Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition avgående förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887, såvidt sagda proposition icke blifvit i bevillningsutskottets betänkande n:o 1 behandlad, äfvensom i anledning af en i sammanhang med nämnda proposition väckt motion.

1903-03-12 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:26, Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition avgående förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887, såvidt sagda proposition icke blifvit i bevillningsutskottets betänkande n:o 1 behandlad, äfvensom i anledning af en i sammanhang med nämnda proposition väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26..

1

\:o 26.

Ank. till Eiksd. kansli den 21 mars 1903, kl 11 f. no.

Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition avgående

förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i

förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin

den 13 juli 1887, såvidt sagda proposition icke blifvit

i bevillningsutskottets betänkande n:o 1 behandlad, äfvensom

i anledning af en i sammanhang med nämnda proposition

väckt motion.

I eu till innevarande Riksdag aflåten, till bevillningsutskottet

hänvisad proposition, n:o 22, af den 23 sistlidne januari har Kungl.

Maj:t, under åberopande af vid propositionen fogadt utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för nämnda dag,

dels föreslagit Riksdagen att antaga ett propositionen bilagdt förslag

till förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i förordningen

angående villkoren för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887,

dels ock i sammanhang härmed föreslagit,

att hvad sålunda i afseende å förhöjningen af brännvinsskatten

stadgas skall lända till efterrättelse från och med dag, som, efter af

Riksdagen därom fattadt beslut, af Kungl. Maj:t kungöres;

att bestämmelserna angående särskild afgift för brännvin, som

tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes, samt angående

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 20 Häft. (N:o 26) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

användningen af malen spannmål skola träda i kraft från och med dag,

som, efter det Riksdagen fattat beslut om upphäfvande af majstullen,

af Kung]. Maj:t kungöres;

att skatt vid denaturering af brännvin skall intill den 1 oktober

1903 restitueras med 50 öre för litern;

att bestämmelserna angående den förhöjda restitutionen vid utförsel

skola tillämpas från och med den 1 januari 1904; samt

att öfriga bestämmelser skola träda i kraft den 1 oktober 1903.

Det af Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ändring af ofvanberörda

§§ i brännvinstillverkningsförordningen är af följande lydelse:

Förslag

till

förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i nådiga

förordningen angående villkoren för tillverkning af brännvin

den 13 juli 1887.

§ 3.

För brännvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken storlek

och beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som för

kontrollens handhafvande äro eller varda föreskrifna. Äfven må användas

alla slags råämnen, majs och utländsk potatis dock endast i den

ordning här nedan sägs samt malen spannmål allenast under den särskilda

kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves.

§ 4.

1. Den, som vill idka brännvinstillverkning, skall minst tio dagar

före den, då tillverkningen är afsedd att begynna, skriftligen anmäla

sådant hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, med uppgift å såväl

stället för tillverkningens bedrifvande som ock dagen, då den skall

taga sin början, samt därvid aflämna bevis, att han är behörig att

utöfva brännvinstillverkning. Af bolag tillämnad brännvinstillverkning

skall anmälas af den, som enligt gällande lag äger för bolaget föra

talan, och skall därvid lämnas uppgift om samtliga delägare i bolaget.

Finner Kungl. Maj:ts befallningshafvande hinder icke möta för handte
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 3

ringens utöfvande, varde tillståndsbevis utfärdadt. Dock må sådant bevis

icke utfärdas för den, hvilken blifvit dömd till ansvar för brott, som

omförmälas i §§ 23 och 25 i denna förordning.

2. Vill tillverkare för brännvinstillverkning använda majs eller

utländsk potatis, göre därom skriftlig anmälan hos den vid bränneriet

anställde kontrollören minst tre dagar, innan den första inmäskningen

däraf är afsedd att ske. Kontrollören åligger att dels lämna tillverkaren

bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen därom underrätta Kungl.

Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören.

'' § 6.

1. Vill brännvinstillverkare före den allmänna tillverkningstidens

utgång afstå från tillverkningsrätten, skall han därom gorå skriftlig

anmälan hos den kontrollör, som är anställd vid bränneriet, minst tre

dagar före utgången af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler

sig vilja afsluta tillverkningen; dock att, om bränneri eller däri begagnad

redskap genom vådeld eller annan olyckshändelse blifvit väsentligen

skadadt, tillverkningsrätten må upphöra omedelbart efter det tillverkaren

gjort skriftlig anmälan därom. Kontrollören åligger att dels lämna

tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen underrätta

Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören om tiden för

tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, där tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta tiden äga rum utan förnyad anmälan,

som i § 4 mom. 1 sägs.

