Betänkande, i anledning af väckta motioner om tull å ägg.
1903-03-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1903:28, Betänkande, i anledning af väckta motioner om tull å ägg.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
1
Nso 28.
Ank. till Riksd. kansli den 21 mars 1903, kl. 11 f. m.
Betänkande, i anledning af väckta motioner om tull å ägg.
I två vid innevarande riksdag väckta, till bevillningsutskottet hänvisade
motioner, n:o 36 inom Första Kammaren, af herr C. Rydberg samt
n:o 97 inom Andra Kammaren af herr C. H. Gustafsson i Mjölby jämte
tre andra af kammarens ledamöter, föreslås, »att Riksdagen måtte besluta,
att, så fort ske kan, det måtte åsättas en tull af 20 öre för hvarje kilogram
ägg, som hit till riket införes, beräknad å äggens nettovikt, med 10
procents afdrag för det emballage, hvari äggen kunna vara inpackade».
Till stöd för detta förslag har i båda motionerna användts en så
lydande motivering:
»Frågan om äggtull har förekommit vid de två senaste riksdagarne
och har visat sig vinna ett ökadt antal anhängare. Vid 1901 års riksdag
föll frågan i gemensam votering med 18 rösters majoritet, vid 1902 års
riksdag hade denna majoritet nedgått till 4 röster. Detta gifver grundad
anledning att återkomma med saken.
Såväl af föregående motionärer som af bevillningsutskottet har frågan
redan blifvit så fullständigt utredd och motiverad, att något nytt näppeligen
kan anföras. Jag tillåter mig därför att åberopa dessa i 1902 års
nu utdelade riksdagstryck tillgängliga handlingar.
Bih. till Riksd. Prof. 1903. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. (N:o 28.) 1
2
Bevillningsutskottets Betänkande N.-o 28.
De sista årens importsiffror torde dock böra särskildt angifvas:
År
1890 infördes till Sverige
1896 » » »
1898 » » »
1899 » » »
1900 » » »
1901 » »
1902 » » »
97,350 tjog ägg och utfördes 802,450 tjog
513,550 » » » » 798,950 »
1.367.550 » » » » 360,750 »
2.193.300 » » » » 210,300 »
3,188,500 » » » » 149,000 »
3.658.550 » » » » uppgift saknas
3.566.300 » » » » » »
Att importsiffran för det sista året i någon ringa mån minskats, torde
finna sin naturligaste förklaringsgrund, om man efterforska!’, huru importsiffran
ställt sig för en del andra matvaror och njutningsmedel:
År 1900.
År 1901.
År 1902.
Fläsk importerades ..............
• kg.
10,825,000
10,216,000
5,667,000
Kött » .............
»
1,613,000
1,399,000
1,388,000
Ost » ..............
.. »
317,000
362,000
294,000
Smör (naturligt) importerades ..
. . »
506,000
744,000
509,000
Konstgjordt (margarin) »
, . »
397,000
243,000
20,000
Kaffe importerades ..............
. . »
26,113,000
28,636,000
26,167,000
Vin (på fat) » ..............
»
3,002,000
3,325,000
2,612,000
Af dessa siffror finner man nogsamt, att köpeförmågan varit vida
lägre under år 1902 än år 1901 för alla dessa artiklar, och särskildt
bevisande äro i detta afseende de siffror, som handla om kaffe och vin,
enär desamma ej kunna vara föremål för svensk produktion och deras
surrogater eller förfalskningar ej torde spela någon nämnvärd roll.
Det visar sig således, att trots det vaknande intresset för en rationell
hönsskötsel och trots de ansträngningar, såväl hushållningssällskap,
föreningar och enskilde gjort i fråga om denna handtering, kunna vi ej
få den egna produktionen att tillnärmelsevis gå upp emot landets behof.
