Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckta motioner om tull å ägg.

1903-03-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1903:28, Betänkande, i anledning af väckta motioner om tull å ägg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

1

Nso 28.

Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1903, kl. 11 f. m.

Betänkande, i anledning af väckta motioner om tull å ägg.

I två vid innevarande riksdag väckta, till bevillningsutskottet hänvisade

motioner, n:o 36 inom Första Kammaren, af herr C. Rydberg samt

n:o 97 inom Andra Kammaren af herr C. H. Gustafsson i Mjölby jämte

tre andra af kammarens ledamöter, föreslås, »att Riksdagen måtte besluta,

att, så fort ske kan, det måtte åsättas en tull af 20 öre för hvarje kilogram

ägg, som hit till riket införes, beräknad å äggens nettovikt, med 10

procents afdrag för det emballage, hvari äggen kunna vara inpackade».

Till stöd för detta förslag har i båda motionerna användts en så

lydande motivering:

»Frågan om äggtull har förekommit vid de två senaste riksdagarne

och har visat sig vinna ett ökadt antal anhängare. Vid 1901 års riksdag

föll frågan i gemensam votering med 18 rösters majoritet, vid 1902 års

riksdag hade denna majoritet nedgått till 4 röster. Detta gifver grundad

anledning att återkomma med saken.

Såväl af föregående motionärer som af bevillningsutskottet har frågan

redan blifvit så fullständigt utredd och motiverad, att något nytt näppeligen

kan anföras. Jag tillåter mig därför att åberopa dessa i 1902 års

nu utdelade riksdagstryck tillgängliga handlingar.

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. (N:o 28.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N.-o 28.

De sista årens importsiffror torde dock böra särskildt angifvas:

År

1890 infördes till Sverige

1896 » » »

1898 » » »

1899 » » »

1900 » » »

1901 » »

1902 » » »

97,350 tjog ägg och utfördes 802,450 tjog

513,550 » » » » 798,950 »

1.367.550 » » » » 360,750 »

2.193.300 » » » » 210,300 »

3,188,500 » » » » 149,000 »

3.658.550 » » » » uppgift saknas

3.566.300 » » » » » »

Att importsiffran för det sista året i någon ringa mån minskats, torde

finna sin naturligaste förklaringsgrund, om man efterforska!’, huru importsiffran

ställt sig för en del andra matvaror och njutningsmedel:

År 1900.

År 1901.

År 1902.

Fläsk importerades ..............

• kg.

10,825,000

10,216,000

5,667,000

Kött » .............

»

1,613,000

1,399,000

1,388,000

Ost » ..............

.. »

317,000

362,000

294,000

Smör (naturligt) importerades ..

. . »

506,000

744,000

509,000

Konstgjordt (margarin) »

, . »

397,000

243,000

20,000

Kaffe importerades ..............

. . »

26,113,000

28,636,000

26,167,000

Vin (på fat) » ..............

»

3,002,000

3,325,000

2,612,000

Af dessa siffror finner man nogsamt, att köpeförmågan varit vida

lägre under år 1902 än år 1901 för alla dessa artiklar, och särskildt

bevisande äro i detta afseende de siffror, som handla om kaffe och vin,

enär desamma ej kunna vara föremål för svensk produktion och deras

surrogater eller förfalskningar ej torde spela någon nämnvärd roll.

Det visar sig således, att trots det vaknande intresset för en rationell

hönsskötsel och trots de ansträngningar, såväl hushållningssällskap,

föreningar och enskilde gjort i fråga om denna handtering, kunna vi ej

få den egna produktionen att tillnärmelsevis gå upp emot landets behof.

Att en skyddstull därför här som på andra områden skulle visa sig nyttig

torde ej kunna bestridas, och då det tillika måste erkännas, att fördelen

af en sådan tull kan komma såväl den mindre landtbrukaren till godo

som lägenhetsinnehafvaren invid städerna och på landsbygden, ja, en del

tjänstemän och löntagare på landet, hvilka härför äga tid och intresse,

så synes det vara hög tid att tillvarataga en för det egna landet så naturlig

näringsgren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

Norges exempel torde i denna sak hafva något värde som jämförelse.