3. Om tillverkare, som anmält sig ämna vid brännvinstillverkning

använda majs eller utländsk potatis, vill upphöra med användningen af

dylika råämnen före den allmänna tillverkningstidens utgång, göre

han därom anmälan på sätt i mom. 1 sägs; och skall, då sådan anmälan

sker, förfaras på sätt i samma mom. föreskrifves.

4. Med tillverkningsdygn förstås i denna förordning tiden från

klockan tolf på dagen den ena till samma timme å nästföljande helgfria

dag.

§ 7.

Om anmäld brännvinstillverkning ej företages inom tre tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna tid eller brännvinstillverkning

afbrytes utan sådan anmälan, som i § 6 mom. 1 omförmäles, eller utan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

Kung!. Maj:ts därom meddelade föreskrift och ej inom tre tillverkningsdygn,

det oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, ånyo företages, åligger

det brännvinstillverkaren att för de tillverkningsdygn, under hvilka

tillverkningen sålunda icke utöfvats, gälda på bränneriet belöpande

kontrollkostnader.

§ 8.

Förteckning öfver anmälningar och uppgifter enligt § 4 mom.

1 och § 5 skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas

till öfverkontrollör sist dagen efter det sådan anmälan skett och till

finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå första helgfria dag i

hvarje vecka.

§ 10.

1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af

två procent,. som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre

för hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid

+ 15° å Gelsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

2. Inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteriet,

dock hvarje gång icke för mindre än 1,500 liter.

3. Vid. utförsel af brännvin må, efter hvad särskildt finnes

stadgadt, åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och

med 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af''normalstyrka.

4. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor och den

kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas

för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för tillverkning

af krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål;
för

finkelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt

för brännvin, som gjorts till förtäring obrukbart (denaturerats).

För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt

gäller, må åtnjutas skattefrihet.

.Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af tillverkningsskatt

utgår med två öre och för denaturering af brännvin med

ett öre för hvarje liter af normal styrka.

§ 11-

1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattningsbart

brännvin för hela den tid tillverkningsrätten gällt, då skall förutom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 5

stadgad skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger nämnda belopp; ock likaledes skall,

i händelse tillverkningen ej uppgått till 500 liter i medeltal för hvarje

tillverkningsdygn, utgå en afgift af 10 öro för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade brännvinet understiger ett efter en medeltillverkning af

500 liter beräknadt tillverkningsbelopp. Dessa afgifter skola dock ej

utgå, då tillverkningsrättens upphörande grundar sig på anmälan efter

olyckshändelse, hvarom i § 6 sägs, eller Kungl. Maj:ts därom meddelade

föreskrift; och ankomme på Kungl. Maj:ts pröfning, huruvida eller i

hvad mån befrielse från desamma må medgifvas, då brännvinet erhålles

såsom biprodukt vid annan tillverkning.

2. Har tillverkningen vid ett och samma bränneri under tiden

från den 1 oktober till den 1 därpå följande maj öfverstigit 600,000

liter beskattningsbart brännvin eller under tiden från den 1 maj till

den 1 oktober öfverstigit 435,000 liter, då skall förutom stadgad skatt

erläggas en afgift af 5 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade

litertalet öfverstiger i förra fallet 600,000 liter och i det senare 435,000

liter.

3. De enligt mom. 1 och 2 utgående särskilda afgifter skall tillverkaren

inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande inbetala

till landtränteriet. Sker det ej, läte Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid

bränneriet tillverkade och vid tillverkningstidens slut under offentlig

vård kvarvarande brännvinet utgöra pant för afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då jämlikt

anmälan enligt § 4 mom. 2 majs eller utländsk potatis där användes

för brännvinstillverkning, skall tillverkaren påföras en särskild afgift af

5 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis i landtränteriet,

dock hvarje gång icke för mindre än 10,000 liter; för mycket

erlagd afgift restitueras efter tillverkningsrättens upphörande på därom

af tillverkaren gjord framställning.

§ 25.

1. Den, som vid brännvinstillverkning från beskattning undansnillar

något af det brännvin, som tillverkas, begagnar tillverkningsredskap,

ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter försegling

eller öppnar eller borttager läs, som öfverkontrollör eller kontrollör

i bränneri åsatt, eller gör åverkan å den i bränneriet uppsatta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

kontrollapparaten, straffes med böter från och med 500 till och med

5,000 kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och

med ett år; dock må, där försnillning skett i större omfattning eller

omständigheterna eljest äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete

från och med två månader till och med två år. Den, som efter

detta lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig för

det undansnillade brännvinet, samt hafva förbrutit redskapen, det i

bränneriet med därtill hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid

beslagstillfället befintliga brännvin och de kärl, i livilka det förvaras.