Att en skyddstull därför här som på andra områden skulle visa sig nyttig
torde ej kunna bestridas, och då det tillika måste erkännas, att fördelen
af en sådan tull kan komma såväl den mindre landtbrukaren till godo
som lägenhetsinnehafvaren invid städerna och på landsbygden, ja, en del
tjänstemän och löntagare på landet, hvilka härför äga tid och intresse,
så synes det vara hög tid att tillvarataga en för det egna landet så naturlig
näringsgren.
3
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
Norges exempel torde i denna sak hafva något värde som jämförelse.
Kornet drager där en tull af 22 öre pr 100 kg. som minimum och 80
öre pr 100 kg. som maximum. Majs och hafre äro dels fria, dels som
maximum belagda med 80 öres tull pr 100 kg.
För smör är tullen lägst 15, högst 25 öre pr kilogram
» ost » » »35 » 45 » » »
» ägg » » » 20 » 25 » » » .
I Sverige är, som bekant, tullen å spannmål, utom hafre, vida
högre, smör och ost draga 20 öres tull pr kilogram och ensamt äggen
äro tullfria.
Den i Norge år 1897 införda äggtullen har medfört, att importen
nedgått
från 1,252,000 kilogram år 1887
till 582,000 » » 1899
och 215,670 » » 1900.»
Förslag om åsättande af tull å ägg, hvilken vara alltsedan 1850-talet
varit tullfri, hafva förekommit vid riksdagarne åren 1885, 1888, 1889,
1890, 1901 och 1902. Åren 1888 och 1889 hemställde bevillningsutskottet
om en tullsats af 20 öre för kilogram, hvilken hemställan bägge
åren afslogs af Första Kammaren, men bifölls af Andra Kammaren. Vid
de i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut anställda gemensamma omröstningarna
beslöt Riksdagen att bibehålla gällande tullfrihet å ägg.
Åren 1885 och 1890 tillstyrkte bevillningsutskottet och beslöt Riksdagen,
att ägg fortfarande skulle vara tullfria. Åren 1901 och 1902, då motioner
af samma innebörd som de nu föreliggande bifallits af Första Kammaren,
men afslagits af Andra Kammaren, beslöt Riksdagen genom gemensamma
omröstningar, som utföllo, år 1901 med 187 röster mot 169 och år 1902
med 183 röster mot 179, att gällande tullfrihet för ägg skulle fortfarande
äga bestånd.
4
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
Rikets in- och utförsel af ägg under nedannämnda år utvisas af följande
från den officiella statistiken hämtade siffror:
Å r
I n f ö
s e 1
Utförsel
Stycken
Kronor
Stycken
Kronor
1890...........................
1,947,790
58,434
16,049,340
481,480
1891...........................
3,784,580
113,537
18,461,880
553,856
1892...........................
5,207,790
156,234
15,752,050
472,562
1893...........................
5,837,420
175,123
17,227,020
516,811
1894...........................
5,364,960
160,949
15,915,250
477,458
1895...........................
8,129,845
325,194
14,728,384
589,135
1896...........................
10,271,903
410,876
15,979,061
639,162
1897...........................
20,133,334
805,333
8,966,755
358,670
1898...........................
27,351,910
1,094,076
7,215,942
288,638
1899...........................
43,886,346
1,755,454
4,206,192
168,248
1900...........................
63,770,209
2,550,808
2,901,060
116,042
1901...........................
74,806,634
2,992,265
5,586,372
223,455
1902...........................
71,327,000
—
8,208,000
—
I anledning af två vid nästlidet års riksdag väckta motioner om tull
å ägg yttrade dåvarande bevillningsutskott, efter att hafva lämnat upplysning
om in- och utförseln af ägg under åren 1890—1901, följande:
»På sätt af ofvanstående tabell framgår, har under den tid, tabellen
omfattar, införseln af ägg högst betydligt stegrats och utförseln minskats.