Kornet drager där en tull af 22 öre pr 100 kg. som minimum och 80

öre pr 100 kg. som maximum. Majs och hafre äro dels fria, dels som

maximum belagda med 80 öres tull pr 100 kg.

För smör är tullen lägst 15, högst 25 öre pr kilogram

» ost » » »35 » 45 » » »

» ägg » » » 20 » 25 » » » .

I Sverige är, som bekant, tullen å spannmål, utom hafre, vida

högre, smör och ost draga 20 öres tull pr kilogram och ensamt äggen

äro tullfria.

Den i Norge år 1897 införda äggtullen har medfört, att importen

nedgått

från 1,252,000 kilogram år 1887

till 582,000 » » 1899

och 215,670 » » 1900.»

Förslag om åsättande af tull å ägg, hvilken vara alltsedan 1850-talet

varit tullfri, hafva förekommit vid riksdagarne åren 1885, 1888, 1889,

1890, 1901 och 1902. Åren 1888 och 1889 hemställde bevillningsutskottet

om en tullsats af 20 öre för kilogram, hvilken hemställan bägge

åren afslogs af Första Kammaren, men bifölls af Andra Kammaren. Vid

de i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut anställda gemensamma omröstningarna

beslöt Riksdagen att bibehålla gällande tullfrihet å ägg.

Åren 1885 och 1890 tillstyrkte bevillningsutskottet och beslöt Riksdagen,

att ägg fortfarande skulle vara tullfria. Åren 1901 och 1902, då motioner

af samma innebörd som de nu föreliggande bifallits af Första Kammaren,

men afslagits af Andra Kammaren, beslöt Riksdagen genom gemensamma

omröstningar, som utföllo, år 1901 med 187 röster mot 169 och år 1902

med 183 röster mot 179, att gällande tullfrihet för ägg skulle fortfarande

äga bestånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

Rikets in- och utförsel af ägg under nedannämnda år utvisas af följande

från den officiella statistiken hämtade siffror:

Å r

I n f ö

s e 1

Utförsel

Stycken

Kronor

Stycken

Kronor

1890...........................

1,947,790

58,434

16,049,340

481,480

1891...........................

3,784,580

113,537

18,461,880

553,856

1892...........................

5,207,790

156,234

15,752,050

472,562

1893...........................

5,837,420

175,123

17,227,020

516,811

1894...........................

5,364,960

160,949

15,915,250

477,458

1895...........................

8,129,845

325,194

14,728,384

589,135

1896...........................

10,271,903

410,876

15,979,061

639,162

1897...........................

20,133,334

805,333

8,966,755

358,670

1898...........................

27,351,910

1,094,076

7,215,942

288,638

1899...........................

43,886,346

1,755,454

4,206,192

168,248

1900...........................

63,770,209

2,550,808

2,901,060

116,042

1901...........................

74,806,634

2,992,265

5,586,372

223,455

1902...........................

71,327,000

—

8,208,000

—

I anledning af två vid nästlidet års riksdag väckta motioner om tull

å ägg yttrade dåvarande bevillningsutskott, efter att hafva lämnat upplysning

om in- och utförseln af ägg under åren 1890—1901, följande:

»På sätt af ofvanstående tabell framgår, har under den tid, tabellen

omfattar, införseln af ägg högst betydligt stegrats och utförseln minskats.