2. Har tillverkare vid brännvinstillverkning utan anmälan, som

i § 4 mom. 2 sägs, användt majs eller utländsk potatis, erlägge han

för allt det brännvin, som vid bränneriet tillverkats under den tid, då

tillverkning där pågick på grund af samma tillståndsbevis, som gällde,

när den olofliga användningen af nämnda råämnen ägde rum, en särskild

afgift af 5 öre för hvarje liter, dock minst 500 kronor.

3. Varder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att

olofligen bortföra brännvin från nederlaget eller bryter lian kronans lås,

som blifvit satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med 100

till och med 2,000 kronor eller fängelse från och med en till och med

sex månader. Aro omständigheterna synnerligen försvårande, dömes

till straffarbete från och med två månader till och med ett år. I fall

det olofligen bortförda brännvinet återfinnes, vare det förverkadt; kan

det ej tillrättaskaffas, gälde tillverkaren dess värde.

Med förmälan att den i ifrågavarande kungl. proposition väckta

frågan om höjning af tillverkningsskatten torde kunna omedelbarligen

afgöras och att det vore af yttersta vikt, att denna fråga blefve så skyndsamt

som möjligt behandlad, har bevillningsutskottet i sitt betänkande

n:o 1 afgifvit utlåtande öfver denna proposition, så vidt densamma anginge

höjning af tillverkningsskatten å brännvin jämte de häraf beroende

öfvergångsstadganden; och har bevillningsutskottet i berörda utlåtande

hemställt, att Riksdagen måtte besluta, att § 10 i gällande förordning

angående villkoren för tillverkning af brännvin skulle erhålla

den af Kungl. Maj:t föreslagna förändrade lydelse, äfvensom att, vid

bifall härtill, Riksdagen tillika måtte godkänna de af Kungl. Maj:t föreslagna,

häraf beroende öfvergångsstadganden. Hvad utskottet sålunda

hemställt, blef af Riksdagen godkändt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

Utskottet går nu att afgifva utlåtande öfver de delar af Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition, som ännu icke blifvit af Riksdagen

afgärda, nämligen den föreslagna ändringen af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 11 och 25

brännvinstillverkningsförordningen äfvensom Kungl. Maj:ts förslag, att

bestämmelserna angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid

bränneri under tid, då majs där användes, samt angående användningen af

malen spannmål skola träda i kraft från och med dag, som, efter det Riksdagen

fattat beslut om upphäfvande af majstullen, af Kungl. Maj:t kungöres,

och att öfriga föreslagna bestämmelser — med undantag af föreskrifterna

om tiden för tillämpningen af den förhöjda tillverkningsskatten och

skatten vid denaturering af brännvin äfvensom om den förhöjda restitutionen

vid utförsel — skola träda i kraft den 1 oktober 1903; och har

utskottet ansett sig böra i sammanhang härmed afgifva utlåtande öfver

en inom Andra Kammaren i anledning af förevarande proposition väckt

motion, n:o 124, af herr N. Jönsson i Gammalstorp, hvilken motion

hänvisats till utskottet.

I förutnämnda betänkande n:o 1 äfvensom i sitt denna dag afgifna

betänkande i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

tullfrihet för omalen majs har utskottet återgifvit de delar af det vid

nu förevarande proposition fogade statsrådsprotokoll, som hänföra sig

till frågorna om höjning af brännvinstillverkningsskatten och tullfrihet

för majs, äfvensom den med frågan om tullfrihet för majs oskiljaktigt

förbundna frågan om höjd skatt å majsbrännvin, jämte förslagen om

höjd skatt för brännvin, tillverkadt af utländsk potatis, och om särskild

kontroll å brännvinstillverkning af malen spannmål; och tillåter sig

därför utskottet, under hänvisning till nämnda båda betänkanden, nu

inskränka sig att återgifva ifrågavarande statsrådsprotokoll i återstående

delar.

Enligt sagda protokoll har chefen för finansdepartementet rörande

öfriga förändringar i brännvinstillverkningsförordningen, eller grunderna

för beräknandet af tilläggsafgiften vid s. k. öfvertillverkning samt förkortning

af vissa i förordningen förekommande anmälningstider in. m.,

anfört följande:

»Förutom i fråga om särskild afgift för brännvin, tillverkadt af

importerad utländsk potatis, synas mig petitionärernas framställningar

endast i hvad de angå brännvinstillverkningens inskränkning till visst

belopp böra föranleda någon åtgärd.