Den minskade utförseln antyder, att landets egen produktion af ägg i allt
större grad tagits i anspråk för att fylla det i jämnbredd med den stigande
välmågan och folkmängden ökade behofvet af denna vara; men på samma
gång kan man af den oaktadt utförselns aftagande så väsentligt växande
införseln sluta till, att den inhemska produktionen i allt mindre grad
förmått fylla behofvet. Detta synes utskottet vara en omständighet, värd
synnerligt beaktande. Det lider nämligen enligt utskottets förmenande
intet tvifvel, att förhållandena i vårt land, åtminstone i vissa delar, väl
ägna sig för hönsskötsel och produktion af ägg, och att därför landet
skulle kunna frambringa åtminstone största delen af sitt behof utaf denna
vara, helst som på senare tid ett allt lifligare intresse för ifrågavarande
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28. 5
näringsgren på flera orter kunnat förmärkas; men då detta oaktadt den
inhemska produktionen visat sig mer och mer otillräcklig och införseln i
samma mån ökats, måste orsaken härtill sökas i en öfvermäktig konkurrens
från utlandet. Då de viktigaste af de foderämnen, som ägna sig för produktionen
af ägg, här i landet stå i högre pris än i de länder, från
hvilka större delen af införseln till Sverige äger rum, är det naturligt att,
äfven med all omtanke, den inhemska äggproduktionen skall ligga under
i konkurrensen med dessa länders och därför icke nå den utveckling, som
eljest vore möjlig. En måttlig införselafgift å ägg skulle däremot skydda
mot denna konkurrens och inom landet åstadkomma utveckling af fjäderfäskötseln,
så att i sinom tid behofvet skulle kunna tillgodoses af den inhemska
produktionen, drifven såväl i större skala som äfven i det mindre
jordbruket, för hvilket frambringandet af ägg är en naturlig och lämplig
binäring. Utskottet anser för den skull, att tullafgift bör åsättas denna
vara, i hvilket afseende den af motionärerna föreslagna tullsatsen synes
utskottet lämplig.»
Under nästlidet år har, såsom af ofvanstående tabell framgår, införseln
af ägg understigit införseln under år 1901, hvarjämte utförseln öfverstigit
utförseln under samma år. Utskottet vill nu ej inlåta sig på frågan, huruvida
dessa förhållanden helt eller delvis bero på minskad köpförmåga eller
ökad äggproduktion inom landet. I hvad fall som helst föreligger dock
fortfarande ett högst betydande införselöfverskott af denna vara. Då utskottet
delar den af nästlidet års bevillningsutskott uttalade uppfattningen
om behöfligheten och nyttan för landet af en måttlig tull å ägg, samt de
skäl, som då åberopats för denna uppfattning, synas utskottet fortfarande
äga full giltighet, finner sig utskottet böra tillstyrka motionärernas förslag
att åsätta denna vara tull; och anser utskottet den föreslagna tullsatsen
lämplig.
Hvad beträffar förslaget, att tullsatsen måtte träda i kraft så snart
ske kan, hvilket förslag väl torde få anses innebära en framställning om
tullens inträdande redan under innevarande år, får utskottet, då det synes
utskottet lämpligt, att ifrågavarande tull snarast möjligt vinner tillämpning,
förorda bifall till sagda förslag på nyss antydt sätt.
På grund af hvad sålunda anförts, hemställer utskottet:
Do) att ägg måtte åsättas en tullsats af 20 öre för
kilogram; och
6
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
2:o) att, för den händelse tull åsättes ägg, Riksdagen
jämväl måtte besluta, att denna tull skall såsom
tilläggsafgift till nu gällande tulltaxa jämväl innevarande
år utgöras från den tid, som af Kungl. Maj:t
bestämmes, samt i skrifvelse till Kungl. Maj:t, jämte
öfverlämnande af sitt sålunda fattade beslut, anhålla,
det Kungl. Maj:t ville, så fort ske kunde, förordna
om beslutets trädande i kraft.