Den minskade utförseln antyder, att landets egen produktion af ägg i allt

större grad tagits i anspråk för att fylla det i jämnbredd med den stigande

välmågan och folkmängden ökade behofvet af denna vara; men på samma

gång kan man af den oaktadt utförselns aftagande så väsentligt växande

införseln sluta till, att den inhemska produktionen i allt mindre grad

förmått fylla behofvet. Detta synes utskottet vara en omständighet, värd

synnerligt beaktande. Det lider nämligen enligt utskottets förmenande

intet tvifvel, att förhållandena i vårt land, åtminstone i vissa delar, väl

ägna sig för hönsskötsel och produktion af ägg, och att därför landet

skulle kunna frambringa åtminstone största delen af sitt behof utaf denna

vara, helst som på senare tid ett allt lifligare intresse för ifrågavarande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 5

näringsgren på flera orter kunnat förmärkas; men då detta oaktadt den

inhemska produktionen visat sig mer och mer otillräcklig och införseln i

samma mån ökats, måste orsaken härtill sökas i en öfvermäktig konkurrens

från utlandet. Då de viktigaste af de foderämnen, som ägna sig för produktionen

af ägg, här i landet stå i högre pris än i de länder, från

hvilka större delen af införseln till Sverige äger rum, är det naturligt att,

äfven med all omtanke, den inhemska äggproduktionen skall ligga under

i konkurrensen med dessa länders och därför icke nå den utveckling, som

eljest vore möjlig. En måttlig införselafgift å ägg skulle däremot skydda

mot denna konkurrens och inom landet åstadkomma utveckling af fjäderfäskötseln,

så att i sinom tid behofvet skulle kunna tillgodoses af den inhemska

produktionen, drifven såväl i större skala som äfven i det mindre

jordbruket, för hvilket frambringandet af ägg är en naturlig och lämplig

binäring. Utskottet anser för den skull, att tullafgift bör åsättas denna

vara, i hvilket afseende den af motionärerna föreslagna tullsatsen synes

utskottet lämplig.»

Under nästlidet år har, såsom af ofvanstående tabell framgår, införseln

af ägg understigit införseln under år 1901, hvarjämte utförseln öfverstigit

utförseln under samma år. Utskottet vill nu ej inlåta sig på frågan, huruvida

dessa förhållanden helt eller delvis bero på minskad köpförmåga eller

ökad äggproduktion inom landet. I hvad fall som helst föreligger dock

fortfarande ett högst betydande införselöfverskott af denna vara. Då utskottet

delar den af nästlidet års bevillningsutskott uttalade uppfattningen

om behöfligheten och nyttan för landet af en måttlig tull å ägg, samt de

skäl, som då åberopats för denna uppfattning, synas utskottet fortfarande

äga full giltighet, finner sig utskottet böra tillstyrka motionärernas förslag

att åsätta denna vara tull; och anser utskottet den föreslagna tullsatsen

lämplig.

Hvad beträffar förslaget, att tullsatsen måtte träda i kraft så snart

ske kan, hvilket förslag väl torde få anses innebära en framställning om

tullens inträdande redan under innevarande år, får utskottet, då det synes

utskottet lämpligt, att ifrågavarande tull snarast möjligt vinner tillämpning,

förorda bifall till sagda förslag på nyss antydt sätt.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:

Do) att ägg måtte åsättas en tullsats af 20 öre för

kilogram; och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

2:o) att, för den händelse tull åsättes ägg, Riksdagen

jämväl måtte besluta, att denna tull skall såsom

tilläggsafgift till nu gällande tulltaxa jämväl innevarande

år utgöras från den tid, som af Kungl. Maj:t

bestämmes, samt i skrifvelse till Kungl. Maj:t, jämte

öfverlämnande af sitt sålunda fattade beslut, anhålla,

det Kungl. Maj:t ville, så fort ske kunde, förordna

om beslutets trädande i kraft.