Enligt uppgifter, lämnade från kontroll- och justeringsbyrån, steg

brännvinstillverkningen vid brännerierna tillverkningsåren 1891—92 och

1901—02 till följande belopp, nämligen år 1891—92

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 36.

vid 22 brännerier till högst 50,000 liter

» 31 » » mellan 50,000 och 100,000 liter

»27 » » » 100,000 » 200,000 »

»44 » » » 200,000 » 400,000 »

»12 » » » 400,000 j> 600,000 »

» 6 » » mera än 600,000 liter

samt år 1901—02

vid 4 brännerier till högst 50,000 liter

X)

12

»

»

mellan 50,000

och

100,000 liter

3>

21

»

»

»

100,000

»

200,000

»

))

41

»

»

200,000

»

400,000

»

»

39

»

»

400,000

600,000

»

»

18

»

»

mera

än 600,1

000

liter.

Härvid är visserligen att märka, att brännvinstillverkningen under

de senaste åren varit större än vanligt, äfvensom att bland de 18

brännerier, som under sistlidet år tillverkat mera än 600,000 liter,

äfven förekomma 5 pressjästfabriker, som varit i gång under hela året;

men äfven med tillbörligt afseende fästadt härå visa ändock de anförda

siffrorna, att brännerikandteringens utveckling under de senaste tio åren

gått i sådan riktning, att antalet af de minsta brännerierna minskats

dels genom några bränneriers nedläggande, dels ock genom andras

utvidgande, under det att däremot antalet stora brännerier ökats i högst

afsevärd grad. Då det är af stor betydelse för jordbruket att fortfarande

få behålla brännerihandteringen såsom en sin binäring, är det

nödvändigt, att åtgärd vidtages för att hejda den ofvan antydda

utvecklingen.

I nu gällande förordning angående villkoren för tillverkning af

brännvin stadgas i § 11, att om tillverkningen vid ett bränneri under

hela den tid, tillverkningsrätt där gällt, öfverstigit 5,000 liter beskattningsbart

brännvin i medeltal för hvarje tillverkningsdygn, skall eu

särskild afgift af 10 öre utgå för hvarje liter, hvarmed det tillverkade

brännvinet öfverstiger en medeltillverkning, beräknad efter 5,000 liter

för hvarje tillverkningsdygn. På grund häraf kan vid ett bränneri

under den allmänna tillverkningstiden 1 oktober—1 maj — i de flesta

fall 176 tillverkningsdygn — tillverkas 880,000 liter beskattningsbart,

brännvin mot vanlig skatt, under det att för det därutöfver tillverkade

brännvinet särskild afgift måste erläggas. Därest, såsom jag anser, en

inskränkning i bränneriernas största tillverkning bör ske, lämna de

redan anförda siffrorna en tydlig anvisning, huru långt inskränkningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 9

lämpligen bör sträckas, nämligen till 600,000 liter. Bestämmes det

belopp, som under allmänna tillverkningstiden må tillverkas vid ett

bränneri mot erläggande af den vanliga skatten, till 600,000 liter

beskattningsbart brännvin, hvilket motsvarar något mera än 612,000

liter brännvin af normalstyrka, skulle, under förutsättning att förhållandena

vore desamma som under tillverkningsåret 1901—1902, endast

11 af de nämnda år i gång varande brännerierna beröras af förändringen,

nämligen 3 jästfabriker, 3 betsaftsbrännerier, 1 melassbränneri

och 4 andra brännerier, af hvilka sistnämnda dock två med endast ett

obetydligare belopp öfverskredo den ifrågasatta gränsen. Vidtages den

ifrågasatta ändringen, synes det vara lämpligt att på samma gång också

förändra sättet för maximitillverkningens beräkning och ej längre därvid

begagna medeltillverkning på tillverkningsdygn, utan i stället bestämma

ett högsta belopp, som under den allmänna tillverkningstiden

från den 1 oktober till den 1 maj må vid ett och samma bränneri

tillverkas utan erläggande af särskild afgift utöfver skatten. Härför

tala flera skäl. Först och främst är med billighet mest öfverensstämmande,

att en tillverkare får använda sina råmaterial på sätt honom

lämpligast synes, således använda dem under en kortare eller längre

tid allt efter som det för honom synes förmånligast. Särskilt vid

brännvinstillverkning af betor är det en fördel, att icke säga rent af

nödvändigt, att kunna afsluta tillverkningen redan under höstmånaderna,

emedan betornas sockerhalt i afsevärd grad minskas, ju längre de förvaras.

Då enligt mitt förslag maximitillverkningen skulle inskränkas

så betydligt som till ungefär två tredjedelar af den nuvarande, bör i

stället frihet beredas tillverkarne att på förmånligaste sätt ordna sin

tillverkning inom de för densamma utstakade gränserna. Vidare är det

för en tillverkare synnerligen lätt att kringgå den nuvarande bestämmelsen;

han kan nämligen under en kort tid forcera tillverkningen, så

att den vida öfverstiger 5,000 liter om dygnet, och därefter drifva

densamma ytterst långsamt, till och med inställa den några dagar i

sänder, till dess antalet tillverkningsdygn blifvit så stort, att medeltillverkningen

för dygnet nedgått under 5,000 liter, hvilket vanligen blir

billigare än att betala den föreskrifna afgiften för öfvertillverkningen.