Vidkommande motionärernas hemställan, att tullafgiften måtte beräknas
efter nettovikten och att för emballaget afdrag af tio procent måtte
göras, torde något utskottets yttrande i detta afseende icke för det närvarande
erfordras. Skulle emellertid Riksdagen besluta att belägga ägg
med införselafgift, torde den bestämmelse om taraafdrag vid tullbehandling
af ägg, som i sådan händelse blifver erforderlig, böra intagas i den såsom
bilaga vid tulltaxan fogade taratariffen; kommande utskottet, under nyssnämnda
förutsättning, att taga under ompröfning, huru stort taraafdrag
vid tullbehandling af ägg må kunna medgifvas, och till Riksdagen inkomma
med förslag i sådant afseende; hvilket utskottet härmed får för
Riksdagen
3:o) anmäla.
Stockholm den 12 mars 1903.
På bevillningsutskottets vägnar:
IT. CA VALLI.
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
7
Reservation
af herrar J. Bromée, G. Jansson, O. A. Ericsson, Brodin, K. G. Karlsson,
Beckman, Bantzarlnielm och Höjer, hvilka ansett, att utskottets utlåtande
bort hafva följande lydelse:
»I två vid — — — — (se utskottets betänkande till och med
tabellen å sid. 4).
Af motionärernas framställning och ännu mer af den officiella statistikens
vittnesbörd framgår med all tydlighet, att under åren 1896—1901
importen af ägg, i synnerhet från Eyssland och Danmark, högst väsentligt
tilltagit, under det att den förut icke obetydliga exporten successive
minskats. För utskottet innebär emellertid detta alls icke, att landets
äggproduktion absolut taget gått tillbaka — utskottet är för sin del tvärtom
öfvertygadt om motsatsen —, men väl, att denna produktion icke förmått
hålla jämna steg med en i följd af den stigande välmågan och folkmängdens
tillväxt ökad konsumtion. I likhet med motionärerna anser
utskottet en förändring i dessa förhållanden vara önskvärd och håller före,
att hvarje lämpligt medel bör användas att befordra fjäderfäskötselns
rationella utveckling, så att i sinom tid landets eget behof måtte kunna
tillgodoses och därjämte en så vidt möjligt fördelaktig export till utlandet
alltmera möjliggöras. Åtminstone i de södra och mellersta delarne af vårt
land torde också för en gifvande hönsafvel och äggproduktion många naturliga
förutsättniugar förefinnas. Men utskottet kan däremot icke anse
åsättandet af en skyddstull vara det medel, hvarigenom man skall vinna
det mål man afser. En dylik tull, i synnerhet om den sättes så hög
som motionärerna föreslagit, skall endast fördyra varan, minska konsumtionen
och importen samt utestänga den mindre bemedlade befolkningen
från begagnandet af ett sundt och kraftigt näringsmedel. På själfva
produktionen skall tullen, som skänker högre pris utan större ansträngning
för producenten, sannolikt icke komma att utöfva något nämnvärdt inflytande.
Det finnes däremot andra medel, som verka kraftigare: producenternas
egen ökade insikt i näringens rationella bedrifvande och deras
förmåga att genom kooperation förskaffa sig gynnsamma afsättningsvillkor.
Vårt folk kan härutinnan taga sina föredömen från vårt grannland Dan
-
8
Bevillningsutskottets Betänkande N:o 28.
mark, där under de sista åren fjäderfäskötseln gjort stora framsteg till
fördel icke minst för det lilla jordbruket, som på denna näring skördar
en icke obetydlig ekonomisk vinst. I många trakter, särskildt ai södra
Sverige, har också under den sista tiden i följd af exemplet från Danmark
och genom enskildes kraftiga initiativ hönsskötseln på ett glädjande sätt
utvecklats, hvilket af de sista exportsiffrorna bekräftas. Man har alla
skäl att antaga, att denna utveckling skall ostörd kunna fortgå, och i
hvarje fall förefinnes enligt utskottets förmenande ingen anledning att
genom åsättandet af tull bereda skydd för en näring, hvilken dess bättre
genom anlitande endast af naturliga medel synes vara i stånd att hjälpa
sig själf.
På grund af hvad sålunda anförts hemställer utskottet,
att herrar C. Rydbergs och C. H. Gustafssons
motioner icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.»
Herr Östberg har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i utskottets
i detta betänkande omförmälda beslut.
Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1903.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.