — som

måste förebyggas eller åtminstone regleras. Den kungl. propositionen har

på ett verksamt sätt sökt motväga eller hindra användningen till brännvin

och ölbrygd, liksom enskilda motionärer velat förbjuda användningen däraf

till stärkelseberedniDg äfvensom påbjuda, att all majsinblandning i bröd

eller mjöl vid dessa varors försäljning skulle särskildt angifvas.

I sistnämnda afseende föreligger dock en ej ogrundad farhåga, att

genom inblandningarnes talrika förekomst majstullens borttagande skulle

verka till tullskyddets minskande för inhemskt hvete, råg och korn måhända

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 25.

med lika många procent som inblandningarnes genomsnittsprocent. En

sådan verkan af majstullens borttagande bör, så vidt möjligt, förhindras.

Det synes mig därför nödvändigt att, innan majstullen afskaffas, alla

hithörande nödiga bestämmelser af Kungl. Maj:t a {fattas och föreläggas

Riksdagen till pröfning, och får jag därför vördsamt hemställa,

att Riksdagen i skrifvelse till Konungen behagade

anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning,

huruvida icke ofvanberörda med majsens tullfria

införsel för jordbruksändamål förbundna olägenheter

skulle kunna på ett fullt verksamt sätt undanrödjas och

dess användning för tekniska behof så regleras, att

konkurrensen med den inom landet producerade, genom

tull skyddade spannmålen i möjligaste mån minskas,

och därefter till Riksdagen inkomma med de förslag,

som af utredningen kunna föranledas».

Herr K. G. Karlsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i den slutliga behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Stockholm 1903. Iduns Kungl. Hofboktryckeri

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:84 Skrifvelse till Konungen, med anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående tullfrihet för omalen majs. a1 i texten