Vid en så stark begränsning af tillverkningen, som jag nu föreslagit,

bör äfven beloppet af den särskilda afgiften för öfvertillverkningen

ändras, så att denna afgift icke kommer att verka såsom ett

förbud mot tillverkning utöfver den föreslagna gränsen. Detta kan

sägas vara förhållandet med den nuvarande afgiften, 10 öre för hvarje

liter; också har öfvertillverkning åtminstone under de senaste tjugu

Bih. till Biksd. Prof. 1908 5 Samt. 1 Ajd. 20 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

åren icke förekommit förr än just under sistförfluten tillverkningsår.

Sättes däremot ifrågavarande afgift till 5 öre för liter, blir den tillräckligt

stor för att i allmänhet hindra tillverkningen att öfverskrida

600.000 liter utan att dock alldeles omöjliggöra detta, därest en eller

annan tillverkare skulle önska att utsträcka sin tillverkning utöfver

nämnda belopp.

Begränsningen af brännvinstillverkningen under tiden 1 oktober

till 1 maj till 600,000 liter förutsätter gifvetvis, att äfven tillverkningen

under den öfriga tiden af året begränsas i samma mån. Eftersom

antalet tillverkningsdygn under månaderna maj till och med september

i allmänhet är 128, bör tillverkningen under denna tid begränsas till

435.000 liter för att komma i rätt förhållande till vintertillverkningen.

Fråga om ändring i § 11 i förordningen angående villkoren för

tillverkning af brännvin i syfte att utbyta bestämmelsen om en viss

högsta tillverkning på dygnet mot en dylik om viss högsta tillverkning

under hela tillverkningstiden har vid ett föregående tillfälle varit före,

men då utan samband med förslag att minska tillverkningen, öfver

det i ämnet väckta förslaget infordrades underdåniga utlåtanden från

Eders Kung!. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus, Kristianstads och

Blekinge län, af hvilka de två förstnämnda tillstyrkte detsamma, hvaremot

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Blekinge län hufvudsakligen

af farhåga för ökad brännvinstillverkning af betor afstyrkte

detsamma. Faran härför är emellertid nu undanröjd genom den föreslagna

sänkningen af den gräns, vid hvilken skyldighet inträder att

erlägga en särskild afgift utöfver skatten.

Åt bestämmelsen om särskild afgift för den del af tillverkningen,

som öfverstiger 600,000 liter, bör gifvas sådan affattning, att den gäller

för hvarje särskild! bränneri, oafsedt om tillverkningen där bedrifves

på grund af ett enda tillståndsbevis, som gäller hela tillverkningstiden,

eller om flera tillståndsbevis uttagits efter hvarandra af vare sig eu

och samma eller flera personer.

I nu gällande tillverkningsförordning föreskrifves vidare, att tillämnad

brännvinstillverkning skall anmälas 14 och tillverkningens afslutande

5 dagar i förväg. Dessa anmälningstider, förr möjligen behöfliga,

hafva med förbättrade kommunikationer nu blifvit alldeles för långa,

och då de dessutom medföra vissa olägenheter för tillverkaren, synas

de mig böra lämpligen förkortas till respektive 10 och 3 dagar, detta

desto hellre, som redan 1891 års maltskattekommitté föreslog 10 dagars

anmälningstid för bryggerierna, mot hvilket förslag länsstyrelserna i

däröfver afgifna utlåtanden icke framställt någon anmärkning. I sam
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskotetst Betänkande N:o 26. 11

manhang härmed bör ock den i § 7 medgifna tid af 5 tillverkningsdygn,

hvarunder tillverkningen vid bränneri må vara inställd, innan

skyldighet inträder för tillverkaren att ersätta kontrollkostnaden, nedsättes

till 3 tillverkningsdygn. Den nuvarande onödigt långa tidrymden

af fem dagar vållar nämligen statsverket betydliga kostnader, därigenom

att nästan alltid vid tillverkningens början och slut och ofta jämväl

vid andra tillfällen brännerierna stå stilla flere dagar, under det tillverkningsrätten

är gällande.