Vidkommande motionärernas hemställan, att tullafgiften måtte beräknas

efter nettovikten och att för emballaget afdrag af tio procent måtte

göras, torde något utskottets yttrande i detta afseende icke för det närvarande

erfordras. Skulle emellertid Riksdagen besluta att belägga ägg

med införselafgift, torde den bestämmelse om taraafdrag vid tullbehandling

af ägg, som i sådan händelse blifver erforderlig, böra intagas i den såsom

bilaga vid tulltaxan fogade taratariffen; kommande utskottet, under nyssnämnda

förutsättning, att taga under ompröfning, huru stort taraafdrag

vid tullbehandling af ägg må kunna medgifvas, och till Riksdagen inkomma

med förslag i sådant afseende; hvilket utskottet härmed får för

Riksdagen

3:o) anmäla.

Stockholm den 12 mars 1903.

På bevillningsutskottets vägnar:

IT. CA VALLI.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

7

Reservation

af herrar J. Bromée, G. Jansson, O. A. Ericsson, Brodin, K. G. Karlsson,

Beckman, Bantzarlnielm och Höjer, hvilka ansett, att utskottets utlåtande

bort hafva följande lydelse:

»I två vid — — — — (se utskottets betänkande till och med

tabellen å sid. 4).

Af motionärernas framställning och ännu mer af den officiella statistikens

vittnesbörd framgår med all tydlighet, att under åren 1896—1901

importen af ägg, i synnerhet från Eyssland och Danmark, högst väsentligt

tilltagit, under det att den förut icke obetydliga exporten successive

minskats. För utskottet innebär emellertid detta alls icke, att landets

äggproduktion absolut taget gått tillbaka — utskottet är för sin del tvärtom

öfvertygadt om motsatsen —, men väl, att denna produktion icke förmått

hålla jämna steg med en i följd af den stigande välmågan och folkmängdens

tillväxt ökad konsumtion. I likhet med motionärerna anser

utskottet en förändring i dessa förhållanden vara önskvärd och håller före,

att hvarje lämpligt medel bör användas att befordra fjäderfäskötselns

rationella utveckling, så att i sinom tid landets eget behof måtte kunna

tillgodoses och därjämte en så vidt möjligt fördelaktig export till utlandet

alltmera möjliggöras. Åtminstone i de södra och mellersta delarne af vårt

land torde också för en gifvande hönsafvel och äggproduktion många naturliga

förutsättniugar förefinnas. Men utskottet kan däremot icke anse

åsättandet af en skyddstull vara det medel, hvarigenom man skall vinna

det mål man afser. En dylik tull, i synnerhet om den sättes så hög

som motionärerna föreslagit, skall endast fördyra varan, minska konsumtionen

och importen samt utestänga den mindre bemedlade befolkningen

från begagnandet af ett sundt och kraftigt näringsmedel. På själfva

produktionen skall tullen, som skänker högre pris utan större ansträngning

för producenten, sannolikt icke komma att utöfva något nämnvärdt inflytande.

Det finnes däremot andra medel, som verka kraftigare: producenternas

egen ökade insikt i näringens rationella bedrifvande och deras

förmåga att genom kooperation förskaffa sig gynnsamma afsättningsvillkor.

Vårt folk kan härutinnan taga sina föredömen från vårt grannland Dan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.

mark, där under de sista åren fjäderfäskötseln gjort stora framsteg till

fördel icke minst för det lilla jordbruket, som på denna näring skördar

en icke obetydlig ekonomisk vinst. I många trakter, särskildt ai södra

Sverige, har också under den sista tiden i följd af exemplet från Danmark

och genom enskildes kraftiga initiativ hönsskötseln på ett glädjande sätt

utvecklats, hvilket af de sista exportsiffrorna bekräftas. Man har alla

skäl att antaga, att denna utveckling skall ostörd kunna fortgå, och i

hvarje fall förefinnes enligt utskottets förmenande ingen anledning att

genom åsättandet af tull bereda skydd för en näring, hvilken dess bättre

genom anlitande endast af naturliga medel synes vara i stånd att hjälpa

sig själf.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,

att herrar C. Rydbergs och C. H. Gustafssons

motioner icke måtte till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.»

Herr Östberg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i utskottets

i detta betänkande omförmälda beslut.

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.