Af öfriga föreslagna ändringar i förordningen bör bestämmelsen

om särskild afgift å brännvin, som tillverkas af majs, hvilken bestämmelse

förutsätter borttagande af den nuvarande tullafgiften på majs,

ej träda i kraft förr än någon tid, exempelvis fjorton dagar förflutit,

sedan beslut om tullfrihet för majs trädt i kraft. A ena sidan behöfva

nämligen de brännvinstillverkare, som använda majs, någon tid för

att använda redan inköpt förråd däraf, men å andra sidan får mellantiden

ej tilltagas för lång, på det att tillverkarne ej må få tillfälle att

importera och till bränvinstillverkningen använda tullfri majs. Samtidigt

med nämnda afgift bör ock bestämmelsen angående användning

af malen spannmål träda i kraft.

Återstående föreslagna ändringar kunna lämpligen tillämpas från

och med början af nästa tillverkningsår, således från den 1 oktober 1903.»

Ofvan omförmälda, af herr Jönsson väckta motion är af följande

lydelse:

»I anledning af Kungl. Maj:ts nådiga proposition n:o 22, hvaruti

Kungl. Maj:t för att skydda potatisodlingen inom landet föreslår en särskild

afgift af 5 öre pr liter för af majs och utländsk potatis tillverkadt

50 °/o brännvin, tillåter jag mig härmed, för att detta skydd icke

skall blifva illusoriskt, vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville besluta, att brännvin, tillverkadt af stärkelse

och gråstärkelse efter utländsk potatis och majs samt af affallet vid

pressjästfabriker, hvarvid i tillverkningen af pressjäst ingått produkter

af nämnda slag, äfven måtte åsättas en särskild afgift af 5 öre pr liter

50 °/oi samt att de bestämmelser i öfrigt, som äro föreslagna att gälla

vid tillverkning af brännvin af majs och utländska potater, äfven må

blifva gällande vid brännvinstillverkning i af mig nu föreslagna hänseende.

»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets Betänkande Ko 26.

I sitt denna dag afgifna betänkande i anledning af Kungl. Mait:s

proposition om borttagande af tullsatsen för omalen majs har utskottet

P,å. augifna skäl funnit sig böra hemställa om afslag å nämnda proposition.

En af de viktigaste af de utaf Kungl. Maj:t nu föreslagna förändringarna

i brännvinstillverkningsförordningen är förslaget att åsätta

brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då majs där användes för

brännvinstillverkning, högre skatt än brännvin, som annars där tillverkas.

Detta förslag står i oskiljaktigt sammanhang med och är också,

på sätt i ofvan omförmälda statsrådsprotokoll uttryckligen framhållits’

föranleda af förslaget om borttagande af tullen å majs. Då utskottet

funnit sig icke kunna förorda sistnämnda förslag, har enligt utskottets

mening förutsättningen för den nu ifrågasatta högre skatten för brännvin,

tillverkadt af majs, bortfallit. Vid sådant förhållande saknar

utskottet anledning att närmare inlåta sig på frågan om skatteförhöjningens

storlek, sättet för den höjda skattens uttagande och föreslagna

kontrollbestämmelser. — Den i § 3 af förslaget förekommande

bestämmelsen, att malen spannmål må användas allenast under den

särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves, är föranledd af

förslaget om höjd skatt å majsbrännvin och närmast af den skärpta

kontroll, som måste utöfvas däröfver, att icke i bränneri, där malen

spannmål inmäskas, majsmjöl inblandas i annat mjöl. Då utskottet af

ofvan antydda skäl funnit förslaget om förhöjd skatt för majsbrännvin

icke böra antagas, torde frågan om nu förevarande bestämmelse få

anses hafva förfallit.

Hvad. härefter beträffar Kungl. Maj:ts förslag om höjd skatt för

brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då utländsk potatis där

användes för brännvinstillverkning, synes detta förslag, äfven frånsedt

de svårigheter, kontrollen skulle erbjuda, icke lämpligen böra antagas.

I § 25 mom. 2 i Kungl. Maj:ts förslag föreskrifves, att tillverkare, som

utan anmälan använder utländsk potatis för brännvinstillverkning, skall

erlägga en särskild högre afgift för allt brännvin, som vid bränneriet

tillverkats under viss angifven tid. Vidare föreskrifves i ett inom finansdepartementet

utarbetadt förslag till ändring i ordningsstadgan för brännvinsbrännerierna,

af hvilket förslag utskottet på begäran erhållit del, att

tillverkare är pliktig lämna kontrollör uppgift om den inköpta potatisens

inköps- och produktionsort. Det vid synas utskottet klart, att dessa stadganden

måste för en samvetsgrann tillverkare medföra stora olägenheter

och utsätta honom för att — utan något hans förvållande och i allt fall

utan någon afsikt att undandraga statsverket stadgad afgift — drabbas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 13

af den straffpåföljd i form af ytterligare höjd afgift, hvarom i § 25 mom. 2

förmäles.

Beträffande de af Kungl. Maj:t föreslagna ändringar i brännvinstillverkningsförordningen,

hvilka icke äga omedelbart sammanhang med

de ifrågasatta bestämmelserna om användande vid brännvinstillverkning

af vissa utländska råämnen eller malen spannmål, har utskottet hyst

tvekan, såväl huruvida afsikten varit, att dessa ändringar borde genomföras,

äfven om propositionen i öfrigt icke vunne utskottets tillstyrkande,

som ock, under sådan förutsättning, huruvida utskottet nu lämpligen

borde utbryta dem ur det sammanhang, i hvilket de i propositionen

influtit. Bevillningsutskottet har dock icke ansett dessa ändringar vara

af sådan vikt och betydelse, att de, vid utskottets afstyrkande af förslagets

viktigare och principiella bestämmelser, bort utbrytas och tillstyrkas;

och härtill har utskottet ansett sig äga så mycket mera skäl,

som flera utvägar förefinnas att vid behandlingen i kamrarna af detta

betänkande, därest så anses önskligt, utan svårighet få en eller flera af

nu ifrågavarande, i och för sig icke betydelsefulla, ändringar genomförda.

Utskottet har, i följd af det nu anförda, funnit sig böra afstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande proposition i de delar, hvarom nu

är fråga.

Då det af herr Jönsson i ofvan omförmälda motion väckta förslaget

om höjd skatt å brännvin, tillverkadt af stärkelse efter utländsk

potatis och majs samt vissa andra uppgifna ämnen, föranledts af ifrågavarande

proposition, torde vid nyss nämnda förhållande något utskottets

vidare yttrande i anledning af samma motion icke erfordras.

Utskottet hemställer fördenskull:

l:o) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition, såvidt

densamma afser ändring af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 11

och 25 i förordningen angående villkoren för tillverkning

af brännvin den 13 juli 1887, icke måtte af

Riksdagen bifallas;

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)

hemställt, Kungl. Maj:ts förslag angående tiden för

tillämpningen af dels bestämmelserna angående särskild

afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under

tid, då majs där användes, samt angående användningen

af malen spannmål, dels ock öfriga föreslagna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

ändringar i omförmälda §§ af brännvinstillverkningsförordningen

måtte anses hafva förfallit; samt

3:o) att berr Jönssons omförmälda motion angående

förhöjd skatt å brännvin, tillverkadt af stärkelse efter

utländsk potatis och. majs m. fl. ämnen, måtte anses

besvarad genom hvad utskottet under l:o) hemställt.

Stockholm den 12 mars 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. C A VALLI.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26.

15

Reservationer:

af herrar J. Bromée, G. Jansson, O. A. Ericsson, Brodin, Almqvist,

Beckman, Pantzarhielm, Höjer och Åkerlund, hvilka ansett, att utskottets

betänkande bort hafva följande lydelse:

»I en till innevarande-----nu föreslagna hänseende.

(sid 11.)

I sitt denna dag afgifna betänkande i anledning af bland annat

Kungl. Maj:ts proposition om borttagande af tullsatsen för omalen

majs bar utskottet på anförda skäl funnit sig böra hemställa om

bifall till nämnda proposition. Den viktigaste af de utaf Kungl. Maj:t

nu föreslagna förändringarna i brännvinstillverkningsförordningen är

förslaget att åsätta brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då

majs eller utländsk potatis där användes, en särskild afgift af 5 öre

för hvarje liter. Denna åtgärd eller åsättandet af en dylik särskild

afgift anser utskottet på de i den kungl. propositionen anförda grunder

vara af behofvet påkallad. Äfven synes utskottet storleken af ifrågavarande

afgift motsvara det med afgiften afsedda ändamålet.

Såsom i Kungl. Maj:ts proposition framhållits, torde genom den

nu föreslagna anordningen svårighet icke komma att uppstå vid

utöfvandet af en effektiv kontroll i afseende på användningen af majs

och utländsk potatis såsom råämne. Skulle för öfrigt rörande denna

kontroll, i hvad den afser den utländska potatisen, någon ytterligare

anordning visa sig vara af nöden, kan i detta afseende Kungl. Maj:t

på administrativ väg vidtaga erforderliga ändringar i ordningsstadgan

för brännvinsbrännerierua i riket.

Den i § 3 af Kungl. Maj:ts förslag förekommande bestämmelsen,

att malen spannmål må användas allenast under den särskilda kontroll,

som af Kungl. Maj:t foreskrifves, är föranledd af förslaget om höjd skatt

å majsbrännvin och närmast af den skärpta kontroll, som måste utöfvas

däröfver, att icke i bränneri, där malen spannmål inmäskas, majsmjöl

inblandas i annat mjöl. Beträffande anordnandet af den i berörda § omförmälda

särskilda kontrollen har utskottet blifvit satt i tillfälle att taga

del af ett i sådant hänseende inom finansdepartementet utarbetadt förslag,

och har utskottet för sin del icke haft någon befogad anmärkning

mot detta förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottet Betänkande N:o 26

. Mot öfriga i Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition föreslagna

ändringar har utskottet icke heller funnit skäl att framställa någon erinian,

hvadan utskottet tillstyrker bifall till förslaget äfven i dessa delar.

Vidkommande ofvanberörda, af herr N. Jönsson väckta motion, uti

hvilken framställts förslag om bland annat höjd skatt å brännvin, tillverkadt

af stärkelse efter utländsk potatis och majs samt vissa andra

uppgiga ämnen, lärer nog enligt utskottets uppfattning för de af motionären

föreslagna åtgärderna ingalunda saknas skäl, men håller utskottet

före, att ett förslag härom bör föregås af eu närmare utredning, hvilken

utredning lämpligast torde böra äga rum genom Kungl. Maj:ts försorg.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

l:o) att Riksdagen måtte besluta, att 3, 4, 6, 7,

8, 11 och 25 §§ i förordningen angående villkoren

för tillverkning af brännvin den 13 juli 1887 skola erhålla

den förändrade lydelse, som i ifrågavarande proposition

blifvit af Kungl. Maj:t föreslagen;

2:o) att, vid bifall till hvad utskottet under l:o)

hemställt, Riksdagen tillika måtte besluta,

a) att bestämmelserna angående särskild afgift för

brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då

majs där användes, samt angående användningen af

malen spannmål skola träda i kraft från och med dag,

som, efter det Riksdagen fattat beslut om upphäfvande

af majstullen, af Kungl. Maj:t kungöres;

b) att öfriga bestämmelser skola träda i kraft den

1 oktober 1903; samt

3:o) att Riksdagen, i anledning af herr Jönssons

ifrågavarande motion, ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning

i de af motionären angifna afseenden samt,

så fort ske kan, till Riksdagen inkomma med det förslag,

hvartill en dylik utredning må föranleda)); samt

af herr Lindblad, som anfört:

»Det är en känd sak, att potatisodlingen väl kan bedrifvas på ett

lönande sätt, där potatisen låter sig afsättas till menniskoföda, men att

där samma odling sker i större skala och produkten för afsättningens

skull måste förädlas till stärkelse eller brännvin, priset i hög grad reduceras.

Under det att majsen en tid har ansetts såsom den största kon
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 26. 17

kurrenten till dylik potatis, har efter majstullens införande en annan,

till och med farligare konkurrent uppstått, nämligen den tullfritt importerade

tyska potatisen, som visat sig mycket mera stärkelserik än vår

egen potatis och på grund af öfverproduktionen i Tyskland här kan

salubjudas för exceptionellt billiga priser.

I samband med förslag till majstullens afskaffande och särskild

skatts åsättande å det brännvin, som af majs frambringas, har Kungl.

Maj:t jemväl föreslagit förhöjd skatt för brännvin, som frainställes af

importerad potatis. Att emellertid vid företagande af en dylik åtgärd

statsmakterna ej gerna böra lämna den andra lika viktiga förädlingsindustrien

— som använder väl så mycket potatis — å sido, synes mig

ligga i öppen dag. Det gäller nu likasom eljest medels andra skyddsåtgärder

att fortfarande bereda en del af vårt jordbruk, här potatisodlingen,

möjlighet att existera gent emot öfvermäktiga, utländska medtäflares

af naturen gynnade produktion.

Huru detta skydd lämpligast bör åstadkommas, är enligt min menino-

ej nog utredt, och då rättvisan kräfver, att potatisodlingen för

tekniska behof — vare sig densamma afser frambringande af stärkelse

eller af brännvin — erhåller nöjaktigt skydd mot utländsk konkurrens,

vågar jag vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte besluta att i skrifvelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj :t låta utreda,

huruvida och på hvad sätt skydd må beredas den

svenska potatisodlingen, der denna eger rum för tekniska

behof, samt därefter till Riksdagen inkomma

med de förslag, som af utredningen föranledas.»

Herrar Östberg och K. G. Karlsson hafva begärt fa antecknadt,

att de icke deltagit i den slutliga behandlingen af detta ärende inom

utskottet.

Bih. till Biksd. Prot. 1903. 5 Sami. 1 A/d 20 Hä/t.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1903:85 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Majits proposition angående förändrad lydelse af §§ 3, 4, 6, 7, 8, 10, 11 och 25 i förordningen angående villkor s. 5 i texten